Background: Threats and violence are a major problem in healthcare that negatively affects both staff and patients. Acute Psychiatric wards are one of the most affected workplaces in healthcare and where work on threat and violence prevention is highly relevant. Violent preventive theories and concepts exist as developed research like the Bergenmodel, Deescalation and low-impact arousal. Aim: The aim is to describe the nurse's experience of the working group's application of threat and violence prevention measures in emergency psychiatric care. Method: The study is a qualitative interview study with a descriptive approach. Results: Three themes were identified - Prophylaxis measures, avert escalation and preserve knowledge. Crucial to the violence prevention work in emergency psychiatric care was to seek for respectful tone in encounters with patients to avoid escalating a suspected threatening situation. Knowledge, experience and training together with good cooperation inthe working group can lead to reduced situations of violence as staff is given the opportunity to experience safety and security. Conclusion: Adequate care with a focus on communication and professional encounter together with solid training is important for the working group's ability to work with violence prevention.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan bedriver avancerad omvårdnad i en högteknologisk miljö. Att vara novis i ett komplext yrke kan vara svårt och utmanande men ofta sker en succesiv progression i yrkesrollen. Forskning visar att arbetsmiljön påverkar de nyutexaminerades erfarenheter av den första tiden inom yrket. För att skapa förutsättningar för att nyutexaminerade anestesisjuksköterskor ska utvecklas och trivas i yrket behövs en förståelse för hur den första tiden i yrket erfars. Syfte: Syftet med studien var att beskriva nyutexaminerade anestesisjuksköterskors erfarenheter av att vara ny på en operationsavdelning. Metod: Data samlades in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med nio deltagare från tre olika sjukhus. Datamaterialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur datamaterialet framkom fyra huvudteman; att träda in i en ny profession, förutsättningar för en trygg start, att erfara stress och att växa i sin yrkesroll. Totalt identifierades tolv subteman. Konklusion: För att kunna uppnå en lärande miljö det är viktigt att kollegorna är stöttande och förstående samt ger nyutexaminerade utrymme att vara noviser. Genom att tillhandahålla en bredvidgång som är klinikbunden ges utrymme för lärande ochprogression i yrket. Nyutexaminerade är i behov av gott om tid för att kunna bedriva en säker vård. / Background: The nurse anesthetist conducts advanced nursing in a high technological environment. Being a novice in a complex profession can be difficult and challenging but often there is a successive progression in the professional role. Studies show that the work environment affects newly graduate’s experiences of the first period in the profession. To create conditions for newly graduated nurse anesthetists to evolve and thrive, an understanding of their first time in the profession is necessary. The aim: The aim of this study was to describe the newly graduated nurse anesthetist’s experiences of being new in surgical ward. Method: Data was collected through qualitative semi structured interviews with nineparticipants from three different hospitals. Data material was analyzed with a qualitative content analysis.Results: Four main themes emerged from the data material; entering a new profession, circumstances for success, experiencing stress and to grow in their profession. In total twelve sub-themes where identified. Conclusion: to achieve a learning environment colleagues need to be supportive and understanding as well as giving the newly graduated space to be a novice. By providing an introduction that is clinic based, space is provided for learning and progress in the profession. Newly graduated is in need of plenty of time to provide safe care.

