Lövdén Brefelt, S. Föräldraskap och sexualitet. En studie av föräldrars upplevelser av det gemensamma sexuallivet. Examensarbete i sexologi 30 hp. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, 2012. Detta är en kvalitativ deskriptiv studie med syftet att undersöka föräldrars upplevelser och erfarenheter av det gemensamma sexuallivet och deras syn på hur sexualiteten skildras i det offentliga rummet. Empirin bygger på semistrukturerade intervjuer av åtta kvinnor och tre män vilka lever med partner och barn i åldern 4-16 år. Analysen bygger framförallt på de teoretiska begreppen sexuella skript (Simon & Gagnon, 1999), reflexivitet (Giddens, 1992) och individualisering (Beck & Beck-Gernsheim, 1990; 1998). Resultaten visar att intervjupersonerna kämpar med det individualistiska samhällets krav på reflexivitet och med ideal om att skapa en tillräckligt bra sexualitet. Detta blir både en frihet och ett tvång, med osäkerhet inför snabba förändringar och sexualiseringen i media. Intervjupersonerna ger uttryck för en könsaspekt; mannen är den som ses som mest sexuell. Individualiseringen i samhället kräver planering av vardagslivet och det är ibland svårt att se sexualiteten som den vardagliga handling man önskar. Att planera för sex eller fånga spontana tillfällen är två olika strategier. Kommunikation och problemlösningsförmåga är viktigt för intervjupersonerna som alla lever i relationer som varat länge. Trots detta finns en rädsla för otrohet och separation. Det finns en medvetenhet om att det idag inte är en självklarhet att en relation håller, utan man måste arbeta med den, och då är sexualiteten viktig. Det finns också en ambivalens mellan rutiniserat vardagsliv och den modernitet som kräver reflektion och förändring. Nyckelord: föräldrar, individualisering, intimitet, reflexivitet, relationer, sexualitet, sexuella skript / Lövdén Brefelt, S. Parenting and sexuality. A study of parents' experiences of common sexual life. Master in sexology 30 credits. Malmö University: Health and Society, 2012. This is a qualitative descriptive study designed to examine parents' experiences of common sexual life and their view of how sexuality is portrayed in the public domain. Empirical research is based on semi-structured interviews with eight women and three men who live with a partner and children aged 4-16 years. The analysis is based primarily on the theoretical concepts of sexual scripts (Simon & Gagnon, 1999), reflexivity (Giddens, 1992) and individualization (Beck & Beck-Gernsheim, 1990; 1998). The results show that the respondents are struggling with the individualistic society's demands on reflexivity and the ideals of creating a good enough sexuality. This is both a freedom and an obligation, with uncertainty about the rapid changes and sexualization in the media. The respondents express a gender aspect; the man is the one who is seen as the most sexual. Individualization in society requires planning of everyday life and it is sometimes difficult to see sexuality as the everyday action one wishes. Planning for sex or catching spontaneous opportunities are two different strategies. Communication and problem-solving skills are important for the respondents who all live in relationships that have lasted long. Nevertheless, there is a fear of infidelity and separation. There is an awareness of the fact that today it is not obvious that a relationship lasts, but you have to work with it and here sexuality is important. There is also ambivalence between routinely everyday life and modernity that requires reflection and change. Keywords: individualization, intimacy, parents, reflexivity, relationships, sexuality, sexual script

Denna studie undersöker om och i så fall hur podcasten Ursäkta har betydelse för unga vuxna kvinnors identitetsskapande. Med studien vill vi bidra med kunskap om identitetsskapande i relation till podcastlyssnande med fokus på fanskap. I denna studie har vi valt att inrikta oss på podcasten Ursäkta och dess lyssnare. Studien utgår från följande tre forskningsfrågor:  Vilken betydelse har podcasten Ursäkta för de unga vuxna kvinnornas identitetsskapande? Hur skapas kulturell samhörighet bland unga kvinnor som lyssnar på podcasten Ursäkta? Hur kan man tolka och förstå Ursäktas följarskara utifrån idéer om fanskap?  