Syfte: Målet med denna forskning är att undersöka utveckling av vinstdrivande och icke-vinstdrivande hållbarhetsrapporter för organisationer för att förstå bättre hur hållbarhetsrapportering har utvecklats i takt med att reglerna har förändrats från att vara frivillig till obligatoriska. Dessutom studien undersöker hur ett företag möter intressenternas informationsbehov i sina hållbarhetsrapporter. Därmed skriver författaren att studien är baserad på organisationernas hållbarhetsrapport, för H&M Group år (2016/2020) och för Unicef Sverige år (2017/ 2020). Metod: Enligt studiens syfte och frågeställningar, är det relevant att välja en kvalitativ metod. Kvalitativ innehållsanalys enligt Bryman och Bell (2019) bygger på att analysera dokument via kvantifiering av dokumentets innehåll. Sekundärdata metod har använts, följaktligen informationen som samlas in kommer från sekundärdata. Till skillnad från kvantitativa metoder med kvalitativa metoder kommer det att vara möjligt att skapa en djupare förståelse för hållbarhetsrapporter, kopplat till studiens forskningsfråga och syfte. Theory perspectives: Hållbar utveckling, vinst och ideell organisation, TBL triple bottom line och stakeholders theory. Empiriskt: H&M Group (vinstdrivande företag) och Unicef Sverige (Ideell organisation). Hållbarhetsrapport år 2016, 2017 och 2020. Författaren har valt att studera hållbarhetsrapport för Unicef år 2017 på grund av tillgänglighet av respektive organisationens rapport. Resultat: Enligt H&M Group och Unicef Sverige har ansträngt sig för att anpassa hållbarhet med olika tillvägagångssätt; till exempel H&M Group använder återvunna råvaror och Unicef använder gamla datorer istället för att köpa nya till personalen. Nyckelord: Intressentteori, Utveckling av hållbarhetsrapportering, Vinstdrivande och ideella organisationer, TBL och validitet / The purpose of this research looks into the evolution of for-profit and non-profit organizational sustainability reports, to better understand how sustainability reporting has evolved as regulations have changed from voluntary to compulsory. Furthermore, to investigate how firms meet stakeholders' information needs in their sustainability reports. In doing so, the author studies sustainability reports of H&M Group years 2016/2020 and Unicef Sweden years 2017/2020. According to the purpose of the study, it is relevant to choose a qualitative method. Qualitative content analysis according to Bryman and Bell (2019) is based on analyzing documents via quantification of the document's content. Unlike quantitative methods with qualitative methods, it will be possible to create a deeper understanding of sustainability reporting, linked to the study's research question and purpose. Between 2016 and 2020, the organization's sustainability reports have improved for both for-profit H&M and non-profit Unicef. Organizations have worked with economical sustainability, environmental sustainability and social sustainability. Because the chosen companies differ in their operation and business model, the development of sustainability reports of Unicef Sweden and H&M Group can be seen differently. Organizations' concern for the environment can be noticed in their sustainability reports. For instance in Unicef Sweden avoids traveling for meetings alternatively they are performing all their meetings online to reduce carbon dioxide emissions. At the same time, H&M Group has mentioned in their sustainability reports the use of recycled raw materials to reduce the impact of their productions. Respective organizations tried to meet stakeholders' information needs through interactions and communication with both internal and external stakeholders. Unicef Sweden has been more considerate for their employees by having standardized routines according to the organization's sustainability reports.

Syftet med denna studie är att bidra till efterfrågat empiriskt material gällande hur intressentengagemang implementeras i företag, hur detta påverkar arbetet med hållbara värdekedjor och vilka möjligheter och utmaningar som detta medför. Studien är baserad på sex intervjuer med svenska verkstadsindustriföretag, vilka belyser hur intressentengagemang används i organisationen för att främja hållbarhet i dess värdekedjor. Studien indikerar att intressentengagemang är en del av företags hållbarhetsstrategier och utgör en del i hållbarhetsarbetet i stort. Resultaten ger argument för att intressentengagemang i värdekedjan drivs på en lägre nivå där kommunikation är den gemensamma nämnaren, med direkt hänvisning till brist på tid och resurser, olika prioriteringar och kompetensbrist. Trots detta ges belägg för att intressentengagemang skapar drivkraft till innovation, ökad kunskapsspridning och gemensamt värdeskapande.