Bakgrund: Sjuksköterskans arbete kan upplevas som stressigt och nyutexaminerade sjuksköterskor upplever en högre grad av stress än mer erfarna kollegor. Stressen kan leda till exempelvis högt blodtryck, depression och magsår. Det finns även ett samband mellan stress och utbrändhet vilket kan resultera i avsikter att lämna yrket. Syfte: Syftet var att beskriva nyutexaminerade sjuksköterskors upplevelser av stress i det dagliga arbetet och hur de hanterar denna. Metod: Studiens metod är kvalitativ och data från fyra intervjuer med nyutexaminerade sjuksköterskor har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av materialet resulterade i området Stress med kategorierna Att vara otillräcklig, Att inte få hjälp och Att vara känslomässigt involverad och området Stresshantering med kategorierna Att göra själv och Att söka stöd. Slutsats: Informanterna kände stress främst vid situationer där de kände sig osäkra eller ansåg sig sakna nödvändiga kunskaper för att kunna utföra arbetet. Resultatet visar att det för den nyblivna sjuksköterskan är viktigt med stöd från mer erfarna kollegor och att det finns en förståelse för den nyutexaminerade sjuksköterskans roll som nybörjare. En annan aspekt är att det är betydelsefullt att det på arbetsplatsen finns utrymme för reflektion. / Background: To work as a nurse is stressful and newly graduated nurses are more likely to experience stress than more experienced colleagues. Stress can for example result in high blood pressure, depression and gastric ulcers. There is also a connection between stress and burnout which further can result in intentions of leaving the profession. Aim: The aim of the study was to describe newly graduated nurses’ experiences of stress and how they cope with it. Methods: The method of the study is qualitative. Data from four interviews with newly graduated nurses were analyzed with a qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in two domains: Stress with the categories to be insufficient, not to get help and to be emotionally involved and Coping with the categories to do yourself and to seek support. Conclusion: The newly graduated nurses experienced stress in situations where they felt uncertain or had a lack of necessary knowledge needed to complete the work task. The results show that it is important for the newly graduated nurse to have support from more experienced colleagues as well as an understanding for the newly graduates role as a novice. Another aspect is that it is important that the workplace gives room for reflection.

SAMMANFATTNING Smärta är en av de vanligaste besöksorsakerna på akutmottagningar runt om i Sverige och världen. Smärta och smärtlindring blir därmed en viktig faktor för akutsjukvården att hantera även om uppgiften inte alltid är lätt då alla individer har en unik och subjektiv upplevelse av smärta och hur den ter sig. På akutmottagningen spelar sjuksköterskan en viktig roll i att identifiera och att försöka lindra smärta. När väntetiderna blir långa och tiden till att träffa en läkare förskjuts är det av stor betydelse för patienter att träffa en kompetent sjuksköterska som i många fall kan minska lidandet genom adekvata bedömningar och  smärtlindrande åtgärder. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att lindra patienters smärta på akutmottagningen. Kvalitativa intervjuer användes som metod och semistrukturerade intervjuer utfördes med sju frivilliga sjuksköterskor som informanter. Samtliga arbetade på en större akutmottagning i Sverige. Insamlad data från intervjuerna analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom att sjuksköterskornas erfarenheter kring att lindra smärta kunde indelas i tre kategorier med åtta tillhörande underkategorier. Huvudkategorierna var (1) Patientens smärta, (2) Sjuksköterskans roll och (3) Akutmottagningen som kontext. Intervjuerna visade på att sjuksköterskorna ansåg att alla patienter är unika individer med subjektiva smärtupplevelser men att det på akutmottagningen kan vara svårt att bibehålla det personcentrerade synsättet när patienterna är många och arbetsbelastningen är hög. Sjuksköterskorna menade att smärtlindring på akutmottagning relateras mycket till personliga erfarenheter såväl kring bedömning som dosering av smärtstillande läkemedel. Det framkom också att akutmottagningen är en speciell vårdmiljö där det blandas patienter med olika sjukdomstillstånd, olika typer av smärta och förutsättningarna för att ge smärtlindring kan variera kraftigt. Som slutsats tyder resultatet på att sjuksköterskors erfarenheter av att lindra smärta på akutmottagningen är att det är en komplex arbetsuppgift. Dels är det förknippat med en positiv upplevelse av att kunna hjälpa  patienterna att slippa smärta och att förutsättningarna för detta finns tillgängliga för att ta självständiga beslut som sjuksköterska. Samtidigt har det i studieresultatet framkommit tecken som tyder på att hög arbetsbelastning, bristande specifika kunskaper kring smärtlindring och svårigheter att göra adekvata smärtbedömningar kan vara hinder för att lindra patienternas smärta på akutmottagningen.

