Syftet med studien var att granska två förskolors jämställdhetsarbete, genom att synliggöra vilka arbetssätt pedagogerna använder i jämställdhetsarbetet, samt hur dessa arbetssätt upprätthåller, respektive motverkar stereotypa könsmönster. Vi har kommit fram till att det könsneutrala arbetssättet är det som dominerar på de två undersökta förskolor, men att det även finns enstaka situationer där det könsstereotypa arbetssättet kan synliggöras. Genom granskning och analys av det könsneutrala arbetssättet visade vi att stereotypa könsmönster delvis kan motverkas, men att det även kan finnas en underliggande manlig norm som det könsneutrala arbetssättet byggs på. Å andra sidan resulterar det könsneutrala arbetssättet dock även i att pojkarna och flickorna blir mer lika varandra och att könet osynliggörs i barngruppen, varigenom barnen får samma möjligheter oberoende av kön. Dessutom har vi visat att det könsneutrala arbetssättet inte innebär att pedagogerna bemöter pojkarna och flickorna likadana, utan att det faktiskt kan finnas skillnader i bemötandet utifrån barnens individuella behov, men oberoende av kön. Vi visade även att det kompensatoriska arbetssättet inte kunde synliggöras överhuvudtaget, vilket kan ha både för – och nackdel för jämställdhetsaspekten. Utifrån den här studien kan det bli betydelsefullt att granska olika arbetssätt som används inom jämställdhetsarbete, för att skapa en medvetenhet om vilka rådande normer pedagogernas jämställdhetsarbete byggs på.

Syftet med vårt arbete är att ta reda på vad pedagogerna har för uppfattning kring jämställdhet och hur de jobbar för att främja jämställdhet i förskolan. Vilka är pedagogernas tankar och känslor kring jämställdhet? Hur arbetar pedagogerna och vilka strategier använder de för att främja jämställdhet i förskolan? Vilket inflytande har pedagogens insatser i främjandet av medvetenhet kring begreppet jämställdhet som en del av barnens lärande och utveckling? Utgör våra huvudfrågeställningar i denna studie.Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om könsidentitet och könsroller samt presenterar teorierna om könsutveckling: den psykoanalytiska teorin, den socialinlärningsteorin, den kognitiva teorin och den interaktionistiska teorin. Utifrån kvalitativa intervjuer med sex pedagoger kommer vi att tydliggöra deras syn, tankar och insatser kring jämställdhet i förskolan. Vi har kommit fram till att pedagogerna har en god inblick i jämställdhetsfrågor och ganska homogen uppfattning. Det görs praktiska insatser för att främja jämställdhet och de intervjuade uppvisar ett genuint engagemang. Effekten av deras jämställdhetsarbete betraktas med ett långsiktigt perspektiv.

Utifrån ett normkritiskt ramverk med fokus på rådande könsnormer bidrar föreliggande studie med kunskap om förskollärares erfarenheter av att upptäcka och motverka missgynnande könsnormer i förskolan. Arbetet synliggör även utmaningar som förskollärare upplever i arbetet med normkritisk pedagogik. Studiens syfte och två forskningsfrågor har formulerats utifrån bakgrund och tidigare forskning, vilken visar på både positiv och negativ kritik riktad mot normkritisk pedagogik som metod för att motverka diskriminering och kränkande behandling i utbildningsväsendet. Studien ämnar fylla den kunskapslucka som har identifierats kring förskollärares upplevelser och erfarenheter av att tolka samt praktisera uppdraget kring jämställdhetsarbetet utifrån normkritisk pedagogik. Studien har en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som metodval. Respondenterna har varit sex förskollärare från fyra olika förskolor belägna i två olika kommuner. Resultatet visar hur förskollärare har relativt liten erfarenhet av normkritisk pedagogik som begrepp och att det finns en utbredd osäkerhet kring begreppets innebörd. Resultatet visar även att förskollärare upplever och har erfarenhet av många utmaningar i arbetet med att synliggöra och motverka könsnormer i förskolans praktik. Däribland återfinns komplexiteten i att på ett privat plan själv vara en del av rådande normer i förhållande till att som yrkesverksam i sin professionella roll motverka desamma. Föreliggande studies resultat synliggör även vikten i förskollärares personliga engagemang inom ämnet för att inom yrket kunna bedriva en likvärdig förskola.

