Examensarbete belyser om det är möjligt att kategorisera studie- och yrkesvägledares upplevda arbetssituation i KASAM. För att kunna kategorisera utifrån KASAM vill vi veta hur studie- och yrkesvägledare upplever sin arbetssituation och hur deras kompetens tillvaratas inom deras arbetsorganisation. Dessutom har vi valt att ställa frågor om hur arbetsgivaren ser på deras profession och vilka möjligheter de har till kompetensutveckling. Examensarbetet är en kvalitativ studie med sex olika studie- och yrkesvägledare yrkesverksamma inom statlig, kommunal och privat arbetsorganisation i västra Sverige. Vi kontaktade studie- och yrkesvägledare för att höra om det fanns intresse att delta i en intervju. Därefter genomförde vi kvalitativa undersökningar på respondenternas arbetsplatser. För att förstå KASAM har vi fördjupat oss hur Antonovsky beskriver modellen. Den förklarar känslan av sammanhang och beskriver meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet. Grunden till KASAM modellen är hans teori om det salutogena arbetssättet som bl.a. har uppmärksammats inom vården. De sex olika vägledarna har samtliga genomfört den treåriga högskoleutbildningen och de har varit yrkesverksamma i minst två år. Vi bedömde att efter två år kan man känna om arbetsorganisationen ger den meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet som är viktig för den upplevda arbetssituationen. Vi hoppas att det här examensarbetet ska generera till fler arbeten och uppsatser om upplevd arbetssituation.

Detta examensarbete behandlar problematiken kring kränkningar från skolpersonal mot elever på tidig utvecklingsnivå, en särskilt utsatt elevgrupp. Bakgrunden bygger på de lagar och FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, m.fl. som styr skolans arbete med kränkande behandling. Vidare används specialpedagogiska perspektiv samt kognitiva och socialstrukturalistiska teorier för att förklara begreppen känsla och empati. Syftet med studien är att bidra med kunskap om komplexiteten av kränkningar från skolpersonal mot elever på tidig utvecklingsnivå. Arbetet har två huvudsakliga frågeställningar:1.Hur kan kränkningar från personal mot elever i målgruppen förstås?2.Hur anser informanterna att man på de deltagande skolorna arbetar med kränkande behandling från skolpersonalen mot elever i målgruppen och hur kan detta arbete förstås utifrån det relationella perspektivet?Studien bygger på djupintervjuer med 10 representanter för skolpersonal. Resultatet redovisas och analyseras i tre steg: 1) En tematiserad genomgång av data utifrån intervjuns huvudfrågor (redovisning av intervjuer). 2) Kopplingar mellan fråge-ställningar, teori, bakgrund och resultat (analys). 3) Slutsatser, kritisk granskning samt praktiska tillämpningsmöjligheter och vidare forskningsförslag (diskussion).Studiens resultat avspeglar svårigheten att definiera kränkande behandling liksom komplexiteten med att förstå om skolpersonalen har kränkt en elev på tidig utvecklingsnivå. Svårigheterna identifieras både i individ-, grupp- och i organisatorisk nivå. Enligt informanterna sker både verbala, psykosociala och fysiska kränkningar i deras verksamheter. Många av informanterna anser att det är omöjligt eller svårt att i vissa situationer inte kränka. Avslutningsvis diskuteras hur skolorna successivt skulle kunna bli bättre på att hitta alternativa hantera kränkningar samt förebygga situationer där kränkningar lätt kan uppstå. / Title: The Complexity of Degrading Treatment: Degrading of Pupils with Severe Learning Disabilities from a Personnel Perspective.This thesis presents a discussion on the problem of degrading treatment by school staff against pupils with severe learning disabilities, who are a particularly vulnerable group of pupils. The background of this study is based on the laws and agreements governing the school’s work to prevent degrading treatment as well as handling degrading treatment when it occurs. Further, the concepts of emotion and empathy are explained by special educational perspectives as well as cognitive and social -structural theories. This study aims to contribute to knowledge about the complexity of degrading by teachers against pupils with severe learning disability and has two main questions: 1.How can violations by staff towards pupils in the target be understood? 