Det primära syftet med denna studie var att studera hur en grupp ensamkommande unga vuxna upplever tiden efter flytten ifrån PUT-boendet. Studien har även för avsikt att undersöka hur informanterna upplever tiden på PUT-boendet som förberedande inför det relativt självständiga livet utanför boendet. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats med tematiskt öppna intervjuer. Fyra enskilda intervjuer har genomförts med unga vuxna killar som tidigare kommit till Sverige som ensamkommande barn. Det empiriska materialet har analyserats utifrån Aron Antonovskys teori om individens känsla av sammanhang, Erving Goffmans stigmatiseringsteori samt George Simmels teori om främlingen. Resultatet visade att de ensamkommande unga vuxna på olika sätt upplever att dem förberetts inför det relativt självständiga livet efter flytten från boendet. Vidare visar resultatet att de ensamkommande unga vuxna upplever ett utanförskap i relation till majoritetsbefolkningen och svensk-eritreanerna i Sverige. Det dubbla utanförskapet kan förklaras av deras ställning som både invandrare och ensamkommande i det svenska samhället.

Denna studie syftar till att få fram parametrar som medvetet kan användas i ljusdesignprocessen, för att skapa miljöer där människor emotionellt trivs och mår bra. Det har i tidigare forskning huvudsakligen fokuserats på funktionellt ljus, vilket har resulterat i rekommendationer vad gäller belysningsstyrka på arbetsområde. Men något som ännu inte är lika utforskat är hur ljus påverkar oss emotionellt och hur vi upplever miljöer beroende på hur estetiskt utformad miljön är. Studiens syfte är att klargöra förhållanden mellan kontrasters karaktärer och ljusfärg, förhållandet mellan kontrasters karaktärer och känslor, och förhållandet mellan ljusfärg och känslor. Studien var upplagd som en hypotesprövande laborationsundersökning, där tre olika begrepp användes för att arbeta fram kontraster. De begrepp det gällde var ljusets avstånd till yta, ljusflöde och ljuskäglans uppfattade avslut. Dessa begrepp nyttjades i fyra olika ljusscener som fick utvärderas och där huvudhypotesen var att mjuka kontraster påverkar en upplevelse av varm ljusfärg och hårda kontraster inverkar på upplevelse av kall ljusfärg. Vidare fick respondenter svara på vilka känslor som förknippades med mjuka/hårda kontraster respektive varm/kall ljusfärg. Resultaten visar att det kan finnas en koppling mellan mjuka kontraster och varm ljusfärg respektive hårda kontraster och kall ljusfärg. I denna undersökning finns dock en osäkerhetsfaktor, i och med ett något högt SDCM-värde. Det kan ha påverkat färgkvaliteten, vilket kan ha inverkat på slutresultatet. Resultaten visar också att hårda kontraster och kall ljusfärg upplevs stelt, offentligt, exklusivt och kallt. Vidare skapar mjuka kontraster och varm ljusfärg gemensamma känslor som mysigt, varmt, trivsamt, tryggt och inbjudande. Dessa resultat kan ligga som grund vid utformning av miljöer som ska utstråla en viss atmosfär, där kontraster och ljusfärg är en del i att inverka. / The aim of this study is to obtaining parameters that can be consciously used in the lighting design process, to create environments where people feel good and comfortable. Previously research has focused on functional light, which has resulted in recommendations regarding illumination in the work area. But there are not equally explored how light affects us emotionally and how we experience environments depending on how aesthetically designed the environment is. The purpose of the study is to clarify the relationships between the characters of the contrasts and the color of light, the relationship between the characters of the contrasts and emotions, and the relationship between color of light and emotions. The study was disposed as a hypothesis-testing laboratory examination, where three different concepts were used to influence contrasts. The concepts in question were the distance of light to the surface , luminous flux and the perceived end of the light beam. These concepts were used in four different light scenes to be evaluated, and the main hypothesis was that soft contrasts affect the experience of warm color of light and hard contrasts affect the experience of cold color of light. Furthermore, respondents were able to respond to the feelings associated with soft / hard contrasts and warm / cold color of light. The results show that there may be a link between soft contrasts and warm color of light and hard contrasts and cold color of light. However, in this survey, there is an uncertainty factor, with a somewhat high SDCM value. This may have affected color quality, which may have an impact on the end result. The results also show that hard contrasts and cold colors of light are experienced stiff, public, exclusive and cold. Furthermore, soft contrasts and warm color of light create common feelings as cozy, warm, pleasant, safe and inviting. These results can form the basis for designing environments that radiate a certain atmosphere, where contrasts and colors of light are a part of influencing.