Bakgrund: Hållbarhetsrapporten har utvecklats i snabb takt under de senaste åren och börjar få en allt större plats i företagens rapportering. Hållbarhetsrapporten blev reglerad i svensk lag år 2017, men innehållet i rapporten är till stor del frivillig och flexibel. Detta har lett till att rapporten kan utformas på flera olika sätt, med hjälp av olika ramverk som skapats för att underlätta upprättandet. Även med hjälp av ramverk är hållbarhetsrapporten komplex och svår att upprätta. Företag kan ta hjälp av redovisningskonsulter, men även dessa ställs inför utmaningar vid upprättandet. Uppsatsen fördjupar sig i de utmaningar som redovisningskonsulterna ställs inför vid upprättandet och undersöker även vad som motiverar valet av ramverk (GRI/SASB/IIRC).  Syfte: Uppsatsen syftar till att få en förståelse för de utmaningar som redovisningskonsulter upplever vid upprättandet av hållbarhetsrapporter och vad som motiverar valet av ramverk (GRI/SASB/IIRC).  Metod: Uppsatsen genomförs med hjälp av en kvalitativ fallstudie och utgår ifrån en deduktiv ansats. I uppsatsen används de två traditionella teorierna, intressentteorin och den institutionella teorin. Det empiriska materialet har samlats in via nio stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna gjordes med redovisningskonsulter från de fem största revisionsbyråerna i Sverige och analyserades sedan med hjälp av en tematisk analys.  Slutsats: Det går att konstatera att det är mycket som sker kring hållbarhetsrapportering för tillfället, vilket är utmanande för redovisningskonsulterna. Det som framkommit genom uppsatsen är att tre av fyra utmaningar som tidigare forskning identifierat fortfarande är aktuella för redovisningskonsulter. Dessa är utbildning, kunskap och lagar. Utöver detta har uppsatsen bidragit med två nya utmaningar för redovisningskonsulter, kunskap hos företag och ambitionsnivå hos kunder. Dessutom har det konstaterats att valet av ramverk påverkas av den imiterande isomorfismen. Uppsatsen har inte kunnat bestyrka att intressenter påverkar redovisningskonsulter varken när det gäller upprättandet av hållbarhetsrapporterna eller valet av ramverk. / Background: The sustainability report has developed rapidly in recent years and has taken a more important place in companies' reporting. The sustainability report was regulated in Swedish law in 2017, but the content is largely volentary and flexible. This has led to the report being designed in different ways, with the help of different frameworks that have been created to support the preparation of the report. Even with the help of the frameworks the sustainability report is still complex and difficult to prepare. Accountants can help companies to prepare the reports, but even the accountants are faced with challenges in preparation of the report. This essay gains an understanding of the challenges that accountants are faced with during the preparation of the report. It also explores what motivates the choice of framework (GRI/SASB/IIRC). Purpose: The purpose of the study is to gain an understanding of the challenges accountants experience in the preparation of sustainability reports and what motivates the choice of framework (GRI/SASB/IIRC). Method: The essay is carried out with the help of a qualitative case study and is based on a deductive approach. The two traditional theories, stakeholder theory and institutional theory, are used in the essay. The empirical material has been collected through nine semi-structured interviews. The interviews were held with accountants who work at one of the five biggest accounting firms in Sweden. The material was analyzed through a thematic analysis.  Conclusion: It can be stated that there is a lot happening with sustainability reporting at the moment, which is a challenge for the accountants. The result from the essay shows that three out of four challenges identified in previous research are still current for accountants. These are education, knowledge and laws. In addition to this, the essay has contributed two new challenges for accountants, companies' knowledge and customers' level of ambition. Further,  it has been found that the choice of framework is influenced by the mimetic isomorphism. The essay has not been able to confirm that stakeholders affect the accountants either when it comes to the preparation of the sustainability reports or the choice of framework.

