<p>Frivilligt företagsansvar för samhälls- och miljöfrågor, är en trend som vuxit sig stark de senaste tio åren. Samstämmigheten, om att dagens sätt att leva är långsiktigt ohållbart, växer och det har blivit näst intill en självklarhet att företag, ska ta större ansvar än enbart vinstmaximering. Vad hållbar utveckling praktiskt innebär är inte lika självklart som att utvecklingen idag är ohållbar. Förenklat kan perspektiven delas upp i dikotomin svag hållbarhet, stark hållbarhet. Skillnaden mellan synsätten är konsekvenserna av att erkänna problemen. Den starka hållbarheten drar mer långtgående slutsatser än den svaga, när det gäller vilka nödvändiga förändringar som måste till, för att grunden till all mänsklig verksamhet ska kunna säkras.</p><p>Undersökningens ansats för att undersöka hur mening skapas till hållbar utveckling i företagskontexten är diskursanalys. En diskurs kan förklaras som en gemensam berättelse om verkligheten. Det är språket som möjliggör förståelse men det sätter också gränserna för hur omvärlden uppfattas. När det inte finns ord för ett fenomen ser människor det heller inte. Språkets meningsskapande är det som möjliggör handling men samtidigt innebär det att alternativa synsätt och handlingsmöjligheter utesluts från berättelsen. I de flesta fall samexisterar flera diskurser parallellt med varandra i det som kallas för det diskursiva fältet, där de kämpar om att nå hegemoni. Uppnår en diskurs en sådan ledande ställning omfattar den allt och alla och innehar problemformuleringsföreträdet i ämnet.</p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt, den avgränsade del av diskursen, som formas i företagskontexten, begränsar förståelsen av hållbar utveckling. Hur går det då till när mening skapas till begreppet hållbar utveckling i företagskontexten? Vad utestängs och omfattas av diskursen och vilka konsekvenser får det?</p><p>Diskursen om hållbar utveckling centreras kring värdeskapande. Ekonomisk, ekologiskt och socialt värde ska skapas av aktiviteten för att den ska anses hållbar. Företagen vill betrakta hållbar utveckling som en vinna-vinna situation men erkänner att kompromisser ibland är nödvändiga. Synen på hållbar utveckling liknar mest den svaga hållbarheten. Fokus för insatser ligger på effektivisering och optimering av nuvarande verksamhet. När kompromisser blir nödvändiga finns en tydlig hackordning där värdeskapande för ekonomi är viktigast och det balanseras då mot social- eller ekologisk skada. Ekonomiskt värdeskapande är en stark värdering, som effektivt utesluter många för samhället och miljön hållbara aktiviteter.</p><p>Ett problem är att företagens hållbarhetsarbete i stor utsträckning liknar varandras, därför blir aldrig arbete med hållbarhetsfrågor en uthållig konkurrensfördel. Förslaget för att stärka både hållbarheten och konkurrenskraften är att utgå från cykelhjulsmodellen, som är en reviderad version av intressentmodellen och skapa en strategi som passar företaget, genom att aktivt kompromissa mellan intressen och aktiviteter. Frågan är bara om kunderna efterfrågar stark hållbarhet och i vilken utsträckning företagsledningen sitter fast i det nät av mening de själva spunnit.</p> / <p>Voluntarily responsibility for sustainable issues is a growing concern on corporate business agenda. Thirty years ago the business of business was business and sustainability a question for governments and society. The new trend is mainly driven by a public notion that corporations ought to be held accountable for their operations. To meet the public sense and expectations, corporations use CSR-strategy, Corporate Social Responsibility, and produce annual reports on performance, regarding social, environmental and economical issues of importance. But what is actually said in these reports, and how do they influence the discourse on sustainable development that gives the concept meaning into the business context?</p><p>What is and what isn’t sustainable is judged by how convincing the argument is that the activity is linked to value creation for people, planet and profit. Profit effectively excludes actions that threatens to question the web of meaning that enable certain actions on expense of others, that might be beneficiary for society and environment. If stakeholders really would accept trade-offs which gives no man-made capital in return is however an empirical question. Moreover it is unclear to what extent the self-spun web of significance, suspends senior management from stepping outside the box.</p><p> </p>

