This interview study investigates people's experiences and interactions online to give more nuance to the context of modern relationships, and what the perception of digitized relationships could mean. The study investigates digitized relationships in terms of friendship, love, intimacy, and social media. With these in focus, I discuss broadly the interviewees’ experiences of friendship, intimacy, and love within the use of social media and online dating. Firstly, how the use of it can cause difficulties and impact their perception of themselves and at relationships. Secondly, how this in turn creates meaningful and lasting relationships.  In this study, I had two focus groups that I referred to as gamers and socials, the first group included five who identified as men and the second group included four that identified as women. From the age of 23 to 35 and originates from different parts of Europe. After the interview, four themes were developed: The use of digitization and social media, friendship, love relationships and online and offline. / Denna intervjustudie undersöker människors erfarenheter och interaktioner online för att ge nyans till sammanhanget för moderna relationer och vad uppfattningen om digitaliserade relationer kan betyda. Studien undersöker digitaliserade relationer i termer av vänskap, kärlek, intimitet och sociala medier. Med dessa i fokus diskuterar jag brett intervjupersonernas erfarenheter av vänskap, intimitet och kärlek inom användningen av sociala medier och online-dating. För det första hur användningen av det kan orsaka svårigheter och påverka deras uppfattning om sig själva och på relationer. För det andra hur detta i sin tur skapar meningsfulla och varaktiga relationer. I den här studien hade jag två fokusgrupper som jag döpt till spelare och sociala, den första gruppen inkluderade fem som identifierade sig som män och den andra gruppen inkluderade fyra som identifierade sig som kvinnor. Från 23 till 35 års ålder och kommer från olika delar av Europa. Efter intervjun utvecklades fyra teman: Användning av digitalisering och sociala medier, vänskap, kärleksrelationer och online och offline.

Att dejta idag är annorlunda från hur det var för 12 år sedan. I takt med den ökade digitaliseringen har dejtingappar så som Tinder blivit allt vanligare och en av de största plattformarna för digital dejting. Tinders utformning bygger på en spelifierad swipefunkton där användarna genom bilder och textbeskrivning väljer vem de vill träffa. Syftet med denna studie är att problematisera huruvida dejtingappar haft en inverkan på relationsskapande och intimitet sedan Tinders introduktion på marknaden i ett senmodernt samhälle. Genom en kvalitativ studie utfördes 10 semistrukturerade intervjuer med Tinderanvändare i åldrarna 20-45. Materialet analyserades med hjälp av socialpsykologiska teorier med utgångspunkt i Giddens (1995) teorier om intimitet och relationsskapande. Utifrån en kritisk samhällsvetenskaplig metod analyserades materialet med hjälp av en reflexiv analys där resultatet visade att intimitet och relationer till stor del påverkats av Tinders uppkomst och är under en omvandling. Vi fann bland annat att det stora utbudet skapar komplikationer att finna kärleken samt att identiteten vi skapar online inte alltid är representativ för vår offline-identitet, vilket ytterligare försvårar dejtandet i det digitala senmoderna samhället. / Dating today is different from 12 years ago. With the increased digitalization, dating apps such as Tinder have become increasingly common and one of the largest platforms for digital dating. Tinder's design is based on a gamified swipe function where users choose who they want to meet through pictures and text descriptions. The purpose of this study is to problematize whether dating apps have a negative impact in creating relationships and intimacy since Tinder's introduction to the market in a late modernity. Through a qualitative study, 10 semi-structured interviews were conducted with Tinder users aged 20-45. The material was analyzed using social psychological theories based on Giddens (1995) theories of intimacy and creating relationships. Using a critical approach, the material was analyzed using reflexive analysis, with the results showing that intimacy and relationships have been greatly influenced by the emergence of Tinder and are undergoing a transformation. We found, among other things, that the vast selection creates complications in finding love and that the identity we create online is not always representative of our offline identity, further complicating dating in the digital late modern society.

