Bakgrund och problem Det finns två drivande faktorer som formar grunden för hur multinationella företag agerar vad avser human resource management. Den ena är det tryck som finns att upprätthålla en intern konsistens och det andra är en yttre påverkan från den lokala miljön där företaget verkar. Dagens utveckling har lett till ett behov hos företag att vara flexibla på alla nivåer. Om vi ser till företagens humankapital så finns ett ökat behov inom området att sprida den kunskap som finns till alla nivåer och vidare till de dotterbolag som agerar på den globala marknaden. Detta faktum har medfört ett ökat behov att kunna omplacera personal till olika underavdelningar och även till de dotterbolag som verkar på denna marknad vilket i sin tur medfört ett ökat krav på flexibilitet och anpassningsförmåga hos den enskilda anställde. Denna interna spridning av företagets kunskap, kultur och praxis står ofta i kontrast till den som existerar på den lokala marknaden där företagets olika internationella subdivisioner verkar. Då utvecklingen i de industrialiserade länderna de facto går mot en mer och mer avancerad ekonomi med fokus på humankapitalet som en tydlig del i företagets konkurrensstrategi så ökar vikten av forskning om human resource management. En betydelsefull del i denna strategi är att knyta nyckelpersonal till det egna företaget. Detta genom att skapa en sådan miljö som svarar på personalens förväntningar och vidare uppmuntrar dem till effektivitet. Vägen till att skapa dessa förutsättningar är att upprätta ett tydligt och fungerande human resource management system. Vidare understödjer det sistnämnda också det interna kunskapsspridandet inom organisationen. Då detta är upprättat så kan det anses att företagen arbetar för att behålla detta system om det anses framgångsrikt. Dock finns det vissa påverkansfaktorer som influerar human resource management systemet i större eller mindre grad. Detta kan vara ett problem för företag som verkar på den globala marknaden eftersom de av ovanstående nämnda anledningar vill bibehålla den inre företagsstrukturen även hos de dotterbolag som är etablerade på de utländska marknaderna. Problemet blir då vilka av krafterna som är starkast påverkande; de motverkande faktorerna, även kallat kontextuella faktorer, som verkar på den lokala marknaden där dotterbolaget är etablerat eller företagets interna policy vad avser human resource management. Syfte Studiens primära syfte är att undersöka de krafter som formar human resource management praxis i svenska multinationella företags dotterbolag i den östasiatiska regionen. Detta med ett fokus på sex kärnvärden inom human resource management. Vidare studeras kontextuella faktorer och om eller hur de påverkar graden av anpassning. Fortsättningsvis är det sekundära syftet att granska om de teorier och den forskning som finns på området fortfarande har giltig validitet där en tendens till lokal anpassning påvisats. Avgränsning Studien kommer att avgränsas till att omfatta den del i forskningen om human resource management som behandlar anpassning till den lokala kulturen, så kallad institutionell teori samt teori kring kontextuella påverkansfaktorer. Vidare avgränsas undersökningen till att endast omfatta svenska företags dotterbolag i den östasiatiska regionen. De länder som anses vara intressanta för studien i detta område är då Kina, Japan och Sydkorea. Metod Upprättande av hypoteser samt prövning av dessa via en statistisk surveyundersökning där respondenternas svar samlas i en databas för fortsatt analys. Kontakt sker elektroniskt där en bifogad länk erhålles, via denna kommer respondenten direkt i kontakt med informationsinsamlingsbasen. Data Primärdata hämtas från statistiska undersökningar där fokusen ligger på anpassningsgraden hos de studerade dotterbolagen. Sekundärdata har inhämtats från litteratur, artiklar, tidigare uppsatser, forskning på området etc. Analys och slutsats Denna undersökning har påvisat att det inte går att finna ett särskilt mönster hur HRM praxis anpassas och i vilken ordning detta sker hos kärnvärdena. Här frångår dessa resultat tidigare forskning. Vidare påvisar studien att de kontextuella faktorerna endast i vissa fall har en gemensam tendens vad avser inverkan på utformningen av HRM praxis. De krafter som inverkar i likhet med tidigare forskning är etableringsmetod, livslängd, lokalt resursberoende, påverkan från facklig verksamhet samt lokala institutioner. Summan blir då att denna studie i sin helhet endast till viss del stöder etablerad forskning.