Frivilligt företagsansvar för samhälls- och miljöfrågor, är en trend som vuxit sig stark de senaste tio åren. Samstämmigheten, om att dagens sätt att leva är långsiktigt ohållbart, växer och det har blivit näst intill en självklarhet att företag, ska ta större ansvar än enbart vinstmaximering. Vad hållbar utveckling praktiskt innebär är inte lika självklart som att utvecklingen idag är ohållbar. Förenklat kan perspektiven delas upp i dikotomin svag hållbarhet, stark hållbarhet. Skillnaden mellan synsätten är konsekvenserna av att erkänna problemen. Den starka hållbarheten drar mer långtgående slutsatser än den svaga, när det gäller vilka nödvändiga förändringar som måste till, för att grunden till all mänsklig verksamhet ska kunna säkras. Undersökningens ansats för att undersöka hur mening skapas till hållbar utveckling i företagskontexten är diskursanalys. En diskurs kan förklaras som en gemensam berättelse om verkligheten. Det är språket som möjliggör förståelse men det sätter också gränserna för hur omvärlden uppfattas. När det inte finns ord för ett fenomen ser människor det heller inte. Språkets meningsskapande är det som möjliggör handling men samtidigt innebär det att alternativa synsätt och handlingsmöjligheter utesluts från berättelsen. I de flesta fall samexisterar flera diskurser parallellt med varandra i det som kallas för det diskursiva fältet, där de kämpar om att nå hegemoni. Uppnår en diskurs en sådan ledande ställning omfattar den allt och alla och innehar problemformuleringsföreträdet i ämnet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur och på vilket sätt, den avgränsade del av diskursen, som formas i företagskontexten, begränsar förståelsen av hållbar utveckling. Hur går det då till när mening skapas till begreppet hållbar utveckling i företagskontexten? Vad utestängs och omfattas av diskursen och vilka konsekvenser får det? Diskursen om hållbar utveckling centreras kring värdeskapande. Ekonomisk, ekologiskt och socialt värde ska skapas av aktiviteten för att den ska anses hållbar. Företagen vill betrakta hållbar utveckling som en vinna-vinna situation men erkänner att kompromisser ibland är nödvändiga. Synen på hållbar utveckling liknar mest den svaga hållbarheten. Fokus för insatser ligger på effektivisering och optimering av nuvarande verksamhet. När kompromisser blir nödvändiga finns en tydlig hackordning där värdeskapande för ekonomi är viktigast och det balanseras då mot social- eller ekologisk skada. Ekonomiskt värdeskapande är en stark värdering, som effektivt utesluter många för samhället och miljön hållbara aktiviteter. Ett problem är att företagens hållbarhetsarbete i stor utsträckning liknar varandras, därför blir aldrig arbete med hållbarhetsfrågor en uthållig konkurrensfördel. Förslaget för att stärka både hållbarheten och konkurrenskraften är att utgå från cykelhjulsmodellen, som är en reviderad version av intressentmodellen och skapa en strategi som passar företaget, genom att aktivt kompromissa mellan intressen och aktiviteter. Frågan är bara om kunderna efterfrågar stark hållbarhet och i vilken utsträckning företagsledningen sitter fast i det nät av mening de själva spunnit. / Voluntarily responsibility for sustainable issues is a growing concern on corporate business agenda. Thirty years ago the business of business was business and sustainability a question for governments and society. The new trend is mainly driven by a public notion that corporations ought to be held accountable for their operations. To meet the public sense and expectations, corporations use CSR-strategy, Corporate Social Responsibility, and produce annual reports on performance, regarding social, environmental and economical issues of importance. But what is actually said in these reports, and how do they influence the discourse on sustainable development that gives the concept meaning into the business context? What is and what isn’t sustainable is judged by how convincing the argument is that the activity is linked to value creation for people, planet and profit. Profit effectively excludes actions that threatens to question the web of meaning that enable certain actions on expense of others, that might be beneficiary for society and environment. If stakeholders really would accept trade-offs which gives no man-made capital in return is however an empirical question. Moreover it is unclear to what extent the self-spun web of significance, suspends senior management from stepping outside the box.