I den här texten reflekterar jag kring hur erfarenheter av motstånd kan påverka min musik samt hur motstånd kan användas som verktyg i en skapandeprocess. Skapande är för mig motstånd, samt att göra motstånd. Motstånd kan här betyda tyngd och tryck, men verkar också som kraft och energi. Motstånd i den här texten är rörelser. Motstånd som håller emot, som trycker ned, som ger frustration och tyngd men också det motstånd som ger styrka och en sorts vild, ilsken glädje. Motståndskraft är avbrytande. Motstånd kan vara erfarenheter av förtryck, erfarenheter som sätter sig i kroppen. Motstånd ger kraft, och motstånd är närhet. Mitt konstnärliga examensprojekt har varit att komponera för en stråktrio, där jag undersökt intimiteten och den kroppsliga närheten i instrumentens klangkroppar samt mellan musikerna. Som en ingång till detta ämne skriver jag om motstånd, ett uttryck som finns i min musik och som även är ett perspektiv jag använder mig av i min skapandeprocess. För mig är det ordlösheten i det kroppsliga som fascinerar mig, det som intellektet inte kan formulera. Och i kroppen finns lyssnandet. Det är kroppens kunskap som vill uttrycka sig i musiken. Till grund för denna text ligger stycket ​Vridna, Vågsång​ som uruppfördes av Julija Morgan (violin), Tove Bagge (viola) och Hanna Cronhjort (kontrabas) den 16 april 2016. Under fem hela helger (från oktober 2015 till mars 2016) har vi provat idéer, improviserat, repeterat samt diskuterat motstånd, lyssnande och rum utifrån vad jag i denna text undersöker. / <p><strong>Bilagor:</strong></p><p>Bilaga 1 – Partitur: ​'Vridna, Vågsång' – Lo Kristenson</p><p>Bilaga 2 – Ljudinspelning från '​Martas och Los Examenskonsert'​ i S:t Johannes Kyrka, 16 april 2016. Uruppförande av Julija Morgan, Tove Bagge och Hanna Cronhjort.Durata: 30 minLjudmaterial i CD-format finns bifogad tillsammans text på Kungliga Musikhögskolans Bibliotek. Inspelning går även att lyssna på här:https://soundcloud.com/lo-kristenson</p><p>Bilaga 3 – Programblad från '​Martas och Los Examenskonsert'​ i S:t Johannes Kyrka, 16 april 2016.</p>

<p>Min avsikt med denna uppsats var att söka en djupare förståelse av fenomenet minneswebbplatser för avlidna personer på Internet. Som ett tidigare helt outforskat fenomen som dessa minneswebbplatser är, så har jag haft förmånen att få välja helt fritt vad jag ska titta närmare på, och hur detta ska genomföras. Detta resulterade i att jag valde att ta reda på hur dessa sorgens regioner tar sig uttryck på minneswebbplatserna. Sorgens regioner som man kan tänka sig är både sociala och spatiala på dessa webbplatser.</p><p>Jag har beskrivit en rad teoretiska begrepp i metodavsnittet som har kommit att fungera som en ram för analysen av minneswebbplatserna: (själv)representation, aktörer, intimitet, autenticitet, stil och personliga uttryck är dimensioner inom de sociala regionerna, och indexsidan, gemensamma utrymmen, privata utrymmen och länkar till omvärlden är dimensioner inom de spatiala regionerna. Dessa teoretiska begrepp har i analysen på ett systematiskt sätt analyserats och satts i relation till de teoretiska perspektiven för uppsatsen.</p><p>Uppsatsens teorianknytning är Erving Goffmans resonemang kring främre och bakre regioner, samt regionbeteenden. Joshua Meyrowitzs vidareutvecklade teorier om regioner, samt tankar om medier och rumslighet. Birgit Hertzberg Kaare och Knut Lundbys, samt Nancy Thumims teorier om självrepresentation och autenticitet i digitala berättelser, och Britta Lundgrens teorier kring sörjandets processer vid en oväntad död.</p><p>Minneswebbplatserna rör sig i gränslandet mellan den främre och den bakre regionen. Den förändring som skett, med nya medier, av vad vi betraktar som privat respektive offentligt har nu nått den egna privata sorgen. I vårt självbiografiska samhälle, visar de anhöriga tydligt att de vill ha en publik och genom att den digitala (själv)representationen inger en känsla av bestående, tänker man sig även en framtida publik som kan ta del av avtrycken, samtidigt som den avlidne kan bli odödlig genom att det kollektiva minnet blir det som överlever det individuella livet.</p>

