No description available.

Syftet med studien var att belysa barns upplevelse av att ha astma. För att kunna besvara syftet valdes en kvalitativ metod, där materialet bestod av fem intervjuer med barn i mellanstadieåldern. Resultatet visade att barnen på flera olika sätt känner sig begränsade i sin vardag. Främst är det känslan av att inte kunna göra samma sak som kamraterna som upplevs som mest begränsande. Barnen beskrev också

I vår uppsats efterfrågar vi en ökad förståelse för hur individer upplever arbetsplatsens förebyggande insatser och åtgärder mot mobbning. Utifrån ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv har vi genom kvalitativ metod intervjuat sex respondenter från en offentlig organisation om förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning. Med en dokumentanalys av arbetsplatsens handlingsplan har vi analyserat de riktlinjer som finns som förebyggande arbete och åtgärder mot mobbning. Vi vill se om respondenternas subjektiva uppfattningar om vad som bör ske för att förebygga och åtgärda mobbning stämmer överens med organisationens handlingsplan mot kränkande särbehandling och trakasserier. Utifrån dokumentanalysen fann vi att handlingsplanen till stor del satte upp mål utan att mer ingående beskriva vägen dit samt att både chefer och medarbetare bär ansvar för att förebygga och åtgärda mobbning på arbetsplatsen. Respondenterna angav istället mer konkreta tillvägagångssätt för att nå en mobbningsfri arbetsplats. Resultatet från våra intervjuer visar också att respondenterna ger en stor del av ansvaret till chefen vad avser det förebyggande arbetet och åtgärder mot mobbning. Förutom ansvarsfördelningen i arbetet mot mobbning stämmer handlingsplanen och respondenternas uppslag överens i den mån handlingsplanen anger mål och respondenterna vad som skulle kunna vara vägen dit.

Bakgrund Varje dag överförs stora mängder viktig information mellan vårdpersonal inom hälso- och sjukvården, bland annat i form av överrapportering. Skiftbytesrapporten är en del utav det ständiga informationsflödet och sker normalt sett mellan sjuksköterskor tre gånger dagligen. När information ska förmedlas från en sjuksköterska till en annan är det oerhört viktigt att ingenting av relevans går förlorat. Den huvudsakliga orsaken till att vårdskador uppstår är bristande kommunikation och informationsöverföring. Idag finns det ett flertal olika kommunikationsmodeller vars syfte är att skapa struktur för den information som förmedlas. Däribland ingår SBAR- modellen som är en förkortning för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation.Den legitimerade sjuksköterskan förväntas kunna skiftbytesrapportera trots att hon inte erhållit någon teoretisk kunskap om detta under sin studietid. Överrapporteringen blir därför något som sjuksköterskan socialiseras in i och efterhand lär sig hur det ska gå till.Detta riskerar leda till en bristfylld standard och kan i värsta fall resultera i försämrad patientsäkerhet. Det är därför av vikt att känna till vad en rapport innehåller och beakta vad sjuksköterskan anser att den bör innehålla. Syfte Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av skiftbytesrapportering. Metod Kvalitativ intervjustudie användes som metod och studien ingick som en del utav ett klinikprojekt med en ortopedklinik på ett sjukhus i Stockholmsområdet.Sex öppet riktade kvalitativa intervjuer genomfördes med sjuksköterskor anställda på kliniken under hösten 2012 och analyserades därefter med hjälp av  kvalitativinnehållsanalys. Resultat Sjuksköterskorna beskrev hur skiftbytesrapporten kunde variera i både kvalitet och utformning beroende på den rapporterande sjuksköterskans rapportstil. Samtliga sjuksköterskor hade utvecklat sitt eget sätt att rapportera, vilket hade kommit naturligt för vissa medan andra upplevde det som besvärligt. Olika faktorer inverkade på förutsättningarna för att ge respektive ta emot rapporten på ett ändamålsenligt sätt,däribland nämndes patienter med en komplex sjukdomsbild samt individuella faktorer.Trots att sjuksköterskorna var positivt inställda till SBAR- modellen för överrapportering gick implementeringen på kliniken trögt. Skälet till detta var främst att de upplevde det svårt att gå ifrån det system de själva var vana vid. Sjuksköterskorna efterfrågade ytterligare utbildning kring SBAR- modellen då det för många var länge sedan de hade fått information om denna. Slutsatser Studien visar på att sättet att rapportera skiljer sig mellan olika sjuksköterskor.Trots en positiv inställning till att använda SBAR-systemet uttryckte många svårigheter med att förändra ett invant sätt att rapportera. Brist på information och hög arbetsbelastning var faktorer som inverkade på rapporten. De flesta ansåg att de fick rapportera i en lugn miljö. Att vara påläst, ha arbetat senaste dagarna samt vara välinformerad om de strukturer som används underlättade.

