Det finns ett stort behov av att kartlägga hur och om ledande föremål som finns ovan jord i elektriska installationer är sammankopplade i ett jordningsnät. Det är viktigt att miljöer där människor vistas uppfyller krav för elsäkerhet. En faktor som bidrar till ökad risk för människors hälsa och liv är ett jordningssystem där integriteten över tid utsatts för korrosion och mekanisk påverkan. Endast regelbundna besiktningar och kontroller kan säkerställa att installationerna fungerar som de ska. I Sverige idag finns det ingen vedertagen modell för mätinstrument, mätmetod och dokumentation för dessa kontroller. Syftet med examensarbetet är att arbeta fram ett tillvägagångssätt och visa en ny metod för kontinuitetskontroll, kontinuitetsmetoden. Arbetet ska också lyfta fram de regler och riktlinjer som finns kring jordningskontroller och undersöka andra befintliga metoder. Målet med mätningarna är att kunna visa att jordningarna är kontinuerliga och verifiera befintlig plan för jordnätet på de valda mätplatserna.

Barns rätt till fysisk integritet är ett kontroversiellt ämne. Det förknippas ofta med beröring av sexuell karaktär, men sällan med den vardagliga fysiska kontakt som förekommer i förskolan. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om hur barns rätt till fysisk integritet kan respekteras i förskolan, genom att undersöka hur några barn resonerar kring fysisk integritet i vardagliga interaktioner. Vad identifierar barn för strategier som gör att barns rätt till fysisk integritet kan respekteras i vardagliga barn-barn-interaktioner? Vad identifierar barn för strategier i barn-vuxen-interaktioner? För att nå barns resonemang används en metodkombination av forumspel och barnsamtal som datainsamlingsmetod. Studiens resultat visar att barn identifierar strategierna säga ifrån, be om ursäkt och fråga om samtycke i vardagliga interaktioner mellan barn, och be om ursäkt och undvika beröring i interaktioner mellan barn och vuxen. Barnen identifierar även strategier som innebär att barns fysiska integritet inte respekteras i de båda interaktionstyperna. En slutsats som kan dras av barnens resonemang är att respekten för barns fysiska integritet tycks variera och vara kompromissbar, beroende på om barn interagerar med andra barn eller med vuxna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur en grupp grundskollärare i en kommun i norra Sverige kunde uppmärksamma och agera när de befarar att ett barn utsätts för sexualbrott, utifrån de resurser, utbildning och riktlinjer som samhället ger. Statistik visar på att sex barn i en klass på 30 elever utsätts för sexualbrott och samtidigt redogör forskning för att barn som blir utsatta för övergrepp har svårt att berätta vad de varit med om med bakgrund av bland annat skam- och skuldkänslor. Många utsatta barn är också rädda för vad som kommer att hända med förövaren om de berättar, då forskning också visar att förövaren oftast är en närstående till barnet. Flera barn som är med om övergrepp är inte heller medvetna om att de är utsatta för ett brott och vad de har för rättigheter, vilket också ses som ett av hindren för personer som arbetar med barn för att kunna uppmärksamma och agera. Studiens resultat är baserat på sju intervjuer med grundskollärare som arbetar inom grundskolan med barn i årskurserna förskoleklass till årskurs 6. Tematisk analys med inslag av kodning från grounded theory användes för att analysera materialet. Resultatet visar på att informanterna i många fall saknar handlingsberedskap, riktlinjer och stöd för att kunna uppmärksamma och agera när de befarar att en elev utsätts för sexualbrott. Slutsatserna i studien visar att det finns behov av att fortsätta lyfta frågan om sexualbrott och öka samhällsdebatten kring ämnet. Slutsatser som resultatet även påvisar är att förklaringen till de få uppmärksammade sexualbrotten inte återfinns i informanternas engagemang utan i bristande utbildning till lärare och elever, rädsla för hot samt otillräckliga handlingsplaner från rektor, ledning och politiker. Slutligen framkom indikationer på att det råder en kunskapslucka när det kommer till sexualbrott mot barn och vilka möjligheter skolan har att uppmärksamma det.