Bakgrund Idag inkluderas arbetet med CSR i företagens verksamheter och de upprättar också hållbarhetsredovisningar vilket är en följd av ökade påtryckningar från samhället och företagets intressenter, däribland aktieägare. Tidigare studier konstaterar att informationen i hållbarhetsredovisningar varierar väldigt mycket vilket försvårar möjligheten att som läsare kunna utvärdera olika hållbarhetsredovisningar och jämföra mellan olika företag. Till exempel måste aktieägarna tolka och värdera CSR-aktiviteterna på rätt sätt för att det ska skapa ett värde för dem. Företagets arbete med CSR kan skapa värde genom att det ökar förtroendet hos intressenterna och vid negativa händelser skyddar det företaget.   Syfte Vårt syfte är att bidra med förståelse för hållbarhetsredovisningens användbarhet vid en jämförelse mellan olika företag samt vilken information som är viktig för aktieägare att utvärdera i hållbarhetsredovisningar.   Genomförande Vi har genomfört vår studie i linje med den kvalitativa metoden. Vi har samlat in empiri via sex semistrukturerade intervjuer. Analysen av det empiriska resultatet i förhållande till de teorier och de tidigare studierna som presenterats i vår teoretiska referensram har lett till fram till vår slutsats.   Resultat Studien visar att transparens, trovärdighet och väsentlighet är viktiga faktorer för aktieägare att utvärdera i hållbarhetsredovisningar. Aktieägare bör dessutom utvärdera risker, samt sannolikheten att dessa kommer inträffa och vad det kommer att få för konsekvenser. Vår studie visar att hållbarhetsredovisningarna är användbara vid en jämförelse mellan olika företag eftersom utvärderingen sker utifrån helhetsperspektiv, vilket gör att aktieägarna kan bortse att hållbarhetsrapporterna redovisar olika slags information. / Background Today companies include CSR in their operations and establish sustainability reports which is a consequence of increased pressure from society and company stakeholders, including shareholders. Previous studies find that the information in sustainability reports varies, which complicates the ability of readers to evaluate different sustainability reports and compare it between companies. For example, to receive value from the CSR-activities, shareholders must in a correct way interpret and value the activities. Companies' work with CSR can create value for shareholders by increasing the trust of stakeholders which leads to protection of the company when negative events occur.   Purpose Our purpose is to contribute to understanding the use of sustainability reports when comparing between different companies and what information that is important for shareholders to evaluate in sustainability reports.   Methods We conducted our study in line with the qualitative method. The empirical data was gathered through six semi-structured interviews. Analyses of the empirical result in relation to theories and previous studies presented in our theoretical framework led to our conclusions.   Results This study shows that transparency, credibility and essential are important factors for shareholders to evaluate in sustainability reports. Shareholders should also evaluate risks, as well as the probability that these will occur and what it will have for consequences. Our study shows that sustainability reports are useful when comparing different companies because the evaluation is based on the comprehensive picture, which allows shareholders to ignore the fact that the companies report different types of information.

The aim of this bachelor thesis is to investige how Swedish companies in the pulp- and paper industry are affected by the CO2 tax and how their perceived effects differs from the actual effects. The work includes interviews with employer representatives from six different companies. The respondents have been chosen based on their position in the company. Furthermore a pilot study was conducted with two interviews leading the study to the right direction. One of them was a tax expert at Skatteverket and the other one was an Energy Director at Skogsindustrierna. The questions asked were for example: “How do you work with sustainability issues”, “are your business affected by any special environmental taxes” and “what do you think about existing environmental regulations”. One of the conclusions turned out to be, that all of the companies are well informed about the sustainability issues. Most of the companies are also working with these issues on a high strategic level. Only one company thought that the Swedish taxation law affected their competitiveness. Another conclusion is that there is almost no complaints about different taxes and especially not the CO2 tax. One company complained however about the tax on NOx. Most of the investments have already been implemented or the technology is not sufficiently developed. / År 1995 trädde lagen om skatt på energi i kraft och kom då att samla alla fem tidigare lagar kring energi och koldioxid under ett och samma paraply. Sett ur en internationell synvinkel har Sverige en väldigt hög koldioxidskatt och vissa intresseorganisationer menar att den höga koldioxidskatten drabbar småföretag. Andra framstående miljövetare menar