Bakgrund: Investeringar i namnrättigheter för en arena eller idrottsanläggning kan definieras som en transaktion där pengar byter ägare för att säkra rätten att namnge en idrottsanläggning. Denna typ av investering har under de senaste decennierna ökat dramatiskt. Trots den fortsatta ökningen finns det begränsad forskning om vilka motiv som finns bakom investeringarna och vilka effekter företagen upplever av genomförda namnrättsinvesteringar. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka och kartlägga hur svenska företag motiverar och resonerar kring namnrättsinvesteringar samt vilka effekter företag upplever av dessa investeringar. Metod: Uppsatsen har med hjälp av en intervjustudie samlat in det empiriska materialet med personer som varit strategiskt och operativt inblandade i namnrättsinvesteringar och dess investeringsprocess. Tio svenska företag medverkade i studien. Slutsats: Studiens slutsats är att investeringar i namnrättigheter har en rad olika motiv. Bland annat ökad exponering, stärkt varumärkesbyggande, förbättrad kompetensförsörjning och att vara en god kraft i samhället. De upplevda effekterna är bland annat ökad varumärkesmedvetenhet, varumärkesspridning, lägre personalomsättning, stolta medarbetare och lokala effekter. Motiv, uppföljning och upplevda effekter kan kategoriseras utifrån tre olika perspektiv. Dessa är ekonomiska, mänskliga samt samhälleliga. Med hjälp av intressentteorin har denna studie också dragit slutsatsen att det finns olika logiker och att de tre stegen kopplade till motiv, uppföljning och utvärdering samt upplevda effekter drivs av intressenternas krav och behov. Mängden intressenter som berörs av investeringen ses därför också som ett tydligt motiv till investeringen i namnrättigheter. / Background: Investments in naming rights for an arena or stadium can be defined as a transaction where currencies change hands to secure the right to name a sports facility. These investments have increased exponentially in the recent decades. Despite the continued investment of naming rights, there is limited research on the motives behind the investments, and what perceived effects are identified from completed naming rights investments. Purpose: The purpose of this study is to investigate and map how naming rights investments are motivated by Swedish companies and what perceived effects can be identified from these investments. Method: This study has with the help of an interview-study collected the empirical data with people which have been strategic and operative involved in naming rights investments and their investment processes. Ten Swedish companies participated in the study. Conclusion: The study's conclusions and results point at various types of motives regarding the naming right investments, such as increased exposure och results, strengthened branding, improved supply of skilled labor force and being a good force in society amongst others. The perceived effects include brand awareness, brand spread, lower staff turnover, proud employees and local effects. All motives can be categorized into three main topics which are Economic, People and society and the local community. With the help of the stakeholder theory, this study has been able to describe that there are different logics and that the three steps linked to motive, follow-up and evaluation as well as perceived effects are driven by stakeholders who have their demands and needs. The number of stakeholders affected by the investment are therefore also a clear motive for investing in naming rights.

Företag använder idag hållbarhetsredovisning för att kunna redovisa deras ekonomiska, miljömässiga och sociala påverkan på ett sätt så att företagets intressenter kan se hur de arbetar med bland annat samhällsfrågor. Den innehåller information om hur ett företag arbetar mot sina hållbarhetsmål, detta för det har blivit mer vanligt att konsumenter vill bli mer medvetna kring bland annat hur produkterna produceras på grund av intresset för hållbarhetsfrågor. Under 2016 skedde en ändring i årsredovisningslagen som innebar att flera företag var skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning, detta för att se hur de arbetar med miljöfrågor på ett mer öppet sätt. Därför är syftet med uppsatsen att undersöka hållbarhetsfrågor i hållbarhetsrapporter från olika börsföretag vid tre olika årtal, 2015 innan ändring av årsredovisningslagen, 2017 som är året lagändringen skedde och år 2021 som är fyra år efter lagändringen. Med detta för att se om lagen har haft påverkan på företagen och deras redovisning. Forskningsfrågan lyder “Har det blivit någon skillnad i hållbarhetsrapporterna efter ändringen i årsredovisningslagen?”. I undersökningen användes en kvalitativ innehållsanalys där analyser genomfördes på fyra olika börsnoterade företags hållbarhetsrapporter. En kodning gjordes från deras hållbarhetsrapporter, där kodningen utgick från två begreppen: miljö och social. Slutligen blev resultatet att man kan se en förändring efter lagändringen på hur alla företag hållbarhetsredovisar vid de tre undersökta tillfället. Detta ser man genom att före det obligatoriska lagkravet så valde några företag att utesluta viss information kring vissa teman eller att inte ta upp något alls, till att det var mer utvecklat efteråt, alltså ändrades företagen sitt sätt att redovisa. / Companies today use sustainability reporting to be able to report their financial, environmental and social impact in a way that the company's stakeholders can see how they work with, among other things, social issues. It contains information about how a company works towards its sustainability goals, this because it has become more common for consumers to become more aware of, among other things, how the products are produced due to the interest in sustainability issues. In 2016, there was a change in the Annual Accounts Act which meant that several companies were obliged to draw up a sustainability report, this to see how they work with environmental issues in an open manner. Therefore, the purpose of the essay is to examine sustainability issues in sustainability reports from various listed companies at three different years, 2015 before the amendment to the Annual Accounts Act, 2017 which is the year after the amendment to the Act and 2021 which is four years after the amendment to the Act. With this to see if the law has affected the companies and their accounting. The research question reads "Has there been any difference in the sustainability reports after the change in the Annual Accounts Act?". In the survey, qualitative content analysis was used, where the analysis is carried out on the sustainability reports of four different listed companies. A coding was done from their sustainability reports, where the coding was based on the two concepts of environment and social. Finally, the result was that you can see a change after the change in the law in how all companies report on sustainability during all three years investigated. This can be seen by the fact that before the mandatory legal requirement, some companies chose to exclude certain information about certain themes or not to include anything at all, until it was more developed afterwards, so the companies changed their way of reporting.

