Syftet med denna kvalitativa studie är att fördjupa kunskapen om hur pedagoger i olika professioner inom förskolan ser på sitt arbete med att främja språkutveckling hos barn med svenska som andraspråk. Studien angrips utifrån två teoretiska perspektiv, ett sociokulturellt perspektiv samt ett interkulturellt perspektiv. Studien belyser att de flerspråkiga barnens olika modersmål får olika stort utrymme i verksamheten och beskriver hur detta beror på flera olika faktorer. I studien framkommer att pedagogens förhållningssätt i arbetet med flerspråkiga barn är av stor betydelse för huruvida dessa barn får möjlighet till språklig stimulans i förskoleverksamhet. Den tidigare forskningen belyser vikten av att pedagoger i förskolan har en interkulturell kompetens för att kunna möta flerspråkiga barn och deras olika kulturer.

Syftet med denna studie är att synliggöra och problematisera hur arbetslag i mångkulturella förskolegrupper i sitt tal konstruerar interkulturalitet. Studien vilar på det socialkonstruktionistiska perspektivet som innebär att kunskaper konstrueras i gemenskap. I studien används kvalitativ metod och för att kunna besvara studiens syfte och frågor tillämpas i fokusgrupper för att synliggöra deltagarnas konstruktioner kring interkulturalitet. De insamlade diskussionsmaterialet analyseras med inspiration av innehållsanalys och diskursanalys. Konstruktionerna i sin helhet visade överlappning i de centrala begreppen i studien där interkulturalitet i relation till mångfald och mångkultur är förknippade med etnisk tillhörighet, olika kultur och landets traditioner. I relation till tidigare forskning och bakgrund kunde vi se ett glapp och att det finns en komplexitet kring interkulturalitet och komplexiteten kan vara i hur begreppet konstruerades eftersom det finns generella uppfattningar av de olika begreppens betydelser. Slutsatsen visar på komplexitet med rådande normer och föreställningar som finns i verksamheten och vilket rådande kulturarv som deltagarna anser ska föras vidare när deltagarna samtalade kring de centrala begreppen i studien i relation till interkulturalitet i de mångkulturella förskolegrupperna.

Den här uppsatsen har som syfte att undersöka, utifrån ett elevperspektiv och en postkolonial teori, förekomsten och representationen av Hispanoamerika och hispanoamerikaner i historieundervisningen i klassrummet på gymnasienivå. Beteckning Hispanoamerika omfattar Spanien, Nordamerika, Central-och Sydamerika. Undersökningen är kvalitativ och utgår helt från ett elevperspektiv där fyra elever med anknytning till Hispanoamerika intervjuas. Huvudfrågan gäller i vilken mån hispanoamerikansk historia tas upp i undervisningen inom gymnasieämnet historia, något som direkt går att koppla till elevernas identitetsuppfattning. I samband med det undersöks även det utrymme dessa elever får att vara delaktiga och bidra med sin flerspråkighet och mångkulturalitet. Resultatet visar att dessa elever, trots att de i detta sammanhang har ett svagt tolkningsföreträde, känner tilltro till en mer globaliserad framtid där de kan bidra till och vara en länk mellan olika kulturer. För det andra talar eleverna om behovet av en mer internationell historieundervisning vilket kräver att lärarna har bredare kunskaper i utomeuropeisk historia, postkoloniala studier och mångkulturalitet.

Denna studie syftar till att undersöka vilka förutsättningar, förhållningssätt och arbetssätt som finns i arbetet med att utveckla flerspråkiga barns modersmål på förskolor i Uppsala kommun. Utifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv har vi förklarat hur barnets möjligheter att utvecklas påverkas både i direkt kontakt med andra personer men också i ett större sammanhang genom kommunala eller samhälleliga aspekter. För datainsamling har vi genomfört intervjuer med rektorer, arbetsledare och enheten för flerspråkighet samt utfört en enkätundersökning för att ta reda på förskolepedagogers upplevelser och inställning till att arbeta med flerspråkiga barns modersmål.   Resultatet av denna studie tillsammans med tidigare forskning på området har påvisat att detta arbete endast realiseras i en liten andel förskolor. Det framkommer att de förutsättningar förskolepedagoger ges att realisera arbetet spelar in i huruvida utbildningen blir likvärdig för alla barn. Det framkommer i intervjustudien att det finns metoder att arbeta med flerspråkiga barns modersmål men det finns även svårigheter. Majoriteten av pedagogerna i enkätstudien är i behov av mer stöd - bland annat genom kompetensutbildning - för att med säkerhet kunna ta sig an uppdraget.