Min avsikt med denna uppsats var att söka en djupare förståelse av fenomenet minneswebbplatser för avlidna personer på Internet. Som ett tidigare helt outforskat fenomen som dessa minneswebbplatser är, så har jag haft förmånen att få välja helt fritt vad jag ska titta närmare på, och hur detta ska genomföras. Detta resulterade i att jag valde att ta reda på hur dessa sorgens regioner tar sig uttryck på minneswebbplatserna. Sorgens regioner som man kan tänka sig är både sociala och spatiala på dessa webbplatser. Jag har beskrivit en rad teoretiska begrepp i metodavsnittet som har kommit att fungera som en ram för analysen av minneswebbplatserna: (själv)representation, aktörer, intimitet, autenticitet, stil och personliga uttryck är dimensioner inom de sociala regionerna, och indexsidan, gemensamma utrymmen, privata utrymmen och länkar till omvärlden är dimensioner inom de spatiala regionerna. Dessa teoretiska begrepp har i analysen på ett systematiskt sätt analyserats och satts i relation till de teoretiska perspektiven för uppsatsen. Uppsatsens teorianknytning är Erving Goffmans resonemang kring främre och bakre regioner, samt regionbeteenden. Joshua Meyrowitzs vidareutvecklade teorier om regioner, samt tankar om medier och rumslighet. Birgit Hertzberg Kaare och Knut Lundbys, samt Nancy Thumims teorier om självrepresentation och autenticitet i digitala berättelser, och Britta Lundgrens teorier kring sörjandets processer vid en oväntad död. Minneswebbplatserna rör sig i gränslandet mellan den främre och den bakre regionen. Den förändring som skett, med nya medier, av vad vi betraktar som privat respektive offentligt har nu nått den egna privata sorgen. I vårt självbiografiska samhälle, visar de anhöriga tydligt att de vill ha en publik och genom att den digitala (själv)representationen inger en känsla av bestående, tänker man sig även en framtida publik som kan ta del av avtrycken, samtidigt som den avlidne kan bli odödlig genom att det kollektiva minnet blir det som överlever det individuella livet.

No description available.