2.How do the participating schools, according to the informants, work and handle degrading acts by staff towards pupils in the target group and how do these strategies can be understood from the relational perspective?The study is based on in-depth interviews with 10 school staff. The result is reported and analyzed in the three following steps: 1) A review of interview data sorted by the main subjects (the reporting of interviews) 2) Links between the research questions, theory, the background and the result (the analysis). 3) Conclusions, a critical review of the study and a presentation of practical application opportunities as well as suggestions for further research (the discussion).The study's results reflect the difficulty of defining degrading treatment as well as the complexity in interpreting degrading treatment by school staff against students with learning disabilities. The difficulties are identified in both individual, group, organizational and society wide level. According to the experience of the interviewed informants, verbal, psychological and physical abuse takes place in their occupation. Many of the informants believe that it is impossible or difficult in some cases not to degrade. Finally, gives suggestions on how schools could gradually get better at finding alternative solutions to the degrading treatment and prevent situations where degrading treatment can easily occur.

Syftet med denna studie var att undersöka hur barns samspel kommer till uttryck på en förskoleavdelning för barn mellan ett och tre år för att få ökad förståelse för hur pedagoger kan skapa goda förutsättningar för barns sociala gemenskap. I studien användes en kvalitativ metod i form av två olika observationsmetoder, som är fältanteckningar och videoobservation. Observationerna genomfördes på en förskola, där jag deltog som en känd icke deltagande observatör. För att kunna analysera materialet och diskutera resultatet användes Daniel Sterns teori om känsla av självets utveckling. Stern förklarar att känsla av själv utvecklas i samspel och kommunikation med andra. Det subjektiva självet och det verbala självet var de relaterande domänerna som var huvudfokus i studien, eftersom dessa känslor av själv berör barn i åldrarna ett till tre år.Resultaten visar att i ett bekräftat samspel utbyter barnen sina tidigare erfarenheter med varandra och de får en känsla av samhörighet. Barnet får förståelse för att andra barn också har ett inre liv med vilja, känslor och avsikter. Denna förståelse gör att barnet delar sina upplevelser med andra genom leken och får förståelsen för sig själv och omgivningen.Resultatet i undersökningen visar ytterligare att barnens nyfikenhet och intresse för varandra samt den gemensamma aktiviteten lockar dem till samspel i de olika samspelssekvenserna. Barnen använde både verbal och icke-verbal kommunikation för att uttrycka sig på såsom blickar, ansiktsuttryck och kroppsspråk i form av miner, ljud, skratt och gester.Det förekom olika känslor i samspelssekvenserna såsom glädje, missnöje och ilska. Barnen uttryckte glädje med hjälp av kroppen, framförallt när de imiterade varandra. Glädjen syntes tydligt i deras ansikten. När det uppstod konflikter mellan barnen kring leksaker eller när de inte kom överens med varandra i leken och inte fick sin vilja i genom uttryckte de ilska och irritation. Barnen blev arga och ledsna och uttryckte sina känslor med ord och med hjälp av kroppsspråket.

