Syftet med denna studie är att få en inblick i förskollärares och barnskötares förhållningssätt gällande barns kroppsliga integritet vid blöjbytes- och toalettsituationer. Barns rätt till deras integritet är något som har skrivits fram mer frekvent i samband med den reviderade Läroplanen för förskolan 2018. Detta delvis till följd av Metoo-kampanjens framfart under 2017.  Studien består av två delstudier, som båda genomförts genom kvalitativa samtalsintervjuer där sammantaget 12 pedagoger deltagit. Delstudie 1 utgår från pedagoger som arbetar med yngre barn. Delstudie 2 fokuseras kring pedagoger som arbetar med äldre barn. Det empiriska materialet har sedan analyserats med utgångspunkt i studiens forskningsfrågor samt teoretiska utgångspunkter. Följande forskningsfrågor har formulerats: Vad innebär barns integritet för barnskötare och förskollärare? Hur förhåller sig pedagogerna till barns integritet vid blöjbyte- och toalettsituationer? samt Hur arbetar arbetslaget för att skapa bra rutiner vid blöjbyten och toalettbesök? Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det närhetsetiska perspektivet, som kombineras med omsorgsetik utifrån ett maktperspektiv. Dessa perspektiv synliggör en växelverkan i hur omsorg förmedlas till att tas emot av en annan individ. Det centrala är således att, genom dessa perspektiv, uppmärksamma människors förhållningssätt och agerande i mötet med andra människor.  Studiens resultat visar att det finns en viss svårighet med att ringa in vad integritet innebär, samtidigt som det finns en stor medvetenhet om att barns integritet måste värnas om vid intima och känsliga situationer. Därtill synliggörs att det alltid finns en maktaspekt inbäddad vid blöjbyten och toalettsituationer, som emellertid inte ska uppfattas som auktoritär utan snarare som vänlig.

Studiens syfte är att visa hur vårdnadshavares rätt till information om barns mående och vardag hanteras i förhållande till barns rätt till integritet i tamburkontakten. Vi har utgått ifrån tre olika perspektiv: vårdnadshavares, pedagogers och barns för att besvara forskningsfrågorna: 1. Hur ser en önskvärd tamburkontakt ut enligt vårdnadshavarna? 2. Hur ser en önskvärd tamburkontakt ut enligt barnen? 3. Hur upplever och hanterar pedagoger etiska dilemman vid lämning och hämtning rörande barns rätt till integritet och förskolans samverkan med hemmet? Studien innefattar två delstudier där hem synliggör vårdnadshavares och barns perspektiv medan förskola synliggör pedagogernas perspektiv. Det har genomförts en kvantitativ pedagogenkät, en kvantitativ vårdnadshavarenkät med kvalitativa kommentarer, kvalitativa intervjuer med pedagoger samt ett fokusgruppsamtal med barn. Studien utgår ifrån den sociokulturella teorin. Studiens resultat visar att barnsynen vuxna vet bäst (Johansson, 2003), där barns perspektiv underordnas det vuxna perspektivet, präglar tamburkontakten. I vår studie framgår det att vårdnadshavare upplever att den individuella informationen om barnens utveckling och upplevelser är viktig. De vill även få känslig information om händelser som rör barnen i förskolan för att kunna stödja dem i hemmet. Barnen uttrycker att barn och pedagog tillsammans ska delge vårdnadshavaren om positiva händelser från förskolan. Pedagogerna beskriver arbetssättet för att värna om barns integritet som en känsla, en balans och en finess. De menar att de behöver lära känna barnen och deras integritet individuellt eftersom barns gränser skiljer sig åt.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare uttrycker sig kring begreppet integritet samt hur de menar att integritet blir synligt i arbetet med barn mellan 1-3 år. I inledning och bakgrund presenteras begreppet integritet kopplad till barnens rättigheter i förhållande till styrdokument och till en stark självkänsla. Detta anses som ett sätt att bl. a förebygga sexuella övergrepp. Studien utgår ifrån en omsorgsetik perspektiv och en anknytningsteori. Den valda metoden för studien är kvalitativ forskningsmetod och semistrukturerade intervjuer med 6 förskollärare. I resultaten synliggörs integritet som ett viktigt och mångfacetterat begrepp som kan förstås på olika sätt och kopplas till olika rättigheter. Omsorg och trygghet är centralt i analysen och de relationer som skapas mellan förskollärare och barn är essentiella för ett barns förståelse kring ämnet. Integritetsarbetet uttrycks i förskollärarnas handlingar i olika omsorgssituationer men de arbetar också medvetet på olika sätt kring förståelse av integritet och kränkning. Studiens resultat lyfter fram kopplingen mellan integritet och en stark självkänsla som uppnås genom att skapa trygga relationer och respekt av barnet som individ. En individ med en stark självkänsla tror på sig själv och vågar säga ifrån. Däremot förhindras arbete med integritet av olika anledningar och medför att förskolläraruppdraget inte riktigt fullföljs.