Bakgrund: Det pågår en bostadskris i många av Sveriges kommuner - framför allt i storstäderna. I dess svallvågor växer andra typer av boendeformer fram när förstahandskontrakt och bostadsrätter är allt svårare att få tillgång till. Unga vuxna är en av de grupper som är som mest utsatta på bostadsmarknaden och som har svårt att få tillgång till ett eget eller långsiktigt boende. I relation till tidigare forskning visar det att det finns ett tomrum när det kommer till att undersöka sexuellt välbefinnande och hälsa i relation till prekära boendeformer. Däremot finns det studier som berör andra aspekter av prekära boenden och bostadskris - där det tydligt identifieras att prekära boenden medför bland annat stress och psykisk ohälsa.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka huruvida prekära boendesituationer påverkar sexualitet, sexuellt välbefinnande och sexualliv hos unga vuxna. Målet är även att fånga upp hur enskilda individer förstår och navigerar sina boendesituationer i relation till sin sexualitet, möjligheten till intimitet och att utveckla relationer.  Metod: Studien är baserad på sex kvalitativa intervjuer med unga vuxna som har erfarenhet av olika prekära boendeformer. Flera bor inneboende eller i kollektiv, en bor med förälder och en annan med ett andrahandskontrakt.  Resultat:Genomgående teman som identifierats i empirin är hur boendet påverkar sexualiteten, möjlighet till privatliv, relationer och intimitet. En viktig aspekt som fångas upp i empirin är hur prekära boendeformer på flera sätt suddar ut en given gräns mellan det privata och publika i de intervjuades liv - där boendet traditionellt får representera privatlivet. Empirin har analyserats med hjälp av Erving Goffmans begreppspar frontstage och backstage, Simon och Gagnons sexuella skript-teori samt Gayle Rubins sexuella värdehierarki.  Ett prekärt boende bidrar i många fall till att vissa interpersonella och intrapsykiska sexuella skript förändras i relation till boendet, där vissa strategier behöver tillämpas för att uppleva en möjlighet till sexuellt välbefinnande. Strategier som att vara tyst, bara ha sex när hyresvärden eller rumskamraterna är borta eller att ha sex hos andra framkommer i empirin. Studien visar också att möjligheter till handlingsutrymme också är en viktig aspekt av att få sex, relationer och intimitet att funka inom ett prekärt boende.  Slutsats: Ett prekärt boende påverkar aspekter av sexuellt välbefinnande och möjligheter till relationsskapande och intimitet. En aspekt som påverkar detta är de sociala, emotionella och materiella aspekterna av att bo i ett prekärt boende samt bristen eller få möjligheter till privatliv. Studien ger incitament till vidare forskning kring hur olika boendesituationer påverkar individers sexuella välbefinnande. / Background: There is a housing crisis in many of Sweden's municipalities, especially in the major cities. In its aftermath, other types of housing options are emerging as first-hand contracts and owned housing are becoming increasingly difficult to access. Young adults are one of the groups most vulnerable in the housing market and struggle to attain their own long-term accommodation. In relation to previous research, there is a gap in investigating sexual well-being and health in relation to precarious housing situations. However, studies exist that address other aspects of precarious housing and the housing crisis, clearly identifying that precarious housing leads to stress and mental health issues, among other things. Purpose: The purpose of this study is to examine whether precarious housing situations affect sexuality, sexual well-being, and sex life among young adults. The goal is also to understand how individuals comprehend and navigate their housing situations in relation to their sexuality, the possibility of intimacy, and developing relationships. Method: The study is based on six qualitative interviews involving young adults with experience in various precarious housing forms. Several participants live with roommates or in collective housing, one lives with a parent, and another has a sublease agreement. Results: Consistent themes identified in the empirical data include how housing affects sexuality, privacy, relationships, and intimacy. An important aspect captured in the data is how precarious housing blurs the boundary between the private and public spheres in the lives of the interviewees, where housing traditionally represents privacy. The data has been analyzed using Erving Goffman's front stage and backstage concepts, Simon and Gagnon's sexual script theory, as well as Gayle Rubin's sexual hierarchy of value. Precarious housing often leads to changes in interpersonal and intrapsychic sexual scripts related to the housing situation, requiring certain strategies to experience sexual well-being. Strategies such as being quiet, only having sex when the landlord or roommates are away, or having sex elsewhere emerged in the data. The study also demonstrates that opportunities for agency are a crucial aspect in achieving sexual experiences, relationships, and intimacy within a precarious housing situation. Conclusion: Precarious housing affects aspects of sexual well-being and opportunities for forming relationships and intimacy. One aspect influencing this is the social, emotional, and material aspects of living in precarious housing, as well as the lack of or limited opportunities for privacy. The study provides incentive for further research on how different housing situations impact individuals' sexual well-being.

Sociala medier har blivit en integrerad del av vår vardag och profiler arbetar ständigt med skapandet av identitet, representation och interaktion. Efter sökandet av tidigare forskning uppfattades en avsaknad för studerandet av utformning och påverkan i kommunikationen på Instagram. Främst vad gäller en intim och emotionell sådan, som sänds ut via influencers. Studien syftar till att ge förståelse av de självrepresentativa aspekterna, men också hur emotion och förmänskligandet av kanalen bidrar till den annars distanserade närkontakten med följarna. Uppsatsen ska belysa vikten av interaktion i relation mellan sändare och mottagare samt studera modaliteter som språkhandlingar och tilltal med dess eventuella betydelser för den upplevda påverkan på en tänkt publik.   För att få ett rättvist kvalitativt resultat har en multimodal analys använts med inslag av den kritiska lingvistiken. Materialet har samlats in digitalt och utgörs av tre influencers två olika instagraminlägg, där utformandet av inläggen granskas utifrån ett kodschema med stödfrågor, innefattande både text- och bildelement. Även samspelet mellan bild och text studeras.   Resultatet pekar på de återkommande begreppen av identitetsskapande och bekräftelse, som verkar vara avgörande för den symboliska interaktionen och bibehållandet av kanalen. Självpresentationen är vital och den intima, emotionella kommunikationen bidrar till en allt närmare, personligare kontakt med den tänkta publiken. Kommunikationen spelar en viktig roll främst vid skapandet av mening och till eftersträvat budskap kopplat till emotion.