Nordmaling is a small muncipality that has gotten a lot of critic in media over the last two years. In order to regain a good reputation and to communicate a strong message towards external groups, Nordmaling have decided to develop a branding platform that can represent the organization in both external and internal communications. In order to develop a brand the organization must understand its identity.The purpose of the study was to examine the employees’ thoughts of their organization in order to be able to define the organizational identity and give recommendations of core values that the organization can apply to their brand. To understand how the employees perceive their organization and what they think the organization stands for, the main focus was to study their view on values, standards, goals and vision of the organization through focus interviews and a survey. The study is grounded in the theoretical framework of organizational theory with focus on organizational identity, culture and image. The social identity theory was also used in order to understand the process of how people create an identity of themselves and the environmentThe study showed that the management of the organization doesn’t have any pronounced values and standards, according to the employees. The result also showed that a majority believe there is not enough support for how they should work to reach the goals and visions of the organization. These and other result of the study, show that there is a lack of common understanding of what the organization is and what it stands for. Therefor couldn’t the organizational identity be defined and described. The study showed that a majority of the employees have a negative perspective on the organization which goes hand in hand with the organization’s image. Despite the fact that the organizational identity couldn’t be defined the result showed that the employees are aware of the weaknesses of the organization, how they can improve the organization and that they want to improve the organization in order to gain a better reputation. The conclusion were therefor that there are some core values that can describe the organization despite the fact that the organization doesn’t have a common understanding for what they are and what they stand for.

Syftet med studien är att ta reda på hur ett företag bör utforma sina Instagrambilder för att uppfattas enligt företagets kärnvärden och förmedla en unisex-känsla för att skapa ett attraktivt Instagramflöde. Studien görs på uppdrag av The Shocelace Brand Stockholm och resultatet ska fungera som ett underlag för företagets kommande Instagraminlägg. Uppsatsen grundar sig i teorier om varumärken, positionering, genus, färg, sociala medier, reklambilder och semiotik. Information för studien har vidare samlats in genom kvalitativa intervjuer med respondenter från målgruppen, företagsledningen och en yrkesverksam fotograf. I analysen utreds respondenternas tankar och preferenser för att identifiera samband. Studien påvisar att ett enhetligt, tilltalande och intresseväckande Intagramflöde skapas genom att använda sig av professionella genomarbetade bilder som är redigerade med en återkommande färg eller färgton. Flödet bör innehålla en variation av produktbilder och personer för att vara intresseväckande. För att tilltala båda könen krävs en variation av bilder vilka upplevs som manliga, kvinnliga och unisex. Dessa bilder skapas genom att tänka igenom poseringen, element och själva könet samt beteendet hos personen i bilden. För att ett Instagraminlägg ska återspegla ett företags värdeord bör det finnas ett samspel mellan bildens kontext samt element. Förslag till vidare forskning är att utvärdera underlaget, intervjua flera personer kring kärnvärdena samt studera hur genus skildras i sociala medier.

Bakgrund: Idag slåss många företag om att få en plats i vårt medvetande och de lägger därmed ut stora summor på varumärkesbyggande och varumärkesvård. Det handlar inte längre om att bara pränta in logotypen, utan även att ge sitt varumärke en "själ" och ladda det med olika värden. I och med dagens globalisering är det också ur ett kulturellt perspektiv mer intressant. Men att exportera ett varumärke till en utländsk marknad är inte samma sak som att ta med sig sin kunskap och tro att det ska fungera lika bra i det nya landet. Ett varumärke är medvetet och omedvetet laddat med värderingar, både kulturella och affärsmässiga. I Sverige har vi typiskt svenska värden som man kanske inte direkt tänker på men som faktiskt följer med oss. Dessa värden kanske inte passar in på den nya marknaden, utan vissa värden kanske tas med medan andra byts ut. Vi finner det därmed intressant att undersöka dessa kulturella värden. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva vad för slags kulturella värden svenska företags varumärken avser kommunicera utomlands.Genomförande: Vi har gjort en kvalitativ studie. Vår empiriska studie är huvudsakligen baserad på de personliga intervjuer och den telefonintervju vi gjort. Referensramarna bygger på väletablerade teorier inom området. Resultat: Vår studie har visat att svenska företag laddar sina varumärken med värdena kvalitet, pålitlighet, enkelhet och modern&innovativ. Vi har funnit att dessa värden finns återspeglade i den svenska kulturen både vad gäller national- respektive affärs och företagskultur. / Background: Today many companies are competing to get space in our minds. Companies spend a tremendous amount of money on building strong brands. It is not just about making us aware of their logo, today it’s more about giving the brand a ”soul” and to load it with different values. Due to today’s globalization there is also interesting to look at it from a cultural perspective. To export a brand name into a new market abroad is not the same as just transferring your knowledge and believe it should work in another country and culture. A brand is consciously and unconsciously loaded with values, especially cultural values. In Sweden there are values typically Swedish that might not be obvious to you but still follow us. These values might not fit the new market the company is entering, therefore some values might get left behind, while others are easily transferred to another country. We therefore find it very interesting to study these cultural values. Purpose: The purpose with this essay is to describe which cultural values Swedish company’s brands intend to communicate abroad. Performance: We have done a qualitative study. Our empirical study is based mainly on personal interviews. The frames of references are based on well established theories within the brand- and cultural field.