Syftet med denna studie var att undersöka om motion och träning kan förklaras med hjälp av teorin om planerat beteende. Genom en kvantitativ metod i form av enkäter, kom 178 respondenter att besvara frågor om bland annat beteende, avsikt, attityd, upplevt normsystem och upplevd känsla av kontroll, kopplat till motion och träning. Resultatet i denna studie visade att nästan 80 % motionerade i minst 150 minuter per vecka, och att över 90 % tycker att det är hälsosamt att träna. Vidare kan man se att de som tränar upplever en positivare attityd och högre upplevd känsla av kontroll, än de som inte tränar, något som också är statistisk signifikant. Framtida forskning bör fokusera på att öka attityden till motion och träning, främst genom att öka kunskaperna om effekterna som motion och träning ger till hälsan.

Det här examensarbetet har undersökt hälsofrämjande och faktorer som minskar stress förprofessionella inom psykologiskt och socialt arbete. Syftet har varit uppdelat i två fokusområden: hur professionella förhindrar påverkan från sina patienters problematik och hur professionella kan utföraoptimala arbetsinsatser. De teorier som nyttjats har varit Aaron Antonovskys teori om känsla avsammanhang och konceptet mindfulness. Tidigare studier har visat på ringa problem för de som upplevde en känsla av sammanhang och utövade mindfulness. Semistrukturerade intervjuer användes .En tematisk analys utfördes där fem teman skapades: människointresse, inflytande, självkännedom,holism och vitalitet. Bland de faktorer som bidrog till en känsla av sammanhang och medveten närvaro tillhörde bra organisering, handledning, relationellt stöd, ens inställning till hälsofrämjande,empati och erfarenheter.

Background There is scientific evidence that choir singing has a positive impact on health, both physically and mentally. Choir singing can affect, among other things, respiratory patterns, brain function, communication skills, well-being and quality of life. According to Antonovsky’s theory of sense of coherence health increases through the degree of comprehensibility, manageability and meaningfulness. Aim The aim is to compile knowledge about choir singing as a non-pharmacological therapy measure for patients who seek outpatient care or are living in a nursing home, as well as to research if choir singing can be an influencing factor for the patient's sense of coherence. Method Systematic literature study based on ten scientific original articles published between 2006 and 2017. The article search took place in the ASSIA, CINAHL, PsychINFO and PubMed databases. Review of original articles according to quality review templates. Results A majority of the studies examined showed that choir singing could be a non-pharmacological therapeutic measure when interventions improved the participants' management of their health problems. Even the sense of coherence increased among the participants. A generalized result can not be guaranteed since the number of participants in most studies was not enough, in some cases due to non-response. Conclusion Choir singing can be a tool for patients to handle their health problems through an increased sense of coherence. In order to strengthen the level of health and raise the quality of life in society, choir singing should be used as one of several non-pharmacological therapeutic measures. / Bakgrund Det finns vetenskaplig evidens för att körsång har en positiv inverkan på hälsan, både fysiskt och psykiskt. Körsång kan bland annat påverka andningsmönster, hjärnfunktion, kommunikationsförmåga, välbefinnande och livskvalitet. Enligt Antonovskys teori om känsla av sammanhang (KASAM) ökar hälsan genom graden av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Syfte Syftet var att sammanställa kunskap om körsång kan vara en icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd för patienter vilka uppsökte hälso- och sjukvården inom öppenvård eller bodde på ett omvårdnadsboende, samt om körsång kunde vara en påverkande faktor för patientgruppens känsla av sammanhang. Metod Systematisk litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan 2006 och 2017. Artikelsökning skedde i databaserna ASSIA, CINAHL, PsychINFO och PubMed. Granskning av originalartiklar genomfördes enligt kvalitetsgranskningsmallar. Resultat En majoritet av de granskade studierna påvisade att körsång kunde vara en icke-farmakologisk omvårdnadsåtgärd då interventionerna förbättrade deltagarnas hantering av deras hälsoproblematik. Även känsla av sammanhang ökade hos deltagarna. Ett generaliserbart resultat gick inte att säkerställa då deltagarantalet i de flesta studier inte var tillräckligt stort, i vissa fall på grund av bortfall. Slutsats Körsång kan genom ökad känsla av sammanhang vara ett verktyg för patienter att hantera sin hälsoproblematik. För att stärka graden av hälsa och höja livskvaliteten i samhället bör körsång tillämpas som en utav flera icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder.

