Marknadsföring är något som ständigt förändras. I takt med att ny teknik uppfinns så uppstårnya annonseringsmöjligheter. Detta kan leda till en mer personanpassad marknadsföring. Omdetta går för långt med för mycket personlig dataanvändning kan det dock leda till attkonsumenten får en negativ bild av marknadsföringen. Denna studie syftar till att undersökanågra av de aspekter som behandlar detta, framförallt positionering och köphistorik, för att sehur de påverkar konsumenternas uppfattning av reklam. Studien grundar sig på enenkätundersökning där ett antal scenarion presenterades där respondenten sedan fick svara påhur denne hade reagerat i olika situationer. Resultatet av detta visar på att positionsbaseradmarknadsföring lätt kan bli för personlig och därmed upplevas som något negativt. Det tyderäven på att ett aktivt val i vad man vill använda sig av för olika funktioner spelar stor roll förhur reklam upplevs.

This essay will analyze the issue of personal integrity in working life for jobseekers with focus on how personal integrity is affected by the employer performing informal registry checks on jobseekers with a criminal past. The existing legislation and regulations address the issue of how personal integrity is protected in working life and in which situations the employer is entitled and not to perform registry checks on jobseekers. The legislative proposal issued by the government over the years discusses, among other things, the shortcomings in the legislation on the protection of jobseekers. Both constitutional and non-constitutional registry checks are discussed, where non-constitutional registry checks are considered being the problematic ones. This is mainly because these types of checks carried out by employers can be harmful because a person with a criminal past does not get a chance to return to society and working life.

Syftet med studien var att öka kunskapen om hur några förskollärare förhåller sig till barns kroppsliga integritet i förskolan. Studiens empiri samlades in genom en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Åtta förskollärare deltog i studien.  Resultatet visar att lyhördhet, närvaro och respekt är betydande i arbetet med kropp­slig integritet och synliggörs i förskollärarnas beskrivningar av sitt förhållningssätt. Det visar även att för­skol­lärarna använder olika strategier för att göra barnen medvetna om sin kroppsliga integritet. Resultatet har analyserats ur ett närhetsetiskt perspektiv.

The peoples’ right to self-determination as well as the principle of territorial integrity of states are two of the most fundamental principles of international law. The two principles can be seen as counterparties, but at the same time they both conclude similarities and depend on each other. Throughout history, the world has seen a number of conflicts, in which one party claims the peoples’ right to self-determination, while the other party relies on the principle of territorial integrity. Furthermore, the parties to a conflict might have different views on what the two principles actually mean. Both principles are included in the Charter of the United Nations. The people’s right to self-determination is expressed in Article 1 (2) and the principle of territorial integrity of states derives from Article 2 (4). However, neither the Charter of the United Nations, nor any other international convention handles the relation between the two principles or explains their precise meanings. Because of this frequently occurring conflict of interest, the United Nations have adopted resolutions on the topic at several occasions. The International Court of Justice has issued Judgements and Advisory Opinions, most lately in the case of Kosovo in 2010. Lawyers have expressed their opinions on the two principles and its relation to each other in a number of works of international legal literature. Yet still, the statuses as well as the exact significations of the principles within international law are not clear. The Nagorno-Karabagh conflict is an ongoing international conflict involving Armenia and Azerbaijan. It comprises the conflict of interest between the people’s right to self-determination and the territorial integrity of states. In this essay, the two principles as well as their relation to each other will be described. With the purpose of analyzing the legal arguments of the different parties to the Nagorno-Karabagh conflict, the essay will also include an application of the legal principles to the conflict.

The increased use of personalized marketing activities as a part of marketers’ internet strategies have given rise to questions regarding the underlying personal information gathering-processes and its possible insult on one’s personal integrity. The purpose of this study has been to examine consumers’ attitudes towards personalized marketing from an integrity perspective and how these attitudes differ among generations. Thus, the study aims to provide knowledge for marketers on how they can optimize their marketing strategies towards different generations and ensure that the methods used fall within the acceptable lines of consumers’ perceived integrity. The empirical data is based on four digital focus groups with six to eight participants from four different generations. The findings indicate that a majority prefers personalized marketing to mass marketing. However, the result also implies that there is a broad apprehension for the information gathering processes and the handling of personal data among internet users. The reason for these concerns shows to vary between the generations, as they emphasize different arguments on what would be considered to be an insult on one’s integrity. Insight into how the generations’ attitudes differs is advanced in the concluding remarks. Moreover, the result also indicates that there is a discrepancy between expressed attitudes and behavior in regard to personal privacy on the internet. Finally, we propose that future research on the topic should be conducted using a quantitative research method to compile a greater empirical material, which would lead to better generalization of the results.

No description available.

Denna studie handlar om hur barns integritet, delaktighet och inflytande beaktas i förskolans pedagogiska dokumentation. Med utgångspunkt i ett etiskt perspektiv har barnets integritet, delaktighet och inflytande i den pedagogiska dokumentationen belysts där syftet har varit att synliggöra barns delaktighet och inflytande över den pedagogiska dokumentationen i förskolan. Metoden i studien baserades på en kvalitativ forskningsansats där datainsamlingsmetoden bestod av semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet bearbetades och betraktades i ljuset av aktuell forskning och teorier som berör barns integritet och inflytande. Resultatet visar att barns möjlighet till inflytande i dokumentationsprocessen är kopplat till deras ålder. Barns integritet beaktas i olika grad beroende på i vilken utsträckning förskolan tillämpar ett etiskt perspektiv på den pedagogiska dokumentationen. En slutsats är att ett etiskt tänkande i förskolans pedagogiska dokumentation är en nödvändighet, och därför krävs det striktare riktlinjer för arbetet med pedagogisk dokumentation.

