No description available.

Hållbarhetsredovisning och bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt men växande fenomen. Till följd av hållbarhetsredovisningens breda intressentflora bör bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning rikta sig till flera olika intressentgrupper. Tidigare forskning har dock kritiserat revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning för att rikta sig till klienten istället för till klientens intressenter.   Syftet med studien är att utifrån ett revisorsperspektiv öka förståelsen för vem bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig till. Utifrån tidigare litteratur, har tre faktorer som påverkar vem revisorn bestyrkande riktar sig till identifierats. Dessa tre faktorer är klientens möjlighet till att ta kontroll över revisorns bestyrkande, revisorns oberoende samt intressentinkludering. För att besvara studiens syfte, byggs studiens inledande perspektiv upp av legitimitetsteorin, intressentteorin samt agentteorin.   För att besvara studiens syfte används kvalitativa intervjuer som metod. Totalt har sex stycken revisorer som arbetar med bestyrkande av hållbarhetsredovisning intervjuats. Gemensamt för samtliga intervjupersoner är att de arbetar på en big four byrå. Däremot har intervjupersonerna varierande lång arbetserfarenhet, olika arbetstitlar samt arbetar på olika avdelningar inom byråerna.      ​Studiens slutsatser påvisar att revisorn inte upplever att klienten har möjlighet att ta kontroll över bestyrkandet. Dock är revisorn mindre oberoende vid bestyrkande av hållbarhetsredovisning än vid finansiell revision. Studien påvisar även att revisorn prioriterar att uppfylla klientens väsentliga intressenters informationsbehov. Således påvisar den här studiens slutsatserna att revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig främst till klienten och klientens väsentliga intressenter med fokus på investerare viss mån kunder

Syfte: Syftet är att undersöka hur den kulturella aspekten påverkar kvaliteten på hållbarhetsrapporteringen. Problem: Hållbarhetsrapporteringen tar hänsyn till de sociala och miljömässiga åtgärder som en organisation tillämpar. Rapporten utformas för att bemöta de krav eller förväntningar som finns i ett samhälle och ska underlätta företagets intressenter vid beslutstagande men brister inom flera områden. Till skillnad från den finansiella rapporten är hållbarhetsrapporten inte reglerad i samma omfattning och uppnår därför inte harmonisering till samma utsträckning. Ett flertal olika faktorer hämmar harmoniseringen samt kvaliten och ett utav dessa faktorerna är det kulturella aspekten. Det existerar dock ett kunskapsgap inom ämnet eftersom det finns olika åsikter om kultur är en variabel som påverkar kvalitén på hållbarhetsinformationen, vilket denna studie vill undersöka.

No description available.

Granskning av hållbarhetsrapporter är inte ett lagkrav, ändå anlitar många av de största företagen tredjepartsgranskare. Syftet med studien är att analysera vad svenska företag kan uppnå genom en extern granskning av deras hållbarhetsrapporter. Vidare utreds vilka svårigheter som finns kopplade till granskningen utifrån det granskade företagets och revisorns olika perspektiv. För att undersöka det används legitimitetsteorin, intressentteorin och annan tidigare forskning. Data samlas in genom semistrukturerade intervjuer med representanter från rapporterande företag och revisorer. Företagen hållbarhetsrapporterar enligt Global Reporting Initiative (GRI) och omfattas av kravet på hållbarhetsrapportering enligt Årsredovisningslagen (ÅRL). Revisorerna arbetar på större revisionsbyråer. Resultatet visar att företag genom tredjepartsgranskning kan uppnå legitimitet gentemot sina intressenter och därigenom tillgodose externa krav och förväntningar. Granskningen ger också företaget interna fördelar i form av rådgivning och förbättringsförslag. Studien visar att svårigheter med granskningen grundar sig i avsaknaden av regleringar och metoder. Det finns delade meningar avseende revisorns erfarenhet och kompetens.

Från och med redovisningsåret 2024 kommer vissa svenska företag omfattas av CSRD somintroducerar begreppet dubbel väsentlighet. Det finns emellertid många företag som uttryckeratt de frivilligt har börjat tillämpa dubbel väsentlighet i sina hållbarhetsrapporter redan nu.Dubbel väsentlighet är vidare ofrånkomligt relaterad till frågan om hur företag engagerar sinaintressenter. Denna uppsats ämnar att undersöka hur dessa early adopters implementerardubbel väsentlighet samt analysera kvaliteten och kvantiteten av deras intressentengagemang.Analysen förankras i intressentteorin, legitimitetsteorin och signalteorin.Studien genomförs genom innehållsanalys av utvalda företags hållbarhetsrapporter. Företagklassificeras utifrån graden av följsamhet av dubbel väsentlighet samt kvaliteten på detredovisade intressentengagemanget. Våra resultat visar att en betydande andel av earlyadopters inte följer dubbla väsentlighetsprincipen fullt ut. Vidare finns det en stor variation ikvantiteten och kvaliteten på det redovisade intressentengagemanget. Majoriteten avföretagen redovisar en högre följsamhet av påverkansväsentlighet, och engagerar påverkadeintressenter i högre utsträckning än primära rapportanvändare.

