In this study we examine whether privacy invasions are associatedwith poor parent-adolescent relationship. We also examined if therewere differences between mothers and fathers in the frequency oftheir invasions, as well as the intent of those invasions. Lastly, welooked at associations between privacy invasions and parentadolescentrelationships and if these were modified by parent oradolescent gender. We hypothesized that intentional and frequentprivacy invasions would have a stronger association with poorparent-adolescent relationship than accidental and infrequentinvasions of privacy. The data for this study was selected from alarger database. Participants consisted of 78 adolescents, 39 girlsand 39 boys. Data were collected through questionnaires that bothadolescent and parent answered separately. The adolescents filledout the questionnaires at school in different classrooms. Weconcluded that frequent privacy invasions had a significantassociation with poor parent-adolescent relationship for mothers,but not fathers. Furthermore, the interaction between the frequencyof privacy invasions and the intent was significant for mattering tomothers. However, no significant relations were found for fathers. / I den här studien undersöker vi huruvida integritets-inkräktande ärförknippade med dålig förälder-ungdom relation. Vi undersökteockså om det fanns skillnader mellan mammor och pappor ifrekvensen av deras invasioner, liksom avsikten med dessainvasioner. Slutligen såg vi på associationer mellan integritetsinkräktandeoch föräldra-ungdoms relationer och om dessamodifierades av föräldrar eller ungdomars kön. Vi förutsåg attavsiktligt och frekvent integritets-inkräktande skulle ha en starkareförknippning med dålig förälder-ungdom relationer än oavsiktligaoch sällsynta invasioner av integritet. Uppgifter för denna studievaldes från en större databas. Deltagarna i studien bestod av 78ungdomar, 39 flickor och 39 pojkar. Uppgifterna samlades ingenom flera frågeformulär som både ungdomar och föräldrarbesvarade separat. Ungdomarna fick besvara frågeformulären iskolan i olika klassrum. Slutsatsen var att mängden integritetsinskränkandefaktiskt hade en signifikant koppling med dåligförälder-ungdom relation för mödrar, men inte för fäder. Äveninteraktionen mellan mängden integritetskränkande och derasavsikt visade sig vara signifikant för mödrar. Dock fanns ingensignifikant relation för fäder.

Titel: Paradoxen mellan individanpassad marknadsföring och personlig integritet. Författare: Hannes Asplund & Johan Nilsson Handledare: Leif V Rytting Examinator: Richard Afriyie Owusu Kurs: Kandidatuppsats 15hp. Företagsekonomi III - Marknadsföring, examensarbete. Linnéuniversitetet, VT 2019. Syfte: Syftet är att undersöka och klargöra betydelsen för e-handelsföretag av att balansera insamling och användning av konsumentdata på individnivå, med hänsyn till de identitetsrelaterade nackdelar som kan upplevas av konsumenterna. Forskningsfrågor: • Vilken betydelse har den insamlade konsumentdatan för att kunna individanpassa marknadsföringen? • Vilka fördelar respektive nackdelar kan det ur ett företagsperspektiv finnas med individanpassad marknadsföring? • Vilka utmaningar kan företag uppleva med de integritetsrelaterade aspekterna inom marknadsföring? • I vilken utsträckning är det möjligt att segmentera konsumentmarknaden för att få en större vetskap om vilka konsumenter som upplever individanpassad marknadsföring som oroväckande? Metod: Studiens empiriska material har samlats in genom sju stycken intervjuer, varav fyra av intervjupersonerna är högt uppsatta inom olika e-handelsföretag och resterande tre arbetar på outsourcingbolag i form av mediebyråer. Studien har en abduktiv ansats. Slutsats: Studiens resultat visar att det är viktigt att företag finner en balans mellan insamling och användning av konsumentdata. Det har påvisats att företag behöver utforma den individanpassade marknadsföringen på ett sådant sätt att konsumenter i exponeringen känner sig trygga med den insikt företag har genom den personliga datan. Det framgår att detta tillvägagångsätt föranleder att företag undviker gränsen för integritetsintrång och kan således nyttja de konkurrensfördelar individanpassad marknadsföring ger upphov till. Nyckelord: Individanpassad marknadsföring, personlig integritet, konsumentdata, integritetsintrång, e-handel, kundrelationer, konsumentinsikt, CRM, segmentering. / Title: The paradox between individualized marketing and personal integrity. Authors: Hannes Asplund & Johan Nilsson Supervisor: Leif V Rytting Examiner: Richard Afriyie Owusu Course: Bachelor thesis 15 credits. Business Administration III - Marketing, Degree Project. Linnaeus University, Spring 2019. Purpose: The purpose is to investigate and clarify the importance for e-commerce companies of balancing the collection and use of consumer data at the individual level, taking into account the identity-related disadvantages that can be experienced by consumers. Research questions: • What is the significance of the collected consumer data in order to be able to personalize the marketing? • What advantages and disadvantages can there be from a company perspective with individualized marketing? • What challenges can companies experience with the integrity-related aspects of marketing? • To what extent is it possible to segment the consumer market in order to gain a greater knowledge of which consumers that are experiencing individualized marketing as intrusive? Method: The empirical material of the study has been collected through seven interviews, of which four of the respondents are highly ranked in various e-commerce companies and the remaining three work on outsourcing companies in form of media agencies. The study has an abductive approach. Conclusion: The results of the study shows that it is important that companies find a balance between collecting and using data. It has been shown that companies need to design the individualized marketing in such a way that consumers feel secure with the insight that the company has through the personal data. It appears that this approach makes it easier for companies to avoid crossing the limit of privacy infringement and can thus utilize the competitive advantages of individualized marketing.

