Det här arbetets syfte är att undersöka huruvida det är lämpligt för ett företag eller en organisation att införa ett säkerhetssystem baserat på biometri. Studien begränsades till att undersöka aspekterna säkerhet, integritet och användaracceptans eftersom dessa aspekter ansågs vara de som var viktigast och att de kunde undersökas på ett generellt plan. En ytterligare begränsning som gjorts är att för integritetsaspekten har endast svenska lagar studerats. Arbetet har genomförts i form av en litteraturstudie. För säkerhetsaspekten har en översikt gjorts över biometriska systems säkerhetsfördelar och säkerhetsnackdelar i jämförelse med traditionella säkerhetsmetoder. Integritetsaspektens resultat är att den svenska personuppgiftslagen gäller vid behandlandet av biometriska egenskaper då dessa kan betraktas som personuppgifter. För användaracceptansaspekten så har olika undersökningar bearbetats med resultatet att det är viktigt att ett företag eller en organisation som vill införa ett biometriskt system tar hänsyn till vilken biometrisk metod som väljs och att ett förtroende skapas för tekniken.

Diskussionen om personlig integritet, anonymitet och säkerhet på internet är idagväldigt aktuell. En konsekvens av ny teknik och de större vinstmöjligheter som finnsi IT-branschen skapar efterfrågan på analys av internetanvändare. Datainsamlingensker via sociala medier, sökmotorer och genom dolda dörrar in till användaresprivatliv. Uppsatsen analyserar ett antal olika tekniker för hur information samlas in.Syftet är att svara på hur spårning och profilering sker genom datainsamling. I enenkät frågas användare om de är medvetna om datainsamlingen, och de får ävensvara på hur de ställer sig till den information som presenteras i enkäten. Vidaretestas och analyseras flera verktyg som kan blockera olika typer av datainsamling.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om man kan påverka en användares förtroende för e-handel genom att med hjälp av PRIME erbjuda användaren en funktion för att återkalla eller ändra personuppgifter hos ett e-handelsföretag. PRIME är ett verktyg för att skydda användarens personuppgifter, t.ex namn, adress och kreditkortsnummer, på Internet. Användaren ska själv ha kontroll över, och veta vem som har fått tillgång till hans/hennes personuppgifter. PRIME är ännu på prototypstadiet och undersökningen genomfördes med hjälp av animationer som avslutades med Wizard of Oz-baserad interaktion med en liten mock-up. Tio personer deltog i testet. Enkätbaserade intervjuer användes både före och efter experimentet. De tester som genomförts har inte lyckats påvisa att man kan påverka användarens förtroende genom att öka funktionaliteten och därigenom användbarheten på en tjänst. Oavsett erfarenhet av Internet och e-handel så var det företagets varumärke och testdeltagarnas egna tidigare erfarenheter och andras erfarenheter som var den starkaste förtroendeskapande faktorn menade testpersonerna. Att kunna återkalla eller ändra information är funktioner som man borde kunna förvänta sig av en tjänst som PRIME, menade flera av testpersonerna. De flesta (8 av 10) tyckte att det var bra funktioner, men 5 av 10 (3 av de 8) såg inget behov av att använda sådana funktioner eftersom man bara handlar av företag som man litar på.

No description available.

