No description available.

Problemformulering och syfte:Sociala medier har blivit en stor del i människors vardag och påverkar människors beteende gentemot varandra samt hur vi väljer att kommunicera. Föräldrarna visar upp stora delar av barnens uppväxt på sociala medier, problemet blir dock att barnen själva inte kan bestämma vad som publiceras. Studiens syfte är att undersöka sociala medieanvändares uppfattning och åsikter kring barns medverkan på sociala medier. Studien syftar till att få en djupare förståelse för hur olika grupper inom sociala medier förhåller sig till området, samt studera vilka aspekter som är relevanta för ett ansvarsfullt användande av sociala medier i samband med publicering av barn. Metod och material: För att genomföra studien valdes fokusgrupper som metod. Det utformades 3 st fokusgrupper  med 4 personer i varje grupp. Samtliga deltagare i grupperna är sociala medieanvändare, detta eftersom studien undersöker barns medverkan på sociala medier utifrån användares uppfattningar och åsikter. Utifrån studiens syfte, frågeställningar och teorier kunde intervjufrågor utformas, och stimulusmaterial visades för att stimulera samtal. Intervjumaterialet genomgick en transkribering fö att underlätta arbetet med analys och diskussionsdel.  Huvudresultat: Studiens resultat visar att diskussionen kring publicering av barn på sociala medier är komplex och kräver vidare forskning. Utifrån deltagarnas perspektiv används barn i sociala medier i syfte att kommunicera till specifika målgrupper. Barns medverkan på sociala medier kan uppfylla behovet avi genkänning och självrepresentation enligt användarna. Regler och riktlinjer ansågs viktiga för ansvarsfull publicering av barn, och individens egna etiska ansvar betonas som avgörande.

No description available.

No description available.

Bakgrund. Integritet i kliniska situationer är rätten till en personlig sfär och till sin personliga egenart oavsett i vilken situation och miljö omvårdnaden sker. Integritet är ett grundläggande etiskt värde i vården och har både fysiska och psykologiska dimensioner. I kliniska omvårdnadssituationer är det sjuksköterskans ansvar att inkludera olika aspekter av integritet i sina handlingar.  Syfte. Denna studie syftar till att dels fånga vad patienter upplever som integritetskränkande, dels lyfta fram vad som behöver förbättras när det gäller respekten för patienters integritet på vårdavdelningar.  Metod. En litteratursökning av tidigare forskning om patienters erfarenhet av klinisk omvårdnad har gjorts. Tolv artiklar med kvalitativ metod ligger till grund för denna kvalitativa litteraturstudie med deskriptiv design.  Resultat. Granskningen av artiklarna resulterade i två  teman och sju underteman. Huvudtemana var: känslan av att bli kränkt och omvårdnadsmiljö som hinder. De sju undertemana var: känslan av att vara ett objekt, känslan av integritetsförlust, intimitet, sekretess, återhämtnings faktorer, patientens egen vilja, att främja integritet. Slutsats. Omvårdnadsprocessen skall utföras i partnerskap med patienten där patientens integritet inte kränks. En vårdande miljö underlättar att lindra lidande men skapar också en ömsesidig relation mellan vårdpersonal och patient.

Hur ser Socialdemokraterna och Moderaternas partiprogram på personlig integritet i relation till brottslighet? Kriminalpolitiken är ett utav de mest debatterade politiska områdena idag och många gånger krockar politiska förslag med värnandet av den personliga integriteten. I denna idéanalys undersöks och jämförs Socialdemokraternas och Moderaternas partiprogram från 1990 till 2021, där syftet är att undersöka om det skett en normalisering av inskränkningar av den personliga integriteten för att komma åt brottsligheten. Undersökningen tar avstamp i Janne Flygheds teori, normalisering av det exceptionella, för att se om den process teorin beskriver går att återfinnas hos Socialdemokraterna och Moderaterna.