In this scientific essay, I reflect and investigate issues related to the inclusion of newly arrived students in the school. The writing process and my own reflections are my method for investigating and achieving results. In this study, I highlight a situation where a student opposes performing a task during a gym class at leisure. I will draw attention to how students with different ethnic backgrounds should be treated in leisure activities and also give suggestions on how to improve, support and enable the learning development of these students.  With the help of Stefan Jonsson's Apan´s educational journey in European educational ideals and postcolonial problematizing, I reflect on my professional role in the after-school center. What opportunities and challenges are there on the way to being included as a newly arrived student in the Swedish culture at the after-school center. Apan is a collective name for all individuals who have moved to the Swedish culture in my text, including myself who also has an immigrant background. In order to increase my knowledge of the children's inclusion process in Swedish culture, I have also used previous research work which Bunar has written in New Arrivals and Learning, and Lundblad in Time to Become Swedish. I have also used Lahdenperä's research on Interculturality in teaching and school development on cultural encounters and intercultural pedagogy. Furthermore, I have studied course literature books such as Relationship Competence by Juul & Jensen, Fritidshemmet's didactics and Leda Fritidshemmet by Anna s, Pihlgren in order to increase my knowledge of the possibilities that exist in the learning process. The intercultural pedagogical competence is one of the cornerstones of this study. These competencies create a shortcut for educators to be able to include students with different ethnic backgrounds in the group. Another result of the study is that cultural differences can be used as a resource to stimulate children to become more involved and gain more understanding. The difference must be used as a resource and the leisure centers must take advantage of the differences. The work shows that good relationships and collaboration with the students 'guardians facilitate the students' learning development. Equality in the treatment of students in leisure activities shall be sought. My keywords in this survey are: Inclusion, collaboration, relationship, culture, interculturality. / Detta är en vetenskaplig essä, där jag reflekterar och undersöker frågor som handlar om inkludering av nyanlända elever. Skrivandeprocessen och egna reflektioner är min metod för att undersöka och uppnå resultat. I den här studien belyser jag en situation där en elev motsätter sig att utföra en uppgift under gympalektion på fritids.  Jag kommer att belysa hur man bör bemöta och inkludera elever med olika etniska bakgrund inom fritidsverksamheten. Jag kommer dessutom försöka ge råd om hur man skall göra och tänka för att kunna stödja och möjliggöra lärandeutvecklingen hos dessa elever. Med hjälp av Stefan Jonsson Apans bildningsresa i europeiska bildningsideal och postkolonial problematiserar och reflekterar jag kring min yrkesroll i fritidshemmet. Vilka möjligheter och utmaningar finns på vägen för att bli inkluderad som en nyanländ elev i den svenska kulturen på fritidshemmet? Apan är ett samlingsnamn för alla individer som har flyttat till den svenska kulturen i min text inklusive jag. För att kunna öka mina kunskaper om barnens inkluderingsprocess i den svenska kulturen har jag använt mig av tidigare forskningsarbete om nyanlända elever som Bunar har skrivit i Nyanlända och lärande-mottagande och inkludering, och Lundblad i Tid att bli svensk. Jag har tagit hjälp av Lahdenperä som har forskat inom Interkulturalitet i undervisning och skolutveckling om kulturmöte och interkulturell pedagogik, för att öka mina kunskaper inom lärandedelen. Jag har studerat kurslitteraturböcker såsom Relationkompetens av Juul & Jensen och Fritidshemmets didaktik, Leda Fritidshemmet av Anna s, Pihlgren. Den interkulturella pedagogiska kompetensen är en av hörnstenarna i denna studie. Dessa kompetenser skapar en genväg för pedagoger att kunna inkludera elever med olika etnisk bakgrund i gruppen. Ytterligare ett resultat av studien är att kulturella skillnader kan används som en resurs för att stimulera barnen för att bli mer delaktiga och få mer samförstånd. Fritidshemmet skall ta vara på olikheter och använda sig av de som en resurs. Av arbetet framgår att goda relationer och samverkan med elevernas vårdnadshavare underlättar deras lärande utveckling. Likvärdighet i behandling av elever inom fritidsverksamheten skall eftersträvas. Mina nyckelord i denna undersökning är: Inkludering, samverkan, relation, kultur, interkulturalitet.