Individanpassad marknadsföring har blivit en alltmer vanligare marknadsföringsmetod för företag, genom att samla in information om konsumenter via cookies, skräddarsyr företag annonser på individnivå. Marknadsföringsmetoden har blivit ett omdebatterat ämne på senare tid, huruvida den personliga datainsamlingen är rätt eller fel. Uppsatsens syfte är att undersöka svenska konsumenters inställning till individanpassad marknadsföring på Instagram och om konsumenters inställning till personlig integritet påverkar deras attityd till individanpassad marknadsföring. Vidare avser uppsatsen att undersöka om konsumenternas inställning påverkas olika beroende på var de befinner sig i köpprocessen. Syftet besvarades med hjälp av tre utformade frågeställningar och uppsatsen utgick från en deduktiv ansats med en kvantitativ metod. Den empiriska data samlades in med hjälp av en enkätundersökning där 324 respondenter deltog, den insamlade data analyserades sedan med hjälp av statistikprogrammet SPSS. I slutsatsen redovisas studiens resultat som visar att svenska konsumenter upplever individanpassad marknadsföring på olika sätt, där övervägande del uppskattar marknadsföringsmetoden. Resultatet visar att den yngre generationen uppskattar den individanpassade marknadsföringen mer än den äldre generationen. Vidare visar resultatet att personlig integritet på Instagram upplevs olika samtidigt som majoriteten tycker att det är viktigt oavsett inställning till individanpassad marknadsföring. Avslutningsvis visar resultatet att konsumenters inställning påverkas av var i köpprocessen de befinner sig. Konsumenterna var mer positiva till den personliga marknadsföringen innan och under ett köp och majoriteten av konsumenterna upplevde annonserna som irriterande och ointressanta när annonserna dök upp efter ett köp.

Dagens teknik har gjort det möjligt för företag att samla in data i större omfattning, med eller utan konsumentens samtycke och vetskap. Tidigare forskning menar att konsumentens uppfattning kring individanpassad marknadsföring varierar beroende på vilken typ av data som samlas in och används för att skapa denna typ av marknadsföring. Betydande för den personliga integriteten är att konsumenten är medveten om samt har möjlighet att kontrollera vad, hur och i vilken utsträckning personuppgifter delas och används i marknadsföringssyfte. Syftet med studien var därför att analysera och undersöka betydelsen för svenska e-handelsföretag att balansera fördelarna med insamlingen- och användningen av konsumentdata online, med de integritetsrelaterade nackdelar som kan upplevas hos konsumenter. Genom en abduktiv ansats och explorativ forskning har teorier samlats in och sedan granskats utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt. Den empiriska datan samlades in via semistrukturerade intervjuer och från företagens integritetspolicys. Sedan analyserades detta genom tematisk analysmetod. Detta gjorde det möjligt att fastslå olika teman i empirin. Utifrån den insamlade teorin och empirin framkom slutsatser gällande ämnet i fråga, som exempelvis, att fördelarna med god individanpassad marknadsföring är fler än de potentiella nackdelarna. Ytterligare en slutsats som kunde dras var att ökad kundinsikt och förståelse är av stor betydelse för företag vid skapandet av individanpassad marknadsföring och har en direkt koppling till konsumenters perception.

Syftet med denna studie är att få en inblick i förskollärares och barnskötares förhållningssätt gällande barns kroppsliga integritet vid blöjbytes- och toalettsituationer. Barns rätt till deras integritet är något som har skrivits fram mer frekvent i samband med den reviderade Läroplanen för förskolan 2018. Detta delvis till följd av Metoo-kampanjens framfart under 2017.  Studien består av två delstudier, som båda genomförts genom kvalitativa samtalsintervjuer där sammantaget 12 pedagoger deltagit. Delstudie 1 utgår från pedagoger som arbetar med yngre barn. Delstudie 2 fokuseras kring pedagoger som arbetar med äldre barn. Det empiriska materialet har sedan analyserats med utgångspunkt i studiens forskningsfrågor samt teoretiska utgångspunkter. Följande forskningsfrågor har formulerats: Vad innebär barns integritet för barnskötare och förskollärare? Hur förhåller sig pedagogerna till barns integritet vid blöjbyte- och toalettsituationer? samt Hur arbetar arbetslaget för att skapa bra rutiner vid blöjbyten och toalettbesök? Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det närhetsetiska perspektivet, som kombineras med omsorgsetik utifrån ett maktperspektiv. Dessa perspektiv synliggör en växelverkan i hur omsorg förmedlas till att tas emot av en annan individ. Det centrala är således att, genom dessa perspektiv, uppmärksamma människors förhållningssätt och agerande i mötet med andra människor.  Studiens resultat visar att det finns en viss svårighet med att ringa in vad integritet innebär, samtidigt som det finns en stor medvetenhet om att barns integritet måste värnas om vid intima och känsliga situationer. Därtill synliggörs att det alltid finns en maktaspekt inbäddad vid blöjbyten och toalettsituationer, som emellertid inte ska uppfattas som auktoritär utan snarare som vänlig.