This year, 2019 a new curriculum will be implemented in Swedish preschools. One of the most important changes is that the UN Convention on the Rights of the Child has been given a much larger part in the preschool curriculum. In response to this our study deals with children’s right to integrity during naptime in preschools. The purpose of this study is to contribute to the knowledge about preschool teachers’ approach to children’s physical and personal integrity. The aim is to research and analyse the preschool teachers’ descriptions of their understanding and methods that they use during naptime to acknowledge the children’s right to physical and personal integrity. This study has been conducted with a qualitative research approach method where six interviews with preschool teachers have been analysed. The result has been analysed based upon selected parts through Michel Foucault’s theory about power knowledge, and the John Bowlby and Mary Ainsworth attachment theory. Our results indicate that there are both similarities and differences in the interviewed teachers’ approaches and methods in considering the children’s right to integrity during naptime. One interesting conclusion that was noted based on our interviews, was that the interviewed preschool teachers had difficulty expressing their understanding of the concept of the children’s right to integrity during naptime. However, when they described their methods and procedures they used during naptime, to get the children to fall asleep, we observed that in their descriptions they did in fact consider the children’s right to physical and personal integrity during their routines, for example, listening to the individual child’s wants and needs. These descriptions have similarities with Johnsson (2005, s. 4) definition of integrity and identity as a socially and culturally defined phenomenon. "Integrity, like identity, is experienced, emerges and is negotiated in interaction with others." (Johnsson, 2005, s. 4).

Bakgrund: Samtidigt som e-handel som säljkanal växer ökar konsumenternas oro för att lämna ut sin egen personliga information online. Vilket är viktigt att ta hänsyn till då konsumenternas personliga information är viktig data för företagen, då de med hjälp av den kan effektivisera sin marknadskommunikation, genom att exempelvis rikta erbjudanden till konsumenter. Konsumenters personliga integritet är något som företag bör värna om för att på så vis respektera sina konsumenter samt få tillgång till deras personlig information. Gör inte företagen det skulle det kunna leda till negativa attityder samt att konsumenter faktiskt inte vill dela sin personliga information och att köp online inte genomförs. Vilket i vissa fall kan leda till att konsumenterna känner en brist på kontroll över hur deras personliga information används.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur personlig integritet, typ av personlig information, attityder samt konsumentkontroll kan ligga till grund för konsumenternas vilja eller ovilja att lämna ut sin personliga information vid köp online.  Metod: Denna undersökningen har utförts med hjälp av en kvalitativ forskningsmetod. För att undersöka ämnet konsumentkontroll genomfördes 16 stycken semistrukturerade intervjuer med konsumenter. Dessa respondenter hade varierande demografiska uppgifter, således en heterogen grupp, för att på så vis komma åt bredden inom ämnet.  Slutsats: Från de genomförda intervjuerna framkom det att konsumentkontroll inte behöver ha en sådan stor påverkan för konsumenter vid utlämning av personlig information vid köp online. Då det föreligger oklarheter kring vad konsumentkontroll i samband med personlig information är, samt att vi lever i ett bekvämt samhälle med konsumenter som är vana vid snabba interaktioner. Det blev också tydligt att konsumentbeteende är komplext, då konsumenter är olika samt dynamiska.

