Syftet med följande arbete är att ta reda på hur man kan underlätta för personalen i skolan när det gäller genus- och jämställdhetsarbete. Arbetet ger en översikt över teorier och metoder som kan kopplas till detta. Med hjälp av dessa teorier och metoder konstruerar jag 10 budord som ska fungera som stöd i det praktiska arbetet i skolverksamheten. Sammanfattningsvis handlar mitt arbete om att sätta fingret på de viktigaste sakerna i arbetet med genus och jämställdhet. De 10 budorden finns som bilaga till arbetet. / Strategies for work with gender and equality in schools

Bakgrund: Inom palliativ vård finns det riktlinjer för att sexualitet skall föras på tal och bör beaktas i arbetet. Tidigare forskning visar att inkluderingen av sexualitet och intimitet i vården är bristfällig. Det är tydligt att kärleken och relationerna blir påverkade vid en sjukdomsdiagnos. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa närståendes upplevelser av intimitet och sexualitet under tiden deras partner är döende och synen på information från sjukvården. Metod: Studien har en kvalitativ design med induktiv ansats. Det empiriska materialet inhämtades genom sju semistrukturerade intervjuer med sju kvinnor som varit närstående till en partner som varit döende och dött. Intervjuerna gjordes i södra Sverige. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet är indelat i olika teman. I avsnittet Jag kände mig som ett naket vårdbiträde beskriver intervjupersonerna sin upplevelse av anhörigvård. I Inte nog med att jag skall dö, jag kan inte ha samlag beskriver de förhållandet och hur det påverkats av sjukdomen. I Jag var ju ung och hade mina behov beskriver intervjupersonerna sin egen sexualitet under tiden partnern var sjuk samt tiden efter. I Sexualitet är relevant, väldigt relevant beskriver kvinnorna sina upplevelser av den information från sjukvården som de har fått kring sexualitet och intimitet. Slutsats: Närstående behöver mer stöttning kring hur sjukdomsdiagnoserna påverkar sexualiteten och intimiteten för att ha en god relation med sin partner. Sjukvården behöver även öppna upp för att våga tala med sina patienter om den biverkan som behandlingar ger på sexualiteten.

Bakgrund: Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerformerna och drabbar globalt cirka 570 000 kvinnor årligen. Tidigare forskning visar att kvinnorna får långsiktiga negativa kroppsliga och psykiska effekter av behandlingen. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sin sexualitet under och efter behandling av livmoderhalscancer. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design, där tio vetenskapliga artiklar har sammanställts. Databaserna Cinahl Complete och PubMed användes för datainsamling av artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudteman; Att leva i en förändrad kropp, Minskad sexuell lust, Att känna skam, Upplevelser av information kring förändrad sexualitet och Upplevelser av intima relationer. Resultatet visade att kvinnors upplevelser av sin sexualitet och samliv påverkades negativt under och efter behandling av livmoderhalscancer. Kvinnorna upplevde en förändrad kroppsbild, smärta och andra obehag vid sexuella aktiviteter. Flera beskrev känslor av skuld och skam. Kvinnorna upplevde även brist på information från vårdgivaren. Sammanfattning: Många kvinnor upplever sexuella besvär under- och efter behandling av livmoderhalscancer. Det finns ett stigma kring att prata om sexualitet och sjuksköterskor behöver mer kompetens inom området för att kunna bidra till att uppfylla kvinnornas behov.

Bakgrund: Radikal prostatektomi (RP) är en av behandlingsmetoderna vid prostatacancer. Det innebär att prostatan opereras bort och i samband med denna operation kan nerverna som används för att bibehålla eller kunna få erektion förstöras. Detta upplevs olika för män och kan bli ett psykiskt problem.  Syfte: Syftet var att beskriva mäns upplevelser av intimitet efter en radikal prostatektomi.  Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats.  Resultat: Mäns upplevelser efter genomgången RP är varierande. Resultatet presenteras i tre kategorier som är Fysiska begränsningar, Psykiska symtom och Stöd från vården och närstående.  Slutsats: Män som genomgått en RP drabbas både fysiskt och psykiskt. Det är viktigt att denna behandlingsmetod blir mer uppmärksammad då det är en av det vanligaste behandlingsmetoderna vid prostatacancer. Som allmänsjuksköterska är det viktigt att skapa förståelse för hur män som genomgått en RP upplever sin situation och hur de kan erbjudas stöd på bäst sätt. Nyckelord: Erektil dysfunktion, Intimitet, Prostatacancer, Radikal Prostatektomi, Upplevelse, Urindysfunktion