<p>Bakgrund: Idag slåss många företag om att få en plats i vårt medvetande och de lägger därmed ut stora summor på varumärkesbyggande och varumärkesvård. Det handlar inte längre om att bara pränta in logotypen, utan även att ge sitt varumärke en "själ" och ladda det med olika värden. I och med dagens globalisering är det också ur ett kulturellt perspektiv mer intressant. Men att exportera ett varumärke till en utländsk marknad är inte samma sak som att ta med sig sin kunskap och tro att det ska fungera lika bra i det nya landet. Ett varumärke är medvetet och omedvetet laddat med värderingar, både kulturella och affärsmässiga. I Sverige har vi typiskt svenska värden som man kanske inte direkt tänker på men som faktiskt följer med oss. Dessa värden kanske inte passar in på den nya marknaden, utan vissa värden kanske tas med medan andra byts ut. Vi finner det därmed intressant att undersöka dessa kulturella värden.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva vad för slags kulturella värden svenska företags varumärken avser kommunicera utomlands.Genomförande: Vi har gjort en kvalitativ studie. Vår empiriska studie är huvudsakligen baserad på de personliga intervjuer och den telefonintervju vi gjort. Referensramarna bygger på väletablerade teorier inom området.</p><p>Resultat: Vår studie har visat att svenska företag laddar sina varumärken med värdena kvalitet, pålitlighet, enkelhet och modern&innovativ. Vi har funnit att dessa värden finns återspeglade i den svenska kulturen både vad gäller national- respektive affärs och företagskultur.</p> / <p>Background: Today many companies are competing to get space in our minds. Companies spend a tremendous amount of money on building strong brands. It is not just about making us aware of their logo, today it’s more about giving the brand a ”soul” and to load it with different values. Due to today’s globalization there is also interesting to look at it from a cultural perspective. To export a brand name into a new market abroad is not the same as just transferring your knowledge and believe it should work in another country and culture. A brand is consciously and unconsciously loaded with values, especially cultural values. In Sweden there are values typically Swedish that might not be obvious to you but still follow us. These values might not fit the new market the company is entering, therefore some values might get left behind, while others are easily transferred to another country. We therefore find it very interesting to study these cultural values.</p><p>Purpose: The purpose with this essay is to describe which cultural values Swedish company’s brands intend to communicate abroad. </p><p>Performance: We have done a qualitative study. Our empirical study is based mainly on personal interviews. The frames of references are based on well established theories within the brand- and cultural field. </p>

Efter flertalet skandaler och kriser samt en ökad kunskap om hur jorden påverkas av individers agerande behöver också företag börja ta sitt ansvar. Det utvidgade ansvaret kallas CSR (Corporate Social Responsibility) eller ansvarsfullt företagande och det arbetet kräver självregleringar exempelvis med hjälp av uppförandekoder. Livsmedelsföretag är en bransch där allt fler företag satsar på ansvarsfullt företagande och använder uppförandekoder. Kodernas innehåll och effekt utgör två inriktningar inom forskningen som har studerats tidigare med ett blandat och motsägande resultat angående dess effekt på det etiska beteendet. Dock återfinns relativt få studier om den tredje inriktningen som berör hur koderna transformeras i organisationer och hur kontextuella faktorer kan inverka i processen. Syftet med studien är således att få en ökad förståelse för vad som kan påverka uppförandekodernas effekt på beteende genom att studera en intern transformativ process, det vill säga hur en kod implementeras, används och kommuniceras. Vidare syftar studien också till att skapa förståelse för varför koden fungerar som uppvisat och belysa dess roll i att skapa en etisk företagskultur. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsstrategi för att på djupet skapa förståelse för fenomenet uppförandekoder. En fallstudiedesign utgjordes av en livsmedelskoncern med fokus på två olika butikskedjor, bolag A och B. Huvudsakligen har intervjuer genomförts och kompletterats med information från årsredovisningen, hållbarhetsredovisningen och hemsidan. Resultatet av studien visar att arbetet med uppförandekoden som riktar sig till leverantörerna, påverkas av interna och externa kontextuella faktorer. Främst används koden av personer i inköpsprocessen. På butiksnivå är det dock ingen som känner till uppförandekoden men det framkommer ett eventuellt behov av att även de får mer kunskap om hur arbetet med leverantörerna sker. Dels för att möta kundernas frågor i butik men också för att känna stolthet och trygghet vilket kan stärka deras identitet. Därmed är uppförandekodens