Female musicians and actors are being disadvanteged in the music industry, because of standards that prevents women from participating on equal terms. Unequal distribution of resources and status depends on power structures which creates an hierarchy. This study is about how an organization, Femtastic, works for equality and diversity in the field of music, how they experience their positions and their possibilities. Also how they relate to the cultural policy objectives. Femtastic is trying to create a structural change in the male-dominated music industry. The study was based on interviews with members from Femtastic and shows that all of the interviewed members have experienced different kinds of resistance in the music industry, because of their gender. Femtastic is an example of how other organizations can work with these issues in order to create an equal music industry, characterized by diversity. I’m using a gender and an intersectionalitative perspective. This is a qualitative study, the purpose is to problematize and observe inequalities. Also to bring a greater insight in the importance of having an intersectionality perspective when investigating gender equality issues. This perspective describes how various power structures interact and maintain each other. The study can support the development against inequalities based on categories such as gender, ethnicity and sexuality.

This study demonstrates how norms and ideals about sexuality and gender expression are used in the TV-show The Walking Dead. An intermediate study is made on the comic books’ two same sex couples as they are compared to how they are represented in the TV-show. Tara Chambler and Alisha, a same sex couple who only exist in the TV-show, not in the comic books, are also analysed. Queer theory and an intersectional perspective are used to discover how different power asymmetries are connected to each other through an active interplay. An analysis of the reception is also made with the help of a discourse analysis on 50 of the twitter commentaries that were posted after the show’s first same sex kiss, with the aim to understand how the media and the public affect one another. The material is selected comic books, episodes from the TV-show and twitter comments. The study shows how sexual expressions are neutralized and used in a heteronormative way.

Denna uppsats syfte är att undersöka vilken bild som konstrueras av näthatare i svensk, tryckt press och hur dessa konstruktioner kan kopplas samman med föreställningar kring genus och klass. För att undersöka detta studeras en debatt som fördes i svensk dagspress år 2014. Debatten inleddes med en artikel av Jonas Thente i Dagens Nyheter, där han diskuterar näthat som en reaktion från män med underpriviligierade klassbakgrunder, i ett samhälle med exkluderande strukturer och minskad politisk debatt kring klassklyftor. Totalt undersöks 28 artiklar, varav 9 artiklar analyseras närmre. I artiklarna undersöks skribenternas sätt att beskriva och konstruera näthatare. Denna konstruktion analyseras med hjälp av diskursanalys, utifrån Michel Foucaults definition av diskursbegreppet. Studien har genomförts med en socialkonstruktionistisk och intersektionell teoretisk utgångspunkt, där vi valt att fokusera på maktordningar gällande klass och genus. Artiklarna har analyserats med hjälp av Pierre Bourdieus teorier kring kapital, Judith Butlers teorier kring genus och Raewyn Connells teori om hegemonisk maskulinitet.   Analysen visar att skribenterna skiljer sig åt när det gäller frågan om var ansvaret för näthatarens beteende ska läggas; näthatare framställs antingen som offer för strukturer eller som förövare med eget ansvar. Vidare visas i analysen att det i de artiklar som analyserats finns gemensamma föreställningar kring näthatares genus och klass. Genustillhörigheten, att näthatare skulle vara män, tycks vara betydligt mindre ifrågasatt i materialet. Tankar kring egenskaper som kan kopplas till klassföreställningar diskuteras däremot utifrån fler perspektiv. Näthatare framställs alltså ofta som män som innehar misslyckade, maskulina egenskaper och lågt kulturellt, socialt och ekonomiskt kapital. Denna bild konstrueras genom att skribenterna använder metaforer och systematiskt upprepar tankar kring egenskaper som associerar till dessa föreställningar.

Den här uppsatsen och undersökningen är en observationsstudie på en fritidsgård i Östergötland som handlar om hur fritidseldarna på fritidsgården möter och bemöter ungdomarna på gården ur ett intersektionellt perspektiv och teoretisk grund med fokus på genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder. Syftet med undersökningen är att granska verksamheten och fritidsledarnas arbete under kvällstid och på vilka sätt de skapar positiva samt negativa möten med ungdomarna men undersökningen besvarar även vilka föreställningar som fritidseldarna har kring genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder samt hur de här föreställningarna påverkar de möten som uppstår.