Single activities have long been places where single people can come to meet friends, build community or look for partners. The activities have relevance for studies of heterosexuality, intimacy, personal life and space. This dissertation discusses a conference, a cruise, an online site and an association for heterosexual singles in contemporary Sweden. It shows how these activities, analysed as organising people and spaces, offer participants different versions of intimacy, relationships, personal life and ultimately singledom itself.  The concept non-relationality is coined to describe how people understand and enact what it means to lack a certain kind of relationship. Multi-sited ethnographic observations are combined with interviews and a survey (n=416). The chosen methods allow insight into both the heterogeneous character of the contemporary single activity scene, as well as existing tendencies to form communities. The group whose single activities are examined is deemed fairly typical of the single population at large. Nevertheless, most conclusions centre on the specific set of activities described in the book and relate them to historical examples and theory. The single activities examined can be interpreted to enact different practices entailed in a relationship without necessarily demanding commitment to a whole relationship or a specific person. In that way, the activities accommodate the inflexible personal lives that some singles report having. This challenges strict boundaries between coupledom and singledom. Such transgressive or “hetero-doxical” potential in single activities is nevertheless circumscribed by organisers’ notion that the activities provide therapeutic community in a phase before singles take the step (back) into coupledom.

In an attempt to address the issues in research and theory on consent, this thesis explores what consent can be seen as "doing" through an 'Intuitive Inquiry' (Anderson 2011a) and 'Agential Realism' (Barad 2007). Various manifestations of consent appears through: the experience of the researcher, consent research and theory, consent legislation, interviews with professionals in intimate-sexual consent, and, feminist fanzines. Consent evokes issues around agency, power, communication, respect, violence, risk, morals and ethics that go beyond sexual-intimate negotiation. Consent emerges as multiple, complex and fluid in 'intra-action' (ibid.) with the context. Entanglements and paradoxes of consent are further explored in 'diffractive analysis' (ibid.) through "bodily autonomy" and"rights/obligations". As a phenomenon, consent appears to make agency and power intelligible (to different degrees), but, can not be said to provide a viable strategy against sexual violence. The tenets of consent discourse risk (re)producing anxieties around intimacy and sex, responsibilizing survivors and obfuscating sexual violence. Further and improved research on communication in everyday sexual negotiation, sexual violence, consent legislation and what consent "does" is urgently needed.Through creative method and new epistemology the thesis (re)presents a knowledge process true to lived experience, as well as, an invitation to pull the terrible wonderful world, it's complexities, and us in it, closer. / I ett försök att ta itu med problem inom forskning och teori om 'consent' undersöker denna avhandling vad samtycke kan ses som ”göra” genom 'Intuitiv Inquiry' (Anderson 2011a) och'Agential Realism' (Barad 2007). Olika manifestationer av 'consent' framträder genom: forskarens erfarenheter, samtyckes-forskning och teori, samtyckelagstiftning, intervjuer med professionella inom samtycke, och, feministiska fanzines. Samtycke väcker frågor kring agens, makt, kommunikation, respekt, våld, risk, moral och etik som går bortom sexuella-intima förhandlingar. Samtycke framträder som multipelt, komplext och rörligt i 'intra-action' (ibid.) med kontexten. 'Entanglements' och paradoxer inom samtycke undersöks vidare i 'diffraktiv analys' (ibid.) genom "kroppslig autonomi" och"rättigheter/skyldigheter". Som ett fenomen gör samtycke agens och makt möjlig att tänka (iolika grad), men kan inte sägas bidra med en hållbar strategi mot sexuellt våld. Grundsatserna i samtyckesdiskursen riskerar att (re)producera ängsla kring intima-sexuella situationer, responsibilisera offer och dölja sexuellt våld. Ytterligare och förbättrad forskning är i akut behov kring kommunikation i vardagliga sexuella förhandlingar, sexuellt våld, samtyckeslagstiftning och vad samtycke "gör". Genom kreativ metod och ny epistemologi (re)presenterar avhandlingen en kunskapsprocesssom är trogen till levd verklighet, samt en inbjudan att närma sig, den fruktansvärda underbara världen, dess komplexitet, och oss inom den.