Sammanfattning/abstraktPook, Gunilla (2017). Extra anpassningar - Röster från ett elevhälsoteam Additional Adjustments - Voices from a Student Health Team. Specialpedagogprogrammet, Lärande och samhälle, Skolutveckling och ledarskap, Malmö Högskola.Förväntat kunskapsbidragFörhoppningsvis kommer studien bidra till ett förtydligande kring olika aspekter av frasen ”extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen”, i hopp om att vidga den något snäva betydelse som orden i frasen eventuellt förmedlar vid en första anblick.SyfteSyftet med studien är att synliggöra hur uppdraget kring ”extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen” kan tolkas och se ut idag.Frågeställningar Vilka tankar har de olika professionerna kring VAD extra anpassningarna kan bestå av? Vad är deras upplevelser kring HUR dessa extra anpassningar kan genomföras? Hur ser de på VEM som kan utföra dessa extra anpassningar? Vilka tankar har de kring VARFÖR frasen infördes i Skollagen och vad som blev EFFEKTERNA av detta.TeoriStudiens teoretiska förankring ligger i systemteorin och KASAM (känsla av sammanhang), vilka förhoppningsvis kommer tydliggöra och bearbeta olika aspekter och dilemman kopplat till professionernas tankar kring arbetet med extra anpassningar.MetodMetoden består av en fallstudie baserad på bl.a. semistrukturerade intervjuer av sex professionsröster från ett praktiskt gymnasium. Presentationen av intervjuerna består av axplock från den insamlade rådatan varvat med berättande information från intervjusamtalens kontext. I slutet av respektive tema och temapar följer delanalyser, vilka består av ett hermeneutiskt skikt som är kopplat till information från inledningen, tolkningar utifrån de tidigare presenterade teorierna och forskningen kring inkludering.4ResultatDe flesta informanter målar upp en bred bild av uppdraget kring VAD extra anpassningar kan vara, HUR de kan skapas och VEM som kan utföra dem, vilket matchar Skolverkets (2014) stödmaterial. Däremot finns det även motsatser till denna breda tolkning som förmodas grunda sig i frasens slutord ”inom ramen för den ordinarie undervisningen” och därmed upplevs låsta till att associeras med enbart läraren och klassrummet.Sammantaget finns dock en gemensam bild från professionerna av att läraren är den tydligaste aktören för utförandet av extra anpassningar, vilket skulle kunna peka på ett behov för lärarna av att få fortbildning. En del av datan visar även på att det vore bra om kringliggande professioner kunde vara rörliga till storleken t.ex. genom att viktas efter elevunderlagets stödbehov från läsår till läsår. Bland annat skulle då det som Skolverket (2014) nämner i sitt stödmaterial kunna minska, dvs. att dilemman läggs i klassrummet på den enskilda läraren under en allt för lång tid.Ytterligare data i resultatet skulle kunna tolkas mot att det vore bra med ett kompletterande mätinstrument till betygen, för att på så sätt möjligen synliggöra det komplexa arbetet kring extra anpassningar för elever som har mycket av det oavsett om de går på ett teoretiskt eller praktiskt gymnasium.ImplikationerAv data från studien framgår att det skulle kunna finnas ett behov av att omformulera frasen för att tydligare spegla den helhet av de viktiga delarna som frasen är tänkt att förmedla. Möjligen borde frasen istället omformuleras och utgöras av orden; ”Extra anpassningar inom ramen för skolans organisation och professioner”. Genom detta synliggörs förhoppningsvis systemteorin, vilket därmed även kan antas minska risken för den mer låsta associationen till den enskilda läraren och klassrummet.För den specialpedagogiska professionen skulle det efter införandet av extra anpassningar kunna ha uppstått ett större behov jämfört med innan frasens tillägg i skollagen av att ”vara nära läraren”. Denna närhet skulle kunna skapas genom att skolor bl.a. organisatoriskt försöker synliggöra EHT:s och specialpedagogens arbete mer, för att på så sätt förhoppningsvis visa att detta arbete gör skillnad för lärarna i deras vardag, ett lärararbete som efter tillägget av extra anpassningar kan tänkas ha blivit allt mer komplext.Nyckelord Elevhälsoteam, extra anpassningar, kollegiala samtal, känsla av sammanhang, stöd och särskilt stöd.