Syftet med examensarbetet Väst är väst och möter gärna sig självt är att granska innehållet i tre läroböcker avsedda för gymnasiekursen Svenska 2, för att synliggöra de diskurser kring internationella författarskap som skapas däri. Läroplanen stipulerar att kursen Svenska 2 ska lyfta både svenska och ”internationella författarskap” och därtill avhandla relationen ”mellan skönlitteratur och samhällsutveckling”. Samtidigt ska den svenska skolan utveckla elevernas ”förmåga att leva med och inse de värden som ligger i en kulturell mångfald”, med anledning av det ”svenska samhällets international-isering och den växande rörligheten över nationsgränserna”. Detta examensarbete undersöker hur läroböckerna förhåller sig till värdegrunden i relation till sitt urval av internationella författarskap. Studien nyttjar Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och lutar sig mot postkoloni-alistiska och interkulturella teorier. Studien konstaterar att läroböckerna på marknaden konstituerar en kulturell kanon, som reproducerar den västerländska litteraturhistorien samtidigt som den reducerar utomeuro-peiska författarskap till fotnoter eller trivia i sammanhanget.

Examensarbete handlar om framför allt interkulturell kommunikation och lite om samverkan, mellan pedagoger och vårdnadshavare med ett annat modersmål än svenska. Syftet med studien var att få svarpå vilka utmaningar och hinder pedagoger kan uppleva inom kommunikation, samt på vilka sättkommunikation sker och vad som förmedlas. Det utfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer, som dels skedde enskilda, dels i en fokusgruppintervju, totalt deltog fyra pedagoger. Studienutgår ifrån begreppet mångkultur och teorin interkulturalitet. Tidigare forskning visar på hur komplext kommunikation kan vara, när det finns olika språk och det är inte alltid lätt att kunna förstå varandra. Björk Willén (2013) beskriver att det krävs ett stort samarbete, både utifrån pedagoger och vårdnadshavare att nå ett samförstånd. Resultatet visar på att språket kan vara utmanande, som flera pedagoger poängterar, upplever dem att vårdnadshavare säger att de förstår, men oftast gör de inte det. Kulturkrockar kan också vara ett hinder, som en pedagog belyser. I studien framgår också att förskolor kan vara både mångkulturella och monokulturella, beroende på situation. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på hur några yrkesverksamma förskollärare beskriver sina erfarenheter av att arbeta med mångkultur i förskolan. Studien utgick från en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer. Det interkulturella perspektivet har varit utgångspunkten i denna studie, där förståelse, öppenhet och medvetenhet över sin egen kultursyn får en betydande roll i den mångkulturella undervisningen. Studiens resultat visade på att förskollärarna i sin mångkulturella undervisning använder sig av olika verktyg och arbetsmetoder. Vidare ansåg förskollärarna att det förekom både svårigheter och möjligheter i det mångkulturella arbetet. Både arbetslagsreflektion och ett interkulturellt förhållningssätt anses vara gynnsamma för det mångkulturella arbetet.

