The purpose of this study was to obtain an in-depth understanding of how the transition from the working life to the life as a retired person was experienced by different elderly in the ages between 60-80 years. To answer the purpose, three questions was designed, how is the transition experienced between working life and retired life? How is social life experienced after retirement? What does social activities has for importance in retirees lives and how does it affects the emotional energy? To get an answer to this, a qualitative study was conducted with semi-structured interviews. Six elderly and retired persons between 60-80 years participated in the interviews. The theoretical starting point in the study was Randall Collins theory about emotional energy and Aaron Antonovskys theory about KASAM , a feeling of context for the human being. These theories was used for forming the interview guide and also for the analysis of result of the study.The result of the study also shows that some of the interviewees had an complex experience of retirement. With feelings of freedom but also loss of something of importance and meaning. The experience of the transition is linked due to how the individual left the working life. Further on the result shows that interaction rituals that generates emotional energy was individual experiences for the interviewees and successful interaction rituals follows further on into retirement.  Unsuccessful interaction rituals was something that the interviewees tried to avoid. More results from the study shows that the retirement can be a relief from unsuccessful interaction rituals that generates low emotional energy and has occurred on the interviewees old workplace. The summary of the result shows that the retirement implies a breaking point where the activities may take a bigger place in the interviewees lives.  The main theme that appears from the interviews is the feeling of freedom and relief of being retired. The majority of the interviewees lived a active life with social interests and individual interests. / Syftet med denna studie var att erhålla en fördjupad förståelse hur övergången från arbetslivet till pensionen upplevdes av olika pensionärer i åldrarna 60–80 år. För att besvara syftet utformades tre frågor:  hur upplevs övergången mellan arbetsliv och pensionärsliv? Hur upplevs det sociala livet efter pensionen? Vad har sociala aktiviteter för betydelse i pensionärers liv och hur påverkar det den emotionella energin? För att få svar på detta genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Vid intervjuerna deltog sex pensionärer i åldrarna 63–79 år. De teoretiska utgångspunkterna var Randall Collins teori om emotionell energi samt Aaron Antonovsky teori KASAM, en teori om människans känsla av sammanhang. Dessa teorier användas både vid utformandet av intervjuguiden samt vid analysen av resultatet.  Resultatet visar att några av intervjupersonernas upplevelse av att gå i pension var komplex, med känslor av frihet men även förlust av något med betydelse och mening. Upplevelsen av övergången visar sig vara delvis sammanlänkad till hur individerna lämnat arbetslivet. Ytterligare något som resultatet visade var att interaktionsritualer som genererar emotionell energi, var individuella upplevelser för intervjupersonerna och att lyckade interaktionsritualer följer vidare med i livet som pensionär. Misslyckade interaktionsritualer var något som intervjupersonerna försökte att undvika. Fler resultat som den här studien har visat är att pensionen kan upplevas som en befrielse från misslyckade interaktionsritualer som ger låg emotionell energi och misslyckade interaktionsritualer i olika former är något som förekommit på pensionärernas forna arbetsplatser. Sammanfattningsvis visade resultatet att pensionen innebär en brytpunkt där aktiviteterna sedan får ta stor plats i intervjupersonernas tillvaro. Den röda tråden som förekommer i intervjutillfällena var en känsla frihet och lättnad av att gå i pension, samt att majoriteten av intervjupersonerna levde ett aktivt liv med såväl sociala fritidsintressen som individuella fritidsintressen.

