År 2019 träder en reviderad läroplan för förskolan i kraft där kroppslig integritet specificeras som målområde. Tidigare forskning har visat att barns kroppsliga integritet ofta är villkorat, och att det finns behov av mer kunskap om diskurser gällande barns kroppsliga integritet i nutida förskolekontext. Utifrån glappet i forskningsfältet är syftet med studien att undersöka diskurser som kommer till uttryck i förskollärares språkliga handlingar i intervjuer om barns kroppsliga integritet i förskolan. I och med detta undersöks också hur barns kroppsliga integritet villkoras diskursivt. Empirin utgörs av sex semistrukturerade intervjuer. Med diskursanalys och poststrukturalistiska begrepp bringas ett resultat som tyder på att förskollärare påverkas av motstridiga diskursiva innebörder som villkorar barns kroppsliga integritet. Diskurserna rymmer idéer om relationer, förskollärares förhållningssätt och förskolan som institution. När dessa möts ger det upphov till förhandling om barns kroppsliga integritet. I denna förhandling framkommer förhandlingsstrategier som hjälper förskollärare att förhålla sig till konträra aspekter av sitt uppdrag. Slutligen konkluderas att integritetsarbete i förskolan kräver situerade, reflexiva avvägningar. Arbetet skapar svårigheter, men också möjligheter för verksamhets- och professionsutveckling.

Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur fyra förskollärare och fyra förskolechefer beaktar och arbetar med barns kroppsliga integritet i förskolan. Den valda metoden för studien är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Resultatet analyseras utifrån ett normkritiskt perspektiv med fokus på makt och normer. Resultatet visar att barnsyn och gränssättning blir synligt i förskollärare och förskolechefers förhållningssätt och om de arbetar med barns integritet spontant eller planerat bli grundläggande för huruvida barn lär sig respektera sin och andras kroppsliga integritet eller inte. En av studiens slutsatser är att ämnet är komplext.

Kommunikationsbranschen anses medföra marknads- eller organisatoriska fördelar till andra organisationer, genom att forma och framföra budskap till målgrupper (Evetts, 2006:521-522).Trots branschens rykte gör orättvisor sig tydliga för personer med en annan etniskt bakgrund än svensk i form av orättvisor i sysselsättningsmöjligheter, anställningsvillkor och lönesättningar (De Los Reyes, 2008:03). Syftet med undersökningen är att utforska vilka upplevelser samt erfarenheter personer med en annan etnisk bakgrund än svensk har av medie- och kommunikationsbranschen. Målet är att få en klarare bild av hur situationen ser ut i dagsläget för examinerade kommunikatörer av annan etnisk tillhörighet när de kommer ut i arbetslivet. Ämnet är relevant att undersöka för att skapa en djupare förståelse av medie- och kommunikationsbranschen från ett mångfaldsperspektiv.Med narrativ utgångspunkt har den här kvalitativa studien utförts med sju respondenter, där alla delar med sig upplevelser och erfarenheter av Medie- och kommunikationsbranschen. Detta hargjorts i form av en intervjuguide med teorierna som utgångspunkt. Respondenterna har representerat privat och offentlig sektor, byråer och kommunikationsavdelningar. I studien framkom det att samtliga blivit utsatt för någon form av orättvisa eller blivit ifrågasatta gällande deras kunskap och kompetens med tanke på deras bakgrund. Diskriminering har framkommit både i sociala sammanhang, på arbetsplatsen samt i rekryteringsprocesser. Det har förekommit i form av strukturell diskriminering, men det har dokumenterats att även en öppen diskriminering har skett. Hur personer med annan etnisk bakgrund än svensk inkluderats/integrerat i branschen framkommer det att vissa respondenter blivit väl mottagna beroende på syfte men oftast uteslutna. Om det finns faktorer som kan underlätta eller driva jämlikhetsfrågan i branschen är samtliga respondenter överens om att de har framfört vikten av att göra branschen mer representativ. Maktstrukturer och inlärd diskriminering har uppenbarats, det har föreslagits ändringar i strukturer och att genom undervisningar ändra inlärda beteenden.