Bakgrund: I Sverige har idrott länge varit en naturlig del i många människors liv och idrottsrörelsen har varit djupt rotad i det svenska samhället. För att kunna ta vara på denna gemenskap krävs det ett sätt för idrotten och fotbollen att kunna samla denna stora folkmassa, det är här evenemang spelar en avgörande roll. Sponsorerna spelar i sin tur en stor roll i möjliggörandet för att kunna anordna idrottsevenemang, genom sina olika typer av bidrag. Det kan dessutom finnas flera olika incitament för företag att sponsra ett idrottsevenemang. Utöver fördelarna för företagen har evenemang också en betydande påverkan på de städer där de äger rum. Syfte: Studien syftar till att undersöka de viktigaste incitamenten och de framtagna strategierna som företag har gällande sponsring av evenemang och huruvida incitamenten och strategierna har förändrats över tid. Vidare syftar studien till att undersöka vilka mervärden ett stort, årligt återkommande evenemang medför till arrangörsstaden. Studien kommer att fokusera på det stora, årligt återkommande idrottsevenemanget Gothia Cup i Göteborg. Design/metod: I studien används ett abduktivt synsätt, där en kvalitativ metod med fallstudiedesign och semistrukturerade intervjuer tillämpats. Urvalet gjordes utefter de olika perspektiv som studien avsåg att undersöka. I analysen har resultatet kopplats till teorier och analyserats utefter dessa. Vidare kopplas resultatet till tidigare forskning i diskussionen. Slutsats: Studien klargör att företagens incitament och strategier för sponsring av evenemang har utvecklats över tid, med en ökad betoning på positiva samhällseffekter, ömsesidiga värderingar samt att sponsring ska ge fördelar för alla parter. Genom att sponsra evenemang som Gothia Cup kan företag dra nytta av marknadsföringsmöjligheter och varumärkesexponering. De ekonomiska och sociala mervärdena ett årligt återkommande evenemang som Gothia Cup genererar till Göteborg inkluderar ekonomiska intäkter kopplat till turism och positiva samhällseffekter. Turneringen genererar dessutom en bättre bild av staden, som i förlängningen ger staden ekonomiska och sociala mervärden. Denna relation mellan företag, evenemang och stad visar på vikten av att skapa hållbara partnerskap som gynnar alla inblandade parter. Originalitet/värde: Forskning som behandlar stora idrottsevenemang med fokus på sponsring och mervärden kopplat till staden är i dagsläget begränsad. Således bidrar denna studie med fördjupad kunskap inom området. Språk: Svenska. / Background: In Sweden, sport has long been a natural part of many people's lives and the sports movement has been deeply rooted in the Swedish society. To capitalize on this community, sport and football need to find a way to bring this large crowd together, which is where events play a crucial role. Sponsors, in turn, play a significant role in facilitating the organization of sports events through their various types of contributions. Additionally, there may be several incentives for companies to sponsor a sports event. Besides the benefits for companies, events also have a significant impact on the cities where they take place. Purpose: The study aims to examine the main incentives and developed strategies that companies have regarding event sponsorship and whether these incentives and strategies have changed over time. Furthermore, the study aims to investigate the additional values that a large, annually recurring event brings to the host city. The study will focus on the large, annually recurring sports event Gothia Cup in Gothenburg. Design/methodology/approach: An abductive approach was used in the study, where a qualitative method with case study design and semi-structured interviews was applied. The selection was made based on the various perspectives that the study aimed to investigate. In the analysis, the results were linked to theories and analyzed accordingly. Furthermore, the results are connected to previous research in the discussion. Conclusion: The study clarifies that companies' incentives and strategies for sponsoring events have evolved over time, with an increased emphasis on positive societal effects, mutual values, and sponsorship providing benefits for all parties involved. By sponsoring events such as the Gothia Cup, companies can benefit from marketing opportunities and brand exposure. The economic and social values that an annually recurring event like the Gothia Cup generates for Gothenburg include economic revenues related to tourism and positive societal effects. Moreover, the tournament generates a better image of the city, which ultimately provides the city with economic and social values. This relationship between business, event and city shows the importance of creating sustainable partnerships that benefit all parties involved. Originality/value: Research addressing large sports events focusing on sponsorship and the added values linked to the city are currently limited. Therefore, this study contributes to deepened knowledge within the field. Language: Swedish.

