Régulièrement décrite comme le fruit d'un conflit identitaire déclenché par des interventions extérieures, la guerre civile irakienne est d'abord le résultat d'une intense compétition partisane. À travers une enquête de terrain menée de 2010 à 2017 au sein du gouvernorat de Kirkouk, cette thèse montre la manière dont les partis irakiens pénètrent l'État et produisent la société. En particulier, notre travail interroge la manière dont les partis captent les ressources étatiques qui leur permettent la mise en place de politiques d'ingénieries démographiques, la violence étant par ailleurs une modalité d'action centrale du jeu politique. En conséquence, une nouvelle hiérarchie communautaire s'installe qui modifie les structures socio-économiques et la vie quotidienne de la population. À partir de 2011, les inégalités qui résultent de ces transformations encouragent des protestations unanimistes (et non communautaires), mais la violence interdit le développement de ce mouvement et la marginalisation des Arabes sunnites facilitera finalement l'émergence de l'État islamique. Entre 2014 et 2017, la guerre contre l'EI radicalise encore les projets politiques de l'ensemble des partis, mais aboutit paradoxalement à un renforcement de l'État qui revient par le biais d'une politique de décharge milicienne et parvient à reprendre Kirkouk aux partis kurdes irakiens en octobre 2017. / Regularly described as the result of an identity conflict triggered by external interventions, the Iraqi civil war is first and foremost the result of intense partisan competition. Through an investigation conducted from 2010 to 2017 in the Kirkuk governorate, this thesis demonstrates how Iraqi parties penetrate the state and produce society. In particular, my work questions how parties capture the state resources that enable them to implement demographic engineering policies, violence being also a central modality of action in the political game. As a result, a new identity hierarchy is emerging that is changing the socio-economic structures and daily lives of the population. From 2011, the inequalities resulting from these transformations will encourage unanimous (and not sectarian) protests, but violence ultimately prohibits the development of this movement and the marginalization of Sunni Arabs will ultimately facilitate the emergence of the Islamic State. Between 2014 and 2017, the war against lS further radicalizes the political projects of all political parties, but paradoxically leads to a strengthening of the State, which returns through a devolution of power in favor of militias and, in October 2017, manages to take Kirkuk back from the Iraqi Kurdish parties.

Il y a cinq ans déjà, les États-Unis lançaient en Irak une intervention militaire visant à renverser le régime de Saddam Hussein. Depuis, les soldats américains tentent en vain de stabiliser le pays et d'en faire un exemple de démocratie pour l'ensemble de la région. Encore aujourd'hui, les progrès accomplis sur le terrain demeurent extrêmement fragiles et les critiques à l'endroit de la stratégie de l'administration Bush se font de plus en plus nombreuses. L'objectif de notre mémoire sera d'expliquer certaines des erreurs commises par les Américains en Irak, notamment l'ampleur bien trop grande du processus de débaathification ainsi que l'arrêt du transfert de souveraineté au peuple irakien au cours de l'été 2003. Pour ce faire, nous ferons d'abord un bref historique de l'occupation américaine en Irak. La thèse que nous défendrons par la suite est que le parallèle fait par plusieurs membres de l'administration Bush entre la reconstruction de l'Allemagne au lendemain de la Seconde Guerre mondiale et la reconstruction de l'Irak après la chute de Saddam Hussein les a menés à mettre en place une série de politiques qui n'étaient pas adaptées à la réalité sur le terrain. Dans un premier temps, nous étudierons le rôle joué par l'analogie allemande dans le processus décisionnel de la Maison-Blanche au moment de l'élaboration et de la mise en oeuvre des politiques de reconstruction en Irak afin de démontrer son impact réel sur les prises de positions de certains décideurs. Nous verrons ensuite comment l'analogie allemande, en plus d'avoir été un instrument d'analyse de la situation irakienne, a été utilisée par l'administration Bush comme outil de persuasion afin de convaincre le Congrès de même que la population américaine du bien-fondé des actions politiques mises en place en Irak. Cela nous permettra enfin de constater les diverses conséquences de l'utilisation de cette référence historique à Bagdad comme à Washington. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : États-Unis, Irak, Politique étrangère américaine, Analogies historiques, Processus décisionnel.

