Studiens syfte var att kartlägga IT-företags jämställdhetsarbete och hur dessa påverkar de kvinnliga anställdas motivation till karriärutveckling. En kvalitativ studie med en abduktiv ansats har genomförts. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av intervjuer med personer med VD- eller HR-roll, samt kvinnor som arbetar med IT på företagen. Med teori som grundar sig i motivation samt jämställdhetsarbete skapades en teoretisk analysmodell som kunde påvisa specifika faktorer i företagens jämställdhetsarbete som motiverar till karriärutveckling. Kartläggningen visar att det finns samband mellan ämställdhetsarbete och motivationsfaktorerna autonomi, samhörighet, kompetens samt incitament.

The purpose of this study is to gain an understanding of how professionals in social assistance experience challenges with gender equality work linked to Kalmar County's regional equality goals: Systematic equality work. With hope of contributing knowledge for the continued work for equality between women and men. For this qualitative study, interviews were conducted with five participating social workers and one department manager from two different municipalities within Kalmar county. The results were analyzed based on Genus System Theory and Implementation Theory and previously conducted relevant research results. The results revealed different challenges regarding gender norms that becomes visible in the social assistance. The results also revealed challenges in changing clients own perceptions and the work of drawing attention to violence in close relationships. Participants indicated an over-all similar perception and view of what the purpose and associated results of the Systematic Equality Work would practically present as, which also becomes visible in the workplace. However, there is no actual practical implementation of the regions equality target at this stage. The conclusion of this study is that it´s complicated to work for gender equality because of the challenges revealed in this study. Something that complicates this further is the difficulty to implement gender equality policy, which in turn will make it difficult to break gender norms.

Syftet med studien var att beskriva förskollärares uppfattning av vad jämställdhetsarbetet i förskolan innebär samt hur förskollärare uppfattar barnens möjligheter att vara delaktiga i det. Studien utgick från en kvalitativ metod med fenomenografin som teoretisk utgångspunkt. För att besvara studiens syfte och frågeställningar samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma förskollärare i en kommun i norra Sverige. Intervjuerna har bearbetats och analyserats med hjälp av en analysmodell bestående av sju steg som resulterat i tre olika beskrivningskategorier. Kategorierna utgick från studiens forskningsfrågor med tillhörande underrubriker som ringar in förskollärarnas uppfattningar av förskolans jämställdhetsarbete samt deras uppfattningar av att göra barnen delaktiga i arbetet. Förskollärarnas uppfattningar bestod främst av att barnen kunde göras delaktiga vid samtal som barnen tog initiativ till. Förskollärarna ansåg att det var en komplicerad uppgift. Flera ansåg att det fanns en risk att överföra begränsande normer och förutfattade meningar till barnen om de gjorde barnen delaktiga i samtal kring orättvisor, normer, genus och kön. Det ansågs även komplicerat då pedagogerna inte hade tillräckliga kunskaper kring begreppen jämställdhetsarbete och delaktighet. Jämställdhetsarbetet skedde osystematiskt och fokus låg på förskollärarnas könsneutrala förhållningssätt gentemot barnen. En central slutsats är att förskollärarnas syn på sig själv som förmedlare av värden och kunskap till barnen begränsade barnens möjligheter till att bli delaktiga i jämställdhetsfrågor.

Jämställhet och jämställdhetsfrågor är högaktuella både i samhället och i organisationer idag och Sverige beskrivs ofta som ett land i framkant. Det biologiska könet kommer med specifika förväntningen och förutsättningar utifrån den kulturella förseelsen som finns kring kön. Dessa leder till olika förväntningar på kvinnor och män i samhället och organisationer. Uppsatsen är en fallstudie vilken intresserar sig för upplevelsen av jämställdhet och jämställdhetsarbete utifrån ett chefs- och medarbetarperspektiv inom en offentlig organisation. Studien syftar till att undersöka en organisations syn på jämställdhet och jämställhetsarbete för att synliggöra förutsättningar för implementering av arbetsmiljöåtgärder. Den teoretiska referensramen utgår från genusforskning av Gillberg och Kanter samt forskning om organisationskultur av Alvesson. Vidare även forskning kring institutionell teori av DiMaggio och Powell, Meyer och Rowan samt Dowling och Pfeffer. Studien är av kvalitativ karaktär och bygger på sex semistrukturerade intervjuer utifrån ett målstyrturval av både chefer och medarbetare, fem kvinnor respektive en man. Vid analysen användes färgmarkering och tematisk design för kodning av empirin. I resultatet presenteras citat från intervjuerna vilka bidrar till att stärka empirin, det utförs genomgående en narrativ dialog kring respondenternas upplevelser och den framkomna empirin. Diskussionen kopplar empirin till tidigare forskning och teori vilka bidrar till den analys som gjorts. Avslutningsvis presenteras ett flertal slutsatser vilka har framkommit under studiens gång. Teori och tidigare forskning tillsammans med empirin visar på att alla aktörer inom organisationer och samhälle behöver ta ansvar för den produktion och reproduktion av sociala och kulturella normer som fortgår.