<p>Terrorattackerna i New York och Washington den 11 september 2001 skakade om världen på en rad olika sätt.Bland annat har vi sett att terrorismen, i och med händelserna i USA, har kommit att behandlas som en global fråga trots att bara ett fåtal länder i världen har varit med om terrorattacker av liknande mått. Även Sverige har visat att det också vill bidra i arbetet för en säkrare värld och hittills har det vidtagits tämligen stora åtgärder för att komma åt terrorismen. Mot bakgrund av detta handlar detta projekt om tre svenska partiers - moderaterna, vänster – och folkpartiets - ståndpunkter kring åtgärder inom terrorbekämpning.</p>

<p>Syfte med litteraturstudien var att beskriva bemötande av äldre människor inom vården utifrån de äldre vårdtagarnas, vårdgivarnas, observatörernas/anhörigas perspektiv. I en av dessa tre perspektiv representerade anhöriga tillsammans med observatörerna ett gemensamt perspektiv. En litteraturstudie gjordes och sexton vetenskapliga artiklar granskades och analyserades. Joyce Travelbee’s omsorgsteori (Interaktionsteori) var den teoretiska referensramen för studien. Resultatet visade att vårdgivarnas tillvaratagande av den äldre vårdtagarens autonomi bidrog påtagligt till upplevelsen av bemötandet, vårdtagarna uttryckte denna aspekt tydligast. Personalbrist var ett inbyggt fel i organisationen som påverkade bemötande. Alla tre perspektiv uttryckte detta problem tydligt. Vårdgivarnas egen förmåga att organisera och prioritera var av betydelse för upplevelsen av bemötande. Bemötandet påverkades när den äldre vårdtagarens önskemål nedprioriterades för rutiner. Nivån på vårdgivarnas empatiska förmåga påverkade upplevelsen av bemötandets kvalitet på olika sätt. Vården upplevdes som trygg när vårdgivare hade hög empatisk förmåga. Sammanfattningsvis var upplevelsen av bemötande att det var en förmåga till lyhördhet och en vilja att kommunicera, utförandet av dessa var i sin tur beroende av tid, personliga värderingar och invant beteende.</p>

<p>Syftet är att ta reda på vad som menas med anonymitet i dagens kameraövervakade stad. Dentraditionella uppfattningen är att stadens karaktär är anonymitet och syftet är att ta reda på huranonymiteten ser ut idag när stadsmedborgarna är kameraövervakade. Studien är en begreppsutredning av anonymitet, och dess relaterade begrepp trygghet.Huvudsakligen används Simmels teori om storstaden och Foucaults teori om övervakning,men också teoretikerna Jane Jacobs och Mike Davis och deras syn på trygghet i staden så välsom en del andra källor. Jag kopplar Simmel och Foucault till anonymitetet och trygghet,tillämpat på dagens stad. Slutsatserna är att dagens stadsmänniska är både anonym och inte, beroende på hur man serdet. De som syns i kamerans blick är de som begår brott, medan de andra fortfarande äranonyma. Gällande tryggheten kan den uppnås genom ett levande folkliv. Det handlar om attmänniskor ska våga sig ut i staden och inte stänga in sig på grund av sin rädsla. Blir stadenöde så försvinner dess traditionella karaktär, det vill säga möjligheten till möten mellan olikamänniskor. Uppsatsen är uppdelad i fyra kapitel, varav det första är inledande, sedan följer enpresentation av de centrala teorierna. Det tredje kapitlet är ägnat åt att utveckla trygghetensoch tillitens begreppsmässiga mening i relation till samtida kameraövervakade städer. Detslutliga kapitlet drar slutsatsen att det inte finns någon inneboende spänning mellankameraövervakning och trygghet, men samtidigt finns det ingen garanti att en ökning avkameraövervakning kommer att resultera i ökad offentlig trygghet.</p>