En Irak et en Afghanistan, les Américains croyaient pouvoir appliquer le modèle du stand off (tir de sécurité à distance), une « culture du ciblage » conçu contre un ennemi perçu comme un ensemble de cibles dépourvues d'intelligence à détruire. Suite à ces demi-résultats de succès tactique et d'échecs stratégiques, l'Amérique se retrouve piégée, incapable d'engendrer un ordre nouveau fidèle à ses ambitions de départ: l'Irak est occupé sans être contrôlé. Le fantasme de conduire une guerre sans s'y engager se voit donc lourdement ébranlé, on doit se rendre à l'évidence: l'autre aussi est intelligent. Cette nouvelle réalité amène son flot de re-conceptualisation des définitions classiques de termes comme Guerre, Champ de Bataille, Puissance, Victoire et Ennemis. L'objectif de ce mémoire est d'expliquer les mauvaises décisions stratégiques qui ont été prises au tout début de l'occupation irakienne tout en essayant de comprendre pourquoi il y a eu un changement de cap en cours de route. Pour ce faire, nous allons examiner comment les stratégies (et les organisations) militaires employées sur le terrain pouvaient « construire » des comportements aux effets négatifs ou positifs à l'égard de la population irakienne. En outre, le succès ou l'échec d'une armée d'occupation dépendra en grande partie de sa capacité à se légitimer auprès des populations locales et à isoler les groupes armés résistants, rebelles ou insurgés. Cette capacité, nous allons soutenir que les Fusiliers Marins des États-Unis (USMC-US Marine Corp's) la possèdent. Ceux-ci donnent un exemple d'adaptation organisationnelle et de versatilité tactique à l'ère des conflits décentralisés. En effet, d'une bande désorganisée s'apparentant presque à des bandits de grand chemin qu'ils étaient à l'origine, les Marines, forgés par leur indépendance face au danger, par leur obsession de demeurer les meilleurs et leur paranoïa face à la possibilité omniprésente de perdre ce prestigieux titre, sont devenus la force d'élite de la plus puissante des armées. Ceci fait qu'ils sont arrivés en Irak en ayant une philosophie différente de celle partagée par leurs confrères des autres services. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : États-Unis, Irak, Organisations militaires, Culture stratégique, Culture organisationnelle.

No description available.

Iraq has in recent decades been with internal conflicts between ethnic groups. Despite the enormous wealth of natural resources, more than half of the population remains poor. War and corruption has led to lack of resources and worsening quality of the health sector leading to deteriorating health situation among the population. Womens role and experiences of health and health promotion is important in conflict affected countries to create health and well-being within the family. Objective: the objective of this study was to investigate the maternal experiece of promoting the health of children in an Iraqi context. Method:Aqualitative research methodology with semi-structured interviews was chosen.Six mothers from diffrent neighborhods in the city of kirkuk were interviewed. Data set was analyzed by using content analysis. Results: the results showed the theme of health promotion motherhood in a war-torn country with four categories.1-Health is life welfare.2-In powerlessness shadow.3-Knowledge and sisterhooa and4- anees for new health promoting community structures. Mothers were every day occupied with health promoting their children despite the obstacles to promote health. The results also showed that mothers valu sisterhood, education and security as access to healthier life. Mothers belife in change for a healthier future of children in iraq lies in the goverments ability to develop an infrastructure for health promotion with basic services,a functioning health care system and better hom environments.

Från oktober 2006 till juni 2007 genomfördes en rad attacker i Irak där man använde bilbomber lastade med klorgasbehållare. Hundratals människor exponerades för gasen och attackerna fick stora konsekvenser för koalitionens agerande. Denna uppsats granskar attackerna för att analysera de krav som ställdes på aktören som genomförde dem. Därefter appliceras kraven på den motståndare som Sveriges insats i Afghanistan möter för att belysa hotbilden för svenska enheter att bli utsatta för en liknande attack. Vidare beskrivs de konsekvenser som hotbilden får för insatsen. Resultatet av undersökningen visar att motståndaren i Afghanistan skulle kunna genomföra en klorgasattack om denne uppfyller vissa kriterier som rimligen skulle kunna uppfyllas. Konsekvenserna för den svenska insatsen är att man, om möjligt, bör undersöka motståndarens kvalitativa kapacitet kopplat mot klorgasens användande, övervaka flödet av klorgas i sitt operationsområde samt öva grundläggande soldatfärdigheter för självskydd.

The purpose of this essay is to examine the development of the use of private security contractors in Iraq. The reason is that there has been a considerable increase of the number of private security firms operating in Iraq during the last couple of years. The legislation in the field of private military and security is indistinct and my hypothesis is that the lack of national and/or international legislation can be connected to the increased globalization. To come to any conclusions about this I have chosen to make a comparative study between the two cases the Gulf War and the War in Iraq which started in 2003. In this comparison, I ask the following questions: 1) Are there any signs of anarchy in the field of private security during the Gulf War respectively the last War in Iraq? 2) In what way has the use of private security contractors changed from Case 1 to Case 2 ? According to my research, there were signs of anarchy in the field of private security both during the Gulf War and during the latest war in Iraq. The use of private security contractors has been liberalized from Case 1 to Case 2. It is difficult to say exactly what kind of impact the globalization has had on this liberalisation, but the increased outsourcing of military- and security services would not have been possible without some kind of impact from the globalization.

