Gender mainstreaming has been the official strategy for Swedish equality work since the mid-1990s. Municipal organizations have an important function in this work, with their roles as implementation bodies at local level. This paper aims to analyze a gender equality policy from one Swedish municipal. Furthermore we analyze the policies implications for the practical work within the organization. Using Norman Fairclough’s critical discourse analysis (CDA), this study examines a Swedish municipal gender equality policy and how it is practiced. Focus lies on how gender equality is defined, what is at center of gender equality work and how this work is organized. An interview with a manager has been conducted for the purpose of examining the consequences the policy has on gender equality in a practical sense within the organization. This paper has found that it is not just about practical behavior in the traditional sense, but also that language itself is a form of behavior. The results help understand how language is a form of doing gender.

I medier har det larmats om att allt fler unga tjejer som besöker ungdomsmottagningar uppvisar skador efter samtyckt samlag. Studiens syfte var att undersöka fenomenet genom att besvara två frågeställningar om hur ungdomsmottagningar arbetar med unga tjejer (13–25 år) som misstänks ha- eller uppvisar skador till följd av samtyckt sex, samt vilka orsaker de tillskriver skadorna. Detta gjordes genom en kvalitativ ansats utifrån semistrukturerade intervjuer med sex yrkesverksamma på olika ungdomsmottagningar i Sverige. Intervjuerna analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade på att skador kan uppstå till följd av fysiologiska besvär som förvärras av penetrerande sex eller av bristande förberedelser inför samlag. Däremot framhävde resultatet gråzoner i ungas samtyckesutövning såsom att ungas samtycke kan undermineras av bristande kommunikation, psykisk ohälsa eller av att sex används i självdestruktivt syfte. Sexualiserade medier och pornografi kan också socialisera unga i skeva föreställningar om sex, och könade sexuella manus kan utgöra en påtvingande drivkraft på unga tjejer att samtycka till samlag. Respondenterna arbetar med fenomenet (1) förebyggande och normativt genom kunskapsspridning, (2) individanpassat med fysiska undersökningar, samtalsstöd och remittering till specialistvård, samt (3) sonderande för att fånga upp sexuellt utsatta ungdomar. Studiens slutsatser är att fenomenets omfattning är svår att avgöra, likaså att urskilja skadornas orsaker som kan grunda sig i samverkan mellan individuella riskfaktorer och strukturella eller normativa samhällsbetingelser. / In the media it has been brought to attention that more and more young girls that visit youth clinics show injuries after having consensual intercourse. The purpose of the study was to investigate the phenomenon by answering two questions relating to how youth clinics work with young girls (13-25 yrs) who are suspected of having or showing injuries after consensual sex, and what causes they attribute these injuries. This was done through a qualitative approach based on semi-structured interviews with six professionals who work at various youth clinics in Sweden. The interviews were analyzed through thematic analysis. The results showed that physiological disorders can be exacerbated by penetrating sex or by lack of preparation before intercourse. On the other hand, the result emphasized gray areas in young people's practice of consent, such as that young people's consent can be undermined by lack of communication, mental illness or by sex being used self-destructively. Sexualized media and pornography can also socialize young people in skewed notions of sex and gendered sexual scripts can be a coercive force for young girls to consent to intercourse. The respondents work with the phenomenon (1) preventively and normatively through the dissemination of knowledge, (2) individually adapted through physical examinations, counselling and referral to specialist care, and (3) probing to reveal sexually vulnerable young people. The study's conclusions are that the extent of the phenomenon is difficult to determine, as well as to distinguish the causes of the injuries that seem to be based on the interaction between individual risk factors and structural or normative societal conditions.

Denna studie undersöker hur några förskollärare och rektorer resonerar kring vilka material och leksaker som ska erbjudas barn i den pedagogiska miljön och hur inköp planeras utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Dessutom undersöks vilka utmaningar som kan finnas i att skapa en jämställd miljö. Tre förskolor deltar i studien. En förskollärare och en rektor från varje förskola intervjuas. Resultatet visar att det finns två uppfattningar om hur en jämställd miljö skapas. Den första är att allt material, könsneutralt och stereotypt, ska erbjudas och alla barn ska få använda det. Den andra är att könsstereotypa leksaker och material ska undvikas för att förhindra att stereotypa mönster uppstår. Begränsningar för att uppnå en jämställd miljö har identifierats i avtal, budget, vårdnadshavare och förhållningssätt.