Individanpassad marknadsföring blir ett allt mer kraftfullt verktyg för företag. Den fortsatta framväxten av digitala medier leder till en ökad insamling av konsumenters persondata som används för att skräddarsy individuella erbjudanden. Företagens användande av individanpassad marknadsföring ger dock upphov till problematik gällande konsumentens integritet. Marknadsförare måste beakta flertalet faktorer för att undvika en integritetskränkande respons hos konsumenterna och istället frambringa marknadsföring som upplevs gynnande. Genom fokusgruppsintervjuer ämnar denna studie att undersöka diverse faktorer som påverkar hur konsumenter upplever individanpassad marknadsföring. Med teoretisk grund rotad i privacy paradox och privacy calculus, undersöker denna studie faktorerna som påverkar konsumenters inställning ur ett integritetsperspektiv. Resultaten belyser hur en majoritet av intervjudeltagarna anser att individanpassad marknadsföring medför vissa gynnande aspekter, dock i ganska låg utsträckning, samt hur allt för personlig och direkt marknadsföring upplevs integritetskränkande i större grad.

Facebook är det största sociala nätverket med 845 miljoner aktiva användare. I Sverige är mer än hälften av befolkningen medlemmar på Facebook. När alla dessa användare lägger upp information om sitt privatliv så skapar det risk för negativa konsekvenser för informationen och användarna. Men användare har även framtidsaspekter att tänka på under sitt användande av Facebook då allt fler arbetsgivare använder sig av nätverket för att undersöka eventuellt blivande arbetstagare. De negativa konsekvenser som Facebook medför är uppmärksammade i media och användarna borde vara medvetna om vilka risker som är aktuella för Facebook och informationslagring. Den här uppsatsen kommer att fokuserar på hur kunniga användarna är om de risker som finns, hur oroliga de är för dessa konsekvenser men också hur deras uppfattning och användning av Facebook påverkas. / Facebook is currently the social network with most users, with 845 million active users and more than half of the Swedish population as members. When all of these members add private information about themselves it creates risks negative consequences for the information and users. The users also have to worry about the future since an increasingly amount of employers use Facebook to evaluate possible new employees. The consequences that comes with usage of Facebook gets a lot of attention in media and the users should be aware about what current risks is out there. This thesis has set it’s focus on how knowledgeable the users are about the risks with Facebook, how worried they are abut these consequences but also how this knowledge affects their view on Facebook and their use of it’s services.

This qualitative study aims to examine the potential challenges consumers face regarding their integrity and personal autonomy due to the advancement of artificial intelligence (AI) in digital marketing. Technology is continuously developing, especially with the integration of AI-driven marketing strategies implemented by companies. Therefore the concerns regarding integrity and personal data information have become of vital importance. Thus this study aims to shed light on the challenges of consumers maintaining their personal autonomy and integrity with the help of a theoretical framework. The focus groups for the interviews were “young adults” and “middle-aged adults” to further analyze and compare the difference of attitudes between the two groups. The study came to a conclusion that there are significant differences between the two groups but also similarities. The main difference was that “young adults” have a more negative attitude toward AI, viewing it as a tool used to exploit data from consumers. A similarity found was that both subgroups are concerned about potential threats to their privacy, integrity and the lack of personal autonomy as a result of AI-systems in marketing.

Under 2000-talet har digitaliseringen blivit alltmer påtaglig i samhället och befolkningen började i högre utsträckning använda de e-tjänster som erbjöds. E-legitimation blev ett exempel på vad nya teknologiska framsteg kan erbjuda allmänheten. Denna utveckling blev för många revolutionerande, men väckte samtidigt frågor kring vilka samhällsgrupper som blivit inkluderade i utvecklingen av teknologin. Denna uppsats undersöker synen staten haft på e-legitimationens roll i samhället genom att analysera vilka problem som identifieras, vilka samhällsgrupper som ansetts vara exkluderade och hur framtidsvisioner förmedlats i statliga utredningar av 24-timmarsdelegationen, E-delegationen och i Betalningsutredningen. Undersökningen visar att äldre, låginkomsttagare, personer med utländsk bakgrund och personer med funktionshinder har identifierats som exkluderade i statliga utredningar under utvecklingen av e-legitimation i Sverige vilket påverkat deras möjlighet att delta i den digitala utvecklingen. Genom att belysa dessa aspekter av e-legitimationens utveckling bidrar uppsatsen till ytterligare förståelse för hur teknologiska framsteg kan leda till exkludering av samhällsgrupper, och hur statens synsätt på teknologi påverkar detta.