Internet of Things har sedan 1990-talet varit ett hett ämne, men på senare tid har begreppetblivit allt viktigare medan teknologin utvecklas mer än någonsin. IoT används i dagslägetbland annat inom sjukvården, för att skapa smarta städer och i effektiviseringen av processeroch verksamheter. I takt med att denna teknologi växer, uppstår frågor kring säkerhet ochhantering av den massiva mängd data som samlas in.Forskningen kring IoT, i samband med brottsbekämpning, är i dagsläget relativt begränsad dåteknologin i sig fortfarande är ung. Den aktuella studien har, genom att intervjua experterinom området, utforskat möjligheter för att skapa ett tryggare samhälle med hjälp av IoT.Studien inkluderar dessutom samhällets perspektiv där vi genom en enkät samlat ininformation om vad människor känner inför att polisen använder IoT för att effektiviserabrottsbekämpning. Vi ställer oss följande fråga:Hur värderas frågor om integritet i förhållande till brottsbekämpning genom IoT? / Internet of Things has been a hot topic ever since the 1990s´ but lately the term has becomemore and more important as the technology is evolving more than ever before. Today IoT isused in order to improve healthcare, to create smart cities and in order to create moreefficient businesses and processes. With the growth of this technology there is now newquestions regarding safety and the handling of the massive amount of data that is gathered.The research within IoT, in connection to crime prevention, is quite limited since thetechnology itself is relatively young. This study has, through interviewing experts within thefield, explored opportunities to create a safer society with the help of IoT. The study alsoincludes the public´s perspective through the use of a questionnaire. This helped us gatherdata regarding what the public feels about law enforcement using IoT to become moreefficient when it comes to crime prevention. We ask the following question:How are privacy issues measured when compared to crime prevention through IoT?

Studiens avsikt var att få fördjupad kunskap i hur förskollärare implementerar de nya skrivningarna i läroplan och barnkonventionen som handlar om undervisning och integritet. Studien baserades på en kvalitativ ansats i form av en fallstudie där en förskollärare följdes i den egna planeringen, undervisningen och reflektionen i syfte att synliggöra konstruktioner som framträder vid undervisning av integritet. Barnen som deltog i förskollärarens undervisning var två och tre år. Efter förskollärarens undervisningstillfällen analyserades observationer, intervjuer och dokument för att synliggöra konstruktioner, konsekvenser samt möjligheter och svårigheter med undervisning av integritet i förskolan. Slutligen visade resultatet att undervisning av integritet i förskolan är ett komplext ämne pendlar mellan att konstrueras responsivt, varsamt, undvikande och kollegialt.

Varje år i Sverige drabbas cirka 15 000 personer av ett plötsligt hjärtstopp, 5 000 utav dessa sker på sjukhus. Hjärt-lungräddning kan vara en livräddande åtgärd vid ett hjärtstopp. I den akuta situationen fokuseras det på snabba insatser och praktiska moment, medan reflektioner rörande etik kommer i andra hand. Ett återupplivningsförsök är komplext och överväganden gällande dels om hjärt-lungräddning ska påbörjas och dels när hjärt- lungräddning ska avslutas måste göras utifrån varje individuellt fall. Dessa beslut rörande liv och död har inga enkla svar och etiska överväganden måste ofta göras. Inom akutsjukvården ställs det höga krav på sjuksköterskors förmåga och kunskap att möta patienter i olika situationer och för att hantera dessa situationer krävs en mental beredskap. Syftet var att beskriva sjuksköterskors reflektioner rörande etik kring hjärt- lungräddningssituationer. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med nio sjuksköterskor vilka arbetade inom akutsjukvård. Det insamlade materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas i tre kategorier: Integritet, Värdighet och Behandlingsbegränsningar och sju underkategorier: Patientens fysiska integritet, Patientens psykiska integritet, Anhörignärvaro, Människovärde, Olika patientgrupper, Samsyn och Sjuksköterskans roll och ansvar. Resultatet påvisar att sjuksköterskorna värnade om patientens fysiska integritet samt att de tänkte mer aktivt kring integritet när anhöriga var närvarande vid ett återupplivningsförsök. Frustrationer uppkom då sjuksköterskan kände sig obekväm med hur länge återupplivningen pågått och där läkaren inte kunde fatta beslut om att avsluta, trots en dålig prognos för patienten. Framträdande var negativa känslor kring att utföra hjärt-lungräddning på äldre människor där det inte ansågs befogat att påbörja. Genomgående fanns en önskan om att diskussioner kring beslut gällande hjärt- lungräddning förs över professionerna, med förhoppningen att lättare nå konsensus. Sjuksköterskors reflektioner rörande etik i hjärt-lungräddningssituationer innehöll känslor kring vilka åtgärder som ansågs vara för patientens bästa i den specifika situationen och även tankar kring hur anhöriga som närvarade under återupplivningsförsöket upplevde situationen. Inom akutsjukvården är reflektioner kring etik närvarande i sjuksköterskans dagliga arbete, dock upplevs dessa som sekundära och överskuggas av prioriteringar, tidsbrist och praktiska moment. Sjuksköterskorna beskrev vikten av att föra diskussioner kring etik i arbetsgruppen och att dessa borde ha en självklar plats i det dagliga arbetet. I en vård där tidsbrist och bristande resurser präglar omhändertagandet av patienten och dennes anhöriga finns en förhoppning om att detta skulle kunna ge en mer humaniserad vård.