Syftet med denna uppsats är att studera hur generalsekreterarens roll i FN har utvecklats i situationer som hotar fred och säkerhet. Uppsatsen jämför hur förutsättningarna har utvecklats från då Dag Hammarskjöld hade posten fram till idag, med Kofi Annan som generalsekreterare. Uppsatsen bygger på den hermeneutiska metoden där texttolkning ligger till grund för analysen. De stora prövningarna för de båda generalsekreterarna har varit konflikten i Kongo respektive konflikten i Irak. Generalsekreterarens intressen påverkar vilka delar av arbetet som denne kommer att prioritera. Både Dag Hammarskjöld och Kofi Annan har sett de fredsbevarande operationerna som ett viktigt ämnesområde och har arbetat för att utveckla dessa. Ett antal faktorer som påverkar generalsekreterarens förutsättningar till agerande tas upp i uppsatsen. Det internationella systemet är den faktor som mest har påverkat möjligheterna att agera. För Dag Hammarskjöld var det en balansgång att kunna agera under kalla kriget. Generalsekreteraren skulle arbeta på ett neutralt sätt utan att stöta sig med någon av stormakterna. För Kofi Annan har det varit viktigt att ha ett bra samarbete med den ensamma stormakten i dagens internationella system, USA. Det finns likheter mellan de båda generalsekreterarna men som nämnts ovan skiljer sig deras förutsättningar till agerande åt på flera punkter. Det är det internationella systemet som mest påverkat deras förutsättningar till agerande och det är även denna faktor som skiljer sig mest mellan de båda generalsekreterarna.

Inom krigsvetenskapen används asymmetrisk konfliktteori för att förklara utkomsten av konflikter. Data under 1900-talets andra hälft visar att mer än varannan asymmetrisk konflikt slutar till den svagares fördel. Hur kan en relativt svagare aktör dra fördel av detta? Med en kritisk teoriutvecklande ansats syftar arbetet till att studera hur relativt svagare aktörer kan dra fördel av asymmetriska strategier i marin miljö. Detta sker genom att placera begreppet strategisk interaktion i relation till marina strategier vilket bildar arbetets teoretiska ramverk och på så sätt bidrar till en utveckling av teoribildningen. Genom en hypotesprövande fallstudie av sjöfartskriget i konflikten mellan Iran och Irak uppvisar det teoretiska ramverket samverkande förklaringsfaktorer. Detta innebär att strategisk interaktion inte entydigt eller enskilt kan förklara utkomsten av asymmetriska konflikter. Två kompletterande och i någon mån konkurrerande faktorer visar sig ha stort förklaringsvärde, intresseasymmetri och hur väl rustad den relativt svagare aktören är. Konkret betyder detta att en kombination av oväntad teknik och taktik tillsammans med en tydlig intensitet i uppträdandet kan påverka utkomsten av konflikten. Studiens viktigaste resultat visar att framtida studier fordras för att bekräfta interaktionseffekterna i det teoretiska ramverket och hur arbetets beroende variabel – framgång ska förstås av samtiden.

The purpose of this essay is to study what conditions Afghanistan and Iraq have in order to create democracy in their countries. The study is interesting in a political science perspective because it engages many scientists how democracy can be created in authoritarian states. The overall questions my study is based on are: - What are the conditions for Afghanistan and Iraq to develop democracy based on Dankwart Rustow's four democratization phases? and which of these countries Afghanistan or Iraq has bigger chance to develop democracy in its country? My approach to answering my questions has been to study Dankwart Rustow’s theory based on that the creation of democracy can be achieved by four different democracy phases: unit phase, dissolution phase, transition phase and consolidation phase. The conclusion of my study shows that Afghanistan and Iraq have the same conditions for democracy, but Iraq has come further in its democratization and has more opportunities to develop democracy in its country compared to Afghanistan. This is because Iraq has not been involved in any long term war and that Afghanistan is still in civil war with the Taliban, which prevents democratic development in their country. / Syftet med denna uppsats är att studera vilka förutsättningar Afghanistan och Irak har för att utveckla demokrati i sina länder. Studien är intressant ur ett statsvetenskapligt perspektiv eftersom det engagerar många forskare hur demokrati kan skapas i auktoritära stater. De övergripande frågeställningarna som min studie är baserad på är: -Hur ser förutsättningarna ut för Afghanistan och Irak att utveckla demokrati utifrån Dankwart Rustows fyra demokratiserings faser? och vilka av dessa länder Afghanistan eller Irak har störst möjlighet att utveckla demokrati i sitt land? Mitt tillvägagångssätt för att besvara mina frågor har varit att studera Dankwart Rustows teori, som bygger på att demokrati kan skapas utifrån att fyra olika demokratifaser uppnås: enhetsfas, upplösningsfas, övergångsfas och konsolideringsfas. Uppsatsens slutsats visar på att Afghanistan och Irak har liknande förutsättningar att skapa demokrati men att Irak har kommit längre i sin demokratisering och har större förutsättningar att kunna utveckla demokrati än Afghanistan. Det beror på att Irak inte har varit inblandat i några långvariga krig och att Afghanistan fortfarande är i inbördeskrig med talibanerna, vilket förhindrar en demokratisk utveckling i deras land.