Studien undersöker hur läsförståelse, litteracitet och psykisk mående ser ut förgruppen nyanlända på gymnasieskolans språkintroduktionsprogram. Syftet med studien harvarit att bidra till förståelsen av de här faktorernas betydelse för elevers skolframgång ochanpassning till svenska skolan. Studien har genomförts genom en enkät med två klasser på ettspråkintroduktionsprogram. Resultatet visar att gruppen som helhet har god läsförståelse ochatt 94 % helt eller delvis har förmågan att läsa mellan raderna. Vidare har mer än hälften avgruppen inte läst skolböcker/faktaböcker i sina hemländer, och så många som 64 % inte hellerläst skönlitteratur. Elevgruppen uppvisar istället en breddad litteracitet där musik, sånger,religionsstudier och sociala medier präglar deras litteracitetsvanor. Slutligen framkommer attden undersökta gruppen har låga värden gällande känsla av sammanhang (KASAM) ijämförelse med svenska ungdomar i samma ålder. Det finns inga positiva samband mellanpsykiskt mående, läsförståelse och litteracitet i gruppen.

Syftet med det här arbetet är att utforska och undersöka om färg påverkar hur en miljö uppfattas. Miljön arbetet fokuserar på är placerad inom science fictiongenren. I konceptteckning för spelproduktion tecknas eller målas koncepten ofta gråskala för att sedan testas i olika färgkombinationer. Samma process och samma tekniker används vid framställande av bilden som är i fokus för undersökningen. För att framställa bilden gjordes studier på existerande science fictionkoncept och bilden arbetades fram via en iterativ process. Undersökningen genomfördes i form av en strukturerad intervju där tio studerande vid dataspelsutvecklingsprogrammet på Högskolan i Skövde medverkade. Resultaten visar på att förändring av en bilds färgton tydligt påverkar hur bilden uppfattas. Resultaten stämmer in med tidigare forskning inom ämnet. I slutet av arbetet ges förslag på framtida forskning och hur man kan använda sig av liknande undersökningar för att lättare kunna förmedla mer specifika känslor inom underhållningsprodukter som spel eller film.

I dagens samhälle ökar sjukskrivningarna i väldigt hög takt vilket skapar ekonomiska konsekvenser för samhället. Framförallt ökar de psykosociala sjukskrivningarna vilket denna studie har tagit sikte på och utgår ifrån. Den teoretiska ram och utgångspunkt som ligger till grund för denna undersökning är Antonovskys Känsla av sammanhang, KASAM. Den här studien ämnar undersöka anställdas Känsla av sammanhang och hur den psykosociala arbetsmiljön påverkar Känslan av sammanhang genom att besvara två frågeställningar; Hur upplever de anställda sin egen Känsla av sammanhang? och Hur påverkar den psykosociala arbetsmiljön Känslan av sammanhang? Den tidigare forskning som presenteras i uppsatsen behandlar olika aspekter av psykosocial hälsa och arbetsmiljö samt tidigare studier om KASAM. Studiens empiri samlades in genom kvantitativ metod i form av en webbenkät som 77 personer svarade på. Resultatet av studien visar att det tycks finnas ett signifikant samband mellan en god psykosocial arbetsmiljö och Känslan av sammanhang. Medarbetare som upplever att de har en god psykosocial arbetsmiljö tycks också ha en högre Känsla av sammanhang.