No description available.

Denna uppsats presenterar en kvalitativ studie av fenomenet osynligt arbete bland svenska högstadielärare. Genom att genomföra 13 semistrukturerade intervjuer med manliga och kvinnliga högstadielärare är syftet att undersöka hur fenomenet osynligt arbete ser ut inom svensk högstadieskola. Studien intar ett genusperspektiv och det teoretiska ramverket är Joan Ackers teori om könade organisationer. Vidare använder studien även Trudy Bates relationella modell av Ackers fem könade processer. Genom att använda detta perspektiv kan studien identifiera eventuella könsmönster som kan uppstå i relation till upplevelsen av osynligt arbete. Utifrån två forskningsfrågor har resultaten kunnat visa att det finns många olika typer av osynligt arbete inom läraryrket på svenska högstadieskolor. Allt från att bygga starka relationer med elever, ansvara för anteckningar på möten, till olika former av hushålls- och underhållsarbete med mera, har identifierats som osynliga arbetsuppgifter. När det gäller könsskillnader kan resultaten vidare visa att det vanligtvis är kvinnor, som i större utsträckning, utför den här typen av uppgifter. När det kommer till hur lärare påverkas av osynligt arbete, i relation till deras arbetsmiljö, visar resultaten att det är kvinnor som drabbas mest negativt. Exempelvis beskrivs stress och utbrändhet som vanliga företeelser inom yrket. Även om manliga lärare också kan drabbas, tyder resultaten på att dessa företeelser är vanligare bland kvinnliga lärare. Resultaten visar vidare att kvinnliga lärare i större utsträckning tar till medvetna strategier för att hantera sin arbetsmiljösituation. Samtidigt beskrivs de kvinnliga lärarna ha svårare att sätta gränser. Trots att det svenska skolväsendet ofta betraktas som en könsneutral organisation går det av denna studie att dra slutsatsen att denna typ av arbetsplatser påverkas av samhälleliga könsnormer. Rekommendationer för framtida studier av osynligt arbete inom läraryrket diskuteras. / This paper presents a qualitative study of the phenomenon of invisible work among Swedish high school teachers. Through the conducting of 13 semi-structured interviews with male and female high school teachers, the aim is to investigate how the phenomenon of invisible work appears in Swedish upper secondary schools. The study adopts a gender perspective and the theoretical framework is Joan Acker’s theory about gendered organizations. Furthermore, the study also uses Trudy Bates relational model of Acker's Five Gendering Processes. By using this perspective, the study can identify any potential gender patterns that may occur in relation to the experience of invisible work. Based on two research questions, the results have been able to show that there are many different types of invisible work within the teaching profession at Swedish high schools. Everything from building strong relationships with students, being responsible for taking notes at meetings, to various forms of household and maintenance work and more, have been identified as invisible work tasks. Regarding gender differences, the results could further show that women usually carry out these types of tasks in greater occurrence. When it comes to how teachers are affected by invisible work, in relation to their work environment, the results also show that women are the ones who are most negatively affected. Stress and burnout are for example described as common phenomena in the profession. Although male teachers can also be affected, the results suggest that these phenomena are more common among female teachers. The results further show that female teachers to a greater extent use conscious strategies to manage their work environment situation. At the same time they are described as having more difficulty setting boundaries. Despite the fact that the Swedish school system is often considered as a gender-neutral organization, it is possible to conclude from this study that this type of workplace is influenced by societal gender norms. Recommendations for future studies of invisible work within the teaching profession are discussed.

This essay examines policy discourses in the 30th Baltic Parliamentary Conference held in 2021. By examining several policy proposals from the resolution adopted by the participants, as well as related key documents and speeches from parliamentarians, the underlying assumptions and logics shaping these policys are examined. The thesis analyses whether there are gendered patterns in the policy discourses. The policy areas examined are about cooperation, identity, climate, and the environment. The material is analysed by combining the theory feminist discursive institutionalism and by using Carol Bacchi's method "What's the problem represented to be?". The conclusions are that there are many underlying problematisations that contribute to shaping policies in the 30th Baltic Sea Conference, which are supported by hidden gender coded language. The problematisations underpinning the policys are ”hiding” other ways of evaluating and shaping problems, solutions, and policy areas.