Sammanfattning Denna studie behandlar interkulturalitet i monokulturella förskolor. Det som studeras är hur förskolepedagoger arbetar för värdet av kulturell mångfald i deras verksamhet. Studien är av kvalitativ natur och genomfördes via gruppintervjuer och enskilda intervjuer. Respondenterna som medverkade arbetar på tre olika förskolor i västra Sverige. Samtliga förskolor befinner sigi miljöer där det inte finns eller finns väldigt få representationer av etnisk kulturell mångfald. Bland respondenterna finns fyra förskollärare och två lärare, där dessa två lärare arbetar i förskolor. En av dessa lärare arbetar på en enhet för flerspråkighet, vars tidigare uppdrag endast behandlade flerspråkighet. Nu har deras uppdrag utökats till att behandla det interkulturella arbetet tillsammans med förskolans personal. Både studiens resultat och tidigare forskning visar att det nuvarande interkulturella arbetet i förskolorna är mycket avhängigt av att det finns etnisk kulturell representation i förskolans verksamhet. Det visar också att förskolepedagoger känner en osäkerhet i när det gäller för vilka kulturer arbetet med värdet av kulturell mångfald ska synliggöras. Förskolans arbete med svenska traditioner anses öppna upp samtal kring traditioner i andra länder, som i sin tur skall breddar barnens kunskaper om länder utanför Sverige, även i arbetet med flerspråkighet. Förskolans värdegrundsarbete och likabehandlingsplan kan också ses som en grund till de interkulturella perspektiven i förskolorna. Sammanfattningsvis har denna studien visat att förskolepedagogers förhållningssätt i det interkulturella arbetet är präglat av det svenska skolväsendets sociala och politiska förändringar, samhällsnorm och pedagogernas egna sociala kunskapsdomäner, samt att det behövs ett normkritiskt perspektiv bland pedagoger för att kunna utföra det interkulturella arbetet i förskolans verksamheter, oavsett om det är en förskola med ingen eller en mångfald av etniska kulturer representerade. Summary This study deals with interculturality in monocultural preschools. What is being studied is how preschool educators work for the value of cultural diversity in their activities. The study is of a qualitative nature and was conducted via group interviews and individual interviews. The respondents who participated work at three different preschools in western Sweden. All preschools are located in environments where there are not or are very few representations of ethnic cultural diversity. Among the respondents are four preschool teachers and two teachers, where these two teachers work in preschools. One of these teachers works in a unit for multilingualism, whose previous assignments only dealt with multilingualism. Now their task has been expanded to deal with the intercultural work together with the preschool staff. Both the results of the study and previous research show that the current intercultural work in the preschools is very dependent on the existence of ethnic cultural representation in the preschool's activities. It also shows that preschool educators feel uncertain about which cultures the work with the value of cultural diversity should be made visible. The preschool's work with Swedish traditions is considered to open up conversations about traditions in other countries, which in turn will broaden the children's knowledge of countries outside Sweden, also in the work with multilingualism. The preschool's basic values work and equal treatment plan can also be seen as a basis for the intercultural perspectives in the preschools. In summary, this study has shown that preschool educators' attitudes in intercultural work are characterized by the Swedish school system's social and political changes, societal norms and educators own social knowledge domains, and that a norm-critical perspective among educators is needed to perform the intercultural work in preschool activities, whether it is a preschool with no or a diversity of ethnic cultures represented

Syftet med studien är att undersöka hur eleverna ser på sin flerspråkiga identitet och att se hur den mottas i skolan. Genom användandet av en kvalitativ ansats och det sociolingvistiska perspektivet som redskap har nio barn med annat modersmål än svenska på en flerspråkig skola i södra Sverige deltagit i gruppintervjuer för att få svara på frågor om deras flerspråkighet. Resultaten visar hur eleverna ser på sin flerspråkighet såväl i som utanför skolan och även hur barnen anser att de är hjälpta av sin flerspråkighet i skolmiljön. Diskussionen tar vid där resultatet slutar och tar upp aspekter som kan vara värda att tänka på för lärare som undervisar i ett flerspråkigt klassrum. Som vidare forskning lyfts exempel som att se hur lärarna arbetar med flerspråkiga barn och göra en studie på hur den svenska lärarutbildningen idag är utformad för att ta tillvara på det interkulturella samhället vi lever i.