Idag innehåller internet ett överflöd av information och för att det ska kunna bli användarvänligt och lättorienterat finns det därför olika digitala verktyg som gör att information filtreras och anpassas till individen. Tidigare forskning menar att funktionerna kan vara både till för och nackdel. Ett fåtal tidigare forskning har analyserat medvetenhet och oro kring ämnet inom specifika grupper. Den här studien kan bygga vidare på tidigare forskning och teori för att bredda vetskapen inom området och jämföras med de resultat som redan publicerats. Syftet med studien är således att undersöka studenters beteende, medvetenhet och vilka attityder som finns gentemot individanpassade resultat vid informationssökning på internet. Det teoretiska ramverket innehåller:personalisering, algoritmer, filterbubblor, ekokammare, satisfiering och integritet. För att kunna besvara syftet med studien genomfördes tre kvalitativa fokusgrupper där samtliga deltagare är studenter och över 18 år. Totalt deltog 11 personer i studien.

During the past few years debates such as #metoo has led to more discussions about children’s rights to integrity. The aim of this study is to investigate how preschool teachers interpret and work with integrity in preschool. The questions for this study are the three following: How is integrity described in relation to preschool? Which methods are used in preschool for working with integrity? Why is it of importance to work with children’s integrity in preschool? Our study is based on interviews with six preschool teachers. All of them have been interviewed in couples. Each couple has been interviewed two times. We have four theoretical concepts in this study. The first is Juul and Jensens theoretical concept of integrity, which deem that integrity occurs when our internal responsibility conflicts with our external responsibility. Integrity occurs when what I feel is not in balance with what society demands of me (Juul & Jensen 2003). The second theoretical concept is the Self theory by Daniel Stern through Brodin and Hylander. Stern means that from our births we have an inner core which evolves to what we call our inner self (Brodin & Hylander 1997). Our third theoretical concept is Foucault’s theory of power through Börjesson and Rehn and through Juul and Jensen. Börjesson and Rehn describes power as something that is always present and constantly floating in social relationships and events. As an adult, your experience and knowledge imply that you are more often in a position of power than a child (Börjesson & Rehn). Juul and Jensen describes a specific kind of power: definition power. This power means that adults in a greater extent than children possess the right to define what is right and wrong (Juul & Jensen 2003). The last theoretical concept is a theory about the competent child, described by Brodin and Hylander. In this theory children are aware of their dependence of other people to care for them and are therefore in search for both knowledge and social interplay with other people (Brodin & Hylander 1997). The result of this study shows that integrity in preschool is described as the physical integrity and the right to decide over your own body. The teachers described that children must learn different ways of showing their boundaries, and to become responsive to the limits of others. The teachers describe various types of materials and methods for learning the children about integrity. Learning about your own and other’s boundaries is important both for becoming part of a society and for reducing sexual violence.

Denna studie tar avstamp i den förändrade skrivningen om barns integritet i förskolans kommande läroplan (Lpfö 18) vilket relateras till tidigare forskning som vittnar om stora brister i förskolans arbete med barns integritet i samband med dokumentation. Syftet med studien är att, ur både barns och förskollärares perspektiv, undersöka barns integritet i samband med dokumentationsformerna fotografi och film. Mer specifikt behandlas barns förståelse av dessa dokumentationsformer, barns rätt att säga nej till att bli fotograferade och filmade samt förskollärares sätt att arbeta för att göra barnen medvetna om och ge dem förutsättningar att värna om sin integritet i samband med fotograferande och filmande i förskolan. Studien baseras på intervjuer med fyra förskollärare och fyra barngrupper inom en och samma enhet men skilda förskolor. Resultatet analyseras utifrån de teoretiska utgångspunkterna barnperspektiv, barns perspektiv, barns vuxenperspektiv samt Shiersdelaktighetsmodell. En central skillnad mellan studiens resultat och tidigare forskning är att etik och integritet i förskolans dokumentationspraktiker tycks mer uppmärksammat än tidigare visat. Utöver detta framkommer att barnens förståelse för dokumentationsformerna fotografi och film kan ses som ett resultat av deras egen erfarenhet och utgör endast en del av den förståelse de vuxna har. Det barnen ger sitt medgivande till kan därmed inte sägas omfatta dokumentationens fullständiga syfte utan endast det som de är medvetna om. Ytterligare ett framträdande resultat är barnens tydliga entusiasm inför att bli fotograferade och filmade. Rätten att säga ja tycks således viktigare för barnen än rätten att säga nej. Utifrån detta konstateras angelägenheten i att problematisera det behov av synliggörande som barnen ger uttryck för.

