No description available.

Introduction. Libraries have traditionally protected the privacy of their users. It is an ambition that is becoming increasingly difficult, with the introduction of new information technologies in libraries. This thesis consists of an examination of an incipient interest in digital security among Swedish libraries and librarians. It also consists of an examination to what degree Swedish municipality libraries are using social plugins, an information practice with potential privacy concerns, on their websites. Method. Key actors were interviewed to shed light on why issues on privacy and digital security have moved into the foreground. 59 municipality libraries were randomly selected, and their websites surveyed. Analysis. Contextual integrity (CI), a privacy concept developed by Helen Nissenbaum, was used as a theoreti-cal framework. According to the concept, privacy is linked to information norms in a specific context. The con-cept has both a descriptive and a prescriptive aspect. In this thesis I used CI to evaluate libraries’ information practice of using social plugins on their websites. Results. The study showed that one out of three municipality libraries in Sweden are using social plugins on their website. The interest in digital security among Swedish libraries is linked to privacy concerns for groups of people with the need of high digital protection. The interest was sparked by Edward Snowden revelations of mass surveillance and the refugee crisis in 2015. Conclusion. Contextual integrity was used to evaluate libraries’ practice of using social plugins on their web-sites. The evaluation showed that the practice encroaches on information norms normally taken for granted in the library. The use of social plugins should be cancelled. Libraries have a responsibility to secure the privacy of their users, and CI is a useful concept to evaluate different information practices.This is a two years master’s thesis in library and information science.

<p>Most people would agree that privacy is a civil right, and that we should not be deprived of this civil right for other than legitimate reasons. The difficulty lies instead in how to decide where the legislative boundary should be drawn for the right to privacy, in order to protect the individual from an undue intrusion of his privacy. There are a number of areas where the right to privacy comes in conflict with opposite interests. One of these areas is credit report. In this master thesis the author discusses questions as, what is the meaning of the word privacy, and whether the protection of privacy is sufficient in the legislation concerning credit report? Also a comparative study of the Swedish and the English regulation is performed. The object of this thesis is to analyze to what extent the legislator takes the right to privacy into consideration in the legislation concerning credit report. The author also investigates the possibilities to change the legislation in effort to enhance the protection of privacy. The thesis shows, that today there is a protection of privacy in connection to the processing of personal data, but also points out the need to review this protection and also to extend it to other areas, which are not connected with processing of personal data.</p>

Most people would agree that privacy is a civil right, and that we should not be deprived of this civil right for other than legitimate reasons. The difficulty lies instead in how to decide where the legislative boundary should be drawn for the right to privacy, in order to protect the individual from an undue intrusion of his privacy. There are a number of areas where the right to privacy comes in conflict with opposite interests. One of these areas is credit report. In this master thesis the author discusses questions as, what is the meaning of the word privacy, and whether the protection of privacy is sufficient in the legislation concerning credit report? Also a comparative study of the Swedish and the English regulation is performed. The object of this thesis is to analyze to what extent the legislator takes the right to privacy into consideration in the legislation concerning credit report. The author also investigates the possibilities to change the legislation in effort to enhance the protection of privacy. The thesis shows, that today there is a protection of privacy in connection to the processing of personal data, but also points out the need to review this protection and also to extend it to other areas, which are not connected with processing of personal data.

No description available.