Detta är en kvalitativ studie där åtta individuella intervjuer har genomförts med unga vuxna kvinnor i ålder 17–25 år som är lyssnare till podcasten Ursäkta. Det empiriska material vi samlat in har transkriberats, analyserats och sedan sammanställts för att kunna få ett resultat och slutdiskussion. De teoretiska utgångspunkter vi använt oss av är parasociala relationer, medierad intimitet samt fanskap och fangemenskap. Studiens resultat visar att lyssnare i diverse utsträckning skapar en relation till mediepersonerna, samtidigt som det skapas en gemenskap lyssnarna emellan. Det framkommer också att det finns stor sannolikhet att ta efter karaktärsdrag från mediepersonligheter och göra de till sina egna.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen att drabba kvinnor och statistik visar att 1 av 14 kvinnor kommer drabbas av bröstcancer under sin livstid. Behandlingen för bröstcancer kan bidra till olika biverkningar som bland annat påverkar kvinnors sexuella hälsa. Syfte: Beskriva erfarenheter av sexuell hälsa hos kvinnor med bröstcancer. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserat på resultatet från 10 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Majoriteten av studiedeltagarna beskrev en förändring av den sexuella hälsan. Fåtalet upplevde ingen skillnad alls efter diagnos och behandling. Kvinnorna beskrev erfarenheter av minskad sexuell lust och smärtor som ledde till minskad sexuell aktivitet. De beskrev rädslor kopplat till sex och bröstcancer. Vissa upplevde en förändrad självkänsla på grund av kroppsliga förändringar. Kvinnorna beskrev erfarenheter av att ha sex trots att ingen lust fanns på grund av en vilja att göra sin partner tillfredsställd eller av religiösa skäl. Fåtalet kvinnor beskrev erfarenheter av en förbättrad sexuell hälsa i form av mer sexuell lust eller en starkare intim relation med sin partner efter diagnos och behandling. Slutsats: Kvinnorna har erfarenheter av en förändrad sexuell hälsa i samband med bröstcancer och behandling. Resultatet tyder på att det finns en brist på information och att vissa av kvinnorna saknar stöd från sjukvården gällande deras sexuella förändringar i samband med bröstcancer och behandling. Sjukvården bör därför erbjuda dessa kvinnor mer stöd och information om problem som kan uppstå för att främja kvinnornas sexuella hälsa. / Introduction: Breast cancer is the most common cancer to affect women and statistics show that 1 in 14 women will be affected by breast cancer in their lifetime. Treatment for breast cancer can contribute to a variety of side effects, including those affecting women's sexual health. The aim: To describe the sexual health experiences of women with breast cancer. Methods: A descriptive literature review based on the results of 10 scientific articles. Main results: The majority of study participants described a change in their sexual health. A few experienced no difference at all after diagnosis and treatment. The women described experiences of decreased sexual desire and pain leading to decreased sexual activity. They described fears related to sex and breast cancer. Some experienced a change in self-esteem due to physical changes. Women described experiences of having sex when there was no desire because of a desire to please their partner or for religious reasons. Few women described experiences of improved sexual health in terms of more sexual desire or a stronger intimate relationship with their partner after diagnosis and treatment. Conclusion: Women have experiences of a change in sexual health associated with breast cancer and treatment. The results suggest that there is a lack of information and that some of the women lack support from the health care system regarding their sexual changes related to breast cancer and treatment. Health care should therefore offer these women more support and information about problems that may arise in order to promote their sexual health.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Sexuell hälsa är viktigt för välbefinnande. I takt med att en person åldras ökar frekvensen av faktorer med negativ påverkan på sexualiteten. Äldre på särskilda boenden har ytterligare hindrande omständigheter, då miljön inte är uppbyggd för ett privatliv. Det saknas kunskap om hur dessa äldre ser på sin sexualitet. Syfte: Syftet var att undersöka behovet och upplevelsen av sexualitet hos äldre personer på särskilt boende, samt öka medvetenheten och förståelsen för äldres sexualitet hos vårdpersonalen. Metod: En litteraturöversikt gjordes, där tolv studier valdes ut, varav tio från PubMed och CINAHL samt två studier genom snowballing. Resultat: Resultatet genererade fem kategorier och tretton subkategorier. Majoriteten av de äldre uppgav ett fortsatt behov av sexualitet, men