No description available.

Neurokirurgisk vård i Sverige är begränsad till sex olika kliniker. Klinikerna utför planerade och akuta operationer. Beroende på tillgängliga resurser kan ibland akuta operationer dröja. Fördröjning av operationer ställer krav på sjuksköterskans kunskaper om att bemöta, informera och kommunicera med den väntande patienten. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vänta på en akut neurokirurgisk operation. En kvalitativ metod med induktiv ansats valdes och som datainsamlingsmetod genomfördes semistrukturerade intervjuer. Sex patienter deltog i individuella intervjuer som ägde rum mellan februari och maj år 2016 på en neurokirurgisk klinik i Sverige. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Resultatet visade att den information patienterna fick från personalen under sin väntetid var i vissa delar otillräcklig och detta skapade en ovisshet som ledde till känslor av oro. Några patienter kände sig utsatta i sin situation vilket skapade starka känslor av ensamhet, besvikenhet och ilska. Patienterna fick fasta en längre tid vilket skapade ytterligare negativa känslor under väntan. Trots oro och ilska uttryckte patienterna en acceptans av sin situation, eftersom de hade en förståelse för varför de fick vänta. Patienterna upplevde även att personalen var hjälpsam, kunnig och positiv vilket skapade en trygghet för patienterna. Slutsatsen visar på vikten av information och tydlig kommunikation mellan patient och personal för att öka patientens trygghet och välbefinnande i en utsatt situation. / In Sweden, neurosurgical patients are treated at six different clinics around the country. The neurosurgical clinics perform both scheduled and acute surgical procedures. At times, acute surgical procedures can be delayed and patients are forced to wait. This requires knowledge for the nurse who cares for these patients on how to treat, inform and communicate with the waiting patient. The aim of the study was to describe patients’ experiences of waiting for an acute neurosurgical procedure. A qualitative method with an inductive reasoning was selected. Semi-structured interviews were chosen as an approach for data collection. Six patients participated in individual interviews performed during the months of February through May 2016 at a neurosurgical clinic in Sweden. The collected data was analyzed with a manifest content analysis. The result of the study shows that the patients lacked information about their situation during the time they waited for surgery, which lead to in feelings of uncertainty and anxiety. Some patients felt exposed, leading to strong emotions such as loneliness, disappointment and anger. The long preoperative fast enhanced the negative feelings. Although the patients expressed feelings of anxiety and anger, they seemed to accept their situation as they understood the reasons for the long wait. They experienced the health professionals as helpful, proficient and with a positive attitude, which gained the patients trust. The conclusion of the study is the importance of patient information and communication between patient and health professionals to create a trusting relationship and well-being for patients in an exposed situation.

Sammanfattning Patienter har enligt lag rätt att vara delaktiga i hälso- och sjukvården. Akutsjukvården är en speciell del av vårdkedjan där det är viktigt med snabba beslut och interventioner för att åtgärda akuta sjukdomar och skador. När en person blir patient hamnar personen i en viss beroendeställning till personalen. Sjuksköterskan och övrig personal i vården har möjligheten att stärka eller försvaga patientens roll genom sitt agerande. I jämförelse med andra likvärdiga länder är svenska patienters möjlighet till delaktighet i vården eftersatt. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av delaktighet i vården på en akutvårdsavdelning. Studien bygger på tio intervjuer med patienter på en akutvårdsavdelning. En intervjuguide med semistrukturerade frågor användes och det insamlade materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Respondenterna beskrev att ett vänligt bemötande, dialog och information var handlingar och attityder som möjliggjorde delaktighet i vården. Stress, nonchalans och bristande empati från personalens sida beskrevs som hinder för delaktighet. Respondenterna beskrev även två helt olika strategier för hur de själva kunde påverka sin delaktighet i vården. Patienters delaktighet inom akutsjukvården är ingen självklarhet. För att delaktighet ska uppstå krävs vilja från båda parter och en förutsättning för medbestämmande är möten och samtal. Ansvaret för att skapa dialog ligger hos hälso- och sjukvårdspersonalen men långt ifrån alla patienter vill eller orkar vara aktivt delaktiga i beslut om sjukvården, vilket också måste respekteras. Stress och tidsbrist är reella hinder i vården idag, men det finns fortfarande mycket personalen kan göra för att möjliggöra delaktighet för patienterna. Även inom akutsjukvården finns hela tiden möjligheter till delaktighet både i stora beslut och i små dagliga val, det gäller bara att se dem.