Hemliga tvångsmedel är och har länge utgjort ett viktigt verktyg för de brottsbekämpande myndigheternas möjligheter att utreda brottslig verksamhet. Användningen av effektiva straffprocessuella tvångsmedel ökar nämligen möjligheterna att upptäcka, säkra bevisning samt lagföra begångna brott. Dessa åtgärder innebär dock olika former av hemlig inhämtning av enskildas uppgifter och riskerar således att medföra allvarliga ingrepp i rätten till personlig integritet.  Under en lång tid var den rådande uppfattningen i svensk rätt att hemliga tvångsmedel enbart kunde användas inom ramen för en förundersökning. En nödvändig förutsättning var därmed att den som åtgärderna riktades mot skäligen kunde misstänkas för brott. Möjligheterna att använda hemliga tvångsmedel i förebyggande syfte, så kallade preventiva tvångsmedel, ansågs däremot länge utgöra ett alltför stort ingripande i enskildas rätt till personlig integritet. Denna uppfattning har dock förändrats under de senaste decennierna. Terroristattackerna den 11 september 2001 i USA markerade starten på ett skifte i många västerländska stater, då kopplingen mellan kraven på säkerhet och behovet av förbättrade metoder för allmän övervakning uppmärksammades allt mer. Genom detta har övervakningssamhället i större utsträckning kommit att ses som en legitimerad säkerhets-modell, trots att det innebär en avsevärd utökning av statens makt gentemot enskilda. Terroristhoten i kombination med den tekniska utvecklingen, som bidragit till helt nya möjligheter att planera och genomföra grova brott, resulterade i uppfattningen att de brottsbekämpande myndigheterna var i behov av utvidgade verktyg för att förhindra att sådan brottslig verksamhet realiserades. I Sverige har denna utveckling kommit till uttryck genom antagandet av olika regelverk som möjliggör användningen av preventiva tvångsmedel, varmed enskilda numera i vissa situationer kan övervakas utan en konkret brottsmisstanke. I skrivande stund kan dessa tvångsmedel enbart användas för brott med ett visst straffvärde eller för vissa särskilt angivna brott som anses utgöra ett hot mot den nationella säkerheten, alltså brott som vanligtvis faller inom Säkerhetspolisens ansvars-område. Under de senaste åren har dödligt våld i form av bland annat skjutningar och sprängningar ökat kraftigt i Sverige. En utveckling som anses ha starka kopplingar till så kallade kriminella nätverk. Som ett gensvar på den ökade gängkriminaliteten lämnades därmed den 2 november 2021 ett kommittédirektiv med beslut om att tillsätta en statlig utredning för att överväga huruvida det går att utvidga användningen av preventiva tvångsmedel. Förslaget innebär att även sådan brottslig verksamhet som förekommer inom ramen för kriminella nätverk kan bli föremål för preventiva tvångsmedel.  En sådan lagförändring skulle markera starten på en ny era i svensk straffprocessrätt, där tvångsmedelsanvändningen i större utsträckning sker i förebyggande syften.

No description available.

The paper describes a qualitative study of users' attitudes to metadata in relation to their knowledge and how it affects their valuation of digital integrity. Method for data collection is semi-structured interviews and a critical event. The informants were two people who work with IT and two who do not. The theories of undesign, utilitarianism and privacy were chosen to discuss in relation to the result. A thematic analysis method is used to find relationships between attitudes and other interesting themes in the result. These themes, which we have named after the main attitudes of the informants, includes inter alia knowledge, trust, suspicion and positivity. In the discussion chapter, the results are linked with the analysis and answer the research question. The conclusion is that there is no clear correlation between the informants' knowledge and their attitude, knowledge of metadata has little significance for the attitude and the knowledge and attitudes have little effect on the evaluation of integrity among our four informants. / Uppsatsen behandlar en kvalitativ studie av användares attityder till metadata i relation till deras kunskap samt hur det påverkar deras värdering av digital integritet. Metod för datainsamling är semistrukturerade intervjuer samt en kritisk händelse. Informanterna var två personer som är yrkesverksamma inom IT och två som inte är det. Teorierna avdesign, utilitarism samt privatliv valdes ut att diskuteras i relation till resultatet. En tematisk analysmetod används för att hitta samband mellan attityder och andra intressanta teman i resultatet. Dessa teman, som är döpta efter de huvudsakliga attityderna informanterna uppvisat, var bland annat kunskap, tillit, misstänksamhet och positivitet. I diskussionskapitlet sammankopplas resultatet med analysen och besvarar forskningsfrågan. Slutsatsen av denna studie är att vi inte funnit något samband mellan de fyra informanternas kunskap och deras attityd, kunskap om metadata har liten betydelse för attityden och att kunskaperna och attityderna i liten del påverkar värderingen av integritet.