Inom EU pågår ett ständigt arbete med harmonisering av lagar i syfte att utforma och införa lagstiftning av högsta kvalitet, samtidigt som hänsyn tas till att de administrativa bördorna står i proportion till deras nytta. Med detta som bakgrund har EU arbetat med att främja lättnader för små och medelstora företag på internationell såväl som nationell nivå, vilket resulterade i en revision av de egna direktiven. Som en följd av Europaparlamentet och Rådets direktiv av 2013 gällande årsbokslut, koncernredovisning och rapporter i vissa typer av företag, tillsattes i slutet av 2012 en utredning av regeringen. Utredningens uppgift var att lämna förslag till de lagbestämmelser som i svensk rätt skulle krävas för att genomföra direktivet. Utöver själva direktivet behandlade utredningen även frågan om de befintliga årsredovisningslagarna bör utformas på ett mer överskådligt och tydligt sätt. Utredningen resulterade i ett delbetänkande som behandlade genomförandet av EU:s nya redovisningsdirektiv, samt ett slutbetänkande som innefattade en översyn av årsredovisningslagarna. Remiss på slutbetänkandet skickades ut till 57 instanser och svaren på denna skulle vara Justitiedepartementet tillhanda senast den 1 december 2015. Totalt inkom det svar från 36 instanser gällande slutbetänkandet.Syftet med studien är att undersöka och redogöra för de attityder de olika remissinstanserna har till de förslag som angivits av utredningen. Genom att skapa en modifierad intressentmodell kategoriserar vi instanserna i olika intressentgrupper och undersöker om det finns samband i remissvaren baserat på vilken intressentgrupp respektive instans är kategoriserad i, samt vilka frågor som är av störst vikt för instanserna. Studien är av kvalitativ karaktär och empirin är baserad på de inkomna remissvaren.Studien visar att de flesta remissinstanserna ser positivt på ett införande av en ny företagskategori, mikroföretag. Då den svenska utredningen föreslår lägre gränsvärden för denna kategori än vad EU-direktivet gör, gav detta upphov till diskussion. Utredningen menar att det underlättar att ha samma gräns som för revisionsplikt, medan de som förespråkar högre gränsvärden anser att det medför mer svårigheter för svenska företag jämfört med deras europeiska jämlikar. Även den kostnadsbesparing som presenterats av utredningen ifrågasätts av ett flertal instanser då de anser att kalkylen är för snävt beräknad, och menar att kostnaderna kommer att bli högre både för det enskilda företaget och för samhället. Gällande moderniseringen av ÅRL och BFL är alla instanser överens om att det är något som ligger i tiden, baserat på att lagarna idag är allt för komplexa och saknar logisk struktur. Förslagen gällande fastställandet av årsredovisningen samt fastställelseintyget har renderat i minst yttranden från remissinstanserna. De instanser som svarat är också de som påverkas mest av de nya reglerna.De slutsatser vi drar är att de flesta instanserna är positiva till de förslag som presenterats av utredningen. Debatten angående gränsdragningen kommer med stor sannolikhet att fortgå även efter det att kategorin mikroföretag har införts i lagstiftningen. Vi anser att det är av vikt att Sverige tillämpar de gränsvärden som EU-direktivet förespråkar, bland annat av harmoniseringsskäl. I kostnadsfrågan ser vi att det i det långa loppet är viktigare att lättnader införs för de mindre företagen än att det på kort sikt kommer innebära merkostnader för myndigheterna. Gällande förslaget till en modernisering av ÅRL och BFL så är vi precis som remissinstanserna positiva till det då vi anser det vara av största vikt att förbättra tydligheten i lagtexten. / Within the EU, the work with harmonization of laws is an on-going process. The aim is to design and implement legislation of the highest quality, while taking into account that the administrative burdens are proportionate to their advantage. Against this background, the EU has worked to promote relief for small and medium-sized entities at the international as well as the national level, resulting in an audit of its own directives. As a result of the European Parliament and Council Directive of 2013 concerning the annual accounts, consolidated financial statements and related reports of certain types, an investigation was added by the government at the end of 2012. The investigators task was to submit proposals to the legislative provisions of Swedish law that would be required to implement the Directive. In addition to the Directive itself, the investigation treated the question whether the existing annual accounts legislation should be redesigned in a more transparent and clear manner. The investigation resulted in an interim report that dealt with the implementation of the new EU accounting directives, as well as a final report, that handled a review of the annual accounts act. The consultation on the final report was sent to 57 agencies and the answer to this was to be at the Ministry of Justice no later than 1 December 2015. Answers were received from 36 agencies.The purpose of this study is to examine and report on the attitudes of the various consultative agencies regarding the proposals set forth by the investigation. By creating a modified stakeholder model, we categorize instances of the various stakeholders and examine whether there is a correlation in the responses based on the stakeholder group each instance is categorized into, and what issues are of most importance to the instances. The study is qualitative in nature and the empirical data is based on the submitted consultation responses.The study shows that most agencies welcome the introduction of a