Sammanfattning: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsterapeuter upplever teamarbete och vad de upplever påverkar teamarbetet. Syftet är även att undersöka hur arbetsterapeuter upplever sin roll och betydelse av den i teamarbete samt hur de upplever att andra professioner i teamet uppfattar arbetsterapeutens roll. Det finns olika typer av team och det talas allt mer om det interprofessionella teamets värde och vinsterna med detta. Teamarbete är komplext och påverkas av flera olika faktorer. Tidigare forskning har visat att arbetsterapeuter har svårt att definiera sin roll och kan bli missförstådda av andra professioner i teamet.    Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Intervjuer genomfördes med 6 arbetsterapeuter verksamma inom kommun eller landsting. Resultat: Resultatet presenterades i två teman; olika dimensioner av att arbeta i team samt arbetsterapeutens paradoxala roll. Resultatet skildrar både likheter och skillnader i arbetsterapeuters uppfattningar om sin roll i teamarbete. Ledning, verksamhetstyp, nivå på kompetens och personlig inställning var faktorer som kunde påverka teamarbetet. Arbetsterapeutyrkets utveckling har påverkat tydligheten i arbetsterapeutens roll. Arbetsterapeuterna som intervjuades presenterade strategier för att marknadsföra sin roll. Slutsats: Arbetsterapeuter uppfattar att deras roll i team är tydlig men att det alltid krävs marknadsföring och tydliggörande av rollen. Arbetsterapeuters yrkesroll är mångfacetterad. Arbetsterapeuterna upplevde att de av andra professioner uppfattades vara tillgängliga och att de fungerade som ett stöd. Teamarbete upplevdes som något positivt av alla respondenter, men att arbeta i team är inte en självklarhet då det finns faktorer och omständigheter som påverkar möjligheten till att arbeta i team.

No description available.

Utifrån elevperspektivet syftade denna studie att skapa förståelse om psykosocial skolmiljö, som elever i årskurs fem upplevde som positiv. Fyra frågeställningar ställdes: Vad är viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mår bra i skolmiljön? Vad kan skolan lära av eleven för att forma en så positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som användes var av en kvalitativt och induktiv karaktär och inspirerad av ett fenomenologiskt förhållningssätt. Sex elever i årskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvärldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska må bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vänner. Elever mådde bra och trivdes i skolan då de fick hjälp, lärde sig, fick lyckas och då de var i mindre grupper. Det bästa var att blanda grupperna. Demokratiska processer som skedde i skolan var positivt och då upplevde eleverna att de hade inflytande och blev lyssnade på. För skoltrivsel ansåg eleverna att andra skulle lyssna på riktigt, ögonkontakten var det väsentligaste för att respondenterna skulle uppleva att de blev lyssnad på. Gällande vuxna i skolan menar eleverna att vuxna lyssnade på dem, eleverna ville ha vuxennärvaro på rasterna för att de skulle uppleva trygghet. Vad gäller bemötanden i skolan menade eleverna att hen sak vara mot andra så som hen vill bli bemött. Framgång upplevs av eleven individuellt.