Denna intervjustudie utforskar människors erfarenheter från ett långtgående jämställdhetsprojektsom bedrivits i en ideell politisk ungdomsorganisation. Syftet är att undersöka erfarenheterna frånjämställdhetsprojektet för att förstå hur det genomförts, att identifiera potentiella analytiskaingångar för vidare forskning, och att leta efter eventuella överförbara strategier förjämställdhetsarbete. Organisationen sjösatte för ett antal år sedan ett stort internt förändringsprojektmed målet att ”killar och tjejer ska kunna vara medlemmar på lika villkor.” Arbetet har fått relativtstora effekter i organisationen, mycket har förändrats i fråga om makt, utrymme och representation.Projektets effekter och de strategier som använts utforskas i denna uppsats resultatdel. I analysdelenläggs olika teoretiska perspektiv på det empiriska resultatet i syfte att identifiera analytiska ingångarför vidare forskning. Analysen sker på tre nivåer; jämställdhetsprojektet i sig analyseras, informellastrukturer och skapandet av kön analyseras, och organisationsförändringen som en helhetanalyseras. I den avslutande diskussionen sammanfattas uppsatsens huvudslutsats – att endjupgående förändring av könsstrukturer inom en organisation verkar vara något som går attgenomföra på relativt kort tid. Sammanfattningen av frågeställningarna tjänar som en beskrivningoch illustration kring hur det gått till. Uppsatsen bottnar i en förståelse av att rum för jämställdhetinte är något som finns eller inte finns – rum, i betydelsen fysiskt eller socialt utrymme, är någotsom görs. / This interview studie explores experiences from a extensive gender equality project, conducted in anon-profit political youth organization. The aim is to explore the experiences of the project in orderto understand how it was implemented, to identify potential analytical inputs for further research,and to look for any transferable strategies. The organization launched a few years ago a majorinternal project to reach the goal, that " men and women are to be members on equal terms. " Theproject have had a relatively large impact, much has changed in terms of power, space andrepresentation. The project's impacts and the strategies used are explored in this papers resultsection. In the analysis section various theoretical perspectives are applied on the empirical resultsin order to identify analytical inputs for further research. The analysis is done at three levels: theequality project in itself is analyzed , informal structures and the creation of gender in theorganisation is analyzed, and the organizational change as a whole is analyzed. The endingdiscussion summarizes the thesis main conclusion - that a profound change in gender structureswithin an organization seems to be something that can be reached in a relatively short time. Theessay is grounded in an understanding that room for gender equality is not something that may ormay not exist - room, in the meaning physical or social space, is something that is done .

Jämställdhet är ett ämne som frekvent diskuteras inom musikbranschen, men trots det finns det en tydlig manlig dominans på ledande och kreativa poster. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har undersökt hur organisationer inom musikbranschen arbetar internt och externt med jämställdhet samt hur de avser komma till rätta med problematiken att kreativa och ledande positioner domineras av män. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med respondenter för att låta deras röster komma till tals. Slutsatsen visar att jämställdhet är något hela branschen anser viktigt att arbeta med, men det finns olika åsikter hur förändringen konkret ska gå till väga. Organisationerna tycks gå mot en jämn könsfördelning, men problematik med horisontell och vertikal könssegregering är fortfarande högst aktuellt, varför en normkritik på den egna organisationen är viktigt. Ett konkret verktyg för förändring är en medveten rekrytering. Något som efterfrågas är högre krav från samhället på jämställdhetsarbete, då det tvingar organisationer och påskyndar förändringsprocessen. För att vi ska nå ett jämställt samhälle krävs det att alla organisationer i samspel med samhället tillsammans strävar mot samma mål. / Gender equality is a subject that is frequently discussed within the Swedish music business, but there is despite that still an evident male dominance on leading and creative positions. We have done a qualitative research where we studied how organisations within the music business are working internally and externally with gender equality, and how they intend to solve the issue of men and women not having the same possibilities to achieve career. We have done semi-structured interviews with respondents, to let their opinions be heard and make their perspective the main focus of our research. The conclusion of this study is that the Swedish music business believe that gender equality is important to work with, but the opinions on how to do so differs depending on whom you ask. The organisations tend to move towards an even distribution between the sexes, but issues with horizontal and vertical gender segregation is still very current, why it is important to question the existing norms within one’s organisation. A specific tool to achieve a more gender equal organisation, is to be more aware when recruiting. Something that is being requested is that society make higher demands on gender equality work, as that would force organisations to change more rapidly. To reach a gender equal society, all organisations together with the society must have the same goal and collectively work to reach it.