Att drabbas av förvärvad hjärnskada kan medföra begränsningar på arbetsmarknaden där individen inte längre har som alternativ att återgå till tidigare arbete och därmed tvingas göra nya karriärval. Syftet med vår undersökning är att ta reda på hur personer med förvärvad hjärnskada upplever och hanterar den karriärförändring skadan medfört samt vilka faktorer som kan ha betydelse för dem i skapandet av ny karriär. Våra frågeställningar är: Hur upplever personer med förvärvad hjärnskada sin nya karriärsituation? Hur hanterar och genomför de sin nya karriärsituation? Vilka faktorer har haft betydelse för dem i skapandet av ny karriär? För att kunna besvara frågeställningarna har vi genomfört kvalitativa intervjuer med åtta personer som drabbats av förvärvad hjärnskada vilket inneburit ofrivilligt karriärbyte. Resultaten analyserades sedan utifrån teorierna Känsla av sammanhang (KASAM) samt Social cognitive career theory (SCCT). Studien visar bland annat på att den personliga inställningen till karriärsituationen samt omgivningens stöd eller icke-stöd var faktorer som i hög grad påverkade skapandet av ny karriär. De flesta av våra respondenter upplevde också meningsfullhet i sin karriärsituation vilket påverkade hanteringen av densamma. / An acquired brain injury can cause labour market constraints where the individual no longer has the option of returning to previous work and thus having to make new career choices. The purpose of our study is to investigate how people with acquired brain injury experience and manage the career change caused by the injury, as well as illuminate what factors may be relevant to them in the creation of a new career. Our questions are: How do people with acquired brain injury experience their new career situation? How do they manage and implement their new career situation? What factors have been important to them in the creation of a new career? To answer these questions, we have conducted qualitative interviews with eight people affected by acquired brain injury, resulting in involuntary career change. The results were then analysed based on the Theories of Context (KASAM) and the Social Cognitive Career Theory (SCCT).In this study, we found that the personal attitude towards the career situation and the environment's support or non-support were factors that greatly influenced the creation of a new career. Most of our respondents also felt meaningful in their new career situation, which affected their handling.

Bakgrund: Den palliativa vården syftar till att lindra lidande och främja livskvalitet hos patienten, samt stötta närstående. Närstående kan vara ett stort stöd för patienten i palliativ vård men situationen kan också vara en utmaning och de kan behöva hjälp att hantera sin situation. Det är sjuksköterskans roll att hjälpa och stötta även närstående i den palliativa vården.Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa närståendes upplevelser av palliativ vård. Efterföljande frågeställningar var: På vilket sätt upplever närstående att de bäst får hjälp och stöd av sjuksköterskan? Vad upplever närstående som mindre bra i kontakten med sjuksköterskan?Metod: En litteraturstudie med tio kvalitativa studier genomfördes och resultatet sammanställdes genom en innehållsanalys. Resultat: Närståendes upplevelser av palliativ vård sammanställdes till fyra teman: En omvälvande kris; Existentiella aspekter på död, värdighet och avsked; Fokusskifte från kurativ behandling till lindrande omvårdnad; Organisatoriska faktorer av betydelse.Konklusion: Att vara närstående till en patient som vårdas palliativt kan leda till en kris, och det kan vara svårt för dem att ta in vad vårdtiden innebär. Detta skapar behov hos närstående som sjuksköterskan behöver beakta. Omvårdnaden bör vara personcentrerad och holistisk. Det är viktigt att närstående hålls välinformerade och ges möjlighet att vara hos patienten samt vara delaktiga i omvårdnaden, vilket kan hjälpa dem att känna mening med vårdtiden. Likaså kan det vara viktigt för närstående att få ett fint avsked med patienten, samt ett avslut med sjuksköterskorna efter patientens död. / Immediate families’ experiences of palliative care. A literature review.Background: Palliative care aims to relieve suffering and promote quality of life for the patient, and support immediate family. Immediate family can be a great support for the patient in palliative care but the situation can also be challenging and they may need help in dealing with their situation. It is the nurse’s role to also support the immediate family in the palliative care.Aim: The aim of this literature review was to illuminate immediate families’ experiences of palliative care. Subsequent research questions were: How do immediate family experience help and support from the nurse in the best way? What do immediate family experience as less good in the contact with the nurse?Method: A literature review with ten qualitative studies was conducted and the result was compiled through a content analysis. Result: Immediate families’ experiences of palliative care were compiled into four themes: An overthrown crisis; Existential aspects of death, dignity and farewell; Focus shift from curative care to relieving nursing care; Organizational factors of meaning.Conclusion: Being immediate family to a patient in palliative care can lead to a crisis, and it can be difficult for them to take in what the care means. This creates needs of immediate family that the nurse needs to take into account. The nursing care should be person-centered and holistic. It is important that immediate family are well-informed and gets the opportunity to be with the patient and be involved in the nursing care, which can help them to feel a sense of meaning with the care. It can also be important for immediate family to get a tender farewell with the patient, and closure with the nurses after the patient’s death.

