Equality between men and women is in focus politically, in working life and in the media. There is a noticeable desire from the Swedish government to create a working environment with equal opportunities for men and women. The equality law in Sweden is an indication of that goal. During its existence, the equality law has gone through several changes. The purpose of the changes has been to improve the work with equality among employers. Due to the interest from politicians and the media it is interesting to see the observance of the law in the working life today. This thesis consists of two parts. The first part presents the history of the equality law, the law and the legislation of today. It also presents different suggestions of how the employer can put the law into practice. The second part consists of two empirical studies. The first study describes and analyses the present proposals to establish better gender equality from a selected company, and the second study consists of six interviews carried out with employees at the selected company. To establish the legislation of today, the traditional jurisprudential method has been used, which means studies of the law, the preparatory works, the doctrine and the legal usage within the subject field. The main focus is on the preparatory works leading to the legislation of today. The limit has been set to the 4-13 paragraphs in the equality law, consisting of the active measures imposing the employer not only to follow the rules according to the law, but also to take action to strive towards an equal workplace. The active measures have gone through changes over the years, which have toughened the regulations. Today, employers must also take into account the employees´ life outside the workplace, for instance making it easier to combine work with parenthood. After establishing the legislation of today, a legal analysis was conducted. In order to find out what the legislation has led to, an empirical study carried out at a selected company is included in the thesis. In the empirical study, the existing equality plan at the company and interviews with six employees are being studied. The interviews were carried out with both men and women in different positions in order to receive a broader perspective. The two empirical studies have been presented and then put together in an empirical analysis. In the final analysis, the legal and empirical analysis has been integrated. The result show that it is not only the law which decides how the workplace deals with equality.

Denna studies syfte är att beskriva och förstå könsmönster i förskolebarns samtal omkring lek. Tidigare forskning har visat att den rådande normen i förskolan är den heterosexuella normen. Studier har visat att man inte vet hur många förskolor som arbetar med jämställdhet för att det inte finns någon skyldighet att rapportera det. Barn anpassar sig till pedagogers och vuxenvärldens normer på hur de förväntas vara. Utifrån empirin, som består av två gruppintervjuer med barn i 4-5årsåldern, så visar det att barnen applicerar de rådande könsstereotypa föreställningarna på leksaker och föremål i sin närmiljö. Enligt min studie så var barnen medvetna om könsmönster och delade upp lekformationer och leksaker i manligt och kvinnligt kodade positioner. Samtidigt som barnen tilldelade olika föremål från sin lekmiljö könskategorierna flickor och pojkar, visade de förståelse för att flickor och pojkar inte ska delas upp utan att alla utifrån en vedertagen norm ska leka tillsammans och med alla föremål på förskolan. Uppsatsen avslutas med tankar som har uppkommit under min studie och förslag till vidare forskning. / The purpose of this study is to examine and understand the view on gender patterns in preschool children's conversations about play. Previous research has shown that in preschools is the prevailing norm the heterosexual norm and that children adjust to educators and adult world standards on how they are expected to behave. There is currently no way of knowing how many Swedish preschools are working with gender equality because there is no obligation to report it. The empirical material in this study, consisting of two group interviews with children between the ages of 4 to 5, show that children apply the prevailing stereotypical gender notions on toys and objects in their local environment. According to this study, the children were aware of gender roles and were dividing game formations and toys into male and female coded positions. At the same time as the children assigned the gender categories "girls" and "boys" on various items from their play environment, they did however also show understanding for the idea that girls and boys should not be divided but instead play together and be able to use all preschool objects from an accepted norm. The essay concludes with some reflections that arose during my study and suggestions for further research.