Problembakgrund: Ska ett företags verksamhet drivas för att maximera aktieägarvärde eller tillgodose alla intressenters intressen är en fråga som varit fokus för mycket forskning. Många forskare har undersökt vad som påverkar valet av bolagsstyrningsprincip, där ägarstruktur och styrelsesammansättning har lyfts fram som betydande faktorer. Resultaten är dock motstridiga. Eftersom tidigare forskningar har genomförts i olika länder och under olika tidsperioder finns det en god anledning att undersöka om/hur institutionella förhållanden kan påverka sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip. De institutionella miljöer som avses undersökas är Sverige och Kina. Syfte: Syftet med denna studie är att förklara sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip samt hur detta samband påverkas av olika institutionella miljöer. Metod: En deduktiv forskningsansats har legat till grund för studien och teorier som använts och applicerats är aktieägarteori, intressentteori, agentteori, upper echelon teori och institutionell teori. Data för denna kvantitativa forskning hämtas huvudsakligen från Datastream, årsredovisningar från svenska och kinesiska börsnoterade företag gällande åren 2013-2015, företagens hemsidor samt ett sammansatt styrelsematerial. Resultat: När den svenska och kinesiska datan testades tillsammans har det inte påvisats något signifikant samband mellan ägarkoncentration, institutionell ägare som störst ägare, andelen oberoende styrelseledamöter, staten som störst ägare, andelen kvinnliga styrelseledamöter och val av bolagsstyrningsprincip. Institutionella förhållanden har inte heller haft någon signifikant påverkan på sambandet mellan ägarstruktur/styrelsesammansättning och val av bolagsstyrningsprincip. När data för respektive land testades separat har det inte påvisats något signifikant samband mellan studiens beroende och oberoende variabler, förutom att det på den kinesiska marknaden har observerats ett signifikant positivt samband mellan andelen oberoende styrelseledamöter och aktieägarorinterat värdeskapande samt mellan staten som största ägare och aktieägarorienterat värdeskapande gällande den svenska marknaden. / Background and problem: Should a company's business be run to maximize shareholder value or meet all stakeholders´ interests is a question that has been the focus of much research. Many researchers have investigated what influences the choice of corporate governance principle, where ownership structure and board composition have been highlighted as significant factors. However, the results are contradictory. Since previous researches have been conducted in different countries and during different periods of time, there is a good reason to investigate whether institutional conditions may affect the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle. The institutional environments investigated are Sweden and China. Purpose: The purpose of the study is to explain the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle and how this relationship is influenced by various institutional environments. Method: A deductive research approach has been the basis of this study and theories used and applied are shareholder theory, stakeholder theory, agent theory, upper echelon theory and institutional theory. Data for this quantitative research is mainly gathered from Datastream, annual reports from Swedish and Chinese listed companies for 2013- 2015, corporate websites and a composite board material. Results: When the Swedish and Chinese data were tested together, there has been no significant correlation between owner concentration, institutional owners as the largest owner, the proportion of independent directors, the state as the largest owner, the proportion of female board members and the choice of corporate governance principle. Institutional conditions have not had a significant effect on the relationship between ownership structure / board composition and the choice of corporate governance principle. When data for each country was tested separately, there has been no significant correlation between the study's dependent and independent variables except that in the Chinese market there has been a significant positive correlation between the percentage of independent directors and shareholder-oriented value creation and between the state as the largest owner and shareholder-oriented value creation concerning the Swedish market.