Information is considered to be the organization's greatest asset and an important strategic resource. To have access to accurate information affects the organization's efficiency and goal fulfillment. Information and exchange of information in a government organization is particularly important because the organization has responsibilities towards two different parties linked to each other, the individual as part of the public and governments appointed by the public. Legislation, regulations and system support have been developed in order to protect both the individual and the organization. Rules and procedures go hand in hand and are used to ensure that the right person partakes in the welfare system at the right time. But there are situations that require more information than the organization has access to and where the exchange of information between authorities and other organizations is the only way for the individual's rights to be met. It is important that efficiency does not come at the expense of personal integrity or a loss of trust in the organization. In this study I have looked at the impact that information and information exchange have on case management within the Swedish Pensions Agency. I have taken part of current exchange of information and the principles on which it is based. To be able to reflect on what impact information has on integrity and trust in the welfare system I have looked at relevant research. Furthermore, I have interviewed six key persons who have a strategic responsibility in area of importance for the Swedish Pensions Agency's information exchange between organizations and authorities. I have reached the conclusion that information and access to it is associated withintegrity and trust in the welfare system and public values.

Bakgrund Kriminalvården i Sverige har ansvaret för 4427 personer i fängelse, juli månad år 2011, och ansvarar för att de intagna har möjlighet till sjukvård. Om det finns behov för vård utanför anstalterna skall kriminalvården ombesörja transport till sådan vårdinrättning som passar behovet. Varje månad transporteras mer än hundra personer av kriminalvården in till sjukhus runt om i Sverige. Ibland är säkerheten så stor att eskort och frihetsberövning, i form av handfängsel, används under hela besöket. Då synliggörs personen som söker vård, och hamnar utanför resten av samhället. Sjuksköterskan har i sin ansvarsuppgift att värna för personer han/hon vårdar. Både etiskt och genom att skydda integriteten så att ingen tar skada. Före detta kriminella som under sin tid som intagen, är en utsatt grupp. Syfte Syftet var att beskriva före detta kriminellas upplevelser och erfarenheter av bemötande från vårdpersonal på akutsjukhus Metod Genom en induktiv ansats och kvalitativ innehållsanalys har författarna genomfört intervjuer med före detta kriminella i Stockholm. Där söktes informanter upp som hade erfarenheter av att åka till akutvård under sin tid på anstalt. Intervjuerna ljudbandades, transkriberades och bearbetades med kodning av meningsenheter som gav huvud och underkategorier efter hand som analysen genomfördes. Sex före detta interner intervjuades. Resultat De före detta intagna har upplevt att omvårdnadspersonal runt om i Sverige tar väl hand om interner, och försöker att göra det tryggt, professionellt och integritetsskyddande så långt möjligheterna finns. Det kom också fram att informanterna jämförde vården med den vård som fanns på anstalterna, vilket fick en del kritik, som kan påverka upplevelsen i vården utanför anstalten. Utsattheten som beskrevs låg i att bli sedd av andra vårdsökande på akuten, men när informanten jämför upplevelsen över tid, fanns det under frihetsberövandet också ett behov i att leva upp till rollen som kriminell, och att informanten idag ser med andra ögon på den erfarenheten. Slutsats Denna studie visar att vårdpersonal, i de före detta kriminellas uppfattning, lever upp till sin opartiskhet och inte visar några fördomar. De behandlar alla patienter efter den roll och förmåga de har på sjukhuset och iakttar människans egenvärde när de bemöter dem. Vårdpersonal på sjukhusen respekterar den utsatta människan utan att göra påverkan på sin omvårdnad och försöker stödja de intagna genom att förstärka individens rätt till god vård.

Studien genomfördes i syfte att undersöka vilket inflytande barn ges gällande sin kroppsliga och personliga integritet under den organiserade vilan på förskolan. I denna kvalitativa studie valde vi att använda oss av observationer, för att komma nära barnens perspektiv och i detalj kunna observera samspel och interaktion mellan barnen och förskolans personal under vilan. Åtta öppet deltagande observationer genomfördes på tre förskolor i två kommuner för att samla empirin till studien. Resultatet analyserades tematiskt utifrån omsorgsetik (Noddings, 2007, 2012) och Shiers (2001) modell för inflytande och delaktighet. Resultatet visar att den gemensamma nämnaren för de tillfällen barnen ges inflytande och får sin kroppsliga och personliga integritet respekterad under vilan är att pedagogerna är lyhörda och responsiva på det barnen uttrycker. Studiens slutsats är att det finns en tydlig koppling mellan vilket inflytande barnen ges och i vilken utsträckning pedagogerna värnar om barnens kroppsliga och personliga integritet.