Detta arbete fokuserar på hälsa inom skolämnet Idrott och hälsa. Syftet är att undersöka hur elever och lärare i årskurs 9 uppfattar det hälsorelaterade innehållet i skolämnet, hur det undervisas samt om det finns likheter och skillnader i elevernas och lärarnas uppfattning om detta. Undersökningen har genomförts med kvalitativ metod genom att intervjua två lärare och 17 elever i årskurs 9 på två olika skolor i södra Sverige. Den teoretiska ansatsen för undersökningen är Aaron Antonovskys teori om hälsoutveckling: känsla av sammanhang (KASAM). Antonovsky menar att denna teori är ett sätt att förklara vad som påverkar och utvecklar hälsa hos en individ. Han menar vidare att en individ upplever en känsla av sammanhang och kan utveckla sin hälsa när hon begriper, hanterar och ser sin omgivning som meningsfull. En analysmodell har tagits fram för att belysa denna teori i undersökningen. Tolkningen av materialet sker med ett hermeneutiskt angreppssätt på så sätt att jag ständigt fördjupar mig och finner nya dimensioner i intervjuerna. Resultatet för undersökningen visar att det hälsorelaterade innehållet i undervisningen i skolämnet Idrott och hälsa främst består av kunskap om kost, motion och ergonomi. Detta undervisas i störst utsträckning med teoretiska lektioner, men som delvis integreras i den praktiska verksamheten. Slutsatserna från undersökningen visar att den hälsorelaterade undervisningen främst utgår från att se hälsa ur ett fysiskt perspektiv; att elevernas kunskap om hälsa varierar stort från elev till elev; samt att lärarna, till skillnad från eleverna, i större utsträckning uppfattar att hälsa undervisas oftare och mer integrerat i den praktiska verksamheten. Resultatet för undersökningen är inte representativt för andra lärare och elever än de som deltagit i undersökningen. Resultatet är även påverkat av mig som forskare, genom att jag med min förförståelse och närhet till undersökningsområdet präglar allt från frågeställningar, intervjufrågor, tolkning, analys och resultat. / This study focuses on health in the school subject Physical Education and health. My purpose is to inquire how pupils and teachers in the 9th grade understands the health related content in the subject, how the content is taught and if there are similarities and differences in the pupils’ and teachers’ understanding about this. I accomplish the study by qualitative method by interviewing two teachers and twenty pupils in the 9th grade at two separate schools in the south of Sweden. The theoretical approach for the study is Aaron Antonovskys theory about health development, sense of coherence. Antonovsky means that this theory is one way to explain what influences and develops the health of an individual. He also means that an individual feel a sense of coherence and can develop health when she copes, handles and sees her environment as meaningful. An analysis model has been constructed upon this theory. My interpretation of the material is accomplished with a hermeneutic approach so that I constantly get deeper and find new dimensions in the interviews. The result of the study shows that the health related content in the teaching of the subject Physical Education and health principally consists of knowledge about food, exercise and ergonomics. This is being taught mostly in theoretical lessons that partly get integrated in practice. The conclusions of the study shows that the health related teaching principally presupposes looking at health out of a physical perspective; that the pupils’ knowledge about health greatly varies from pupil to pupil; and that the teachers, different to the pupils, to a bigger extent understands that health is being taught more often and more integrated in practice. Result of the study is not representative for others than the teachers and pupils that have participated in this study. The result is also influenced by me as a researcher; through my comprehension and closeness to the content of this study I influence questions, interview questions, interpretation, analysis and result.