Studien syftar till att studera jämställdhetsarbetet och synen på jämställdhet i en kommunal förvaltning. Ambitionen är att ur ett jämställdhetsperspektiv identifiera förbättringsområden och komma med förslag på strategiskt jämställdhetsarbete och hållbar jämställdhetsutveckling inom förvaltningens olika enheter. I vår studie har vi använt en kvalitativ ansats i syfte att nå en djupare förståelse för hur respondenterna upplever och ser på jämställdhet och jämställdhetsarbetet i förvaltningen. För att nå en sådan förståelse har vi sammanlagt gjort tio semistrukturerade intervjuer varav en dessa tio var en informantintervju. Vi använde oss av Kvales meningskoncentrering där de större meningarna som intervjupersonerna uttalade formulerades mer koncentrerat för att underlätta analysen av vår empiri. Resultatet i denna studie tyder på att respondenterna har olika föreställningar om vad jämställdhet är och innebär. Medarbetarna och arbetsgivarna får inte tillräckligt med information vad gäller jämställdhetsarbetet och de flesta känner inte till förvaltningens jämställdhetsplan. I och med detta kan de inte heller tillämpa eller arbeta utifrån jämställdhetsplanen i förvaltningens dagliga arbete. / The study aims to examine gender equality and the perception of equality in a municipal administration. The ambition is that from a gender perspective to identify areas for improvement and make suggestions on strategic gender equality and sustainable gender development in the administrations different units. In our study we have used a qualitative approach in order to reach a deeper understanding of how respondents perceive and look at gender and gender equality in the administration. In order to achieve such understanding we have made a total of ten semistructured interviews which one of these ten was an informant interview. We used Kvale's sentence concentrator where the larger sentences that respondents stated were formulated more concentrated in order to facilitate the analysis of our empirical data. The result of this study indicates that respondents have different perceptions of what equality is and means. Employees and employers may not get enough information in terms of gender equality, and most are not aware of administration's equality plan. In doing so, they cannot apply or work from gender perspective in the administration's daily work.

Syftet med denna uppsats är att undersöka jämställdheten inom den svenska idrottsrörelsen. Mer precist handlar det om att analysera kvinnliga idrottsutövares livsberättelser med fokus på jämställdheten inom det idrottsliga föreningslivet. Ambitionen är att belysa hur kvinnliga idrottare upplever och hanterar frågor som har med jämställdhet och idrott att göra på daglig basis i sin idrottsliga praktik. Ett flertal frågeställningar innehar en vital karaktär i den föreliggande studien: Upplever kvinnliga idrottsutövare att utvecklingen går åt ”rätt håll”, det vill säga att idrottslivet blir mer jämställt? Är det något eller några område som är särskilt förbisedda och/eller välutformade när det gäller jämställdhetsfrågor? Finns det några signifikanta skillnader mellan de olika idrotter som studerats, sett ur ett jämställdhetsperspektiv? Dessa frågor utgör bara ett par exempel på fundamentala frågeställningar i denna kontext.   För att söka svar på dessa frågor har en kvalitativ metod tillämpats med inriktning mot livsberättelse. I studien intervjuades tolv kvinnliga idrottare, från såväl elitidrotten som breddidrotten, vilka representerade sex olika idrotter, vilka är ishockey, fotboll, handboll, innebandy, volleyboll och vattenpolo. Av resultaten från den föreliggande studien framgår det bland annat att merparten av studiedeltagarna anser att utvecklingen går åt rätt håll, d.v.s. de uppfattar att sina respektive idrotter har blivit mer jämställda. Icke desto mindre betonar respondenterna att det emellertid finns mycket som behöver förbättras. / The purpose with this paper is to investigate gender equality in Swedish sports. More precisely, it is about analyzing female athlete’s life stories focusing on equality within female sports associations. The aim is to highlight how female athlete’s experience and handle issues related to gender and sports. There are a number of vital questions looked into in this paper: Are the female athlete’s experiencing that the development is moving in right direction, that is to say that sports life are becoming more equal? Is there any other area that is particularly neglected regarding gender equality? Are there any significant differences between the sports covered in this paper in terms of gender equality? These questions are just some examples of fundamental issues in this context.   In order to find answers to these questions, a qualitative method has been used focusing on life stories collected during interviews with twelve female, both elite and non-elite athlete’s from six different sports, which are ice hockey, soccer, handball, floor ball, volleyball and water polo. The results show that the majority feels that the development is going in the right direction, in other words they feel that their respective sports have become more equal. Nonetheless, the respondents however emphasizes that there is much that needs to be improved.