Det här är en vetenskapliga essä om hur vi pedagoger ska förhålla oss till sådant som barn berättar för oss i förtroende, under utvecklingssamtal på fritidshemmet. Genom min reflektion utforskar jag olika etiska perspektiv, som kan hjälpa mig i hur jag kan förhålla mig till samtalen samt undersöker vad som sker i det mellanmänskliga mötet mellan pedagoger, barn och föräldrar. Essän utgår från egenupplevda situationer där jag diskuterar möjliga handlingsalternativ som pedagog, med betoning på hänsynstagande, respekt och jämlikhet. Det jag eftersöker i samtalen är sätt att stärka barns integritet och samtidigt ge föräldrar adekvat information om sitt barn. Dessutom reflekterar jag över övergripande riktlinjer som är moraliskt försvarbara för pedagoger att handla efter. Jag har lyft fram hur vi tänker kring de relationer vi skapar till såväl barn som föräldrar och har under skrivandets gång fått upp ögonen för hur barn svarar när vuxna ställer frågor samt hur viktigt det är att det finns kvalitet i relationer till såväl föräldrar som barn. Barns integritet går som en röd tråd genom hela min essä och de etiska perspektiven har gett mig en fingervisning om hur jag bör förhålla mig till samtalen och mitt praktiska yrkeskunnande. Därigenom har jag fått en större förståelse för och kunskap om hur mina handlingar kan bidra till att ge föräldrar adekvat information om sitt barn och hur jag bör förhålla mig till mina egna yrkesetiska förpliktelser. En viktig slutsats som jag drar är hur betydelsefullt det är att vi ställer frågor till barn som handlar om vilka de är tillsammans med andra, innan vi frågar dem vilka de vill bli. Slutligen vill jag framhålla att det finns stor praktisk kunskap hos pedagoger, vars röster behöver komma fram i reflektion tillsammans med andra.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare resonerar om barns integritet och hur förskollärare ser på den undervisning som fokuserar på barns integritet, och rätt att bestämma över sin egen kropp. Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer med åtta yrkesverksamma förskollärare. Normkritiskt perspektiv används som teori för analys och tolkning. Resultatet visar att förskollärarna vi intervjuade menar att förhållningssätt ses som grunden till arbetet kring att stärka barns integritet. Att visa respekt, bemöta och vara lyhörd för barns uttryck är en viktig del i detta arbete. Språket blir en viktig del för att undervisa i ämnet integritet samt att sätta ord på saker och samtala med barnen. En viss osäkerhet framgår kring förskollärarnas närhet och distans till barns integritet. Slutsatsen är att arbetet med barns integritet är komplext, där förskollärares förhållningssätt ses som grunden till arbetet med att värna om barns integritet. En osäkerhet om hur förskollärare ska bemöta olika situationer kan begränsa detta arbete.

Med vår studie vill vi undersöka om barns integritet respekteras utifrån förskollärares olika maktstrategier. Syftet med vårt arbete var att undersöka vilka strategier förskollärare använder i sitt arbete med barns integritet i förskolan, något som har skrivits fram tydligare i den nya reviderade läroplanen (Lpfö18). Enligt oss författare är integritet angeläget att undersöka då vi anser att det kan förekomma dilemman rörande barns integritet i förskolan. Vi har undersökt hur fem förskollärare resonerar och agerar för att tillgodose barns integritet, samma förskollärare blev både intervjuade och observerade. Förskollärarna som deltog i studien arbetar antigen med äldre eller yngre barn på fyra olika förskolor i en kommun. I delstudie ett har vi intervjuat förskollärarna om vad det innebär att respektera barns integritet och ifall arbetet skiljer sig beroende på barns ålder. I delstudie två har vi observerat förskollärarna under en samling för att se hur de arbetar med barns integritet. Bearbetningen och analysen av empirin har i delstudie ett gjorts med en tematisk analys och delstudie två har gjorts med en narrativ metod. Utgångspunkten i analyserna och diskussionen har ett normkritiskt perspektiv eftersom det är ett arbetssätt som kan belysa olika maktstrukturer och olikheter i förskolan. I studiens resultat framgår det att förskollärare använder sig av olika strategier för att tillgodose barns integritet och hur förskollärarnas förhållningssätt påverkar barns integritet. Det framgår även att det finns skillnader i arbetet med barns integritet beroende på barnens ålder samt svårigheten med att respektera barns integritet i olika situationer. Det vi har kunnat urskilja var både omedvetna och medvetna strategier som förskollärarna använder eller beskriver.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare och barnskötare i förskolan uppfattar begreppet kränkande behandling, samt hur de beskriver det förebyggande arbetet med att förhindra att kränkningar av barn sker. Studien syftar även till att undersöka hur förskollärare och barnskötare i förskolan beskriver sitt arbete med att skydda barns integritet. De teoretiska utgångspunkterna i studien har varit det sociokulturella perspektivet (där samspel och interaktion är avgörande för vad barnen lär sig) samt fenomenet ”den dolda läroplanen” (som beskriver de outtalade krav och förväntningar som barnen förväntas leva upp till). Vi menar att barns integritet är ett angeläget ämne som aktualiserats genom nya skrivningar i den reviderade läroplanen (Skolverket, 2018). Genom kvalitativa intervjuer har ett underlag analyserats till ett resultat. Resultatet pekar på att begreppet kränkande behandling är svårdefinierat och behöver konkretiseras. Det förebyggande arbetet belyses som relevant för att förhindra att kränkningar av barn sker, dels genom att kollegialt forma ett gemensamt arbetssätt, dels att agera när det uppstår en situation där ett barn riskerar att kränkas, för att förhindra att liknande situationer ska uppstå. Vidare framkommer att det är av betydelse att förskollärare och barnskötare lär känna varje enskilt barn, genom att ha ett inlyssnande förhållningssätt för att förstå var det enskilda barnets ramar för integritet finns.