Projektet som presenteras i denna studie undersöker hur man kan förändra konsumenters känslor och uppfattningar av ett varumärke genom ljudförändringar i reklamfilm. Med hjälp av fokusgruppsintervjuer arbetades två reklamfilmer fram som är inspirerade av varumärket Yes. Reklamfilmerna är visuellt likadana, medan ljudspåret förändras genom studiens process, vilket är den avgörande faktorn till att känslan och uppfattningen till att varje version skiljer sig åt. Den ena versionen skapades med vad vi ansåg var ett mer sorgligt och nedstämt ljudspår, och den andra med ett mer gladare och mer positivt ljudspår. Vi upptäckte dock under intervjuerna att varje persons tolkning av båda reklamfilmerna skiljde sig åt, vilket kan bero på personliga åsikter och erfarenheter som gör att intervjupersonerna konnoterar filmerna olika. Studien syftar dock inte till att kunna generalisera, det vill säga att påstå att ett visst ljud skulle tolkas på samma sätt av alla respondenter, det skulle då krävas ett annat upplägg och en kvantitativ undersökning för att göra det möjligt. Den här studien syftade till att ta reda på hur en ljudförändring kan tolkas, samt att presentera den process som lett fram till de olika reklamfilmsversionerna, som i sin tur visar upp de skilda tolkningarna som kan uppstå utifrån ljudet i reklamfilmerna. Med hjälp av varumärkesteorier, marknadssemiotik, samt tidigare forskning kring både ljud i reklamfilmer samt enskilt ljud, analyseras vad som sades under intervjuerna för att sedan tydliggöra och föra argument till varför reklamfilmerna tolkades på vissa sätt. Då studien utförts under en begränsad tidsram hann endast tre fokusgruppsintervjuer med, där varje fokusgrupp inkluderade tre personer. Därav presenteras även förslag på hur studien kan byggas vidare. / The project presented in this study investigates how one can change consumers emotions and perception regarding commercials and the brand they belong to. With the help of focus group interviews two commercial films inspired by the brand Yes were brought forth. The two films are visually the exact same, the sound is what separates them and is the determining factor to why the emotion and perception every version provides is different. One version was made with what we viewed as sad and downhearted sound and music, the other supposedly happier and more up. We realized during the interviews that every person's interpretation of the two commercial films is very different, which could be based on their personal opinions and experiences which makes the interviewed people connote the films differently. The study doesn't aim to generalize, and to claim that one certain sound would be interpreted the same way by everyone we interviewed was not our goal, it would take a different arrangement and a quantitative study to make that possible. This study aimed to figure out how a change in sound could be interpreted, as well as presenting the process that led to the finalized commercial films, which shows the different interpretations that can be made entirely based on the sound in the commercials. With the help of brand theories, marketing semiotics as well as different research regarding both sound in commercial films and sound individually, we analyzed what was said during the interviews to clarify and present reasons to why the commercial was interpreted in specific ways. As the study was done with a limited timeframe we only managed three focus group interviews with three people per group, as such, we also present suggestions to how the study can be further built upon in future research.

Vad pedagogisk måltid är för något kan tros vara självklart, men när en läser styrdokumenten framställs det inte i den mån en kan komma att tro. Syftet med denna studie är att förtydliga vilka mål den pedagogiska måltiden kan sikta på att nå, hur personalen arbetar för att nå målen samt hur pedagogisk måltid påverkar elevens välbefinnande enligt personalen. Teorin som studien använder sig av är Antonovskys teori om känsla av sammanhang.  Metoden som vi använder i studien för att svara på dessa frågeställningar är fokusgrupper. Resultatet från fokusgrupperna var att det fanns två mål som personalen ansåg vara de primära målen med pedagogisk måltid, ett socialt mål som innebär att eleverna skall kunna konversera med både vuxna och andra elever. Det andra målet handlar om att eleverna får i sig tillräckligt med mat samt näringsrik mat. Hur personalen arbetar mot dessa mål ser olika ut. Pedagogerna använder primärt sig själva som praktiska exempel, medan kockarna arbetar med att de skyltar, säljer in, låter eleverna provsmaka, ser till att det alltid finns något gott för alla och låter även gästerna vara med att rösta på vilken mat som skall serveras. När det gäller frågan kring den pedagogiska måltidens påverkan på elevernas välbefinnande, har miljön stor påverkan, exempelvis genom ljudnivån och interiören i restaurangen. Vår analys av resultatet visar på att den pedagogiska måltiden har möjlighet att vara en arena för att stärka elevernas känsla av sammanhang. Studien visade att personalens arbete mot dessa mål även var metoder som bidrog till att kunna stärka känslan av sammanhang.