Koloskopi är en vanlig undersökning som utförs för att utreda symtom och eventuella sjukdomstillstånd i ändtarm, tjocktarm samt sista delen av tunntarmen. Undersökningen kan upplevas obehaglig och smärtsam samt kräver flera dagars förberedelser. Inför undersökningen ska patienten genomgå laxering för att rengöra sin tarm så att slemhinnan noggrant kan inspekteras. Information om förberedelser och undersökning är en viktig del för att förbereda patienten, både mentalt och fysiskt. En väl rengjord tarm bidrar till att undersökningskvaliteten ökar samt risken för vårdskador minskar. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av information och förberedelser inför koloskopi samt att beskriva deras reflektioner inför undersökningen. Kvalitativ metod användes i studien och baseras på åtta intervjuer med patienter som skulle genomgå en planerad koloskopiundersökning. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide med semistrukturerade intervjufrågor. Genom kvalitativ innehållsanalys bearbetades och analyserades det insamlade materialet. I resultatet framkom att patienters reflektioner och upplevelser kunde indelas i tre kategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: Reflektioner inför koloskopi, upplevelser och reflektioner gällande laxering samt upplevelse av informationen inför laxering och koloskopi. Slutsatsen tyder på att koloskopi är en undersökning som framkallar många tankar och känslor hos den som ska undersökas. Förberedelserna inför undersökningen upplevs krävande och påverkar det vardagliga livet i varierande omfattning. Informationen som patienterna erhöll från endoskopimottagningen har upplevts som klar och tydlig, men samtidigt har det i studieresultatet framkommit synpunkter på att informationen från inremittenten är bristfällig. / Colonoscopy is a common examination conducted to investigate symptoms and possible diseases of the rectum, colon and the last part of the small intestine. The examination can be inconvenient and painful and requires several days of preparation. Prior to the examination, the patient should undergo purgation to cleanse the bowel so that the mucosa can be accurately inspected. Information on preparation and examination is an important part of preparing the patient, both mentally and physically. A well-cleaned intestine contributes to increase the quality of the examination and the risk of health damage is reduced. The aim was to describe patients' experiences of information and preparation for colonoscopy and to describe their reflections before the examination. Qualitative method was used in the study and based on eight interviews with patients who would undergo a scheduled colonoscopy. The interviews were conducted on the basis of an interview guide with semi-structured interview questions. Through qualitative content analysis the collected material were processed and analyzed. The result showed that the patients' reflections and experiences could be divided into three categories and eight subcategories. The main categories were: Reflections before the colonoscopy, experiences and reflections regarding purgative experience and the information for the purgation and colonoscopy. The conclusion indicates that colonoscopy is an examination that evokes many thoughts and feelings of the person to be examined. Preparations for the examination perceive demanding and affects everyday life in varying degrees. The information that patients received from endoscopy clinic has been perceived as clear, but at the same time the study results has revealed views that the information from the house doctor is flawed.