att Sverige är ett föregångsland och en förebild då vi lyckats kombinera en ekonomisk tillväxt samtidigt som vi haft minskade utsläpp. Enligt en studie är det fem huvudsakliga industrier som drabbats hårdast av koldioxidskatten, däribland skogsindustrin, vilket bidragit till att den utgjort det empiriska bidraget till denna rapport. I och med att åsikterna kring skatternas reella påverkan på klimatet i förhållande till skattens storlek går isär, så är det intressant att studera hur företagen i verkligheten agerar på de skatter som införs, dvs om deras agerande stämmer överens med deras åsikter och ståndpunkter. Det svenska näringslivet har varit en viktig aktör i arbetet med att minska miljöpåverkan från samhällets olika institutioner. Att arbeta med hållbarhet innebär att minska miljöpåverkan både ur ett miljömässigt och socialt perspektiv och samtidigt kunna visa på lönsamhet. De organisationer som fokuserar p h llbarhet har ett högre börsvärde och bättre ekonomisk avkastning. Existerande regleringar och miljöskatter är dock ifrågasatta av många företag och de säger sig uppleva dessa som inkonsistenta, ineffektiva och oklara. Klimatrelaterade styrmedel påverkar industrin till investeringar och nya styrmedel uppfattas ofta som hot gällande industrins konkurrenskraft men inte alltid då de också öppnar upp för innovativa ideér. Denna rapport syftar till att studera svenska företag inom sågverks-, massa- och pappersindustrin, och hur de berörs av olika energiskatter. En förstudie genomfördes med en person på Skatteverket och en person inom skogsindustrins branschorganisation - Skogsindustrierna. I studien gjordes ett urval bestående av totalt sex företag. Vidare användes en abduktiv kvalitativ ansats i studien. Resultaten visar att företagen mestadels är överens om frågor kopplade till miljö. Den övervägande åsikten är att företagen är positivt inställda till de olika skatterna med undantag från ett företag som tycker de är för höga. Alla företag var väl informerade om de olika regleringarna och arbetet med dessa frågor bedrivs på strategisk nivå. Alla deltagande företag hade också ett aktivt hållbarhetsarbete där de flesta ligger i framkant och har väl utarbetade strategier för hur de ska vara så miljövänliga som möjligt. De miljöaspekter som företagen måste ta hänsyn till varierar men rent generellt är transporter genomgående en betydande miljöaspekt för samtliga företag. Andra betydande miljöaspekter är CO2, NOx och el. Företagen har insett att ett proaktivt miljöarbete i många fall är bra för ekonomin men att det också ökar de positiva uppfattningarna om företaget vilken i sin tur påverkar förutsättningarna för fler affärer. De flesta av företagen har således kommit väldigt långt i sitt hållbarhetsarbete och många av de investeringar som idag är möjliga att göra är redan gjorda eller så är tekniken inte tillräckligt utvecklad.

Avskaffandet av revisionsplikten för mindre aktiebolag trädde i kraft år 2010. Både positiva och negativa åsikter gällande denna lag har förekommit sedan avskaffandet trädde i kraft. En fördel är att mindre aktiebolag kan undgå kostnader för revisionsarvodet. En nackdel är att risken för skattefel och andra bokföringsfel kan öka om företagen väljer bort revision och detkan i sin tur leda till ökade kostnader i form av skattetillägg om Skatteverket gör en kontroll. I värsta fall kan det även leda till näringsförbud om de små aktiebolagen inte följer lagar och regler gällande skatter och andra avgifter. Skattefel kan vara avsiktliga och oavsiktliga och dessa fel har stor påverkan på företagets intressenter. Skatteverket anses vara en primär intressent för företaget eftersom denna myndighet kan ha stor påverkan på företagetsfortlevnad.Det övergripande syftet med studien är att beskriva och analysera om revisionspliktens avskaffande påverkat förekomsten av skattefel ur Skatteverkets perspektiv, om skattefelen påverkats av redovisningskonsultens roll, om det finns några branscher som är särskiltdrabbade samt vad myndigheten gör för att motverka uppkomsten av skattefel. För att uppfylla syftet har en kvalitativ studie genomförts i form av intervjuer med anställda inom myndigheten. Med stöd av den teoretiska referensramen och informationen från intervjuerna analyserades resultatet, vilket i sin tur lade grund för slutsatsen. Resultatet av denna studie visar bland annat att revisionspliktens avskaffande har påverkat förekomsten av skattefel och Skatteverkets personal upplever att kvaliteten på årsredovisningarna försämrats. Studiens slutsats belyser att Skatteverket som en intressent har påverkats av revisionspliktens avskaffande och i samband med detta har myndigheten utökat sina insatser och kontroller.Skatteverket kan med hjälp av de revideringar som utförs se att andelen skattefel är större hos nystartade företag, vilket kan bero på okunskap. Det förekommer även mer fel i branscher med omfattande kontanthantering. / The abolition of the audit requirement for small limited companies entered into force in 2010. Positive and negative opinions regarding this law have occurred since the abolition took effect. An advantage is that smaller companies can escape the cost of the audit fee. A disadvantage is that the risk of tax errors and other accounting errors increases as companies opt-out audit and this can in turn lead to increased costs in the form of additional tax if the tax office makes a check. In the worst cases, it can even lead to disqualification if the small company does not follow the laws and rules applicable to taxes and other fees. Tax errors can be intentional or unintentional and these errors have a major impact on the company’sstakeholders. The tax office is considered to be a primary stakeholder for the company because this authority can have a significant impact on the continuity of its business activities.  