att behovet av intimitet och närhet var större än behovet av sex. Fysiska och mentala hinder relaterade till åldrandet togs upp som hinder för sexualitet. Miljön på de särskilda boendena ansågs vara hinder och försvårade möjligheterna till att uttrycka sin sexualitet. Vårdpersonal, anhöriga samt brist i den äldres autonomi var också hindrande faktorer. Tabuer kring äldres sexualitet gick att identifiera hos vårdpersonal, anhöriga och den äldre själv. Slutsats: En majoritet av de äldre i detta examensarbete uppgav ett fortsatt behov av sexualitet. För att främja detta bör sjuksköterskan se till individen. Strukturen på särskilda boenden bör ses över då de i dagsläget inte främjar den äldres möjligheter till sexualitet och intimitet. Oavsett behov av sexualitet behöver sjuksköterskan se den äldre som en vuxen, självbestämmande individ kapabel och behörig att fatta egna beslut gällande sig själv och sin kropp. / ABSTRACT Background: Sexuality is important for the overall health. Factors that affect sexuality increase with aging. Elderly at care home facilities have additional aggravating circumstances since the environment is not built to promote a private life. There is a lack of research and knowledge about how elderly view their sexuality. Aim: The aim was to investigate elderly people’s needs and experiences of sexuality, residing in care homes, as well as to increase the awareness and understanding of the sexuality of the elderly among the care staff. Method: A literature study was conducted using twelve studies. Ten studies were chosen from PubMed and CINAHL and two additional studies were chosen using snowballing. Result: The result generated five categories and thirteen subcategories. The majority of the elderly stated a continued need for sexuality, however the need for intimacy was seen as greater than the need for sex. Physical and mental factors related to aging were mentioned as obstacles for sexuality. The environment in the care home facilities was considered an obstacle and made it difficult to express one's sexuality. Nursing staff, relatives and the elderly's lack of autonomy were also hindering factors. Taboos around the elderly's sexuality could be identified in care staff, relatives and the elderly themselves.  Conclusion: A majority of the elderly in this study stated a continued need for sexuality. To promote this, nurses need to look to the individual. The structure of caring homes needs to be assessed, since they do not promote the elderly’s sexuality. Regardless of needs, nurses need to look at the elder as an adult capable of making their own decisions about themself.

Existence is essentially in a world and with others, as Heidegger stated, and this essay wants to emphasize that our first, closest and most prosaic experience of in- and with-being is our home and family. The aim is to explore, describe and understand the experience of the existential time space, that is constituted by the family ties companion-parent-child. The question at issue is: How can the existential experience of being in- and with family be phenomenologically described and ontologically understood? The question will be explored in relation to intimacy and through experiences as they are expressed in art, literature as well as painting, mainly by Duras, Lispector, Glück and Cronqvist, and in dialogue with philosophers such as Heidegger, Arendt, Levinas and Bataille. The phenomenon of family ties is the starting point of the exposition, which unfolds into three essential aspects, that will be further explored. Firstly, the experiences of home, what it is to share an intimate place, which constitutes the common life space of the family, displayed in the dialectics between world and nature. Secondly, the inner experience of community and contact as we find it by the lovers, where the exteriority of intimacy turns out to be essential. Thirdly, the relation to the child, which expose the wider context of generation and tradition. The examination then gathers the studied pictures of the phenomen family as expressed in art, and considers the phenomenological connections between family ties and the family album. Finally, the essay discusses in what ways the space in between has been showed to be essential to the existential time space of family, where in addition seemingly contradictory but intertwined temporalities has been exposed. As a conclusion the family existence can be understood as a complex of dialectical tensions and transcending and transformative movements.