Varje dag diagnostiseras kvinnor med bröstcancer. Denna diagnos kan påverka kvinnans upplevelse av sin sexualitet. Kvinnans sexualitet kan beskrivas utifrån följande termer: liv, lust och gemenskap, där kvinnans subjektiva kropp, självbild, identitet, kvinnlighet, intimitet, reproduktion samt stöd och andlighet ingår. Syftet är att ta reda på hur kvinnor upplever sin sexualitet under tiden som de behandlas för bröstcancer. Metoden som används är en litteraturstudie. Åtta artiklar valdes ut, granskades och analyserades. Resultatet presenteras i form av tre huvudteman det vill säga ”liv”, ”lust” och ”gemenskap”. Under ”liv” beskrivs kvinnors upplevelse av sin subjektiva kropp, identitet, medan ”lust” tar upp kvinnors upplevelse av sin sexuella lust, kvinnlighet och reproduktion. I avsnittet ”gemenskap” beskrivs kvinnors upplevelse av intimitet, stöd och andlighet. Resultatet visar att kvinnors kropp förändras under behandlingen, vilket påverkar deras upplevelse av sig själva som kvinnliga och sexuellt attraktiva. Deras förändrade upplevelse av sin sexualitet påverkar deras relationer till partners. Kvinnor har behov av att tala om hur de upplever sin sexualitet med sjukvården under tiden som de behandlas för bröstcancer. Dock visade vårt resultat att kvinnorna upplevde att de inte togs på allvar när de talade med sjukvården om hur de upplevde sin sexualitet under behandlingstiden. Flertalet studier både bekräftar och motsäger det innehåll som denna litteraturstudie uttryckt, nämligen att kvinnornas upplevelse och uppfattning av sig själva som feminina, attraktiva och lustfyllda påverkas under tiden som behandling för cancer pågår. / Program: Sjuksköterskeutbildning

<p>Idag väljer allt fler män att utbilda sig till röntgensjuksköterska. Därmed har också intima vårdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas på fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. Härvid har innebörden av intimitet riktats mot radiologisk verksamhet. Vidare har faktorer som inverkar på vårdmötet både hos röntgensjuksköterskan och hos patienten belysts. Slutligen framkom att röntgensjuksköterskorna använde sig av diverse strategier för att underlätta vårdrelationen vid intima radiologiska undersökningar. Således visar denna studie på att svårigheter kan uppkomma vid intima vårdsituationer. Enligt författarnas vetskap är denna studie den första som undersöker intimitet på radiologisk verksamhet. Denna kartläggning är följaktligen angelägen då intima vårdmoment riskerar att upplevas som generande eller påträngande och därmed äventyra en god vård.</p>

Idag väljer allt fler män att utbilda sig till röntgensjuksköterska. Därmed har också intima vårdhandlingar mellan manlig röntgensjuksköterska och kvinnlig patient i samband med radiologiska undersökningar blivit vanligare. Syftet med denna intervjustudie var att undersöka manliga röntgensjuksköterskors upplevelser av att undersöka kvinnliga patienter vid intima radiologiska undersökningar. Studien grundas på fem semistrukturerade intervjuer som resulterade i tre övergripande kategorier. Härvid har innebörden av intimitet riktats mot radiologisk verksamhet. Vidare har faktorer som inverkar på vårdmötet både hos röntgensjuksköterskan och hos patienten belysts. Slutligen framkom att röntgensjuksköterskorna använde sig av diverse strategier för att underlätta vårdrelationen vid intima radiologiska undersökningar. Således visar denna studie på att svårigheter kan uppkomma vid intima vårdsituationer. Enligt författarnas vetskap är denna studie den första som undersöker intimitet på radiologisk verksamhet. Denna kartläggning är följaktligen angelägen då intima vårdmoment riskerar att upplevas som generande eller påträngande och därmed äventyra en god vård.

Sammanfattning Bakgrund: Orsakerna till att prostatacancer uppstår är i dagsläget inte fastställt, men ärftlighet har visat sig ha en betydelse. Prostatacancer är den vanligaste typen av cancer i världen bland män, där patienterna drabbas av såväl fysiska som psykiska besvär vilket har en påverkan på individernas sexuella hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sexuell hälsa vid prostatacancer.  Metod: En litteraturöversikt baserad på artiklar med kvalitativa data användes. Resultat: Resultatet redovisade tre huvudkategorier som ger en insyn i individernas upplevelse av sexuell hälsa: Att förlora en del av sin identitet, Upplevd påverkan på relationer samt Att kunna anpassa sin livssituation. Det var främst den försämrade förmågan till erektion som påverkade individernas identitet, deras relationer och skapade ett behov av anpassning till den nya situationen. Slutsats: Patienter som lever med prostatacancer upplever en försämrad sexuell hälsa till följd av sin sjukdom. Det resulterar i konsekvenser där patienterna drabbas fysiskt, psykiskt, och socialt, vilket leder till svåra utmaningar för individerna. Litteraturöversikten kan bidra till att ge vårdpersonal en ökad insikt i hur patienterna upplever sin situation, vilket kan resultera i att patienterna får en bättre och mer individanpassad vård. / Summary Background: The causes why the prostate cancer occurring are currently not determined, but heredity has been shown to be of importance. Prostate cancer is the most common type of cancer in the world among men, where the patients suffer from physical and mental illness which affect the sexual health of individuals. Purpose: The purpose was to describe patients' experiences of sexual health in prostate cancer. Method: A literature review based on qualitative data was used. Result: The result presented three main categories that provide an insight into the individual's perception of sexual health: Losing a part of one's identity, Experienced effect on relationships, and Being able to adjust one's life. It was primarily the impaired ability of erection that affected the individual’s identity, their relationships and created a need for adaption to the new situation. Conclusion: Patients living with prostate cancer experience impaired sexual health due to their illness. This results in consequences where patients suffer physically, mentally, and socially, leading to difficult challenges for the individuals. This literature review can provide healthcare professionals with an increased insight into how patients experience their situation, which can result in patients getting a better and more individualized care.