The overall objective of the study is to describe and analyze if and how the audit duty elimination impacted on the incidence of tax errors from the Swedish Tax Agency perspective, and authority what it does to counteract the emergence of tax errors. In order to meet the aim a qualitative study has been carried out in the form of interviews with employees of the authority. On the basis of the theoretical framework, the information from theinterviews was analyzed which in turn laid the basis for the conclusions. The study’s conclusions highlight that the tax agency as a stakeholder has been affected by the abolition of the audit obligation and in connection with this, the agency increased its actions and controls. The results of this study further show that the audit abolition has affected the incidence of tax errors, and the quality of the financial statements has deteriorated. The Swedish Tax Agency has from the outcome audits found that the proportion of the tax errorsis greater in start-ups, which may be due to ignorance. There are also more errors in industries with extensive cash handling.

Sustainability reporting today is an important tool for companies to show how they work with sustainable development. The design of the companies' sustainability reports can vary since the regulations can be seen as somewhat vague. GRI provides a framework and standards that create a common language for organizations and its reporting of current economic, environmental, and social aspects. However, GRI is voluntary to follow which creates a possibility for both similarities and differences in companies' sustainability reporting. The study was conducted with a qualitative research strategy and a comparative design. The purpose of this study is to investigate the sustainability work of selected companies based on sustainability reporting according to GRI based on stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory. The aim of the study is to compare companies active in the trade and real estate industry to distinguish any similarities and differences. To shed light on the purpose of the study, an analysis of the companies' sustainability reports of four selected years has been carried out, as well as an interview from one of the real estate companies. A comparison has then been made between the companies to point out potential similarities or differences. The analysis of the empirical material indicates that there are some similarities and differences between the surveyed industries' reporting of GRI standards. The main differences are found in the social part of GRI reporting, while the financial and environmental reporting appears to be equally similar. Development over time of GRI reporting also differs between industries. These similarities and differences have been analyzed with the use of stakeholder theory, legitimacy theory and institutional theory.

Bakgrund och problemdiskussion: Mellan åren 2015-2020 har Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank vid flertalet tillfällen delgivits sanktionsavgifter för brister i arbetet mot korruption och penningtvätt. Penningtvätt är en del av korruption och beskrivs av flertalet forskare som ett globalt problem där banker spelar en stor roll när det kommer till att dölja olagliga pengar. Banker som tidigare varit inblandade i skandaler tenderar att ha bristande förtroende bland intressenter vilket bland annat påverkar bankernas legitimitet negativt.  Syfte: Syftet med denna undersökning är att redogöra för vilken information som Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB och Swedbank avslöjar i sina hållbarhetsredovisningar om korruption och penningtvätt utifrån indikatorerna i GRI 205: Anti-corruption. Studien syftar till att analysera innehållet i de skriftliga hållbarhetsredovisningarna för att således kunna dra slutsatser kring eventuella likheter och skillnader gällande bankernas avslöjande om korruption och penningtvätt.  Metod: För att besvara studiens forskningsfråga har en kvalitativ innehållsanalys som datainsamlingsmetod tillämpats. Den kvalitativa innehållsanalysen har legat till grund för analysen av Nordeas, Svenska Handelsbankens, SEB:s och Swedbanks hållbarhetsredovisningar för åren 2017 till 2020.  