För att uppmärksamma hur estetiska lärprocesser kan bidra till matematikundervisningen framhåller denna studie hur elevernas affektiva faktorer, känsla och motivation, upplevs påverkas av ett estetiskt arbetssätt i matematik. För att undersöka detta genomfördes en lektionsserie på tre lektioner tillsammans med elever i årskurs 2. Lektionerna fokuserade på det matematiska området geometri och genomsyrades av ett estetiskt arbetssätt. För att undersöka elevernas upplevda känsla av arbetet svarade de på två enkäter, samt sex elever deltog i intervjuer. Dessutom genomfördes deltagande observationer under lektionstillfällena. Resultatet från samtliga tre metoder visade att nästan alla elever verkade uppleva positiva känslor under arbetet med geometri och estetiska lärprocesser. Elevernas svar på enkäterna visade att majoriteten av dem hade en positiv känsla för matematik redan innan lektionsserien. Däremot påvisade resultatet från samtliga undersökningsmetoder att den redan positiva känslan hos eleverna verkade öka under arbetet med estetiska lärprocesser. Det tyder på att ett estetiskt arbetssätt i matematik skulle kunna påverka elevers inre motivation och känsla i en positiv riktning.

I den här rapporten undersöks kopplingen mellan modala skalor, psykofysiska ledtrådar och känslor. I bakgrunden beskrivs den tidigare forskningen inom området, och psykofysiska ledtrådar samt modala skalor presenteras och beskrivs. Frågeställningen som undersöks lyder: Hur uppfattas känslan som förmedlas med musik när psykofysiska ledtrådar används för att förmedla en annan känsla än vad den använda skalan brukar associeras med? Syftet med undersökningen är att ta reda hur en komposition uppfattas när skalan som används i ett musikklipp förknippas med en känsla som är motsatt den som syftas förmedla. Åtta musikklipp komponerades med hjälp av tekniker som beskrivs i bakgrunden. En kvantitativ undersökning utfördes där 27 respondenter fick lyssna på musikklippen och fylla i hur mycket av olika känslor de ansåg att musikklippen förmedlade. Resultatet visade att psykofysiska ledtrådar kan användas för att förmedla en annan känsla än vad skalan förknippas med. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Engagemang är ett begrepp som ofta knyts an till förskollärares profession, men är ett forskningsområde som är relativt outforskat. Syftet med studien är därför att undersöka hur förskollärare och rektorer ser på innebörden av att vara engagerad och vilka förutsättningar som behövs för att engagemang ska uppnås i deras dagliga arbete. Studiens syfte besvaras utifrån frågeställningarna ”Vad är en engagerad eller oengagerad förskollärare enligt förskollärare?”, ”Vad är en engagerad eller oengagerad förskollärare enligt rektorer?” och ”Vilka förutsättningar behöver förskollärare för att engagemang ska uppstå enligt förskollärare och rektorer?”. Studien utgår från en kvalitativ forskningsmetod där empirin utgörs av intervjuer med förskollärare och rektorer i två kommuner. Analys av empirin utgår från tre teoretiska utgångspunkter; känsla av sammanhang, relationell kompetens och tyst kunskap. Frågeställningarna och materialet visar att det finns viss samsyn på vad engagemang och oengagemang är mellan förskollärare och rektorer. Studiens empiri pekar på att förutsättningarna för engagemang ses på olika sätt av förskollärare, rektorer och viss skillnad finns även mellan kommunerna. Resultatet indikerar också att förskollärare fokuserar på engagemang ur ett helhetsperspektiv där relationen mellan kollegor anses vara en viktig förutsättning. Rektorer riktar fokus på den individuella prestationen och professionalism, det innebär att olika förväntningar och förutsättningar finns för att tolka förskollärares engagemang i förskolan.