new business category, micro-entities. There are some concerns regarding the limits for this category, since the limits suggested by the Swedish investigation are lower than the limits suggested by the EU. The investigation believes that it is helpful to have the same limit as for auditing duty, while those who advocate higher levels believes it will cause more problems for Swedish companies compared to their European peers. The cost saving estimated by the investigation are believed to be too narrowly calculated by several agencies, who argue that the costs will be higher for both the individual entity as well as for society. Regarding the modernization of the annual accounts acts all agencies agree that it is something that needs to be done, based on that the laws are too complex and lack logical structure. The proposals regarding the establishment of the annual report and approval certificate has rendered the least opinions of the consulted agencies. The replying agencies are the ones most affected by these new rules.The conclusions that we draw are that most of the agencies are positive towards the proposals presented by the investigation. The debate over the limits for micro-entities will likely continue after the category has been introduced to legislation. We believe that it is important for Sweden to apply the values that the EU directive advocates, for harmonization reason among other things. Regarding the cost issue we see that it is more important to promote relief for the smaller companies, than the meaning of increased costs in the short term. Regarding the modernization of the annual account acts we are, just as the consultative agencies, in favour of it because we believe it to be of utmost importance to improve the clarity of the legal text.(This essay is written in Swedish)

De flesta forskare är överens att den mänskliga påverkan på klimatet i form av växthusgaser är ett faktum. För att minska den mänskliga påverkan har ett system med utsläppsrätter för att reglera utsläppen införts. Tanken är att utsläppen ska minskas successivt av alla inblandade och att detta ska redovisas inom varje land i särskilda rapporter. Inom redovisningen av företags finansiella status såsom årsredovisningar finns det i dagsläget ingen reglering som styr om och hur dessa utsläppsrätter ska redovisas. IASB utreder redovisningspraxis för att kartlägga vilka metoder som används. Genom denna kartläggning undersöker de om det är genomförbart att ge ut finansiella rapporteringskrav för ett potentiellt stort antal system och förbättra jämförbarheten. Liknande studie har gjorts i Europa av PwC och IETA år 2007. Denna studie behandlar hur företag i Sverige valt att redovisa sina utsläppsrätter. En genomgång av de 267 företag som omfattas av handelssystemet för utsläppsrätter i Sverige och innehållsanalys av deras årsredovisningar för år 2014 har gjorts. Därefter har strax över 20 procent av företagen granskats ytterligare för att utreda varför företagen valt att redovisa sina utsläppsrätter på visst sätt. Den insamlade data har sedan analyserats mot tidigare forskning och finansiella redovisningsteorier som behandlar oreglerade finansiell rapportering. Det som har framkommit i studien är att av de företag i Sverige som redovisar utsläppsrätter, redovisar de flesta sina utsläppsrätter framförallt som immateriella tillgångar eller omsättningstillgångar. Tidigare forskning ihop med teorierna kan förklara dessa val av redovisningspraxis som ett nationellt mönster som förmodat skapats i brist på internationell vägledning och med grund i IFRIC 3 för de av företagen som redovisat sina utsläppsrätter som immateriella tillgångar. De utav företagen som har valt att redovisa sina utsläppsrätter som omsättningstillgångar kan förklaras av avsikten med utsläppsrätterna. I studien uppmärksammas även de företag som valt att inte redovisa sina utsläppsrätter som valt att ha upplysningar som beskriver deras utsläpp på annat vis. Företags val av redovisningsmetod av utsläppsrätter förklaras av institutionell teori för företag som redovisat sina utsläppsrätter som immateriella tillgångar och som en överlappning mellan intressentteorin och legitimitetsteorin för de företag som inte redovisar sina utsläppsrätter men har upplysningar om utsläpp. Studiens resultat påvisar både skillnader och likheter med tidigare undersökning av hur stora företag i EU redovisar sina utsläppsrätter och kan därför påvisa att IASB torde kunna utge finansiella rapporteringskrav av utsläppsrätter som redan stämmer överens med redovisningspraxis idag. Detta behöver dock undersökas vidare för att kunna generaliseras till alla länder som omfattas av EU ETS. / Most scientist agree that human influence on the climate in terms of greenhouse gas emissions is a fact. To reduce the human impact, a system of emission rights to regulate emission have been introduced. The idea is that emissions should be reduced gradually by all involved entities and that this should be recognized in every country in special reports. In recognition of the company’s financial status, such as annual reports, there is currently no state regulations governing whether and how there emission rights should be reported. IASB is investigating accounting practices to identify the methods used. Through this survey they try to identify the feasibility of issuing financial reporting requirements for a potentially large number of systems and improve comparability. Similar studies have been made in Europe by PwC and IETA in 2007. This study discusses how companies in Sweden chosen to report their emission rights. A review of the 267 companies covered by the emission