Slutsats: Studiens resultat visar på att samtliga banker avslöjar mest information om affärshändelser avseende risk för korruption samt kommunikation och utbildning om politik och procedurer mot korruption. Denna studie konstaterar även att det avslöjas minst information gällande åtgärder som vidtagits på grund av korruptionincidenter. Dock utmärker sig Svenska Handelsbanken i detta då de avslöjar inträffade händelser kring korruption och penningtvätt som de varit involverade i, vilket resterande banker inte gör. Detta samtidigt som Svenska Handelsbanken är den bank som varit minst involverade i korruptionsskandaler de senaste åren, i jämförelse med Nordea, SEB och Swedbank. Studien visade även på att samtliga banker enbart redovisar kring några utvalda punkter inom varje indikator. Bankerna avslöjar endast information som berör en eller få av alla de punkter inom GRI 205: Anti-corruption. / Background and problem: Between the years 2015-2020, the banks Nordea, Svenska Handelsbanken, SEB and Swedbank have on most occasions been notified of penalty fees for shortcomings in the work against corruption and money laundering. Money laundering is a part of corruption and is described by most researchers as a global problem where banks play a major role when it comes to hiding illegal money. Banks that have previously been involved in scandals tend to have a lack of trust among stakeholders, which among other things, has a negative effect on banks’ legitimacy.  Purpose: The purpose of this thesis is to report on Nordea´s, Svenska Handelsbanken´s, SEB´s and Swedbank´s corruption and money laundering disclosure, based on the indicators in GRI 205: Anti-corruption, in their sustainability reports. The study aims to analyze the content of the sustainability reports of the four banks in order to draw conclusions about possible similarities and differences regarding the banks’ corruption and money laundering disclosure.  Method: In order to answer the study's research question, a qualitative content analysis has been applied. The qualitative content analysis has formed the basis for the analysis of the four major Swedish banks´sustainability reports for the years 2017 to 2020.  Findings: The results of the study shows that all banks reveal most information about business activities regarding the risk of corruption as well as communication and education about policies and procedures against corruption. This study also ensures that it reveals the least information regarding measures taken due to corruption incidents. However, Svenska Handelsbanken excels in this as they reveal incidents of corruption and money laundering that they have been involved in, which the remaining banks do not. This at the same time as Svenska Handelsbanken is the bank that has been least involved in corruption scandals in recent years, in comparison with Nordea, SEB and Swedbank. The study also showed that all banks only report on a few selected parts within each indicator. Banks only disclose information that affects or receives all points within GRI 205: Anti-Corruption.

Hållbarhetsredovisning är ett instrument som har två grundläggande funktioner: ett instrument för ökad transparens och ett för styrning av hållbarhetsprocesser. Transparensperspektivet innefattar hur företaget genom sin hållbarhetsredovisning kan presentera sitt hållbarhetsarbete så att det blir mer synligt för dess intressenter. Styrningsperspektivet handlar om hur företag kan kontrollera, mäta och målstyra de hållbarhetsfrågor som anses vara viktiga genom hållbarhetsredovisning. I dagsläget är det framförallt större företag som väljer att hållbarhetsredovisa. Forskning visar att företag inom miljökänsliga branscher lägger större vikt vid hållbarhetsredovisning än företag inom mindre miljökänsliga branscher. Under hösten 2016 infördes en lagändring i årsredovisningslagen som innebär att alla stora svenska företag är skyldiga att hållbarhetsredovisa. Eftersom bankerna är en mäktig aktör i kampen för en hållbar utveckling vill vi undersöka hur lagkravet har påverkat bankernas hållbarhetsredovisning och även om bankernas hållbarhetsredovisning håller på att utvecklas till en standard för branschen. Syftet med uppsatsen är att undersöka förekomsten av förändringar i hur företag inom den svenska bankbranschen redovisar sitt hållbarhetsarbete efter införandet av den nya redovisningslagen. Vidare vill vi undersöka förekomsten av likheter mellan bankernas hållbarhetsredovisning och om det går mot en normativ riktning för branschen. Vår studie ska bidra till den befintliga forskningen inom området för hållbarhetsredovisning. För att kunna besvara på vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsstrategi med en deduktiv forskningsansats. Vår forskning utgår från befintliga teorier på området och syftet är att undersöka om vi kan finna bevis för dessa teorier i vår forskning. Vår analys visar att det har skett en tydlig förändring i hur bankerna kommunicerar de olika nyckelorden och den kontext inom vilken orden används. För samtliga banker har det skett en markant ökning av ord kopplat till kontexten ledningsperspektiv och värderingar och principer. Dessutom har andelen ord kopplat till kontexten framtida planer minskat avsevärt. En annan slutsats som vi har kunnat dra är att det nya lagkravet även har bidragit till en ökad jämförbarhet av hållbarhetsredovisningen mellan företag inom samma bransch. Det kan förklaras med att företag inom samma bransch oftast har samma utmaningar, risker och centrala resultatindikatorer. / Sustainability