Människor från forna Jugoslavien har invandrat till Sverige sedan 1960-talet och de gör det även idag. Under dessa 60 år har dessa invandrare byggt upp sina liv i Sverige och skapat olika föreningar, caféer, frisörsalonger, radio med mera för att kunna behålla en del av sina gamla liv och umgås med sina landsmän. Men hur har invandrare från forna Jugoslavien lyckats med allt detta? Syftet med denna studie är att undersöka hur invandrarna från forna Jugoslavien, som har invandrat till Sverige i vuxen ålder, har fått sina första arbeten i Sverige och hur de har använt sina nätverk för att få inträde på arbetsmarknaden. Studiens frågeställningar är: 1) Hur fick invandrare från forna Jugoslavien sina första arbeten i Sverige? 2) Har socialt kapital haft betydelse för deras etablering på arbetsmarknaden? 3) Vilken typ av socialt kapital har haft betydelse?Teoretiska begrepp som studien använder är socialt kapital samt anknytande och överbryggande socialt kapital. Studien genomfördes med hjälp av en egocentrisk nätverksanalys där det utfördes sex kvalitativa intervjuer. Studiens resultat visar att migranterna som har invandrat till Sverige under 90-talet har varit till hjälp för de som har flyttat till Sverige under de senaste 20 åren.Resultatet visar även att migranterna använder sina nätverk för att få information eller tillträde till den svenska arbetsmarknaden, samtidigt som invandrarna använder sina modersmål vid de första arbeten i Sverige. Vidare så kom det fram att de flesta invandrarna i denna studie använde det anknytande sociala kapitalet för att få information om arbete, där det ingick familj och nära bekanta. / People from former Yugoslavia have immigrated to Sweden since the 1960s and they still do so today. During these 60 years, these immigrants have built up their lives in Sweden and created various associations, cafes, hairdressers, radio-stations, etc. so that they can retain some of their old lives and socialize with their compatriots. But how did immigrants from former Yugoslavia succeed with all of this? The purpose of this study is to investigate how immigrants from former Yugoslavia, that have immigrated as adults, have got their first jobs in Sweden and how they have used their networks to enter the labor market. The study's questions are: 1) How did immigrants from former Yugoslavia got their first jobs in Sweden? 2) Did social capital have an impact on their establishment in the labor market? 3) What type of social capital has been important?Theoretical concepts used in the study are social capital, bonding and bridging social capital. The study was conducted with the help of an egocentric network analysis where six qualitative interviews were conducted. The study results show that the migrants who immigrated to Sweden in the 1990s have been helpful to those who have moved to Sweden for the last 20 years.The result also shows that migrants use their networks to obtain information or access to the Swedish labor market, simultaneously immigrants used their mother language at their first jobs in Sweden. It is stated that most of the immigrants in this study used the bonding social capital to get information about work, which included family and close acquaintances.

Migration och flyktingströmmar har bidragit till en ökad etnisk mångfald i Sverige. Detta har i sin tur bidragit till att många barn, födda och uppvuxna i Sverige, har två utrikesfödda föräldrar från ett land som tidigare tillhörde forna Jugoslavien. En blandning av föräldrarnas kultur och det svenska samhällets kultur kan i vissa fall leda till en känsla av förvirring och ett mellanförskap. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur våra informanter uppfattar och reflekterar över sin etniska identitet i olika vardagssammanhang. För att besvara syftet intervjuades tio informanter, i åldrarna 20–30, med ett ursprung från forna Jugoslavien. Uppsatsen utgår från ett fenomenologiskt perspektiv varigenom identitet och etnicitet förstås som något socialt konstruerat av människan. Det insamlade materialet tolkas och analyseras utifrån ett teoretiskt ramverk som belyser identitetsprocesser vilka berör etnicitet och kultur. I resultatet framgår det att informanternas polyetniska bakgrund tidigare haft eller fortfarande har en påverkan på den självupplevda identiteten. Både informanternas föräldrar och det svenska samhället har ett starkt inflytande på identiteten i form av beteendemönster och uppfattningar om verkligheten. En stark relation till släkten bidrar till tillhörighet och en stärkt etnisk identitet kopplat till ursprungslandet. Det visar sig även finnas vissa skillnader mellan de kvinnliga och de manliga informanterna.