The aim of this master thesis is to create an understanding of what it can be like to grow older as a homosexual man in Sweden today. The study has an intersectional and queer theoretical approach and is based on eight in depth interviews with men who are aged between 68 and 82 years old. In the analysis I deal with the problem of how sexuality can be inter- preted with the experience of aging. Central to the analysis is the criticism of norms connected to age, sexuality, social- and family life and gay culture. The results show that the norm-breaking sexual orientation of the men affects their life path in terms of how to organize social life, where friends often replace the traditional family. New ways of forming relationships and living their lives imply other obligations rather than the traditional for significant others, which was shown to influence the expectations and outcome of old age in terms of care and support. The results also show what terms are required for participating in gay culture and that economic resources and age affect the opportunities of such participation, which can influ- ence the experience of aging. The men in the study are aging under different conditions to the het- erosexual men of the same age since they are not only confronted with ageism but also with being different from the heterosexual norm. This combination of power structures affects the experience and also the expectations of aging and it’s effects are strongest in vulnerable situations.

Syftet med denna studie har varit att beskriva, analysera och diskutera tre barnböcker som är vanligt förekommande i den förskola som ingår i studien. Utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöks och tolkas hur makt konstrueras genom att samverka mellan olika identitetskategorier som kön, ålder, klass, etnicitet och funktionsnedsättning i den valda barnlitteraturen. Detta har även gjorts för att se ifall makt tillskrivs en mångfald av karaktärer, eller ifall makt tillskrivs karaktärer som följer stereotypa könsmönster. Sedan har textanalysen analyserats utifrån ett utvecklingspsykologiskt perspektiv, för att se vilken inverkan den valda barnlitteraturen kan ha på förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande. Studien visar att makt tillskrivs karaktärer som både följer och utmanar stereotypa könsmönster i dessa barnböcker. I en av barnböckerna tillskrevs makt även identitetskategorierna manligt kön och ålder, i en kvinnligt kön och någon form av funktionsnedsättning, och i en verkade makt inte tillskrivas några av identitetskategorierna kön, ålder, klass, etnicitet eller funktionsnedsättning. För att en mångfald av karaktärer ska tillskrivas makt saknas dock även en varierad framställning av etnicitet och klass. En mångfald av karaktärer som tillskrivs makt i barnlitteratur är viktigt eftersom studien även visar att förskolebarns könssocialisation och identitetsskapande kan påverkas av de normer och attityder som framställs i barnlitteratur.

Orättvisorna på arbetsmarknaden är ständigt ett hett ämne för många forskare och politiker. Många studier indikerar att kvinnor och individer med utländsk bakgrund missgynnas på den svenska arbetsmarknaden, men hur dessa faktorer påverkar varandra är inte lika uppmärksammat. Denna studie avser att studera hur upplevda avancemangsmöjligheter skiljer sig åt beroende på hur kön och etnisk bakgrund samverkar, samt hur chefens egenskaper i form av kön och etnicitet påverkar det potentiella sambandet. De teoretiska ramverken som ligger till grund för studien är välkända teorier som preferensdiskriminering, statistisk diskriminering, humankapital, glastak och homosocial reproduktion. Den tidigare forskningen inom fältet har bland annat visat att kvinnor upplever sämre avancemangsmöjligheter än män samt att individer med utländsk bakgrund upplever sämre avancemangsmöjligheter än individer med svensk bakgrund. Studien bygger på data från Levnadsnivåundersökningen som genomfördes 2010. Urvalet i studien är avgränsat så att endast män och kvinnor i åldrarna 25–60 som förvärvsarbetar är med. Resultatet visar att kvinnor är mindre sannolika att uppleva stora avancemangsmöjligheter i jämförelse med män samt att etnisk bakgrund inte verkar ha någon större betydelse för individens upplevda avancemangsmöjligheter. Dessa resultat kontrollerades även med hjälp av individ- och arbetsrelaterade kontrollvariabler vilket visade att det är mindre sannolikhet för en individ med kvinnlig chef att uppleva stora avancemangsmöjligheter än individer med en manlig chef.