Data collection is a topic that affects every person that uses various Internet services and has been a current topic the past year among individuals and the actors that collects data. It concerns actors collecting and storing personal data from users that either have or have no knowledge about it. The Cambridge Analytica-scandal which affected over 50 million users on Facebook initiated a discussion which concerns if data collection is right or wrong, but also how actors handle personal data and how it affects the integrity. With the enforcement of General Data Protection Regulation GDPR the 25th of May which will affect actors involved with data collection or usage. The regulation is about how actors can store data and use it. The regulation will also provide users the right to demand to be removed from actor’s databases. There has been some research on opinions among users concerning data collection, but not how they can be different with the knowledge of GDPR. So how is the attitude towards data collection among internet users? Do internet users apply services to prevent data collection? Do they even know about GDPR? A survey was performed to answer these questions and where the answers were put together in the form of statistic data. The purpose of this pre-study is to examine what the attitude is towards data collection. The study also examines how technical knowledge, age and knowledge about GDPR can be related to answers given in the survey. Based on the empirical data and identified relations between measurable variables the study’s conclusions can be made: The attitude to data collection is significant between users who have knowledge about GDPR and those how don´t have. Another conclusion is that the attitude varies between ages, internet habit and which actors who provides the data.

No description available.

De etiska principerna respekt för sårbarhet, autonomi och integritet vägleder sjuksköterskor i vårdarbetet. Respekt för integritet är viktigt för att undvika att patienter känner sig kränkta. Förståelse för innebörden av begreppet ger sjuksköterskor möjlighet att kommunicera kring och värna om patienters integritet. Syftet är att klargöra innebörden i begreppet personlig integritet för sjuksköterskor, relaterat till patienter i vårdsammanhang. En begreppsanalys användes för att identifiera och beskriva karaktäristika, förutsättningar och konsekvenser för begreppet personlig integritet. Detta görs genom att söka efter begreppets innebörder i olika texter. Den modell som användes är utarbetad av Segesten (2006). De texter som valdes ut för analys hämtades från ordböcker och vårdvetenskapliga artiklar. Resultatet presenteras i två delar, först ordboksanalys därefter artikelanalys. Av ordboksanalysen framkommer fyra olika karaktäristika; integritet som okränkbarhet, integritet som en privat sfär, integritet som oberoende och integritet som förmåga att handla efter eget samvete. Detta tolkas som att integritet innebär rättigheter, men även skyldigheter, som bör efterföljas eller strävas för att upprätthålla. I artikelanalysen framkom fem liknande karaktäristika; integritet som identitet, integritet som oberoende, integritet som rätten till en privat sfär, integritet som okränkbarhet och integritet som moralisk hållning. Detta tolkas som att personlig integritet för patienter handlar om att bli bekräftad i sin identitet, att få medverka och ha inflytande över sitt liv samt att behandlas med respekt av personer som vårdar dem. Integritet har också en etisk dimension. Integritet som moralisk hållning tolkas som betydelsen i att respektera patienters värderingar. Integritet blir synlig då människor närmar sig varandra och framförallt när integritet riskerar att kränkas. Integritet som oberoende är intressant då en människa som på grund av sjukdom blir beroende av sjukvårdspersonal. Detta medför att patienter befinner sig i relationer där makten finns hos vårdpersonalen. Vårdpersonal riskerar att kränka integriteten hos patienter om de inte är medvetna om sin makt och reflekterar över dess betydelse. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Sverige har kommit att förändras i takt med att inflyttningen av folk av annan etnicitet och kulturer har ökat på senare decennier. Sverige har nuförtiden en kulturell och etnisk mångfald som är ett resultat avkrissituationer i omvärlden och där Sverige har kommit att bli ett nytt hem för många. Konsumenterna i Sverige är med andra ord inte lika homogena som förr. Samtidigt har marknadsföringen genomgått ett paradigmskifte där professionella har alltmer gått från transaktionsmarknadsföring till relationsmarknadsföring där allt större tyngd sätts på att känna kunden ochskapa en tillit och en förtroendeingivande relation med denne. Direktmarknadsföring är den metodik som vi har utgått ifrån inomrelationsmarknadsföringen. Som i alla relationer, har respekterandet av denpersonliga integriteten en nyckelroll även i relationen mellan företag och kund. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur synen på den personliga integriteten skiljer sig åt mellan fyra olika etniska grupper; svenskar, kroater, syrier och iranier. För att besvara det har vi utformat två forskningsfrågor:1. Vilka skillnader finns det i synen på personlig integritet i samband med direktmarknadsföring mellan svenskar, kroater, syrier och iranier?2. Vad beror skillnaderna på?För att kunna besvara frågorna har vi använt oss av den kvalitativa metodenoch använt oss av fokusgruppintervjuer där vi har intervjuat en fokusgruppur varje aktuell etnisk grupp. Vi har även studerat litteratur ochvetenskapliga artiklar i ämnet för att bilda oss en akademisk grund och ettakademiskt perspektiv på vårt arbete.De skillnader som vi fann var bland annat att den svenska gruppen väljer attifrågasätta traditionella värderingar för att sedan bilda en egen uppfattningnågot som inte förekommer hos de andra grupperna. Den svenska gruppenvar dock den grupp som lättast skulle kunna ge ut sitt personnummer.Svenska gruppen ser inte adressen som någonting privat eftersom den äroffentligt publicerad och därför tror vi att acceptansen är större blandsvenskar än bland de andra etniska grupperna, antagligen för att svenskarnasattityder understöds av en kraftig tilltro till staten. Svenskarnas känsla av attDR är skräppost som ett resultat av en ambition att leva i en viss social miljöoch DR passar inte in riktigt i den. Syrierna verkar på ett sätt ha dentydligaste gränsen på personlig integritet av alla de undersökta grupperna. Pågrund av att det förekommer korruption i hemlandet anser de att detsäkerligen finns misstanke om att det förekommer korruption i det svenska6samhället också. Att den iranska gruppen är mest emot handel med adressertror vi beror också på att det i deras hemland så förekommer det en delkorruption och det kan vara en omedveten spärr som säger att det är bättreatt vara lite reserverad. Problemet med kränkning av den personligaintegriteten är inte endast själva registreringen utan att den registreradeinformationen hamnar i fel händer. I den biten har kroatiska gruppen starkaåsikter om företagens användning av registrerade telefonsamtalslistor vilketkan antagligen förklaras med erfarenheter från krigstiden.De rekommendationer vi har lagt fram är bland annat att olika etniciteter harolika åsikter om vad som betraktas personligt och många skiljer på detprivata och det allmänna. Genom att företag skaffar information om olikaetniciteters allmänna förhållningssätt till personlig integritet så kan de skapanågon form av relation med kunden. Då är företaget inte längre en främlingför kunden och då är acceptansen högre när det gäller att lämna ifrån sigpersonlig information. / Uppsatsnivå: D