reporting is an instrument that has two basic functions: an instrument for increased transparency and one for controlling sustainability processes. The transparency perspective includes how the company can present its sustainability work through its sustainability report so that it becomes more visible to its stakeholders. The governance perspective is about how companies can control, measure and target the sustainability issues that are considered important through sustainability reporting. At present, it is mainly large companies that choose to make sustainability reports. Research shows that companies in environmentally sensitive industries place greater emphasis on sustainability reporting than companies in less environmentally sensitive industries. In autumn 2016, a legislative amendment was introduced in the Annual Accounts Act, which means that all major Swedish companies are obliged to report on sustainability. As the banks are a powerful player in the struggle for sustainable development, we want to investigate how the legal requirement has affected the banks 'sustainability report and even if the banks' sustainability report is developing into a standard for the industry. The purpose of the thesis is to investigate the occurrence of changes in how companies in the Swedish banking industry report their sustainability work after the introduction of the new Accounting law. Furthermore, we want to investigate earlier times of similarities between the banks' sustainability reporting and whether it is moving towards a normative direction for the industry. Our study will help with existing research in the area of sustainability reporting. In order to answer our purpose, we have chosen a qualitative research strategy with a deductive research approach. Our research is based on existing theories in the area and the purpose is to investigate whether we can find evidence for these theories in our research. Analyzes show that there has been a clear change in how the banks communicate the various keywords and the context within it or the words. For all banks, there has been a significant increase in words linked to the context management perspective and values and principles. In addition, the proportion of words linked to the context of future plans has decreased significantly. Another conclusion we have been able to draw is that the new legal requirement also contributes to increase Affordability of the Sustainability Report between companies within the same industry. This can be explained by companies in the same industry often have the same challenges, risks and key performance indicators.

Den ökade oron för olika miljö- och samhällsrisker i kombination medföretagsskandaler har medfört ett ökat intresse för företagens sociala ansvar. Ettsamhällsansvar har därmed blivit en ny nödvändighet för företag, där företagbland annat förväntas arbeta mot och hantera hållbarhet. En förutsättning föratt styra mot hållbarhet är att företagen skapar en balans mellan ekonomiska,ekologiska och sociala målsättningar. Styrsystem är ett verktyg med olikakontrollmekanismer för att styra mot organisatoriska målsättningar. För att styramot hållbarhet bör styrsystem kontrollera och styra mot ekonomiska, ekologiskaoch sociala målsättningar. Tidigare studier visar emellertid på en betydandeproblematik, där traditionellt utformade MSC drivs av ett ekonomiskt intressemed en potentiell påverkan på samhällets välfärd. Dessutom tenderar denekologiska och sociala dimensionen av hållbarhet att inte tas i beaktning. Syftet med denna studie är således att skapa en förståelse för hur stora företagmed ett hållbarhet- och intressentperspektiv styr verksamheten mot hållbarhet.Malmi och Browns (2008) styrsystemramverk och tidigare forskning inomområdet styrsystem tillämpades för att skapa förståelse för hur stora företagintegrerar ett intressent- och hållbarhetsperspektiv i styrpaket, samt vilkakontrollmekanismer som företagen tillämpar vid hantering av hållbarhetens tredimensioner. För att besvara studiens syfte har studien antagit en kvalitativdesign med datainsamlingsmetoden dokument, där elva stora företags års- ochhållbarhetsredovisning analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Studiensresultat indikerar att stora företag hanterar dess ekonomiska, ekologiska ochsociala påverkan med en styrning med utgångspunkt från samhället ochintressenters behov. Detta påvisar att ekologiska och sociala frågor kanintegreras och hanteras med företagens styrpaket. Resultatet indikerar vidare entillämpning av samtliga fem kontroller i Malmi och Browns (2008)styrsystemramverk vid styrning mot hållbarhet. Studien främsta bidrag är enutökad förståelse kring ramverkets konfiguration vid hållbarhetsstyrning, därföreställningen om prestation innefattar en bredare uppsättning av intressenter. / The increased concern about various environmental and societal risks incombination with corporate scandals has resulted in an increased interest incorporate social responsibility. Corporate social responsibility has become anew necessity for companies, where companies are expected to managesustainability. Sustainability management requires companies to manage andcreate