Studien syftar till att belysa och skapa en större förståelse för hur spelberoende män uppfattar fenomenet nätkasinoreklam på TV. Vem bör bära ansvaret och hur upplever man sig påverkas av den typen av reklam, är centrala frågor i uppsatsen. Den metod som används i studien är kvalitativ intervju med bildstöd och detta sker utifrån en fenomenografisk ansats. Resultatet visar att många spelberoende personer uppfattar nätkasinoreklam på TV som ett fenomen som borde tas mer på allvar. Att reklamfilmerna upplevs vara missvisande och skapa obehag är gemensamt hos alla deltagare.En gemensam uppfattning är att en tydligare lagstiftning samt ett mer framträdande ansvarstagande är av vikt.

Bakgrund: Team och samarbete är ständigt aktuellt inom hälso- och sjukvården. Operationspersonal är en grupp som behöver ha ett bra teamarbete med varandra, speciellt när det gäller att jobba för en säkrare vård för patienterna. I en operationssal jobbar ett multiprofessionellt team, där tillvaratagande av varandras kompetenser är en förutsättning för ett bra resultat. Operationssjuksköterskan, med sin unika kompetens, har tillsammans med resten av teamet ett ansvar för att bidra till ett gott och välfungerande teamarbete inne på salen. Syfte: Syftet med studien var att belysa operationssjuksköterskors upplevelser av att arbeta i ett team på en operationssal. Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med elva operationssjuksköterskor på två sjukhus i Sverige. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två teman, och fyra underteman. De två övergripande teman som framkom var: Att interagera med varandra och Att visa respekt och förståelse för varandra. En god kommunikation var en grund till ett gott samspel inom teamet. Fler tillfällen för reflektion och samtal med arbetskamraterna önskades, eftersom ett bra teamarbete tog tid att utveckla.  Att bemöta varandra med respekt och att vara hjälpsam ansågs vara viktigt, även att ha kunskap om teamets olika professioner. Slutsats: Ett väl fungerande teamarbete i operationssalen är en viktig del för patientsäkerheten. Att arbeta i team i operationssalen innebär komplexa interaktioner mellan olika yrkeskategorier med olika utbildning där alla är beroende av varandra. Grundpelarna för ett bra teamarbete är att samarbeta och hjälpa varandra, upprätthålla en god kommunikation, bemöta varandra med respekt och värdighet samt inneha kunskap om såväl ens egen profession som andras profession i teamet.  Den här studien visar att det behövs mer stöd från organisationen samt tid för samtal och reflektion mellan teammedlemmarna.

Ohälsosamma levnadsvanor är ett växande problem i dagens samhälle. Följdsjukdomar uppkommer som hade kunnat förebyggas. Motiverande samtal är en metod som används av distriktssköterskor idag, som handlar om att få patienten att skapa en förändring genom egen motivation. Distriktssköterskan ska genom reflektivt lyssnande återge patientens tankar och föra en dialog angående problemet. Problem är ofta långt gångna innan vård söks, vilket påvisar bristen av hälsoprevention. Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att arbeta hälsofrämjande med motiverande samtal som metod. Studiens design är kvalitativ med induktiv ansats. Data samlades in genom att intervjua åtta distriktssköterskor. Materialet analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Det framkom två huvudkategorier och åtta underkategorier.   I den första huvudkategorin, som handlar om förutsättningar för motiverande samtal som metod, påvisas att det motiverande samtalet är en användbar metod vid förändring av levnadsvanor. Distriktssköterskorna upplevde att uppföljning var en viktig del i användningen av metoden. De upplevde även att det motiverande samtalet var tidskrävande eftersom resultat inte sågs direkt, det kunde ta månader till år. I den andra huvudkategorin, som handlar om holistiskt förhållningssätt i det hälsofrämjande mötet, påvisas vikten av att få patienten delaktig och att lyckas motivera till en förändring av ohälsosamma levnadsvanor, även i de fall patienten inte själv ännu är motiverad. Av distriktssköterskorna upplevdes det också som viktigt att patienten själv skulle komma fram till sina mål för att lyckas och att det inom vissa grupper i samhället ses som svårare att använda motiverande samtal. I diskussionen diskuteras det motiverande samtalets applicerbarhet, vikten av att prioritera metoden och att hela primärvårdens verksamhet arbetar efter samma mål.