Bakgrund, problemformulering: Intresset för patientintegritet har uppstått under arbete i vården. Hur har patientintegritet hanterats, hur avdelningar och vi själva handlat? Var det rätt eller fel? Integritet är ett komplext begrepp, som framhävs i sjukvården från olika håll; lagar, föreskrifter och omvårdnadsteoretiska visioner. De olika parterna i sjukvården kan ha sina olika uppfattningar om och förhålla sig olika till integritet och till vad som krävs för att beakta/värna om/tillfredsställa patientens integritet. För att inte riskera att trampa på patienten, som ju är ”huvudpersonen”, är det viktigt att veta hur just patienten upplever integritet. Syfte: Att beskriva patientens upplevelse av integritet i vården. Metod: Litteraturstudie grundat på sju vårdvetenskapliga artiklar. Artiklarna valdes och analyserades med Evans syntes process metod (Evans, 2003) och Fribergs beskrivning av denna modell (Friberg, 2006) som grund. Artiklarna söktes i databaser via biblioteket vid Högskolan i Borås. Artiklarna valdes ur följande databaser: Blackwell Synergy, fyra artiklar CINAHL, tre artiklar. Sökorden som användes var: Integrity, Patient Integrity, Nursing, Caring, Dignity, Experience och kombinationer av dessa. Resultat: Resultatet fördelades i två teman med fyra underteman var: Tema 1: Att bli bekräftad som människa med underteman avskildhet, individuella behov, självkänsla och kommunikationsklimat. Tema 2: Att få vara delaktig, underteman förtroende, samarbete, beroende och medkänsla. Diskussion: Samstämmigheten i resultaten var stor, fast med så begränsat material är det inte läge att dra några långtgående slutsatser. Dock bör resultatet vara användbart och framför allt tänkvärt. Sjuksköterskan har stort ansvar och bör våga förlita sig på sina kunskaper och sin professionalitet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

The purpose of this Master thesis is to examine how college library managers perceive shelves of book reservation system in an integrity perspective. Privacy is an important part of everyday life in the society of today and according to some people, for example a former library lawyer in the Swedish Royal Library, these shelves conflicts with the Swedish law of Secrecy (Sekretesslagen 9 kap. 22 §). I am therefore interested in how they perceive this system: what weaknesses and strengths it has, why they implemented it, how they have interpreted this law. To answer this I have used a qualitative method called phenomenography and done interviews with five college library managers. The result shows three different ways of experiencing this system. The answers as to why they implemented the system and what strengths and weaknesses it has were quite coherent among the managers. This is a system that first and foremost is very practical for both library visitors and staff. This is one part of the development towards self-services. They showed a fear that books could be lost (a small risk), other library users could see your book reservation and that it sometimes was much work for the staff to maintain the system. The conclusion is that the three different ways of experiencing this system are: the relationship (between the law and the system) is decisive, the relationship is important but practical circumstances even more important and the relationship is insignificant. / Uppsatsnivå: D