roll i att skapa en etisk företagskultur större på central nivå jämfört med butiksnivå, men för att skapa ett genuint engagemang anses ledarna vara viktigast. På butiksnivå innehar det andra dokumentet etiska riktlinjer, med krav inåt i organisationen, en möjlig indirekt påverkan via ledarna eftersom ca 1000 tjänstemän årligen signerar det. Det innebär dock att långt ifrån samtliga medarbetare kommer i direkt kontakt med någon form av uppförandekod. Studien visar därmed att etiska kärnvärden och etiskt ledarskap i kombination utgör ett värderingsstyrt ledarskap som innehar en större roll i att skapa en etisk företagskultur på butiksnivå. / After multiple scandals, crises as well as increased knowledge in how the earth is affected by actions of individuals, there is a need for companies to start owning their responsibility. The extended responsibility named CSR (Corporate Social Responsibility) or responsible business, demands work in form of self-regulations with help from codes of conduct. Grocery retailers are in an industry where more companies aim to be responsible businesses and uses codes of conduct. Regarding the research field of codes, the contents of the codes and their effects make two directions that have been researched earlier with various and inconsistent results regarding the codes’ effect on behaviour. However, little research has been found regarding the third direction, which involves research in how the codes transform in organizations and contextual factors can affect this process. The aim with the study is therefore to receive a greater understanding of what might affect codes’ effect on behaviour, by studying an internal transformation process, that is, how a code gets implemented, used and communicated in the organization. Furthermore, the study aims to explain why the codes work as shown and tries to enlighten its role in creating an ethical corporate culture. The study has been conducted by a qualitative research strategy in order to create a greater understanding for the phenomena that is codes of conduct. A case study design was made with focus on a food group and two of its store chains called firm A and B. Primarily interviews have been completed and complemented by information from the annual report, sustainability report and the website. Results of the study show that the work with the code of conduct directed towards suppliers are being affected by internal and external contextual factors. People involved in the purchase process mainly use the code. At store level however, no one is greatly aware of the code of conduct. Nevertheless, it is apparent that there is a need for more knowledge regarding how the work with suppliers takes place. Partly because there is need to be able to answer customer’s questions, but also because the employees should feel pride and security, which can strengthen their identity. Consequently, the role of the code of conduct in creating an ethical corporate culture is larger on a central level rather than on store level, but in order to create genuine engagement leaders are the most important. On store level, another document called ethical guidelines; aimed inwards the organization, has a possible indirect effect through store managers since 1000 officials annually sign it. This implies that far from all employees come in direct contact with any kind of code of conduct. The study rather shows that the combination of ethical core values and ethical leadership creates a values-based leadership that holds a greater role in creating an ethical corporate culture, on store level.

En tillitsbaserad styrprincip efterfrågar värderingsdrivna organisationer som kan nyttja organisatoriska värdegrunder som styrmekanismer. Frågeställningar behandlade förhållandet mellan organisatorisk värdegrund i relation till organisationsidentifikation, professionell värdegrund och praktiserad värdegrund. En fallstudie tematiserades utifrån 11 intervjuer med enhetschefer och medarbetare från en kommunförvaltning. Utifrån frågeställningarna genererades tillhörande teman. Samstämmigheten med professionell värdegrund relaterade till temana gemensam grundsyn och tydlighet. Med praktiserad värdegrund till temana styrmekanism, konkretisering, samverkan och förut­sättningar. Förhållandet till organisationsidentifikation gav temana närhet, öppenhet, värdekongruens, tydlighet och rykte. Resultatet visade på upplevd samstämmighet mellan den organisatoriska värdegrunden och den professionella samt praktiserade värdegrunden med några avvikelser.  Den organisatoriska värdegrunden hade en del i identifikationsprocessen. Studien kan utveckla förståelsen om värde­grundens roll i identifikationsprocessen samt bidra till att organisationer som ämnar att bedriva värderingsstyrning ges en inblick i ett värdegrundsarbete och påverkande faktorer. Värdegrund kan användas som verktyg vid rekrytering och marknadsföring för att locka individer med önskvärda professionella värderingar.