This study explores the ways a Swedish state agency works with equality during the making oftheir AI-chatbots. The study explores an AI-team’s work in dealing with questions of equality,with equality through own experiences and values, the study has also placed its central themesaround equality work and language. The study does this with help of what Sara Ahmed callsinstitutionalized work. The study concludes that what Edmund Husserl calls the natural attitudeto working with equality constitutes a risk of leaving out perspectives and experiences. Workingwith Swedish as the state language, the study discusses how the use of language might representwhiteness and what effects this use of language may have on the interaction with their chatbot.The study has based its material around interviews made with six members of the state agenciesAI-team as well as programmed words and sentences in the chatbot. / <p>Ingen anmärkning</p> / Nej

Jämställdhet är en grundläggande princip som strävar efter att skapa likvärdiga möjligheter och behandling för alla oavsett kön. I Sverige har steg tagits för att främja jämställdhet på samhällsnivå, men när vi fördjupar oss inom olika sektorer blir det tydligt att utmaningar kvarstår. Inom arbetslivet och speciellt inom industrin växer insikten om behovet av en mer jämställd företagskultur och arbetsmiljö.Studiens syfte var att undersöka hur jämställdhet implementeras och följs upp samt identifiera utmaningar och möjligheter inom industriföretags jämställdhetsarbete. Resultatet visade att industriföretagen var genomgående av åsikten att jämställdhet inte bara är en fråga om rättvisa utan även en faktor som bidrar till en mer inkluderande, effektiv och attraktiv arbetsplats. Det framkommer trots en ökad medvetenhet och enighet om jämställdhetens betydelse, att det finns utmaningar i att implementera konkreta jämställdhetsintiativ och att övervinna historiskt rotade hinder.

<p>Utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jämställdhetsarbete på ett IT-företag. En enkätundersökning utifrån en bearbetning av ett enkätförslag från JämO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jämställdhetsplan och personalpolicy. Att organisationen bestod av tjänstemän och hade en platt organisationsstruktur var två faktorer som antogs prägla dess genuskontrakt, ett begrepp som hämtades från Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhälleliga jämställdhetsidealet och jämställdhet som praktik användes två teman, arbetsmiljö relaterat till genus och attityder till jämställdhet. Resultaten visade en organisation där jämställdhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jämställdhetsarbete saknades. Stort individuellt ansvar och hög grad av informell arbetsdelning var delar av de interna rutinerna. De främsta möjligheterna för aktivt jämställdhetsarbete var att det fanns kvinnor och män på alla nivåer och att individens kompetens värderades mycket högt. När det gällde hinder för jämställdhetsarbete var det för det första komplicerat för såväl chefer som medarbetare att över huvud taget definiera problem i termer av genus- och jämställdhetsfrågor. För det andra riskerade den som påtalade jämställdhetsproblem att mista viktiga kontakter och uppdrag. För det tredje fick medarbetarna själva på grund av den ständiga tidspressen och bristen på ledningsinitiativ i jämställdhetsfrågor hantera genusrelaterade problem individuellt, i mån av egen tid och kraft. Paradoxalt nog medförde anammandet av jämställdhetsidealet och företagets fokus på individens kompetens att genus inte tilläts bli en uttalad faktor som kunde påverka arbetsmiljön. På grund av det doldes ojämställdhet och därigenom även vikten av praktiskt jämställdhetsarbete.</p> / <p>In this essay, the opportunities and obstacles of gender equality work were examined from a gender theory perspective. A survey was used, based on a questionnaire from the Equal Opportunities Ombudsman (JämO), which was complemented by qualititative interviews. The data was then analyzed in relation to the equal opportunities policy and staff policy of the corporation head quarters. The organization had a non-hierarchical structure and consisted of salaried employees, which was asumed to influence its gender contract – a concept derived from the theories of Hirdman. In order to examine the difference between the ideal of gender equality in the Swedish society and the gender equality in practice, two themes were used, the work environment in relation to gender and attitudes towards gender equality. The result showed an organization where gender equality was an unspoken ideal, while active work for it was lacking. In the company, a high degree of individual responsibility and an informal distribution of work were parts of the internal routines. The foremost opportunities for actively working for gender equality were the fact that both men and women were found at all levels of the company, and that individual competence was highly valued. Three obstacles were identified. Firstly, it was complicated for both managers and staff to define problems in terms of gender and gender equality issues. Secondly, those who called attention to problems risked losing important contacts and commissions. Thirdly, due to the constant time pressure and the lack of initiative from management in gender equality issues, the employees had to handle problems arising relating to gender on their own, depending on their own time and energy. Paradoxically, the adopting of the ideal of gender equality and the focus on individual competence prevented gender being seen as a factor that could affect the work environment. By that, inequalities relating to gender were hidden and thereby also the importance of active gender equality work.</p>

Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av och arbetet med jämställdhet på ett mansdominerat företag, hur kvinnor i produktionen upplever jämställdhet och hur företaget arbetar med jämställdheten. För att kunna förverkliga syftet har vi gjort en undersökning på ett svenskt industriföretag med verksamhet i ett flertal länder. Inför vår studie har vi besökt en av deras arbetsplatser som kan ses som en klassiskt mansdominerad arbetsplats då de endast har 9,9 % anställda kvinnor. För att analysera studien har vi valt att utgå ifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och har därefter valt passande teorier om bland annat skapande av kön och könsmärkning av organisationer. Studien är av kvalitativ karaktär då det empiriska materialet samlades in genom elva intervjutillfällen med tio olika informanter. Sju av dem är kvinnor som arbetar inom produktionen och tre av dem representerar företagets jämställdhetsarbete. I resultatet beskriver vi hur företaget arbetar med jämställdhetsfrågor och hur kvinnorna upplever jämställdheten på arbetsplatsen. Vi kom fram till att kvinnorna tyckte om sin arbetsplats, men att de såg vissa förbättringsområden inom jämställdheten på arbetsplatsen. Därtill hade de flesta en önskan av ett mer transparent jämställdhetsarbete som omfattar alla i organisationen. / The purpose of the study is to investigate the experience of and the work with gender equality in a male dominated company, how women in production experience gender equality and how the company work with gender equality. In order to achieve the purpose of this study, we have conducted a survey in a Swedish industrial company with operations in several countries. We visited one of their workplaces which can be seen as a classic male dominated workplace since they only have 9.9% employed women. For the analysis of the study we have chosen to proceed from a social constructivist perspective and we have subsequently chosen suitable theories about, among other things, the creation of gender and gender labelling of organizations. The study is of a qualitative nature as the empirical material was collected through eleven interviews with ten different informants. Seven of them are women who work in production and three of them represent the company's gender equality work. In the result, we describe how the company work with gender issues and how women experience gender equality in the workplace. We found that the women liked their workplace, but they saw some areas of improvement in the field of gender equality at the workplace. In addition, most had a desire for a more transparent gender equality work that includes everyone in the organization.

Socionomer utgör en yrkesgrupp som vanligtvis jobbar nära människor i olika utsatta livssituationer. Därför är det av stor vikt att som socionom ha ett bra bemötande där kunden ges samma förutsättningar oavsett till exempel etnicitet, sexuell läggning eller kön. Men, hur ser det ut på arbetsplatserna för socionomer, värderas allas lika värde där? Denna studie fokuserade på internt jämställdhetsarbete ur två olika perspektiv - första linjens chefer och arbetstagare. Syftet var att undersöka yrkesverksamma socionomers erfarenheter av vad som förändrar eller reproducerar ojämställdhet och undersöka deras erfarenheter av det interna jämställdhetsarbetet på arbetsplatser inom socialtjänsten. Syftet undersöktes kvalitativt genom sex intervjuer, med tre informanter från respektive perspektiv. Den insamlade empirin analyserades utifrån olika teoretiska begrepp samt Hirdmans genusteori, som varit det huvudsakliga perspektivet. I intervjuerna framkom att stereotypa föreställningar utifrån kön var förekommande på arbetsplatserna. Arbetstagarna vittnade även om att det inte stannade vid enbart föreställningar, då dem uppfattade att särbehandling utifrån kön förekom där männen premierades framför kvinnorna. Denna uppfattning skilde sig mellan perspektiven, där första linjens chefer inte såg någon särbehandling utifrån kön. Framträdande resultat var även att majoriteten av informanterna inte hade ett integrerat internt jämställdhetsarbete på sina arbetsplatser. Samtliga informanter uppgav att de såg ett behov av detta arbete, men det beskrevs generellt inte vara något som prioriterades. Således drogs slutsatsen att det fanns ett behov av ett ökat internt jämställdhetsarbete inom socialtjänsten. / Social workers are an occupational group who usually work close to people in different vulnerable life situations. Therefore, it is of great importance to have a good approach as a social worker, where the customer is given the same conditions regardless of, for example, ethnicity, sexual orientation or gender. But what does it look like in the workplaces for social workers, are everyone equally valued there? This study focused on internal gender equality work from two different perspectives - first-line managers and employees. The purpose was to examine the professional social workers experiences in what changes or reproduces inequality and examine their experiences of the internal gender equality work in workplaces within the social services. The purpose has been examined qualitatively through six interviews, with three informants from each perspective. The collected data has been analyzed based on various theoretical concepts as well as Hirdman's gender theory, which has been the main perspective. The interviews showed that stereotypical beliefs based on gender was prevalent in the workplaces. The employees testified that it did not stop at beliefs alone, as they found that special treatment based on gender occurred where the men was rewarded ahead of the women. This experience differed between the perspectives, where first-line managers did not see any special treatment based on gender. Prominent results were also that the majority of the informants did not have integrated internal gender equality work at their workplaces. All informants stated that they saw the need for this work, but generally it was not described as being a priority. Our conclusion was that there was a need for increased internal gender equality work within the social services.