Studiens syfte var att undersöka operatörers upplevelser av medarbetarundersökningar med avsiktatt belysa erfarenheter som upplevs ha bidragit till formandet av attityder gentemotmedarbetarundersökningar. För att uppnå detta användes en kvalitativ metod. Åttasemistrukturerade intervjuer genomfördes med yrkesverksamma operatörer som hade erfarenhet avmedarbetarundersökningar. Materialet från datainsamlingen transkriberades för att sedan analyserasmed hjälp av en induktiv tematisk analys. Analysen resulterade i fyra huvudteman: åtgärder ochuppföljningsarbete, att påverka arbetsplatsförhållanden, förmedling av åsikter genommedarbetarundersökningar samt anonymitet gentemot arbetsgivaren. Huvudresultatet visade attföljande erfarenheter upplevs ha bidragit till att forma respondenternas attityder gentemotmedarbetarundersökningar: 1) Upplevelsen av huruvida organisationen vidtar eller inte vidtaråtgärder och uppföljningsarbete på det presenterade undersökningsresultatet, 2) om respondenternaupplever att de har möjlighet att påverka arbetsplatsförhållanden genom medarbetarundersökningareller inte, 3) upplevelsen av att det i undersökningar går att uttrycka sina åsikter eller ej, 4) samt omundersökningsdeltagande upplevs anonymt eller inte. / The aim of the study was to explore operator`s experiences of employee surveys with theintention of highlighting experiences that was perceived to contribute to the formation ofattitudes towards employee surveys. To achieve this, a qualitative method was used toconduct the study. Eight semi-structured interviews were conducted with respondents whowas working as operators and had experience of employee surveys. The material from thedata collection was transcribed and then analyzed using inductive thematic analysis. Theanalysis resulted in four main themes: actions and follow-up work, influencing workplaceconditions, conveying opinions through employee surveys, and anonymity towards theemployer. The main result showed that the following experiences contributed to the formationof the respondent`s attitudes toward employee surveys: 1) The experience of whether theorganization acts upon the presented result or not, 2) if the respondent`s experience that theyhave the opportunity to influence workplace conditions through employee surveys or not, 3)the experience of whether it`s possible to express their opinions in surveys or not, and 4) if theparticipation in surveys is perceived as anonymous or not.

Syftet med denna studie var att undersöka hur personer med egenadministrerad peritonealdialys (PD) upplever sitt dagliga liv. Metoden var en intervjustudie där sju personer som behandlades med PD intervjuades med hjälp av en semistrukturerad intervjuguide. Materialet som analyserades med en manifest kvalitativ innehållsanalys resulterade i tre huvudkategorier: kroppsliga förändringar, upplevelser av PD-behandling samt egenvård. Resultatet visade att PD hade inverkan på olika plan i informanternas dagliga liv. Ett viktigt fynd var hur informanterna uppfattade att PD hade lett till vissa kroppsliga förändringar, exempelvis vad gäller vikt och aptit. Det mest framträdande fyndet var emellertid att PD ledde till en bundenhet, vilket orsakade en oönskad passivitet hos informanterna. Det framkom dessutom att de informanter som väntade på njurtransplantation upplevde att denna väntan ledde till mer inskränkning i det dagliga livet än vad PD gjorde. Informanterna beskrev även de positiva aspekterna av PD-behandlingen och betonade fördelen med att PD möjliggjorde en självständighet och en flexibilitet. Denna studie gav ett brett perspektiv av hur personer med PD upplever sitt dagliga liv och visade att det inte bara är de kroppsliga förändringarna som påverkar personerna utan att PD även leder till känslor av bundenhet och passivitet. / The purpose of this study was to explore how people with self-administered peritoneal dialysis (PD) experience their daily life. The method was an interview study in which seven people who were treated with PD were interviewed using a semistructured interview guide. The material was analyzed with a manifest content analysis and resulted in three main categories: bodily changes, sensations of PD treatment and self-care. The results showed that PD had an effect in different levels in the informants’ daily lives. One important finding was how the informants perceived that the PD had led to certain bodily changes for example in terms of weight and appetite. The most striking finding, however, was that the PD led to a lack of freedom causing an undesirable passivity of the informants. It also showed that respondents who were waiting for kidney transplantation felt that this anticipation led to more restriction in daily life than PD did. The informants also described the positive aspects of PD treatment and stressed advantages such as that PD allowed autonomy and flexibility. This study gave a broad perspective of how people with PD experience their daily life and showed that not only the physical changes affected them but also led to feelings of restraint and passivity.