En stor del av svenska kvinnor över 60 år lever i ensamhushåll. Känsla av ensamhet har en negativ påverkan på äldres psykiska och fysiska hälsa och därför är det här en grupp som behöver uppmärksammas inom socialpedagogiken. Denna studie handlar om äldre änkors relationsskapande efter makens bortgång. Syftet med studien var att undersöka och analysera hur änkor i tredje åldern skapade nya/intima relationer på äldre dar. Frågeställningarna var vilken roll gamla och nya relationer och gemenskaper hade spelat i änkornas liv efter en långvarig tvåsamhet, hur änkorna såg på en ny parrelation och vilka förväntningar de i så fall hade, samt vilka möjligheter och hinder till en ny parrelation vi kunde identifiera i deras berättelser. Tre änkor, 70+ år, ålderspensionerade och utan biståndsbedömda insatser deltog i studien. Studien har en kvalitativ ansats och har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer; tre enskilda, samt en fokusgruppintervju där samma tre respondenter deltog. Intervjuerna har analyserats med hjälp av tematisk innehållsanalys och intervjuerna har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna: tredje åldern, delaktighet, sociala band och livsloppsperspektiv. Ensamhet visade sig vara den största motivatorn för nya relationer, och änkorna föredrog nya vänskapsrelationer med andra solitära kvinnor framför pargemenskaper. Gemensamt för änkorna i studien var att de alla var positiva till en ny parrelation och hade önskemål och förväntningar på vad en sådan skulle innehålla. De ville leva under äktenskapsliknande former som sambo, och förväntningarna var att relationen skulle innehålla sexuell attraktion/aktivitet, kärlek, gemenskap och de vardagliga samtalen. ()()()() () () () () () () () () Det visade sig att respondenterna själva stod för både de största möjligheterna och hindren i skapandet av nya intima relationer. Respondenternas positiva inställning till att vilja leva i en ny parrelation var den största möjligheten. Även barnen (från äktenskapet med maken) samt omgivningens attityder uppgavs utgöra möjligheter eller hinder.

Denna studie handlar om rådgivning i kärlek- och intimitetsfrågor i svensk veckopress under 1940-talet. I undersökningen analyseras veckotidningarna Damernas värld, Veckorevyn och Husmodern. Undersökningens syfte är att förstå hur en ideal intimitet skapades i tidningarnas rådgivning i dialogen mellan expertis och läsare. Undersökningen har ämnat belysa denna ideala intimitet i relation till den historiska epok av intensiv samhällelig modernisering i vilken denna rådgivning skedde. En tid där relationen mellan det privata och det politiska börjat se en ny typ av överbryggning. I undersökningen beskrivs hur ett ideal om upplysning och vetenskaplighet fick strukturera sättet läsaren tilltalades i populärmagasinen och hur det förkroppsligades i en idé om emotionell kompetens. Jag argumenterar för att idealet om emotionell kompetens fungerade som ett sätt att upprätthålla institutioner av vikt för det samhällsideologiska bygget i tiden – att intimiteten kunde regleras efter önskvärda mål genom ett ideal av upplyst kunskap och emotionell kompetens istället för moraliska regler och konventioner. Genom en reglering av de intima sfärernas emotionella ekonomi, där ett upplyst subjekt med emotionell kompetens skulle styra, kunde den ideala intimiteten skapas. Jag visar hur talet om den unga generationen och oron för dess lössläppta sätt att behandla känslovärlden fick stärka ideal om upplysning, vetenskaplighet och emotionell kompetens i intimitetsfrågor, samt hur talet om trasiga och förlorade äktenskap gjorde detsamma. Vidare argumenterar jag för att idealet om emotionell kompetens kan förstås som en del av gränsdragningar i dikotomin sjukdom/hälsa, där den ickekompetenta intimiteten patologiserades. Med denna historiska analys av moderniseringens samspel med intimitetsideal har jag velat bidra till en djupare förståelse för kärlekens och intimitetens nutida tillstånd, och hur det kan spåras tillbaka till en tid då kunskap och konceptualisering började bli viktiga aktörer i det individuella känslolivet.