The purpose of this study is to examine how genders are made within the gender neutral discourse in the preschools equality treatment area. The study is based on critcal literature studies influed by discourse analysis and hermeneuitcs. It also relies on intervjues with two preschool teachers.  The study will examine and answer the following questions: How are genders made within the gender neutral discourse? How is the feminine and masculine problematized in preschool and how is the discourse within gender neutrality linked to norms, power and gender? The theoretical starting point of this study is gender. This starting point also includes norms, power and masculinity, to get a complete understanding of the problem area. The result of the study shows that the ambition to develope a gender natural policy in pre school is a problematic issue because the understanding of the concept neutrality excludes the feminine. Finally with critical eyes against the gender neutral concept my interpretation is that we need to concider the norms to be able to reach equal treatment and gender equality. These unwritten laws that norms produce creates  unbalance, power structure and exclusion between genders and individuals.     Keywords: Gender, Norm criticism, equal treatment, gender equality, gender neutrality. Nyckelord: Genus, normkritik, likabehandling, jämställdhetsarbete och könsneutralitet.

Previous research has shown that traditional gender patterns and gender roles are being reproduced by adults and society. Gender patterns is something that is discovered in for example children’s play pattern while gender roles are attributed to the way a girl or a boy is considered to behave. This study investigates four preschool teachers’ perceptions of their own gender equality work, how they understand the terms “gender patterns” and “gender roles” and how the new Swedish preschool curriculum effects their work against inequality between boys and girls. Qualitative interview has been used as a method and then the preschool teachers’ answers have been compared and categorized. Six categories appear in the results: “Traditional gender patterns and genes roles”, “The influence of society and the home”, “Gender transparency”, “Conversation and reflection”, “Awareness” and “The curriculum reinforces the work in preschool”. The preschool teachers seem to think that gender patterns and gender roles are linked to a traditional way of seeing gender and that society and the homes are the sources to the reproduction of these traditional ways of categorizing boys and girls. To counteract traditional gender patterns and gender roles the preschools teachers believes in a gender transparency approach, conversation and reflection and awareness in choices such ass materials, environment and in how adults value boys and girls. The preschool teachers believe that de new Swedish curriculum supports their already ingoing gender equality work. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Vi lever alla i olika typer av organiserade sammanhang men vad innebär det i praktiken? Antologin bygger på studier av fyra olika verksamhetsområden. Vi har studerat ideella arbetare i ett ungdomsförbunds verksamhet, anställda och deras upplevelser av jämställdhetsarbete på en arbetsplats, personal som möter frigivna kvinnor i eftervårdsarbete och slutligen modersmålsundervisningen i en skola genom flerspråkiga elever och modersmålslärare. Den vetenskapliga metoden för studien har varit grundad teori som för oss har inneburit att vi arbetat med etnografiskt fältarbete genom observationer och kvalitativa intervjuer. Utgångspunkten för arbetet har varit ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där individer anses vara delaktiga i skapandet av såväl sin identitet som sin omgivning. Vår fokus har varit hur aktörer verkar inom verksamheter med uttrycka mål och visioner och deras relation till de institutionella sammanhangen. Genom våra studier har vi sett att det finns ett glapp mellan verksamheternas visioner och mål och hur dessa verkställs på lokal nivå. Vi har sett hur bristande resurser i form av kontakter, samarbete, materiella resurser, kunskap och informationsförmedling verkar utgöra ett hinder för arbetet. En annan förutsättning för att målen ska kunna uppfyllas verkar vara de enskildas personliga engagemang. En dimension av detta är att flera informanter upplever ett ökat individuellt ansvar.