Studiens syfte är att synliggöra diskurser kring begreppet integritet samt integritet i relation till förskolepedagogers dokumentationsuppdrag. Studien svarar på två frågeställningar: Hur samtalar pedagoger om begreppet integritet? Hur samtalar pedagoger om barns integritet i relation till dokumentationsuppdraget? En kvalitativ metod utfördes i form fokusgruppsamtal bestående av totalt 12 deltagare som alla var verksamma i existerande arbetslag på olika förskolor. Samtalen analyserades genom en diskursanalys. Studien utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Resultatet visar på tre framträdande diskurser: Föränderlighetsdiskursen, Motståndsdiskursen samt Orosdiskursen. Pedagogerna samtalade kring hur integritet som begrepp förändrats i förskoleverksamheten och hur större fokus läggs på medgivande till att deltaga i dokumentationer. Om barn som visade motstånd till att dels medverka i dokumentationer dels rörande den personliga och kroppsliga integriteten. En oro beskrevs också fram, hur situationer kan misstolkas trots att inget otillbörligt skett.

Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar barns integritet och delaktighet irelation till den pedagogiska dokumentationen. Vårt intresse till studien har grundat sig i om barnsintegritet blir värnat om och om då barnen har möjlighet till delaktighet och inflytande i denpedagogiska dokumentationen. Vi har i denna studie genomfört kvalitativa intervjuer medverksamma förskollärare för att få ta del av hur de arbetar och resonerar kring barnens integritet ochom de ges möjlighet till delaktighet i pedagogisk dokumentation. Empirin från intervjuerna harbearbetats och analyserats för att sedan skrivas fram till ett resultat. I resultatet framkommer åsikteroch arbetssätt som delas av förskollärarna. Intressant har varit de olika aspekter förskollärarna hardelat med sig av. Något centralt i resultatet var att förskollärarna resonerar olika om integritet ochdelaktighet beroende på om det är yngre eller äldre barn. Vi diskuterar etiska dilemman somframkommit i resultatet för att visa på att arbetet med pedagogisk dokumentation i relation tillintegritet och delaktighet kan vara problematisk för förskollärare. Det framkom att förskollärarnaupplevde att barns delaktighet och integritet i den pedagogiska dokumentationen är något de i bordeta mer hänsyn till i framtiden. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

No description available.

This paper attempts to survey the debate in the Swedish parliament on state surveillance on the Internet, from 1994 to March, 2007. With a discourse analysis inspired by Foucault, we follow how the idea of state surveillance is viewed by politicians during the period. By focusing on the Internet, we expect to find how politicians in the parliament regard the idea of an unregulated forum for citizen communication and interaction, and how the need for state surveillance on the new arena that is Internet, is expressed and argued for. Theoretical framework is given by Foucault’s theory of the Panoptic state, as well as his thoughts on discourse, power and governmentality. Foucault also supplies the methodological tools for the analysis. In attempting to find out how the political discourse on state surveillance on the Internet has been constituted, we examine what relationship between state and citizens is constituted in the discourse, how politicians argue for or against increased state surveillance, and how the possibility of applying new technology in state surveillance is viewed. The results of the analysis show a rationality for power of state control, resulting in attempts to increase the scope of state surveillance on the Internet. There is no questioning of the basic power rationale, that constitutes a need for state surveillance and control, but there is constant resistance to the attempts to increase state surveillance. We also find the discourse to be an area with a limited number of standpoints, and an ability of the political parties to make sudden switches from one position to another, radically different one, within the discourse. / Uppsatsnivå: D