Bakgrund: Ansvarstagande inom miljö och sociala frågor är ett ämne som på senare tid har blivit mer och mer uppmärksammat. I samband med att Brundtlandrapporten publicerades 1987 fick hållbarhetsredovisningen sitt stora uppsving, vilket kom att ge en ökad medvetenhet kring ämnet. Även trycket från omgivningen ökade mot företagen och deras ansvar i att redovisa miljömässiga och sociala frågor. Problem: De problem som finns i samband med hållbarhetsredovisningar är att det dels är frivilligt att redovisa, dels att de riktlinjer som ges ut av GRI inte är tvingande utan snarare flexibla, vilket i sin tur innebär svårigheter vid jämförelser av presenterad data. Det faktum att det enbart är hälften av alla hållbarhetsredovisande företag som granskar sin rapport externt är också ett problem. Det är av intresse att få veta varför företag väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, och vilka påverkande faktorer som finns, särskilt då upprättandet är en frivillig handling. Syfte: Att visa varför svenska bolag hållbarhetsredovisar med hjälp av legitimitetsteori, institutionell teori eller intressentteori. Vi undersöker även hur GRI:s riktlinjer tillämpas samt förekomsten av extern granskning. Metod: För att uppfylla studiens syfte har en hermeneutisk positionering använts. Undersökningen bygger på fem kvalitativa telefonintervjuer med svenska bolag; Bostadsbolaget, Vattenfall, KappAhl, Arla Foods samt Folksam. Företagen är valda utifrån tre institutionella miljöer; offentlig miljö, börsnoterade samt medlemsägda företag. Utöver intervjuer har en genomgång av företagens hållbarhetsredovisningar/årsredovisning förts. Slutsats: Vi fastställer att hållbarhetsredovisningens stora syfte förklaras utifrån de primära intressenternas informationskrav och förväntningar. Samtidigt som företagen fokuserar på dessa intressenter upplever de en allmän förväntning på hållbarhetsredovisningar. Samhället och enskilda intressenter anses ha en ömsesidig påverkan och tillsammans ställa krav på företagens rapportering. Utifrån dessa krav och förväntningar ser vi att en institutionalisering av hållbarhetsredovisningen skapats p.g.a. starkare organisationer som gör att rapporternas utformning blir mer strukturerad och jämförbar då de exempelvis följer samma riktlinjer.

<p>Under senare tid har det i samhället varit ett enormt fokus på jordens miljöhot och det har förts en het debatt kring exempelvis klimatförändringarna. Dessa frågor har idag kommit att bli mer oroande än någonsin förr. Denna uppmärksamhet har bidragit till att det uppstått ökade krav på företagen och deras miljö- och sociala ansvar gentemot omvärlden, vilket tvingat dem att se över vad verksamheten har för effekter på omgivningen. Som svar på samhällets ökade krav på transparens har det blivit alltmera vanligt att företagen upprättar en hållbarhetsredovisning där de redogör för deras miljömässiga och sociala påverkan. I Sverige är upprättandet av en hållbarhetsredovisning ett frivilligt åtagande från företagens sida. Detta innebär att inga lagar reglerar dess utformning, vilket gör att utseendet på rapporterna varierar från företag till företag.I jämförelse med andra länder ligger Svenska företag dock efter vad det gäller utvecklingen av hållbarhetsredovisningar. Denna vetskap gjorde oss intresserade att undersöka våra svenska företags engagemang och inställning till att hållbarhetsredovisa. Därav lyder vår problemformulering för denna studie: Hur och varför upprättar företag redovisning av sitt arbete för hållbar utveckling?</p><p>Vårt huvudsyfte med studien var att få en allomfattande bild över företags engagemang och inställning till att redovisa sitt miljömässiga och sociala ansvar gentemot omvärlden. Detta delades upp i ett antal delsyften där vi önskade redogöra för de utvalda företagens motiv till att hållbarhetsredovisa, diskutera företagens utformning av hållbarhetsredovisningen samt belysa hur hållbarhetsredovisningens trovärdighet påverkas av företagens engagemang för denna typ av arbete.</p><p>I undersökningen har vi valt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod då vi i studien är ute efter att tolka och förstå företagens engagemang och inställning. Detta har bidragit till att vi utgått från den hermeneutiska kunskapssynen samt valt att belysa studiens problem och syften utifrån företagens perspektiv. Vi har använt ett deduktivt angreppssätt där de främsta teoretiska utgångspunkterna är Corporate Social Responsibility, intressentteori och legitimitetsteori. För datainsamling genomförde vi kvalitativa telefonintervjuer. Sex stycken stora företag ingår i undersökningen: SAS, Trelleborg, IKEA, Coop, Clas Ohlson samt Företag X som önskade vara anonym i studien. Dessa valde vi att dela in i tre olika kategorier baserat på hur långt de har kommit i utvecklingen av deras hållbarhetsredovisning.</p><p>Slutsatserna vi kommit fram till är att företagen har en positiv inställning till att hållbarhetsredovisa, de visar på ett stort engagemang i dessa frågor. Det tycks finnas en medvetenhet hos företagen att ett hållbarhetsarbete och redovisningen av det är ett grundkrav för företagets fortsatta existens. Vad gäller motiven till att hållbarhetsredovisa handlar det främst om att tillfredsställa olika intressentgrupper. Här ligger fokus hos majoriteten av företagen på kunder men även medarbetare, ägare och investerare är betydelsefulla. Efter att ha diskuterat företagens olika utformning av deras hållbarhetsredovisningar har vi kommit fram till att tillämpning av riktlinjer vid upprättandet samt extern granskning är viktiga inslag för att en hållbarhetsredovisning kan klassas som transparent och därmed anses som trovärdig.</p>