I den här uppsatsen analyseras debattartiklar om separatism, i dessa fall om uppdelning av människor baserat på kön eller "ras", med hjälp av en pragmadialektisk argumentationsanalys. Artiklarna – tre för och tre emot separatism– analyseras i enlighet med den metod som presenteras av Mika Hietanen i antologin Retorisk kritik. Argumenten har ställts upp i argumentationsstrukturer för att konkretisera vilka ståndpunkter som förs och hur respektive debattör argumenterar för att ta sig dit. Av analysen kan dras slutsatsen att separatismens förespråkare driver teserna att separatistiska rum är nödvändiga och viktiga, och att de argumenterar för detta genom att hävda att det är viktigt för marginaliserade – i dessa fall kvinnor och rasifierade – att ibland få en fristad bortom sina förtryckares närvaro. Separatismens motståndare argumenterade för att separatisters sätt att dela upp människor är rasistiskt och kontraproduktivt. De utmärkande skillnaderna sidorna emellan är att förespråkarna framstår som i underläge i och med att de främst fokuserar på att problematisera den dominerande gruppens beteende och ge historiska exempel på tidigare separatistiska framgångar. Dessutom förekommer falska auktoritetsargument, som om de övriga argumenten inte upplevs starka nog. Motståndarna går hårdare fram och kostar på sig personangrepp och anklagelser, eftersom de tycks säkra på att de har en majoritet av den allmänna opinionen på sin sida. Detta förklaras med hjälp av tidigare exempel på kritik mot så kallad identitetspolitik som omöjliggörande solidaritet och gemensam kamp. Dessutom dras en parallell mellan separatisternas perspektiv och idén om white privilege och ”förblindade” motståndare. Ambitionen för tolkningen av analysens resultat var att tillämpa ett intersektionellt perspektiv. Insikten om olika faktorers inverkan gjorde det angeläget att även blottlägga min egen position. Den här uppsatsen presenteras därför som en tolkning av debatten om separatism utifrån min position som bland annat vit, kvinnlig student.

Invandrarkvinnor har haft störst svårigheter att integreras på den svenska arbetsmarknaden och är därför arbetslösa i större utsträckning än jämförbara grupper. Den här studien syftar till att undersöka hur invandrarkvinnor upplever sina möjligheter att komma in på arbetsmarknaden samt att undersöka vilka eventuella hinder och speciella förutsättningar i etableringsprocessen som dem upplever. Som en del av detta undersöker vi hur invandrarkvinnor upplever att myndigheterna hjälpt dem att integreras i arbetslivet. Studien baseras på en kvalitativ ansats i form av intervjuer med invandrarkvinnor från mellanöstern. Studien utgår från ett intersektionalitetsperspektiv för att förklara kvinnornas situation samt för att få en förståelse för vilka aspekter som påverkar deras etableringsprocess in på arbetsmarknaden. Resultatet visar att invandrarkvinnor upplever att de befinner sig i en svår situation på grund av att de saknar utbildning, arbetslivserfarenhet, språkkunskaper och lämplig kulturell kompetens. En viktig bakomliggande faktor är att kvinnorna är uppfostrade i hemländer med starka patriarkala strukturer vilket medför att de är djupt präglade av en traditionell kvinnoroll. Resultaten visar vidare att kvinnorna upplever att de särbehandlas på grund av att de avviker från rådande normer i det svenska samhället vilket gör att de exkluderas och diskrimineras på arbetsmarknaden. Slutligen indikerar resultaten att Arbetsförmedlingen inte har tillräckliga resurser för att ge stöd till invandrarkvinnor i en effektiv etablering på arbetsmarknaden vilket bidrar till att de drabbas av segregation och exkludering.

I denna studie analyserades två läroböcker ur populära läromedelsserierna Happy och Magic ur ett intersektionellt perspektiv för att undersöka deras överensstämmelse med skolans värdegrund (Lgr11). Böckernas karaktärer låg till grund för analysen. Analysen visade på allvarliga brister i representationen av minoriteter och icke-normativa egenskaper. Det tas endast hänsyn till jämlik representation av kön och (i viss mån) etnicitet, andra faktorer som könsöverskridande identitet, funktionsvariation, sexualitet/alternativa familjeformer eller religion tas inte hänsyn till överhuvudtaget. För att kunna använda dessa böcker i engelskundervisningen och samtidigt kunna skapa ett tryggt sammanhang för eleverna rekommenderas därför komplettering med andra, mer inkluderande läromedel eller användning av mer intersektionella läroböcker.