No description available.

Bakgrund: Globalt är bröstcancer den vanligaste cancerformen med prevalens på 7,8 miljoner. Mastektomi är ett kirurgiskt ingrepp där hela bröstet avlägsnas. Litteraturöversikten utgick från omvårdnadsteorin KASAM som beskriver känsla av sammanhang. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med att mastektomi utförs och även senare i livet till följd av bröstcancer. Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv design där resultatet grundades på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, Pubmed och PsycInfo. Artiklarna granskades enligt kvalitetsgranskningsprotokoll för studier med kvalitativ metod. Dataanalys genomfördes enligt Fribergs fem steg (2022). Resultat: Det identifierades två teman: Möjlighet till stöd och Förändrad kropp med tillhörande subteman; (Stöd hos närstående), (stöd från samhället), (känslor i en annan kropp), (acceptera det nya) och (att vara nära). Kvinnor upplevde en förändrad kroppsbild, intimitet och levnadssituation. För att hantera de uppkomna känslorna utvecklades copingstrategier. Hälso- och sjukvård samt närstående hade en central roll under den postoperativa återhämtningen. Slutsats: Upplevelsen av mastektomi är individuell och präglas av samhällets uppfattningar, närståendes reaktioner, kvinnors självuppfattning och mental förberedelse. Vilket i sin tur leder till olika strategier av acceptans och förnekelse för att klara av livet i den nya kroppen. / Background: Globally, breast cancer is the most common form of cancer with a prevalence of 7.8 million. Mastectomy is a surgical procedure in which the entire breast is removed. The literature review was based on the nursing theory KASAM, which describes a sense of coherence. Aim: To describe women's experiences in connection with mastectomy being performed and also later in life as a result of breast cancer. Method: A qualitative literature review with an inductive design where the results were based on 12 scientific articles from the databases Cinahl, Pubmed and PsycInfo. Data analysis was carried out according to Friberg's five steps (2022). The articles were reviewed according to a quality review protocol for studies with a qualitative method. Results: Two main themes were identified: Possibility of Support and Altered Body, with associated subthemes; (Support from loved ones), (Support from society), (Feelings in another body), (Accepting the new) and (Being close). Women experienced a changed body image, intimacy and living situation. Coping strategies were developed to deal with the emotions that arose. Healthcare and relatives had a central role during the postoperative recovery. Conclusion: The experience of a mastectomy is individual and is characterized by society's perceptions, the reactions of relatives, women's self-perception, and mental preparation. Which in turn leads to different strategies of acceptance and denial to cope with life in the new body.

Kroppar och rörelser är i konstant samspel med sin omgivning. De rum vi lever och rör oss i påverkar oss kroppsligt och existentiellt menar Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådning vid Göteborgs universitet.  Mitt examensarbete våren 2024 på kandidatutbildningen för inredningsarkitektur och möbeldesign på Konstfack handlar om kroppens relation till rummet. Det är mitt intresse för kroppen och hur kroppen är central i att förstå rumsligheter som är utgångspunkten för mitt examensprojekt. Min bakgrund som dansare har gett mig en särskild kroppsmedvetenhet som jag i detta projekt vill undersöka hur jag kan få användning av inom området inredningsarkitektur.  Syftet med detta examensarbete är att undersöka kroppens ockupation av rum. Samt kroppens intimitet och anslutning till rummet, såsom väggar, tak, möbler, objekt samt andra kroppar. För att sedan konkretisera det inom inredningsarkitektur har målet varit att utforma en möbelplan till en bar och restaurang utifrån mina undersökningar. Projektet har tagit plats i en befintlig butikslokal på Odengatan 89 i Stockholm.  Utifrån av teorier som rör kroppens koppling till arkitektonisk upplevelse har jag utforskat hur jag kan använda kroppen som verktyg under projektets designprocess samt  undersökt hur en möbelplan kan påverka upplevelsen av en bar och restaurang och vad jag som inredningsarkitekt bör tänka på vid utformningen av möbelplanen.