Utifrån ett genusvetenskapligt perspektiv undersöktes i uppsatsen vilka möjligheter och hinder som finns för jämställdhetsarbete på ett IT-företag. En enkätundersökning utifrån en bearbetning av ett enkätförslag från JämO kompletterades med kvalitativa intervjuer och relaterades till koncernens jämställdhetsplan och personalpolicy. Att organisationen bestod av tjänstemän och hade en platt organisationsstruktur var två faktorer som antogs prägla dess genuskontrakt, ett begrepp som hämtades från Hirdmans teoribildning. För att undersöka skillnaden mellan det samhälleliga jämställdhetsidealet och jämställdhet som praktik användes två teman, arbetsmiljö relaterat till genus och attityder till jämställdhet. Resultaten visade en organisation där jämställdhet var ett outtalat ideal, medan praktiskt jämställdhetsarbete saknades. Stort individuellt ansvar och hög grad av informell arbetsdelning var delar av de interna rutinerna. De främsta möjligheterna för aktivt jämställdhetsarbete var att det fanns kvinnor och män på alla nivåer och att individens kompetens värderades mycket högt. När det gällde hinder för jämställdhetsarbete var det för det första komplicerat för såväl chefer som medarbetare att över huvud taget definiera problem i termer av genus- och jämställdhetsfrågor. För det andra riskerade den som påtalade jämställdhetsproblem att mista viktiga kontakter och uppdrag. För det tredje fick medarbetarna själva på grund av den ständiga tidspressen och bristen på ledningsinitiativ i jämställdhetsfrågor hantera genusrelaterade problem individuellt, i mån av egen tid och kraft. Paradoxalt nog medförde anammandet av jämställdhetsidealet och företagets fokus på individens kompetens att genus inte tilläts bli en uttalad faktor som kunde påverka arbetsmiljön. På grund av det doldes ojämställdhet och därigenom även vikten av praktiskt jämställdhetsarbete. / In this essay, the opportunities and obstacles of gender equality work were examined from a gender theory perspective. A survey was used, based on a questionnaire from the Equal Opportunities Ombudsman (JämO), which was complemented by qualititative interviews. The data was then analyzed in relation to the equal opportunities policy and staff policy of the corporation head quarters. The organization had a non-hierarchical structure and consisted of salaried employees, which was asumed to influence its gender contract – a concept derived from the theories of Hirdman. In order to examine the difference between the ideal of gender equality in the Swedish society and the gender equality in practice, two themes were used, the work environment in relation to gender and attitudes towards gender equality. The result showed an organization where gender equality was an unspoken ideal, while active work for it was lacking. In the company, a high degree of individual responsibility and an informal distribution of work were parts of the internal routines. The foremost opportunities for actively working for gender equality were the fact that both men and women were found at all levels of the company, and that individual competence was highly valued. Three obstacles were identified. Firstly, it was complicated for both managers and staff to define problems in terms of gender and gender equality issues. Secondly, those who called attention to problems risked losing important contacts and commissions. Thirdly, due to the constant time pressure and the lack of initiative from management in gender equality issues, the employees had to handle problems arising relating to gender on their own, depending on their own time and energy. Paradoxically, the adopting of the ideal of gender equality and the focus on individual competence prevented gender being seen as a factor that could affect the work environment. By that, inequalities relating to gender were hidden and thereby also the importance of active gender equality work.