<p><strong>Titel:</strong> Hållbar utveckling – med framtiden som intressent</p><p><strong>Ämne:</strong> Företagsekonomi, kandidatuppsats, 15 hp</p><p><strong>Författare:</strong> Björn Martinsson  och Mattias Robertsson</p><p><strong>Handledare:</strong> Mikael Johnson</p><p><strong>Syfte:</strong> Att förklara hur ett antal företag tolkar innebörden av begreppet hållbar utveckling, beskriva hur och utifrån vilka grunder ansvar tas och förstå hållbarhetsredovisningens betydelse för hållbar utveckling.</p><p><strong>Metod:</strong> I vår undersökning använde vi oss av en kvalitativ metod med induktiv härledning av slutsatser. Vi samlade in primärdata genom öppna individuella intervjuer med tolv uppgiftslämnare och sekundärdata genom texter.</p><p><strong>Teori:</strong> I teoriavsnittet är uppdelat i tre rubriker: Hållbar utveckling, Ansvarstagande och Hållbarhetsredovisning. Teorierna bygger upp en uppfattning om vad de tre områdena innebär och fördjupar förståelsen för vad vår granskning syftar till.</p><p><strong>Empiri:</strong> I empiriavsnittet presenterar vi resultatet av våra intervjuer, uppdelade mellan konsulter och företag. Frågeställningarna har berört uppgiftslämnarnas åsikter och erfarenhet gällande interna, externa och allmänna aspekter av arbetet mot hållbar utveckling, ansvarstagande och hållbarhetsredovisning.</p><p><strong>Analys:</strong> Resultatet av vår empiriska undersökning ställs mot vår teoretiska referensram utifrån arbetets frågeställningar. Detta öppnar för en vidare diskussion och argumentation av det vi granskat i en slutsats.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Vår undersökning visar att WCED:s definition av hållbar utveckling är allmänt accepterad men däremot inte praktiskt tillämpbar för företagens egen strävan mot hållbar utveckling. Företagens egen definition tycker vi istället ska utgå från WCED:s och vara en deklaration för deras strävan på lång sikt, snarare än en kortsiktig lösning. TBL talar om en balans mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter i arbetet mot hållbarhet. Vår uppsats visar att balansen i praktiken snarare är förskjuten mot en kombination av två ”bottom lines”, där den ekonomiska utgör grunden ackompanjerad av ytterligare ett ansvarstagande, ofta färgat av kärnverksamheten.</p><p>För att arbeta effektivt med hållbarhet måste företag vara öppna med information och vara villiga att identifiera och arbeta med sina ansvarsfrågor. Besluten om hållbarhetsarbete bör fattas uppifrån för att få genomslagskraft men hänsyn bör tas till kompetens och rimligheten i beslutens verkställande. Detta i kombination med intressenternas direkta krav från den kontinuerligt förbättrande dialogen kan företagen sedan debattera, konkludera och realisera hur långt ansvarstagandet bör sträcka sig. Att ett företag genererar vinst möjliggör ansvarstagande och således bör företaget dra gränser och koncentrera hållbarhetsarbetet till den egna kärnverksamheten och tanken om vad de vill åstadkomma. Vår undersökning visar att ansvarstagande och hållbarhetsarbete är lönsamt.</p><p>Genom hållbarhetsredovisning kan företag presentera sina ansvarsfrågor och prestationerna för företagets intressenter. Hållbarhetsredovisningen kan ses som ett medel för kommunikation och återkoppling, där dialogen med intressenterna främjas eftersom de kan påverka företaget samt att det ligger i deras intresse att bistå företaget i deras arbete med hållbarhetsfrågor. Omvärldens ansvar uppgår således till att ställa krav på företag, engagera sig i företagets hållbarhetsarbete och bistå med återkoppling för att främja hållbar utveckling.</p>