<p>Denna kvalitativa intervjustudie har som syfte att, ur ett elevperspektiv, undersöka hur äldre elever i grundskolan förhandlar om sin integritet och autonomi vid samverkan mellan hemmet och skolan. Att hemmet och skolan ska ha en nära och god relation har, under de senaste decennierna, blivit ett normativt förgivettagande. Den forskning som hittills gjort på området där de två sfärerna samverkar har mestadels utgått ifrån antingen ett lärarperspektiv eller ett föräldraperspektiv. Forskning ur ett elevperspektiv på samverkan mellan dessa sfärer är, i jämförelse med de andra två nämnda perspektiven, sällsynt. Studier som är gjorda ur ett elevperspektiv visar att när dessa sfärer närmar sig varandra och samverkar, utvecklas strategier hos eleverna för att värna om sin integritet och för att stärka sin autonomi. Den frågeställning vi använde oss av för att studera detta område ur ett elevperspektiv var; Vilka strategier använder elever i år 7, då de isärhåller sfärerna hemmet och skolan för att förhandla om integritet och autonomi i de situationer dessa sfärer samverkar?</p><p> </p><p>Vi inleder med att beskriva det nuvarande forskningsläget samt att tillskriva oss en utgångspunkt för studien i isärhållandets princip. Därefter förankrar vi vår studie i den tidigare forskningen genom att ingående beskriva elevperspektivet samt genom att visa på hur och i vilka situationer som elever vill isärhålla hemmet och skolan. För att hitta strategier för isärhållande, genomförde vi kvalitativa intervjuer med elever i år 7. De strategier vi konstruerade är; <em>den identitetsförhandlande strategin, den orosdämpande strategin, den informationsgallrande strategin</em> och den <em>konsultväljande strategin</em>. I den avslutande diskussionen ger vi förslag på hur en medvetenhet om dessa strategier, hos i första hand lärare men även föräldrar, kan öka möjligheten för elever att värna om och stärka sin integritet samt utöka sin autonomi.</p>

<p>Den här uppsatsen behandlar presstoppet av den kommunala personaltidningen i Norrköping, Strömvirveln, 2006. Vikarierande redaktör på tidningen hade gjort ett temanummer på temat Mobbning på jobbet. Ansvarig utgivare stoppade numret eftersom han ansåg att det bland annat innehöll sakfel. Den vikarierande redaktören ansåg då att hon hade blivit utsatt för censur.</p><p>Med utgångspunkt i de pressetiska regler som gäller för journalister och den ökande relevansen av en fungerande intern kommunikation inom organisationer, undersöks här händelsen på tidningen Strömvirveln, ett år efteråt. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med de inblandade i händelsen, däribland vikarierande redaktör, ansvarig utgivare, redaktionskommitténs ordförande för den aktuella tiden och kommundirektören. Den kvantitativa undersökningen baseras på innehållet i tre nummer av tidningen före och efter händelsen. Studien fokuserar på de problem som uppstår då den journalistiska integriteten krockar med intressena från högre ort, såsom en organisations ledning.</p><p>Studien visar att åsikterna går isär om vem som agerat korrekt och inte. Enligt de pressetiska reglerna har både ansvarig utgivare och vikarierande redaktör agerat korrekt i sina roller, även om sociala faktorer spelat in. Den kvantitativa undersökningen visar att den procentuella fördelningen av personer som uttalat sig i tidningen är relativt oförändrad efter presstoppet.</p>

<p>Purpose/Aim: We have a right to freedom of the press, but we do also have a right not to be exposed to slander, we have a right to not be insulted. A study about this rights and crimes in the swedish law.</p><p>Material/Method: literature, Internet, cases, Commission of Inquiry's recommendation. A qualitative research method</p><p>Main results: There is a very strong freedom of the press in the Swedish constitution. Mostly it stands immovable. The freedom of press can be restricted in case of slander. Although, even if there is a crime of slander, the freedom of the press is stronger than the crime of slander, if there is a public interest in the matter, freedom of the press compensate the crime of slander. There is no need to change the law and the court could use the paragraph of slander also to protect the integrity of a person.</p>

Purpose/Aim: We have a right to freedom of the press, but we do also have a right not to be exposed to slander, we have a right to not be insulted. A study about this rights and crimes in the swedish law. Material/Method: literature, Internet, cases, Commission of Inquiry's recommendation. A qualitative research method Main results: There is a very strong freedom of the press in the Swedish constitution. Mostly it stands immovable. The freedom of press can be restricted in case of slander. Although, even if there is a crime of slander, the freedom of the press is stronger than the crime of slander, if there is a public interest in the matter, freedom of the press compensate the crime of slander. There is no need to change the law and the court could use the paragraph of slander also to protect the integrity of a person.