Problemställning: Syftet med examensarbetet var att bekräfta en position och en tilltänkt målgrupp tilluppdragsgivaren MooreGames som är en ny spelsajt på den svenska spelmarknaden. Studien är även tillför att ta fram en varumärkesplattform som i sin tur sammanfattas i en varumärkesbok. Denna bokkommer internt och externt kommunicera varumärkets värden.Teori: För att kunna få reda på hur vi på ett lyckat sätt skulle identifiera positionen hos varumärketMooreGames studerade vi teorier inom varumärkesutveckling och retorik. Teorierna förvarumärkesutveckling är tagna ur brand managment-området som är en övergripande teori förvarumärkesutveckling. Delarna vi använt oss av inom brand managment-området äridentitetsstrukturen, image hantering, positionering och konsumentens perspektiv. Teorierna omretorik användes för att granska konkurrenternas retorik som sedan ledde till att vi kunde fastställakonkurrenternas positioner.Metod: De empiriska studierna bestod av en enkätundersökning på målgruppen, och en kvantitativinnehållsanalys som mätte konkurrenters användande av retoriska grepp. Den kvantitativainnehållsanalysen bestod av 11 spelsajter som utifrån retoriken analyserats medan enkätundersökningenhar fokuserat på MooreGames tilltänkta målgrupp (killar 18-25år).Resultat: De empiriska studierna visade att den tilltänkta positionen var tillgänglig på spelmarknaden.Denna position innebär att MooreGames skulle kunna ge mer än vinster, i form av pengar, för attkunna särskilja sig från deras konkurrenter. Under målgruppsanalysen såg vi att målgruppen borde ökasmed 5 år, då MooreGames annars kommer förlora en stor del av spelarna på grund av att spelaren ärmellan 23-28 år. Målgruppens intressen är resor, sport, familj och vänner, samt att de ärvinstfokuserade. Den position som föreslås för MooreGames kommer innebära att vinsterna som delasut kommer vara i form av resor och sportevenemang. / Presentation of the problem: The goal of the thesis was to find a position to our client MooreGames,which is a new game site on the Swedish gaming market. Our study will help us develop a brandplatform that will be summarized in a brand book. This book is going to communicate internal andexternal values of the brand.Theory: To learn about how we successfully could find a position to the brand MooreGames westudied the theories of branding and rhetoric. The theories of brand development are taken from theBrand Management area, which is a comprehensive theory of brand development. The parts we usedfrom the Brand Management area are Core Identity, Image Management, Positioning and Consumerbehaviour. The theories of rhetoric were used to examine competitors' rhetoric, which then led us todetermine the positions of the competitors.Method: The empirical studies consist of a survey on the target group and a quantitative contentanalysis that measures the competitors' use of rhetoric. The quantitative content analysis consists of 11gaming sites based on the rhetoric analyzed while the survey has focused on MooreGames intendedtarget group (boys 18-25year).Results: The empirical studies showed that there is a vacant position in the gaming market. Thisposition means that MooreGames could offer more profits in other forms then money to be able todistinguish themselves from their competitors. In the target group analysis, we saw that the targetgroup should be increased with 5 years, or else MooreGames will lose a large part of the playersbecause the average player is between 23-8 years old. Therefore a wider audience in the age 18-30 wasrecommended. The target group interests are travel, sports, party, and that they are profit-focused. Theposition suggested for Moore games will mean that the benefits awarded will be in the form of traveland sporting events. / Den producerade varumärkesboken bifogas som en bilaga

Grafiska profiler har ofta liknande innehåll men ser självklart olika ut för olika verksamheter och varumärken. En cityförening är ett samarbete mellan flera olika aktörer som vill kommunicera med sina målgrupper och samtidigt förmedla det som föreningen tillsammans står för.  Studiens syfte är att ta reda på vad som bör ingå i en grafisk profil för en cityförening och vilka speciella faktorer som finns vid framtagandet av cityföreningars grafiska profiler. För att påvisa möjligheterna till applicering i det som undersökts, används Mjölby City som exempelfall och studien ska generera riktlinjer för Mjölby Citys grafiska profil. För att svara på studiens frågeställningar har en kvalitativ metod används i form av kvalitativa intervjuer och en fokusgrupp i form av en workshop. Intervjuerna har legat till stor vikt vid undersökningen av de speciella faktorerna, då intervjuer har gjorts med företagsrepresentanter som har skapat eller bearbetat grafiska profiler för cityföreningar. Fokusgruppen utfördes för att ta reda på Mjölby Citys identitet, något som bör ligga till grund då en grafisk profil utarbetas. En kvalitativ intervju med en kommunikationsbyrå har också gjorts för att understryka betydelsen av fokusgruppen. I analysen framkommer det att den teoretiska