Almost all social services offices in Sweden have been or are currently in the process of implementing a manual-based method by the name of ’Individens behov i centrum’ (IBIC). It roughly translates to ‘the individuals needs in focus’ and is a method that helps social workers define an individual’s closest support network through the clients (family of origin?). In using this method important individuals in the client’s network who could potentially function as protective factors risk being overlooked, such as chosen families which are most common amongst queer people (the queer community?). The aim of this study was to explore and contribute to the knowledge of queer social situations but more specifically to explore the concept of chosen families or community and queer attitudes in relation to social services. The method that was used for this study was four qualitative interviews with queer individuals who have prior experience of social services and treatment. The results were analyzed by using the theories of resilience and sense of coherence to illustrate the salutogenic aspects of the chosen family. This study found that there was a dissonance between the social services definition of the concept of family in relation to the concept of chosen family. This dissonance and lack of knowledge on the part of social services workers can be interpreted by queer clients as a lack of interest which risks creating a distance and hindering cooperation between social workers and their queer clients. This study attempts to nuance the understanding of queers and chosen families in a social context. It illustrates and analyses what can happen when social services meet more organic concepts such as queer chosen families and the possible positive and negative consequences (that arise).

1Abstrakt:Sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. För att uppnå en optimal omvårdnad av en individ anser vi att man kan använda sig av KASAMS olika delar. Syftet med denna litteraturstudie är att med utgångspunkt i Antonovskys teori om KASAM, beskriva hur känslan av sammanhang kan förstås hos personer med långvarig sjukdom. Analysen av artiklarna i denna litteraturstudie genomfördes utifrån Elo och Kyngäs (2008) metod för kvalitativ analys med en deduktiv ansats. Med hjälp av Antonovskys KASAM, en holistisk omvårdnadsteori med fokus på helheten hos en individ, kan vi som vårdpersonal få en bättre förståelse över en individs specifika behov. Resultatet ger en bild över genomgående behov som att bli sedd som individer och inte sin sjukdom, bättre strategier för att få information och att få möjligheten att få kontakt med andra i liknande situationer. Vår slutsats visar på att KASAM är ett bra verktyg för sjuksköterskor som ger en djupare förståelse hos individer med en långvarig sjukdom.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur upplevd stress korrelerade med känsla av sammanhang och personlighetsdrag och vidare att även undersöka om känsla av sammanhang och personlighetsdrag kunde predicera upplevelsen av stress hos universitetsstudenter, i Sverige. Metod: Studien använde ett kvantitativt tillvägagångssätt och genomfördes utifrån ett bekvämlighetsurval och med en digital enkät (n=111). Mätinstrumenten i enkäten bestod avPSS-10, för att mäta upplevd stress, SOC-13 för att mäta känsla av sammanhang och TIPI, för att mäta personlighetsdrag. Korrelationsanalys genomfördes för att undersöka korrelationen mellan variablerna och multipel regressionsanalys genomfördes för att undersöka om känsla av sammanhang och personlighetsdrag kunde predicera stress. Resultat: Korrelationsanalysen visade att upplevd stress korrelerade negativt med känsla avsammanhang (r=-0.77, p<.001) samt personlighetsdragen samvetsgrann (r=-0.32, p<.001) och emotionell stabilitet (r=-0.62, p<.001). Multipla regressionsanalysen visade att känsla avsammanhang och emotionell stabilitet predicerade nivåerna av upplevd stress (R2=0,68,p<.001). Slutsats: Statistisk signifikant samband