Uppsatsen undersöker synen på kön, jämställdhet och jämställdhetsarbete på ett brandförsvar och en förskola i mellanstor svensk kommun. Det empiriska materialet består av kvalitativa intervjuer med sju informanter från ovanstående arbetsplatser. De övergripande frågeställningarna är vilka föreställningar det finns om kvinnor och män på arbetsplatserna, hur jämställdhet upplevs och definieras samt hur informanterna ser på jämställdhetsarbete på deras arbetsplatser. De övergripande slutsatserna som vi kommit fram till är att jämställdhet ses som ett icke-problem på arbetsplatserna, mannen är den rådande normen på båda arbetsplatserna samt att informanterna är öppna och positiva till jämställdhet. Att jämställdhet ses som ett icke-problem visas genom att de flesta av informanterna redan anser att deras arbetsplatser är jämställda. Några uttrycker även att det inte är möjligt att arbeta med jämställdhet på just deras arbetsplats då den är enkönad eller att endast ett kön är representerat. Den manliga normen tar sig uttryck i att typiskt manliga egenskaper värderas högre än typiskt kvinnliga, genom den manliga normen ges män ett givet tolkningsföreträde. Informanterna är öppna och positiva till jämställdhet men det saknas konkreta verktyg och metoder för dem att arbeta med jämställdhet på deras arbetsplatser. En del av informanterna har föreställningen att män och kvinnor är olika samt att män och kvinnor förväntas vara på ett visst sätt vilket de härleder till en biologisk och naturlig orsak.

De fördelar som en mer jämställd arbetsmarknad för med sig har börjat uppmärksammats, kvinnors tillträde till arbeten har ökat generellt, men i vissa branscher finns det fortfarande en tydlig begränsning som motar kvinnors inträde. Byggbranschen är ett exempel på en sådan bransch som inte är inbjudande för kvinnor eftersom den fortfarande är starkt mansdominerad, där normer och värderingar än idag är väldigt maskulina. Dock finns ett intresse både från de allt fler kvinnor som söker sig till branschen, men det finns också ett jämställdhetsintresse från allmänheten vars medvetenhet gällande ämnet har ökat på senare tid. Eftersom intressenters krav på en jämställd verksamhet har ökat så ställs företag inför helt andra förutsättningar idag jämfört med tidigare. Idag har verksamheterna ett behov av att visa upp en legitimitet och för att uppnå detta krävs samhällets godkännande. För att uppnå legitimitet behöver företagen kommunicera och redogöra för sitt jämställdhetsarbete, samtidigt som de faktiskt genomför det de uppvisar. Det är i praktiska handlingen som förändring kan uppnås. Genom att göra en kritisk diskursanalys av företaget JM Bygg AB:s redovisning av jämställdhetsarbete kan de eventuella bakomliggande motiven synliggöras samt hur de uttrycker och framställer sitt arbete med jämställdhetsfrågor. Företagets jämställdhetsarbete under år 2014–2019 har varit utgångspunkt i studien och under dessa år har det skett en lagändring som ställer högre krav på företagets redovisning av sitt jämställdhetsarbete. Då företag möter krav både från samhället och genom lagstiftning riskerar arbetet med jämställdhetsfrågor att fastna i att endast bli en teoretisk handling som i praktiken inte leder till en hållbar förändring.

Syftet med denna studie var att undersöka hur olika idrottsföreningar arbetar med jämställdhetsfrågor och hur de upplever att det arbetet fungerar.  Det genomfördes fem semi-strukturerade intervjuer med förtroendevalda i styrelsen för föreningarna och därefter med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys togs det manifesta innehållet fram. Resultatet visade att brist på resurser begränsar föreningarnas jämställdhetsarbete samt hur föreningar arbetar utifrån beteendeförändringar och uppfattningar kring könsnormer i samhället. Riksidrottsförbundet arbetar strategiskt med jämställdhetsfrågor på nationell nivå dock visar resultatet att arbetet inte når fram ända till den operativa nivån ute hos föreningarna. / The purpose of this study was to investigate how different sports associations work with gender equality and how they experience that work operate. Whit help from five semistructured interviews with informants from the boards in the associations and a qualitative contant analysis the results shows that time, money and knowledge was a barrier against working whit gender equality. The result also showed that the associations works whit behavioral changes regarding attitudes and languages. Riksidrottsförbundet work strategically with gender equality on a national level however the results shows that the work does not reach the operational level in the associations.