Bakgrund: Det kan vara en traumatisk upplevelse att överleva ett hjärtstopp, där sjuksköterskan har en viktig roll att tillgodose personens omvårdnadsbehov. Aaron Antonovsky beskriver hälsa utifrån tre huvudkomponenter: Begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Syfte: Att belysa vuxna personers upplevelse av sin hälsa efter ett hjärtstopp. Metod: Litteraturöversikten inkluderar tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Artiklarna analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier med tillhörande subkategorier. Kategorierna var: Att uppleva utmaningar, En ny verklighet och Behov av stöd. I resultatet framkom det att personerna upplevde psykiska och fysiska utmaningar som begränsade vardagen. De beskrev en känsla av en ny verklighet, som att behöva göra hälsofrämjande förändringar. Behovet av stöd ökade efter utskrivning från sjukhus. Diskussion: I resultatdiskussionen framkom att personer upplevde psykiska och fysiska utmaningar. Sjuksköterskan behöver ge tillräcklig information för att minska risken för oro och ångest inför hemgång. Personer upplevde en ökad känsla av sammanhang vid gruppträffar med andra som upplevt en liknande händelse. Slutsats: Upplevelsen av ett hjärtstopp påverkar hälsan. Återhämtning kan se olika ut, beroende på inställning till livet och vilka förutsättningar personen har. Ytterligare forskning skulle bidra till en ökad förståelse för en persons upplevelse och därefter behovet av stöd. / <p>2023-03-23</p>

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att främja livskvalité och lindra lidande för patienter och deras familjer vid obotlig sjukdom. Allt fler människor väljer att avsluta sina liv hemma, anhöriga har en avgörande roll för att det ska vara genomförbart. Att vårda sin närstående kan vara komplext och innebära att både behöva hantera sin egen och den andres sorg och samtidigt lösa praktiska uppgifter. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stötta såväl patienten som anhöriga. Syftet: Syftet var att belysa anhörigas upplevelser av palliativ vård i hemmet. Metod: En litteraturöversikt har genomförts baserat på artiklar från Pubmed och Cinahl. 14 artiklar med kvalitativ design inkluderades, dessa analyserades med hjälp av manifest innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Anhöriga upplevde att de behövde vara tillgängliga och vaka över den närstående dygnet runt vilket påverkade dem på flera plan. De fick anpassa flera aspekter av livet efter den närståendes behov vilket bidrog till psykisk och fysisk påfrestning. Bristande stöd och information från sjukvården upplevdes vilket skapade otrygghet. Stöd från familj och vänner ansågs värdefullt för att den palliativa vården skulle kunna bedrivas i hemmet. Diskussion: Anhöriga bör i ett tidigt skede av den palliativa vården uppmärksammas utifrån deras omvårdnadsbehov, detta för att främja deras hälsa och motivera dem att bibehålla den egna identiteten i syfte att öka deras meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet i den vårdande rollen. Slutsats: Vidare forskning bör fokusera på vilka omvårdnadsbehov anhöriga i kris har och hur sjukvården kan bemöta dessa behov på ett adekvat sätt. / <p>2023-03-23</p>

Välkommen till förskolan är en undersökning om hur barn och vårdnadshavare blir bemötta under de första dagarna i förskolan, av Anna Friberg och Ingbritt Svensson.Studien beskriver hur pedagoger bemöter barn och vårdnadshavare under de fem första introduktionsdagarna. När ett barn börjar förskolan tar pedagogerna inte enbart emot barnet utan hela familjen. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Reviderad 2010), framgår det att förskolans pedagoger ansvarar för att varje barn tillsammans med dess vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan. Pedagogerna ska visa respekt och ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation till barnet och dess vårdnadshavare. Examensarbetets syfte är att åskådliggöra familjers första möten med förskolan. Där pedagogens ansvar är att varje barn får en god introduktion i förskolan tillsammans med sina vårdnadshavare.Våra frågeställningar är: Hur går pedagogerna tillväga när de introducerar det nya barnet i barngruppen? Hur utgår pedagogerna från barnets intresse och behov? Hur beskriver vårdnadshavaren familjens första möte med förskolan?I detta arbete har vi använt oss av tidigare forskning och teorier som vi har kunnat koppla till introduktionen i förskolan. Vi har i vår studie tagit upp Daniel Sterns teori om känsla av självet och samspel samt John Bowlbys teori om anknytning. För att få svar på våra frågeställningar observerades åtta barns inskolningar, fyra barn på två olika förskolor. Vi har också intervjuat vårdnadshavare och pedagoger. Vi har i vår studie fått fram att pedagogerna bör uppmärksamma och ta hänsyn till barnets behov för att skapa trygghet i förskolan. Vår slutsats är, att kommunikation, samspel, information och trygghet är fyra viktiga grundstenar för en positiv introduktion, oavsett vilken form av introduktion förskolan erbjöd.