fanns mellan upplevd stress, känsla av sammanhang och personlighetsdrag. Framtida longitudinella studier skulle kunna utföras för att vidareundersöka relationen dem emellan. / Aim: The aim of this study was to examine how perceived stress correlated with sense of coherence and personality traits and further to examine whether sense of coherence and personality traits could predict the experience of stress in university students, in Sweden. Method: The study used a quantitative approach and was conducted based on a convenience sample and with a digital survey (n=111). The measuring instruments in the survey consisted of PSS-10, to measure perceived stress, SOC-13 to measure sense of coherence and TIPI, to measure personality traits. Correlations analysis was conducted to examine the relationship between the variables and multiple regression analysis was conducted to examine whether sense of coherence and personality traits could predict stress. Result: The correlation analysis showed that perceived stress correlated negatively with KASAM (r=-0.77, p<.001) and the personality traits conscientiousness (r=-0.32, p<.001) and emotional stability (r=-0.62, p<.001). The multiple regression analysis showed that sense ofcoherence and emotional stability predicted the levels of perceived stress (R2=0,68, p<.001). Conclusion: Statistically significant relationship where found between perceived stress, sense of coherence and personality traits. Future longitudinal studies may be conducted to further examine the relationship between them. / Nej

Bakgrund: Globalt är bröstcancer den vanligaste cancerformen hos kvinnor, bröstcancer är den femte största cancerformen som leder till dödsfall. Diagnosen innebär stora omväxlingar för kvinnan vilket påverkar livskvaliteten. Den vanligaste behandlingen för att avlägsna cancern är mastektomi. Sjuksköterskans omvårdnadskompetens är en central del i att främja patientens hälsa. En modell som eftersträvar god bearbetning av livsomställningar är Antonovskys “känsla av sammanhang”. Syfte: Beskriva kvinnors erfarenheter efter genomgången mastektomi till följd av bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt  med induktiv ansats som bygger på tolv kvalitativa artiklar. Analysprocessen bestod av Fribergs femstegsmodell. Resultat: Efter genomförd analys framkom tre huvudkategorier följt av sju subkategorier. Huvudkategorierna är: kroppsbild, omgivning samt anpassning. Slutsats: Kvinnors erfarenheter efter mastektomi är komplext betingat och individuellt. För att sjuksköterskan ska ha kompetens att hjälpa kvinnan att hantera sin situation behövs förståelse för vilka utmanande faktorer kvinnan kan komma i kontakt med. Vid tillämpning av teorin om känslan av sammanhang möjliggörs ökad välbefinnande hos kvinnan. / Background: Breast cancer is globally the most common cancer among women, breast cancer is the fifth biggest cancer which leads to death. The diagnosis conclude big changes for the women which affect the quality of life. The most common treatment to remove the cancer is mastectomy. Nurses  capacity of good nursing care is a central part to promote health. A model that further a good process of dealing with life changing circumstances is Antonovsky’s “sense of coherense”. Aim: To describe women’s experiences after going through mastectomy followed by breast cancer. Method: A literature review with an inductive approach based on twelve qualitative articles. The analysis contained Friberg's five-step model. Results: After the analysis there emerged three main categories followed by seven sub categories. The main categories are: body image, the surroundings and adaptation. Conclusion: Women's experiences after mastectomy are complex and individual. For the nurse to have the competence to help the woman to manage her situation, an understanding of the challenging factors the woman may come into contact with is needed. By applying the theory of sense of coherence, it is possible to increase the woman's well-being.