Digital media have become an integral part of many people’s everyday lives and constitute an intimate presence therein. Utilizing the concept of digital intimacy to focus on these recent developments, this doctoral dissertation takes the perspectives of feminist cultural studies and affect theory to analyze how digital media are becoming more intimate and how in turn intimacy is remediated within digital cultures. This research brings together three different strategic examples of digital intimacy. The first is chosen from the context of online hate and harassment, and works to counteract digital forms of intimidation. The second is from the world of software development training initiatives tailored for women and designed to make them digitally intimate. The third investigates the digital subculture around ASMR (‘autonomous sensory meridian response’), which is an intimate multi-sensory stimulation induced by such things as online video clips. It is argued that these three initiatives are good illustrations of contemporary gender relations in digital cultures, and also do digital media differently. This  means that they develop and apply sometimes straightforward, sometimes rather playful strategies to counteract gender-based inimicalities (such as forms of discrimination or exclusion, or objectification) within digital cultures. The thesis argues that such digitally intimate strategies can be utilized analytically in order to contribute to contemporary feminist internet politics. / Digitala medier har blivit en integrerad del av och en intim närvaro i många människors vardag. Med hjälp av begreppet digital intimitet, som tar dessa förändringar på allvar, analyserar denna avhandling hur digitala medier blir mer intima och hur intimitet remedieras i digitala kulturer. Detta görs utifrån perspektiv hämtade från feministiska kulturstudier och affektteori. Tre olika strategiska exempel på digital intimitet diskuteras. Det första exemplet hanterar näthat och trakasserier online och utgör ett slags  motståndsstrategier. Det andra handlar om utbildningsinitiativ inom programmering riktade till kvinnor, ämnade att ge kvinnor större digital tillgång, närhet och närvaro. Det tredje fallet undersöker den digitala subkulturen kring ASMR (’autonomous sensory meridian response’), en intim multi-sensorisk stimulering som ofta understöds av videoklipp online. Det hävdas här att dessa strategiska exempel, först och främst, synliggör samtida genusrelationer i digitala kulturer, men även visar hur digitala medier gör genus på nya sätt. Med detta menas att i medierna både bevaras genuskonventioner och tillämpas nya, ibland lekfulla strategier för att motverka könsrelaterad fientlighet inom digitala kulturer. Avhandlingen hävdar att de tre studerade strategierna för digital intimitet kan användas analytiskt för att bidra till en samtida feministisk internetpolitik.

Due to a recent increase in usage of the concept of intimacy within social scientific research, the overarching aim of this work is to investigate its meaning and significance in contemporary social life. The first part of the thesis reviews research on intimacy. Intimacy is perceived as being vaguely defined as a concept, leading to insufficient discussions concerning the significance of intimacy both as a social concept and as a social phenomenon in contemporary western society. In order to become more clearly defined as a social concept to use in future research, intimacy needs to be investigated as a social phenomenon. The second part explores and analyses intimacy as a social phenomenon by way of three partly phenomenological and partly theoretical analyses: the phenomenology of intimacy, the arithmetic of intimacy and the dark sides of intimacy. The three analyses result in a definition of intimacy understood as a kind of sociality, or mode of social being, characterized by an oceanic experience, mutual and complete directedness between the ones being in relation, an experience of mental as well as physical closeness, and an experience of time as “durée”. The third part discusses the proposed definition of intimacy as sociality in relation to contemporary social theory. In relation to an understanding of contemporary western society as late modern or radicalized modern, intimacy as sociality is discussed as a radicalization of a rational sociality, characteristic for modern society. The discussion takes the form of a dialectic critique of modern dualistic theories, proposing a triadic (dialectic) alternative for understanding basic forms of sociality and social relations. The vague notion of intimacy as a concept suited to characterize social life in contemporary western society is supported by this proposition.