a balance between economic, ecological, and social goals. Managementcontrol systems (MCS) refers to different controls in managing organizationalgoals. A MCS should manage economic, ecological, and social goals in order tosteer towards sustainability. Previous studies, however, highlight that traditionalMCSs are driven by an economic self-interest with a potential impact onsociety’s well-being. In addition, the ecological and social dimension ofsustainability tends to be underrepresented. The purpose of this study is to identify how large companies with a sustainabilityand stakeholder perspective steer their operations towards sustainability. Malmiand Brown's (2008) MCS framework and previous research in the field of MCSare applied to generate an understanding of how large companies integrate astakeholder- and sustainability perspective in the MCS package, as well as whichcontrol mechanisms companies apply when managing the three dimensions ofsustainability. To achieve the purpose, a qualitative design with a documentstudy has been used. The document study consists of eleven large companies'annual and sustainability reports and were analysed with a qualitative contentanalysis. The results of the study indicate that large companies manage theireconomic, ecological, and social impact with a MCS package based on the needsof society and stakeholders. This demonstrates that ecological and social issuescan be integrated and managed with companies' MCS packages. The resultfurther indicates an application of all five controls in Malmi and Brown's (2008)MCS framework when steering towards sustainability. The main contributionof the study is an expanded knowledge about the framework's configuration insustainability management, where the notion of performance includes a broaderset of stakeholders.

Introduktion: Blankning är ett sätt för en investerare att tjäna på att bolagets aktiekurs faller och har anklagats för att vara bakomliggande orsak till flera finansiella kriser. Det finns olika anledningar till att ett bolag blankas, likaså kan ett bolag påverkas av blankningen på olika sätt. Den befintliga forskningen behandlar främst den amerikanska marknaden och de tekniska åtgärder bolagen utövar för att minska blankning. Därmed finns det en lucka i forskningen kring huruvida svenska bolag verkställer strategier eller inte för att mildra blankning.   Syfte: Syftet med studien är att undersöka om svenska bolag verkställer strategier för att motverka blankningsnärvaro och förstå varför bolag har valt att styra på ett visst sätt vid en blankningssituation. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ forskningsansats och nyttjar empirisk såväl som teoretiskt material för att kontrastera den teoretiska referensramen med upptäckter i den empiriska data. Den primära datainsamlingen utgörs av semistrukturerade intervjuer med fyra av de femton mest blankade bolag enligt Finansinspektionen för april 2021 där analysering av den empiriska data har följt en trestegsprocess bestående av beskrivning, systematisering och kombination.   Slutsats: Studien har visats sig att de fyra bolag som har intervjuats inte sysslar med aktiva strategier mot blankning eftersom det finns en överensstämmande bild bland bolagen att det ska vara en fri marknad och att aktörerna får ta egna beslut. Resultatet visar att de svenska bolagen fokuserar på det långsiktiga tillväxt och att bibehålla transparens gentemot marknaden som i slutändan ska rättfärdiga deras värdering. / Introduction: Short selling is a way for an investor to gain profit when a stock drops in price and the practice has been accused of being the reason behind several financial crises. There are various reasons why a company gets shorted, which affects the company in many ways. Previous studies have only processed short selling in the US market and technical actions that companies enforce to reduce short interest. However, there is a lack of studies about the Swedish market and strategies, if any, that Swedish companies work with to reduce short interest. Purpose:  The purpose of this study is to examine whether Swedish firms execute strategies or not to counteract the presence of short selling positions and understand why the firms have chosen to manage in a certain way during a short selling situation.  Method: The study was conducted with a qualitative approach and uses both empirical and theoretical material to contrast the theoretical framework with the discoveries from empirical data. The primary data collection consists of semi-structured interviews with four out of the fifteen most shorted companies according to Finansinspektionen for April 2021, whereas the data was analyzed using the three-step process consisting of description, systematisation, and combination. Findings: The study shows that the four firms interviewed do not actively work with strategies against short selling as there is a consensus amongst the firms that the market should operate freely and that the participants make their own decisions. The result shows that the Swedish firms focus on the long-term growth of the company and to maintain transparency towards the market which in the end should justify their valuation.