Södra Sofielund/Seved är ett av de särskilt utsatta områdena Polisen har listat i sin rapport om utsatta områden i Sverige. En del i arbetet för att minska brottsligheten och öka tryggheten i området var att installera polisiär kameraövervakning. Detta har varit igång sedan 2015 och pågår fortfarande. Syftet med denna studie är att undersöka hur boende, verksamma och fastighetsägare i Södra Sofielund/Seved upplever och uppfattar kameraövervakningen. Föreliggande studie är genomförd via kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Urvalet har skett genom ett bekvämlighets- och snöbollsurval för att relevanta deltagande intervjupersoner ska komma till tals. Kunskapsläget kring polisiär kameraövervakning är både omfattande men saknar samtidigt viktiga aspekter, som vilken upplevelse individer har när kameraövervakning sker i ett bostadsområde och inte på allmänna platser som är mer generella, exempelvis ett torg. Resultaten i studien visade att boende, verksamma och fastighetsägare främst var positivt inställda och upplevde att övervakningen hade en viss effekt på brottsligheten. Däremot var de mindre säkra på att kameraövervakningen skulle påverkat förändringen av den upplevda trygghetskänslan i området utan det trodde intervjupersonerna vara till följd av andra trygghetsskapande åtgärder. Eftersom kameraövervakning är ett verktyg som Polisen använder sig av mer och mer är det viktigt att forskningen fortsätter undersöka upplevelser från medborgarna så att Polisens arbete ständigt kan utvecklas och förbättras. / Södra Sofielund/Seved is one of the particularly vulnerable areas the swedish police have listed in their report on vulnerable areas in Sweden. Part of the improvement work to reducing crime and decrease the fear of crime in the area was to install police camera surveillance. This has been running since 2015 and is still ongoing. The aim of this study is to investigate how residents, business- and property owners in Södra Sofielund/Seved experience and perceive camera surveillance. The present study is conducted through qualitative approaches with semistructured interviews. The selection of participants has been made through a convenience and snowball surgeon to enable relevant participating interviewees to describe their experiences. The knowledge of camera surveillance is both extensive but at the same time lacks important aspects, such as the experience individuals have when camera surveillance takes place in a residential area and not in public places that are more general, such as the townsquare. The results in the study showed that residentials, business- and property owners were primarily positive and experienced that the surveillance had a certain impact on crime. On the other hand, they were less sure that camera surveillance had affect the change in the perceived fear of crime in the area, instead the interviewees believed it to be due to other security-creating measures. As camera surveillance is a tool that the police use more and more, it is important that research continues to investigate the experiences of citizens so that police work can constantly be developed and improved.

Barns integritet har under de senaste åren uppmärksammats både i samhället och i förskolan. I den nuvarande läroplanen för förskolan beskrivs det tydligt att barns integritet ska respekteras samt förutsättningar ges för att barn ska bli medvetna om sina rättigheter. Syftet med denna kvalitativa studie är att synliggöra hur förskollärare uppfattar att integritetsarbete kan bedrivas i förskolans verksamhet. För att skapa en djupare förståelse för förskollärares uppfattningar av integritet har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex stycken förskollärare. Den didaktiska teorin och de didaktiska frågorna vad och hur har använts som analysverktyg för att skapa klarhet i det insamlade materialet. Med hjälp av de didaktiska frågorna har sju olika teman identifierats i analysen. I studien framkom det att samtliga förskollärare är bekanta med integritetsbegreppet men att definitionen av begreppet varierade mellan förskollärarna. Resultatet visade att samtliga förskollärare arbetade med att stärka barns egna och andras fysiska, psykiska och personliga integritet. Dock verkar fysisk integritet vara det dominerande diskussionsämnet i förskolan. Sammanfattningsvis visar studien att förskollärares kunskap om och förförståelse av integritet är avgörande för hur arbetet med barn genomförs.