trading scheme in Sweden and content analysis of their financial statements for 2014 have been made. Subsequently about 20 percent of the companies have been further examined to determine why companies have chosen to report their emission rights in a certain way. The collected data were analyzed against past research and financial accounting theory such as unregulated financial reporting theory. What has been found in this study is that among companies in Sweden that do report their emission rights, the majority reported their allowances primarily as intangible assets or current assets. Previous research together with the theories can explain the choice of accounting practices as a national pattern that supposedly been created by a lack of international guidance and due to IFRIC 3 for those companies that reported their emission rights as intangible assets. Those companies that have chosen to report their emission rights as current assets can be explained by the intent of the allowances. The study also addresses the companies that have chosen not to declare their allowances and have chosen to have disclosures that describes their emission in other ways. Companies’ choice of accounting method of allowances is explained by institutional theory for the companies that reported their emission rights as intangible assets and an overlap between stakeholder theory and legitimacy theory for companies that do not report their emission rights but have emission disclosures. The study’s results demonstrate both similarities and differences with the precious survey of how large entities in the EU report their emission right and could thereby demonstrate that the IASB should be able to issue financial reporting requirements of allowances that already is consistent with the accounting practices today. This needs to be investigated further in order to be generalized to all countries covered by the EU ETS.

Varje år avslutas tusentals företagskonkurser, dessa leder till konsekvenser för både företaget, intressenter och samhället. Behovet av att kunna upptäcka varningssignaler innan konkursen är ett faktum och behovet att åtminstone mildra de negativa konsekvenserna som kommer till följd av att en verksamhet upphör är stort. Svenska revisorer har enligt lag en skyldighet att bedöma ett företags möjlighet till fortsatt drift samt göra en notering om företaget har en kapitalbrist. Fortlevnadsvarningen är revisorns varningssignal till intressenter och kravet på kontrollbalansräkning vid kapitalbrist är statens varningssignal. Tidigare studier på området har fokuserat på de finansiella varningssignalerna samt orsaker till varför revisorernas träffsäkerhet vid utfärdandet av fortlevnadsvarningen varierar. Denna uppsats fokuserar på fortlevnadsvarningar och notering om kontrollbalansräkning och syftet är att identifiera förekomsten av fortlevnadsvarningarna samt öka insikten kring de icke-finansiella grunderna som kan ligga bakom en fortlevnadsvarning. Studiens metod är av kvantitativ karaktär där de tre sista revisionsberättelserna hos samtliga aktiebolag som avslutade konkursen under 2018 undersöktes. Innehållet i revisionsberättelsen studerades utifrån förekomsten av fortlevandsvarningar och notering om kontrollbalansräkning, dessa data låg sedan som grund för summeringar, beräkningar och analyser. Studiens resultat visar att förekomsten av notering om kontrollbalansräkning är mer vanligt än att företaget får en fortlevnadsvarning av revisorn. De finansiella grunderna bakom en fortlevnadsvarning är mer förekommande än icke-finansiella grunder. Samtliga grunder och notering om kontrollbalansräkning är i vissa fall synliga redan tre år innan verksamheten upphör. / Thousands of business failures end every year, which leads to consequences for both the company itself, stakeholders and society. The need to be able to detect warning signals before the bankruptcy is an actuality and the need to at least bate the negative consequences which follows due to the business ceases is huge. Swedish auditors have, according to the law, an obligation to evaluate a company’s going concern status. They also have the obligation to do a listing in the audit report if the company has a lack of capital. The going concern warning is the auditors warning signal for stakeholders and the governments warning signal is the requirement of balance sheet for liquidation purposes when a company has a lack of capital. Previous studies in the field has focused on financial warning signals and the reasons why the auditors’ accuracy in issuing the going concern warnings varies. This study focuses on going concern warnings and the listing about balance sheet for liquidations purposes. The purpose of the study is to identify the existence of going concern warnings and to increase the insight into the non-financial bases behind a going concern warning. The method of the study is of a quantitative nature and examined the last three audit reports of all companies which business failure ended in 2018. The content in the audit reports were studied to find going-concern warnings and listings about balance sheet for liquidation purposes, this information was later the basis for summaries, calculation and analyses. The study indicates that the presence of a listing regarding balance sheet for liquidation purposes are more frequent than the going-concern warnings from the auditor. The financial reasons behind a going concern warning is more frequent than the non-financial reasons. Going concern warnings and listing of balance sheet for liquidation purposes are in some cases visible as early as three years before the business ceases.