<p>Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebär det i praktiken? Antologin bygger på studier av fyra olika verksamhetsområden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anställda och deras upplevelser av jämställdhetsarbete på en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervårdsarbete och slutligen modersmålsundervisningen i en skola genom flerspråkiga elever och modersmålslärare.</p><p>Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fältarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. Utgångspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där individer anses vara delaktiga i skapandet av såväl sin identitet som sin omgivning.</p><p>Vår fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mål och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen.</p><p>Genom våra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mål och hur dessa verkställs på lokal nivå. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet. En annan förutsättning för att målen ska kunna uppfyllas verkar vara de enskildas personliga engagemang. En dimension av detta är att flera informanter upplever ett ökat individuellt ansvar.</p>

<p>Uppsatsen undersöker synen på kön, jämställdhet och jämställdhetsarbete på ett brandförsvar och en förskola i mellanstor svensk kommun. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med sju informanter från ovanstående arbetsplatser. De övergripande frågeställningarna är vilka föreställningar det finns om kvinnor och män på arbetsplatserna, hur jämställdhet upplevs och definieras samt hur informanterna ser på jämställdhetsarbete på deras arbetsplatser. De övergripande slutsatserna som vi kommit fram till är att jämställdhet ses som ett icke-problem på arbetsplatserna, mannen är den rådande normen på båda arbetsplatserna samt att informanterna är öppna och positiva till jämställdhet.</p><p>Att jämställdhet ses som ett icke-problem visas genom att de flesta av informanterna redan anser att deras arbetsplatser är jämställda. Några uttrycker även att det inte är möjligt att arbeta med jämställdhet på just deras arbetsplats då den är enkönad eller att endast ett kön är representerat. Den manliga normen tar sig uttryck i att typiskt manliga egenskaper värderas högre än typiskt kvinnliga, genom den manliga normen ges män ett givet tolkningsföreträde. Informanterna är öppna och positiva till jämställdhet men det saknas konkreta verktyg och metoder för dem att arbeta med jämställdhet på deras arbetsplatser. En del av informanterna har föreställningen att män och kvinnor är olika samt att män och kvinnor förväntas vara på ett visst sätt vilket de härleder till en biologisk och naturlig orsak.</p>

<p>The purpose of this essay is to investigate and analyze how widely and intensive gender</p><p>equality issues are considered within Swedish companies. Qualitative interviews were</p><p>arranged with personnel managers within each company, and complemented with a</p><p>questionnaire amongst the employees. The collected information was analysed on the basis of</p><p>gender theory, organization and change theory, theory of equal opportunities and historical</p><p>statistics. The outcome of the analysis indicates that companies find gender equality of high</p><p>interest, and important to address within the daily work. However the analysis also shows that</p><p>even though the companies find gender equality important it is only adopted within few areas,</p><p>and not across all departments. Much of the work done on gender equality is done</p><p>unconsciously by the company. They do not reflect on why they need to work with gender</p><p>equality issues. The companies are unaware of and have not reflected over the majority of the</p><p>intense work within gender equality.</p> / <p>Syftet med denna uppsats är att undersöka hur brett och intensivt tre privata företag i Sverige bedriver jämställdhetsarbete. För att närma oss undersökningsområdet genomförde vi en djupintervju med ansvarig chef på varje företag samt delade ut en enkät till de anställda. Vi analyserade det insamlade materialet med hjälp av genusteori, organisations- och förändringsteori, teorier kring jämställdhetsarbete och med hjälp av statistik från tidigare forskning. Det resultatet visar på i studien är att alla företagen anser att jämställdhet är viktigt och det är viktigt att arbeta med jämställdhet. Företagen arbetar intensivt med jämställdhet inom några få områden men de saknar en bredd i jämställdhetsarbetet. Mycket av det intensiva arbete som bedrivs är idag omedvetet och företagen reflekterar inte över varför ett jämställdhetsarbete ska bedrivas.</p>