Detta arbete har till syfte att studera den nya dataskyddsförordningen General Data Protection Regulation´s (GDPR) utmaningar och påverkan på både organisation samt system. Fokus i arbetet har varit på det specifika kravet privacy by design som är en del av GDPR. GDPR-förordningen kommer träda i kraft den 25 maj 2018. Eftersom GDPR är en ny förordning så har det inte skett forskning i större utsträckning i ämnet ännu. Den forskning som har skett inom området har mestadels varit inom juridiken. Detta resulterar i att ämnet är högaktuellt att undersökas eftersom ny kunskap kommer tillkomma genom detta arbete. Arbetet syftar till att undersöka hur GDPR genom sina krav påverkar en organisation och hur hänsyn tas till det specifika kravet privacy by design. Det kommer också undersökas vilka krav som ställs på teknik och funktioner. Genom att göra detta kommer kunskap tas fram om och hur en organisation förbereder sig och vad som krävs för att uppfylla kraven med GDPR. Privacy by design är en filosofi på hur inbyggd integritet kan användas för att skydda och bygga in den personliga integriteten i system. Den baseras på sju principer som skall användas för att förstå hur integritet kan skyddas. Men likt alla lösningar finns det utmaningar. Det är dessa utmaningar som arbetet skall undersöka och för att utifrån resultatet ge rekommendationer som förhoppningsvis kan användas för att få en överblick hur en organisation ligger i fas med privacy by design, som är en del av GDPR. Baserat på organisationens svar kommer rekommendationer ges för hur organisationen skulle kunna förbättra sitt arbete ytterligare. Metoden som använts till stöd för detta arbete är en fallstudie av kvalitativ art, och innefattar intervjuer med personer från en organisation inom säkerhetsbranschen som utvecklar metoder samt mjukvara för informationssäkerhetsarbete. Organisationen som har undersökts befinner sig i startgroparna för säkerställandet av GDPR och har gjort en inledande analys av läget. Fyra intervjuer har legat till grund för studien och på dessa har en innehållsanalys genomförts. Med hjälp av analysen så framträder en tydlig bild av hur arbetet kan se ut, i samband med lagförändringen ur privacy by design-perspektivet. För att ta reda på detta har en organisation som arbetar med informationssäkerhet och mjukvaruutveckling undersökts. Till arbetet utvecklades en frågeguide och en sammanfattning av principer, som är relaterade till privacy by design. Det har visat sig att organisationen som undersöktes till stora delar arbetar med privacy by design, men har ytterligare utmaningar att bemöta. Analys och diskussion av intervjuerna har resulterat i rekommendationer till organisationen angående hur de kan stärka upp sitt informationssäkerhetsarbete ytterligare. Dessutom har en frågeguide, som återfinns i bilagorna, tagits fram och denna kan användas av andra organisationer som önskar undersöka hur de ligger till i sitt arbete med GDPR:s krav på privacy by design. / The purpose of this work is to study the General Data Protection Regulation (GDPR) and what challenges and impact this regulation can have on both organization and systems. The focus of the work will be on the specific requirement “privacy by design” that is one part of GDPR. The GDPR will come into force on May 25, 2018. Since the GDPR is a new regulation, there has been little research on the subject yet. The research that has taken place in the field has mostly been in the field of law. This results in the subject being highly relevant for further studies, since this work will unravel new information. The purpose of the work is to investigate how GDPR, through its requirements, affects an organization and how to take into account the specific requirement of privacy by design. It will also be investigated which demands are made of technology and functions. By doing this, knowledge will come about if and how an organization prepares and what it takes to meet the requirements of the GDPR. Privacy by design is a philosophy of how built-in integrity can be used to protect and integrate the personal integrity of systems. It is based on seven principles that will be used to understand how integrity can be protected. But like all solutions there are challenges. These are the challenges that the work will investigate, and as a result give recommendations that hopefully can be used to get an overview of how an organization, is in phase with privacy by design, which is part of GDPR. Based on the organization's response, recommendations will be given for how the organization could further improve its work. The method used to support this work is of a qualitative nature and includes interviews with persons from an organization in the security industry that develop methods and software for information security work. The organization that has been investigated is in the pitfalls for ensuring GDPR and has conducted an initial analysis of the situation. The foundation of this study relies on four interviews, on which a content analysis was made. Through this analysis, a clear picture emerges of how the work with upcoming challenges can present itself, with the changes regarding the new law concerning privacy by design. In order to investigate this, an organisation that works with information security and software development has been scrutinized. As a part of the study, a questionnaire and a summary of the principles relevant to privacy by design, was developed. The conclusion was that the scrutinized organisation generally does work with privacy by design, but still has some challenges to face. The analysis and discussion of the interviews resulted in recommendations for the organization on how to further strengthen their work with information security. Furthermore, a questionnaire, which can be found in the appendix, has been developed, and can be used by other organizations wishing to examine their progress on the work with implementing the GDPR requirements regarding privacy by design.