This is a study about the literature used in the Swedish and the Serbian schools and whether there are any differences in the information given about four historical events given to scholars. The events are about how the first world war started, how the first world war ended, how the second world ended and lastly how Yugoslavia dissociated. The purpose of this study is to collect all the information and compare the Swedish with the textbooks from Serbia and lastly to analyze the differences. The questions at issue is what is written in the textbooks about the four historical events and what the differences are between the two counties. The conclusion to this study is that there is not as much differences between the two countries as expected. The Serbian textbooks are more cultural, and the Swedish textbooks are more from a political point of view. But they still talk about the same historical events, and even though some of the textbooks does not write as much as the others. There are more similarities than differences, for example is the information about the attack on Franz Ferdinand death in Sarajevo almost the same. The difference is the amount, the author, has chosen to write.

The aim of this master's thesis is to describe the role of language and culture as ethnical identification factors and illustrate how these have been used as political weapons by the Serb regime in Kosovo during the last decade. The thesis discusses the concept of ethnicity, the relations between the politics of identity, nationalism, ethnic mobilization and the importance of language and culture. Kosovo has historically been characterized by severe ethnic antagonism between Serbs and Albanians. Different languages, cultures and religions beside political processes led to ethnic cleavages that paved the way for ethnocentrism, ethnonationalism, chauvinism, ethnic cleansing and civil war. Since 1989, the Serbian authorities have intervened in all important spheres of life, in an attempt to Serbianize Kosovo. In order to eliminate the Albanian cultural heritage Albanian mass media have been banned amongst other cultural and intellectual institutions. Schools have been partly closed for Albanian students and Albanian language and culture have played a marginal role in the school curriculum. Many Albanians were dismissed from their jobs due to their ethnical background, and the use of Albanian in the public domain and in state institutions was discriminated against. Order was maintained by a massive police and military presence, suppressing all forms of Albanian overt dissent. Several libraries and a lot of the Albanian book and magazine component was burned or destroyed by other means, partly because of the segregation politics in operation, partly because of the war events that took place in 1998-1999. / Uppsatsnivå: D

<p>Den här uppsatsen är en fallstudie av nationalismen som spelande roll för att Kroatien och Bosnien bröt sig ur Jugoslavien samt dess betydelse för att krig bröt ut i dessa två regioner.</p><p>När den jugoslaviske presidenten Tito dog 1980 och när kommunismen föll i Europa i slutet av 1980-talet började Jugoslavien gå mot sitt sönderfall. Därmed började nationalistiska stämningar och etnisk separatism ta fart. Kroatien och Bosnien var två länder som förklarade sig som självständiga i början av 1990-talet efter att nationalistiska krafter vunnit stark terräng där. I både Kroatien och Bosnien ledde självständighetssträvandena till konflikt med den serbiska minoriteten och det resulterade i blodiga krig. De serbiska nationalisterna valde som svar att förklara sig som autonom inom dessa länder, men det kom att leda till en eskalerande konflikt med Kroatien och Bosnien. Konflikterna i dessa länder ledde till etnisk rensning och mord på civila människor från alla folkgrupper. Den etniska nationalismen som tillämpades här ledde till att krig bröt ut och att gamla motsättningar blossade upp. Efter ett par år tog krigen i Kroatien och Bosnien slut.</p>

In 1943 occupied Yugoslavia became the scene of ferocious fighting on a large scale as axis forces launched two major anti-guerrilla operations, codenamed “Weiss” and “Schwartz”, in an all-out effort to put an end to the Yugoslav communist resistance. Despite the axis being massively superior in material terms, sometimes even outnumbering their opponents by six to one, both operations ended in failure as the partisans managed to fight their way out of the German trap. Scholarly research concerning these operations almost exclusively aims to explain their outcome by examining German mistakes, while far lessresearch has been conducted with the intent of examining the outcome of the operations from a partisan perspective. The purpose of this study is to investigate whether the partisan success during these operations can be explained by them using the set of methods of force employment which Stephen Biddle calls “the modern system”, and thereby make a first attempt at explaining the outcome of the operations on the tactical and operational level from a partisan point of view. The result of this study shows that the partisan success indeed can be explained by Biddles theory, at least to some extent, but that a more comprehensive study would need to be conducted to fully verify these claims. The study has thus fulfilled its purpose and provides a small but important contribution to the scholarly debate upon which further research can be conducted concerning the partisan successes during 1943.