utgångspunkten och den framtagna empirin är eniga i flera aspekter. Studiens slutsatser bygger på att det finns en del speciella faktorer att ta hänsyn till när det gäller cityföreningars grafiska profiler. En cityförening behöver en tydlig grafisk profil och de bör ta hänsyn till att det finns en tredelad målgrupp: besökare, investerare och invånare. Det är viktigt att ta hänsyn till omgivande faktorer så som politik i området, den lokala utvecklingen och marknaden. En grafisk profil för en cityförening bör bygga på kärnvärden och en karaktäristisk identitet. Den grafiska profilen bör vara bred så att alla föreningens verksamheter inryms under den och den ska gå att kombinera med samarbetspartners visuella uttryck. Kulörer bör definieras i den grafiska profilen som kan delas in efter årstider, högtider och evenemang.  Innehållet i Mjölby Citys grafiska profil bör genomsyras av föreningens identitet och kärnvärden. Den bör innehålla en tydlig logotyp och olika harmoniserande färgpaletter för olika händelser. Den bör innehålla definierade teckensnitt, en antikva och en linjär och om Mjölby City finner en lämplig tagline bör även den finnas med i den grafiska profilen. / Corporate visual identities often a have similar kind of content, but of course they differ depending on the corporation or brand. A city center association is a collaboration of a number of different companies willing to communicate with their target groups and in the same time conveying what the association stands for. This thesis work aims to find out what should be included in a corporate visual identity of a city association and what special factors can be found in the development of these kind of corporate visual identities. To demonstrate the applicability of the study, Mjölby City is used as a case study and guidelines for Mjölby City’s visual identity will be generated. To answer the frame of questions of the study, a qualitative method is used in the form of qualitative interviews and a focus group. Considering the aim of finding special factors, the interviews have been of great importance. They were conducted with company representatives who have worked with visual identities for city associations. The focus group was conducted to find out what Mjölby City’s identity is, which is of great importance when a corporate visual identity is developed. A qualitative interview with a communications agency has also been held to emphasize the importance of the focus group. The analysis shows that the theoretical basis and the derived empirical data are in agreement in several aspects. The study findings are based on the existence of special factors to consider during the development of city association’s visual identities. A city association needs a clear visual identity and one should take into consideration that there are three target groups: visitors, investors and residents. It is important to take environmental factors into account such as policies in the region, local development and the marketplace. A city association’s visual identity should be based on core values and distinctiveness. The visual identity should be broad so that all the association’s activities are housed under it. The width is also important for the possibilities to combine it with partners’ visual identities. Colours should be defined in the visual identity program and they should be be classified according to seasons, celebrations and events. The contents of Mjölby City’s visual identity should be permeated of the association’s identity and core values. It should contain a distinct logo and various harmonizing colour palettes for different events. It should also contain defined fonts, one roman and one linear font, and if Mjölby City finds a suitable tagline this should also be included in the visual identity program.

The purpose of this study is to examine what characterizes brand identity and positioning regarding festivals on the current Swedish festival market. In relation to our purpose we are also going to analyze how festival attendees relate to a festivals brand identity. Our research question is as follows: What characterizes festivals brand identity and positioning on the current Swedish festival market? This study has been written with a qualitative research method and an inductive approach. Our empirical foundation is built on a rich content based on personal interviews. We interviewed in total 17 people who all have vast knowledge in our field of study. Five of our respondents have great knowledge within the festival business while the other 12 are experienced festival attendees. In our final chapter we present our conclusions that we have reached through our analysis of the empirical materials that we have weighed against theoretical framework. The conclusions we have reached are that the festivals are dependent on their core values which is a part of their brand identity, that in turn defines their positioning on the market. Festivals also need to offer added value in order to attract new customer and to maintain their current relationship to their customers.