Studien är en explorativ undersökning som syftar till att studera den muntliga kommunikationen vid samrådsmöten i detaljplaneprocessen idag och vilka framgångsfaktorer som finns och kan stärkas i framtiden. Syftet är också att tvärvetenskapligt undersöka länken mellan samrådsmötenas svårigheter och framgångsfaktorer med hälsoteorin känsla av sammanhang (kasam) om hur meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet kan användas som ledord för att överkomma svårigheter. Studien har sin utgångspunkt i två icke-deltagande observationer av samrådsmöten genomförda av Stockholm Stad och sex efterföljande djupintervjuer med de tjänstemän eller konsulter som varit med och utformat eller genomfört den muntliga kommunikationen. Resultatet visar på otillfredsställande meningsfullhet gällande formen för samrådsmötet och medborgarnas upplevelse i och med oklart syfte och mål samt olika förväntningar, vilket ledde till sammanställning av syftes- och målmodeller att användas som underlag till utformning av samrådsmöten. Studien genererade också en modell över framgångsfaktorer för muntlig kommunikation vid samrådsmöten med kasam som utgångspunkt, där också aspekter kring till viss del otillfredsställande begriplighet och hanterbarhet omfattas. Kasam-komponenterna anses av forskaren ha tydliggjort på vilka områden och på vilket sätt frustration och svårigheter uppkommer vid samrådsmöten och vilka aspekter som skulle kunna stärkas för att förebygga detta.

Inledning: Av cirka 44 000 intensivvårdstillfällen i Sverige under år 2015 avled 7,5 % av patienterna på en intensivvårdsavdelning. Palliativ omvårdnad är en del av intensivvården då behandlade vård kan avslutas och övergå i ett palliativt skede. Denna övergång skapar en transitionsprocess hos intensivvårdssjuksköterskorna vilket innebär omställning och anpassning av sin roll till den nya situationen. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att övergå från behandlande till palliativ omvårdnad. Design & Metod: Totalt 12 stycken intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys med deduktiv ansats av transitionsteorin. Resultat: Huvudfynden var att beslutet om att inleda palliativ vård inte väckte negativa känslor men att tiden innan var frustrerande då beslutet försenades och gav patienten förlängt lidande. Att skicka döende patienter till en vårdavdelning var frustrerande då en ny transitionsprocess påbörjades och inte gav intensivvårdssjuksköterskorna ett avslut. Konklusion: Intensivvårdssjuksköterskornas transitionsprocess skapar starka känslor vilka behöver bearbetas. Genom utbildning skapas förståelse för det multiprofessionella teamets olika roller och vad de kan bidra med och detta kan tydliggöra och ge intensivvårdssjuksköterskorna en formell roll i diskussionen inför beslutet. / Introduction: In Sweden during 2015 there were nearly 44 000 admissions in the intensive care unit (ICU) and in total 7. 5 % of the patients died during their stay in the ICU. Palliative care belongs in the ICU when treatment is ended. The change in treatment initiates a transitionprocess in nurses that triggers a readjustment and adaption to the new situation. Aim: The aim was to describe intensive care unit nurses experiences of transitioning to palliative care. Design & Method: In total were 12 interviews analyzed with qualitative content analysis with a deductive approach of the transition theory. Findings: The main findings were that the decision did not awake any negative feelings but a delayed palliative care decision was frustrating because the patient was suffering. Transferring dying patients to the ward was frustrating because it initiated a new transition phase and the closure the ICU nurses needed was missed out. Conclusion: The ICU nurse transition process engenders feelings which need closure. The ICU nurses role in the end-of-life discussion should be clarified and given formality through education and understanding of the multi-professional team.