Bakgrund och Problemdiskussion: Eftersom att medvetenheten hos intressenter har ökat, har det konstaterats att den klassiska finansiella informationen är otillräcklig. Av samma skäl har fler och fler riktlinjer, ramar för förberedelse samt publicering av icke finansiell information tillkommit de senaste åren. Den icke finansiella informationen är tillgänglig för att öka företagens ansvar och öppenhet mot sina intressenter. Syfte och frågeställning: Syftet med studien har varit att undersöka hur hållbarhetsrapporter i nio företag i Sverige skiljer sig åt i utformning och innehåll. Vidare avsåg vi att identifiera orsaker till skillnader och likheter utifrån standardiserade ramverk, intressentteori samt lagkrav. De hållbarhetsrapporter som har studerats har publicerats av företag som är verksamma inom byggbranschen, finansbranschen samt revisionsbranschen. Teoretisk referensram: Analysen av denna studie bygger på den teoretiska referensram som omfattats av hållbarhetens utformning och fullständighet, lagkrav gällande hållbarhets-redovisning, Triple Bottom Line, Global Reporting Initiative samt intressentteorin. Metod: För att svara på studiens frågeställningar valde vi att analysera nio hållbarhetsrapporter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Den kvalitativa innehållsanalysen användes eftersom vi hade avsikten att på ett djupare plan undersöka skillnader och likheter i rapporternas utformning och innehåll. Vidare ville vi få en djupare kunskap kring orsakerna till rapporternas likheter och skillnader. Empiri och slutsats: Studiens resultat visade att det exiterar både likheter och skillnader i hållbarhetsrapporterna i förhållande till miljömässiga, sociala samt ekonomiska aspekter. Skillnaderna och likheterna förklaras med hjälp av intressentteorin, Global Reporting Initiatives, lagkravet och branschtillhörigheten. Företagen har en stor valfrihet gällande utformning av hållbarhetsrapporten, hållbarhetsrapportens innehåll samt val av ramverk, detta leder till stor variation av hållbarhetsrapportens innehåll vilket resulterar i att jämförbarheten blir komplex. / Background and problem discussion: It has been shown that the classical financial information is insufficient due to the increased awareness amongst stakeholders. For the same reason, in recent years, more and more frameworks and guidelines has been placed for the preparation of non-financial information to increase corporate responsibility and openness towards stakeholders. Purpose and question: The purpose of this study was to analyze sustainability reports of nine different companies in Sweden and how the reports differ in structure and content. Furthermore, we intended to identify the differences and similarities by comparing them based on standardized frameworks, stakeholder theory and legal requirements. The companies that has been reviewed are active within the construction industry, finance industry and the auditing industry. Theoretical reference frame: The analysis of the study is based on the theoretical reference framework that covers the structure and completeness, sustainability report`s legal requirements, Triple Bottom Line, voluntary frameworks and guidelines as well as stakeholder theory. Method: In order to answer the research questions, we have chosen to analyze nine sustainability reports using a qualitative content-analysis. The reason why this study is done with a qualitative content-analysis is to identify the underlying causes for the differences and similarities between the sustainability reports. Empirical and conclusion: The research concluded that there are both differences and similarities between the different sustainability reports in relation to the environment, social and economical aspects. The differences are explained through the stakeholder theory and their industrial affiliations. The similarities exist due to the fact that GRI has been a commonly used framework amongst the companies studied.