<p>Equality between men and women is in focus politically, in working life and in the media. There is a noticeable desire from the Swedish government to create a working environment with equal opportunities for men and women. The equality law in Sweden is an indication of that goal. During its existence, the equality law has gone through several changes. The purpose of the changes has been to improve the work with equality among employers. Due to the interest from politicians and the media it is interesting to see the observance of the law in the working life today.</p><p>This thesis consists of two parts. The first part presents the history of the equality law, the law and the legislation of today. It also presents different suggestions of how the employer can put the law into practice. The second part consists of two empirical studies. The first study describes and analyses the present proposals to establish better gender equality from a selected company, and the second study consists of six interviews carried out with employees at the selected company.</p><p>To establish the legislation of today, the traditional jurisprudential method has been used, which means studies of the law, the preparatory works, the doctrine and the legal usage within the subject field. The main focus is on the preparatory works leading to the legislation of today. The limit has been set to the 4-13 paragraphs in the equality law, consisting of the active measures imposing the employer not only to follow the rules according to the law, but also to take action to strive towards an equal workplace. The active measures have gone through changes over the years, which have toughened the regulations. Today, employers must also take into account the employees´ life outside the workplace, for instance making it easier to combine work with parenthood. After establishing the legislation of today, a legal analysis was conducted.</p><p>In order to find out what the legislation has led to, an empirical study carried out at a selected company is included in the thesis. In the empirical study, the existing equality plan at the company and interviews with six employees are being studied. The interviews were carried out with both men and women in different positions in order to receive a broader perspective. The two empirical studies have been presented and then put together in an empirical analysis.</p><p>In the final analysis, the legal and empirical analysis has been integrated. The result show that it is not only the law which decides how the workplace deals with equality.</p>

The purpose of this essay is to investigate and analyze how widely and intensive gender equality issues are considered within Swedish companies. Qualitative interviews were arranged with personnel managers within each company, and complemented with a questionnaire amongst the employees. The collected information was analysed on the basis of gender theory, organization and change theory, theory of equal opportunities and historical statistics. The outcome of the analysis indicates that companies find gender equality of high interest, and important to address within the daily work. However the analysis also shows that even though the companies find gender equality important it is only adopted within few areas, and not across all departments. Much of the work done on gender equality is done unconsciously by the company. They do not reflect on why they need to work with gender equality issues. The companies are unaware of and have not reflected over the majority of the intense work within gender equality. / Syftet med denna uppsats är att undersöka hur brett och intensivt tre privata företag i Sverige bedriver jämställdhetsarbete. För att närma oss undersökningsområdet genomförde vi en djupintervju med ansvarig chef på varje företag samt delade ut en enkät till de anställda. Vi analyserade det insamlade materialet med hjälp av genusteori, organisations- och förändringsteori, teorier kring jämställdhetsarbete och med hjälp av statistik från tidigare forskning. Det resultatet visar på i studien är att alla företagen anser att jämställdhet är viktigt och det är viktigt att arbeta med jämställdhet. Företagen arbetar intensivt med jämställdhet inom några få områden men de saknar en bredd i jämställdhetsarbetet. Mycket av det intensiva arbete som bedrivs är idag omedvetet och företagen reflekterar inte över varför ett jämställdhetsarbete ska bedrivas.