This survey, Do not betray the refugees, has its aim and purpose to analyze how four of Sweden's biggest tabloids during the time, Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Arbetet Nyheterna, reported about the refugee flows during the war in Bosnia in 1995. To carry out the study, the work analyzed both leaders and ordinary articles from 1995-01-01 to 1995-12-31. The study found that news coverage during the year was massive,especially in the middle of the year when conquest of various cities was taking place, at the same time thousands of refugees were forced to flee their hometowns which had a major impact on refugee flows to other parts of Europe. The study also found that the majority of the articles gave a description of how the people on the run lived and who was behind the mass refugees from different cities in the divided Bosnia.

Denna studie syftar till att undersöka digitala läromedelstexter om Sovjetunionens kontroversiella historia och vidare i komparation till historieskrivningar om Romarriket, Nazityskland och Jugoslavien. De utvalda ämnesområdena innefattar olika grader av politisk känslighet och utgör samhällen som har uppstått och fallit under olika tidsperioder. Genom kvalitativa begrepps-, idé- och ideologianalyser har manifesta värdeladdade begrepp och den latenta historiesynen kunnat identifieras i de olika granskade narrativen. Vidare har tolkningarna integrerats i Francis Fukuyama och Mark Fishers teorier om historiens slut och kapitalistisk realism, för att därefter utkristalliseras i Peter Aronssons fyra historiekulturella grundtroper. Utöver nyansering av den ryska revolutionen påvisar studiens resultat en tydlig anti-sovjetisk historiesyn med explicit upphöjning av kapitalistiskt associativa begrepp, samt formuleringar som förkastar kommunismen och ser den som en olycklig parentes med ett tydligt historiskt slut. Den djupaste indikationen av kapitalistisk realism ingår i de narrativ som har uteslutits ur läromedlen, såsom redogörelser av positiva sovjetiska reformer och pluralism. Det går att tolka det ensidiga perspektivet och bortfallet av historisk fakta som en konsekvens av den partipolitiska känslighet som funnits i Sverige beträffande Sovjetunionen. Även 1990-talets politisk-akademiska debatt om totalitarismteorin har lämnat sina spår i historieskrivningen. I läromedelstexter om andra samhällen som har bildats och rasat går det att finna både likheter och skillnader med förklaringsmodeller om Sovjetunionen. Den största utmärkande åtskillnaden är att historieskrivningen om Romarriket och Nazityskland erbjuder ett mycket mer fylligt, pedagogiskt innehåll med tolkningsmöjligheter och olika narrativ om människors levnadsvillkor. Ett sådant resultat kan tolkas i relation till att Romarriket och Nazityskland, med anledning av tidsmässig och politisk distans från Sverige, enklare tas an med större mångsidighet. Likheterna rör däremot bortfallet av jugoslavers levnadsvillkor och titoismen, samt beskrivningen av Jugoslaviens kaosartade övergång från kommunism till marknadsekonomi och nationalism. Även Nazitysklands läromedelstexter har gemensamma drag med Sovjetunionens, då historiens slut efter andra världskriget mynnar ut i Berlinmurens fall och enandet i den fria marknadsekonomin. Slutligen visar studien en brist i samstämmighet mellan de granskade läromedlen och kritiserar den alltemellanåt låga kvalitét som presenteras i flertal texter, då somliga författare har uteslutit essentiella förklaringar, frångått objektivitet med värdeladdade begrepp och framfört felaktig historisk fakta. På så vis går det att dra slutsatsen om behovet av en mer systematisk läromedelsgranskning i Sverige av såväl stora förlag som kostnadsfria hemsidor.

Uppsatsen handlar om undervisning om kriget i forna Jugoslavien 1991-1995. Vår avsikt var att ta reda på i vilken omfattning det undervisas om kriget, i vilka årskurser det undervisas om det, vilka läromedel som lärare använder sig av, samt om det uppkommer konflikter i samband med undervisningen då det finns elever med ursprung i forna Jugoslavien i klassrummet. I vår undersökning använder vi oss av ett sociokulturellt perspektiv för att se om lärare tar hänsyn till och anpassar undervisningen till elevernas skilda bakgrunder, vi har även valt att analysera resultaten med hjälp av ett interkulturellt förhållningssätt.

No description available.