Att upprätthålla patientens integritet är en utmaning för anestesisjuksköterskan i hens dagliga arbete. Orsakerna är den fysiska miljön på den postoperativa enheten, patient- tätheten, den sederade patienten samt vikten av att säkerställa god och säker vård efter överlämnandet. Anestesisjuksköterskan kan aldrig förutse hur och i vilken grad patien- ten uppfattar stimuli strax efter uppvaknandet och därför blir behovet att skydda integri- teten särskilt viktigt. Forskningsläget är oklart då inga artiklar som gäller bevarandet av patientens integritet i samband med överlämning till den postoperativa enheten har kun- nat identifieras. Överlämningen och överrapporteringen sker i ett vårdrum där obehö- riga  och eventuellt deras närstående befinner sig. Anestesisjuksköterskans tystnadsplikt utmanas och patienten som överlämnas är inte helt vaken vilket begränsar patientens möjlighet att värja sig för utlämnande situationer. Studiens syfte var att undersöka vilka tillvägagångssätt som anestesisjuksköterskan använder för att skydda patientens integri- tet i samband med överlämning till den postoperativa enheten. Kvalitativ observations- studie som kombinerades med kortare intervjuer valdes som metod. Studien utfördes på två mindre operationsenheter i västra Sverige. Totalt genomfördes 26 observationer och 12 intervjuer. Dataanalysen utfördes med tematisk analys enligt Braun och  Clarke (2006). Resultatet presenteras i tre huvudteman som utkristalliserades under analysen: Skapa trygghet och tillfredställelse, Skapa skyddande revir och Skapa lämpliga tillvä- gagångssätt.  Det framkom att medvetenheten om komplexiteten i situationen hos anes- tesisjuksköterskan var stor och att hen använde olika strategier för att skydda patientens integritet i samband med överlämningen. Forskning inom andra kontext bekräftar delar av studiens resultat. Den postoperativa miljön med ständiga avbrott,  närvaro av obehö- riga samt patientens halvvakna tillstånd och hens utsatthet försatte anestesisjuksköters- kan och patienten i situationer där integritetsskyddet brast. Anestesisjuksköterskan var till viss del medveten om risker som kunde utgöra en integritetskränkning. Hen använde tillvägagångssätt för att skapa skydd både genom fysiska medel samt genom att avstå eller begränsa verbal kommunikation. En ökad medvetenhet kräver tid för en aktiv dis- kussion om patientens integritet och hur den skyddas. Det bör vara ett gemensamt an- svar för all personal som på något sätt är delaktig i överlämningssituationen eller befin- ner sig på den postoperativa enheten.