Manligt- och kvinnligt ledarskap samt jämställdhet mellan könen är en het debatt som ständigt är aktuell och omdisuterad. Det finns teorier som styrker stereotyper och normer i samhället genom att hävda att det finns skillnader mellan manligt- och kvinnligt ledarskap. Samtidigt finns det också teoerier som visar att det inte finns biologiska skillnader mellan könen och deras ledarskapsförmågor. Det finns också en ständigt pågående debatt och därigenom också delade åsikter kring hur olika organisationer ska bli mer jämställda. Vi vill genom en kvalitativa studie undersöka vad det finns för föreställningar kring positiva särbehandlingsmetoder inom en av Sveriges största myndigheter, polisen. Vårt syfte är också att utveckla en förståelse för det jämställdhetsarbete som utförs inom myndigheten. Genom att hålla semistrukturerade intervjuer med sex polischefer runt om i Sverige och tolka deras berättelser med hjälp av valda teorier uppfattade vi att polischeferna tycks vara negativt eller tveksamt inställda till positiva särbehandlingsmetder. Vi utvecklade också en förståelse för att det finns ett ständight pågående jämställdhetsarbete inom myndigheten genom olika metoder samt att det tycks finnas omedvetna fördomar och stereotyper kring manligt och kvinnligt ledarskap.

Sverige är ett av de mest jämställda länder i världen när det kommer till arbetsmarknaden mellan kvinnor och män (Magnusson, 2002). Omfattande fältexperiment (Carlsson & Sinclair, 2017)  har visat att det förekommer mycket lite diskriminering utifrån kön när män och kvinnor med motsvarande meriter söker samma tjänster. Med tanke på att arbetsmarknaden trots detta är ojämställd i flera avseenden (Magnusson, 2002) är det möjligt att man trots allt upplever diskriminering vid anställning (Andersson, 2011). Studien är experimentell med syftet att undersöka upplevelse av diskriminering i anställningsprocessen. Frågeställningen  var  om det finns skillnader i upplevd diskriminering för ett typiskt kvinnligt-, manligt- samt könsneutralt namn på den arbetssökandes CV till ett könsneutralt yrke. 180 studenter besvarade en enkät med en fiktiv historia om en arbetssökande som blev nekad till 7 av 10 arbetsintervjuer. Tre olika formulär delades ut, ett med ett typiskt kvinnligt-, manligt och könsneutralt namn som sedan bearbetades statistiskt. Resultatet från studien tyder på att arbetssökande i scenariot med ett könsneutralt- och kvinnligt namn upplevdes mer diskriminerad än arbetssökande med ett manligt namn. Slutsatsen av studien är att arbetssökande med ett kvinnligt- samt könsneutralt namn upplevs bli mer diskriminerad under en arbetsrekrytering till ett könsneutralt yrke än vad en arbetssökande med ett manligt namn upplevs bli.

I syfte att undersöka på vilket sätt flickor diskrimineras i svenska domstolar, utfördes en kritisk diskursanalys ur ett genusperspektiv på utvalda domar. Efter en genomgång av kammarrättens domslut från år 2021 under lag (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU), § 3 rekvisit något annat socialt nedbrytande beteende valdes sju pojkars respektive sju flickors domslut ut. Med Faircloughs tredimensionella modell som verktyg, analyserades textens struktur, vokabulär och grammatiska uppbyggnad, samt vad som inkluderas och exkluderas i domslutens text. I analysen av de utvalda domsluten konstaterades att flickor och pojkar framställdes på olika sätt och fick olika handlingsutrymme utifrån rekvisitet något annat socialt nedbrytande beteende. Vi fann tecken på att de asociala normer rekvisitet bygger på visade på en diskriminering och paternalisering av flickor. En sådan könsskillnad i kategorisering av flickor och pojkar kan bidra till en rättsosäkerhet i domstolsbesluten, där lika fall får olika utfall. Flickorna i vårt material dömdes således efter andra normer och snävare gränser än pojkarna. Vår studie grundade sig i tidigare forskning, men utvecklades även med nya upptäckter. Dessa byggde på förtryckande och förlegade normer, vilket tydde på en existens och upprätthållning av historiska diskurser. Diskurserna var således de samma som i tidigare forskning, men i takt med att samhället har förändrats och nya sociala problem har uppstått blev utfallen annorlunda.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om diskriminering i rekryteringsprocessen med utgångspunkt från 13 deltagare som på olika sätt arbetar med urval och anställning på sina arbetsplatser. Studien genomfördes med kvalitativ metod och materialet samlades in med hjälp av semi-strukturerade intervjuer. Deltagarna var mellan 23 till 59 år varav 6 var kvinnor och 7 var män. Deltagarna kom från en och samma organisation men tillhörde kontor placerade på sju olika orter i Sverige. En tematisk analys tillämpades för att tolka det insamlade materialet. Resultatet visade att diskriminering tenderar att uppstå i samspel mellan organisationsstrukturer och individer. Trots detta uppgav samtliga deltagare att grundläggande rekryteringsmetodik är förhållandevis objektiv.

No description available.

The present study examines the status of the UN Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW) in Japan, with due regard to the status of treaties in general as sources of rights and obligations in the country. Further, the study aims to ascertain whether the said Convention has been properly implemented and enforced, and to demonstrate obstacles causing deficiencies and shortcomings in regards to combating discrimination against women in the labour market. In theory, treaties enjoy a high status in Japan, however, human rights treaties are rarely directly applied by the courts. Although certain legislative reforms have been undertaken to bring domestic law into harmony with the CEDAW, the Convention has had a limited impact. The domestic legislation fails to prohibit all forms of discrimination against women and the prohibitions, as well as the statistical targets for female representation, lack the backing of an effective enforcement mechanism. Additionally, the Japanese judiciary has been reluctant to accept arguments based on the CEDAW and, so far, no litigants have prevailed explicitly on the grounds of the Convention. The vague wording of the CEDAW makes the provisions easy to circumvent, which stresses the importance of bridging discrepancies between the treaty rules and domestic law. Finally, the Government of Japan needs a more comprehensive approach in addressing the issue of sex discrimination in the labour market, which includes working proactively to modify discriminatory practices and stereotypes.

This thesis aims to study and compare gender discrimination in terms of son preferences in Kerala and Uttar Pradesh in India. It also aims to explain how son preferences appears in these states. This study uses Judith Butler’s (2007) and Yvonne Hirdman’s (2001) gender theories to explain the gender discrimination in the different states. Research shows that the son preference in India is strongly permeated in many parts of the country. This is mainly due to the deep-rooted patriarchal system that exists in India. The results show that this is particularly prominent in Uttar Pradesh than in Kerala. Previous research and the existing theories show that the strong son preferences that exists in the Indian society results in many women and young girls being discriminated. Through the gender perspective, this can be explained by the social constructions that are created in society. There are social and cultural norms and an unchanging cultural law that has been passed on for generations, where the roles of men and women in society are constructed and implemented. The social press on women, from both society and families to give birth to sons, leads to many devastating consequences and adversities for both women and young girls.

<p>The purpose of this degree project is to study a work evaluation project in a municipality, on the basis of key participants. The municipality is the employer, per-forming the workplace project and the chief objective is to reach gender equality between the employees. Equal pay for equal work. Through work evaluation is it pos-sible to find out which of a lot of different jobs, which have equal requirements. The jobs, which have equal requirements, should have equal pay. </p><p>According to Swedish law, all employers need to analyse and survey their salary/wage distribution, to identify and remedy sexual discrimination concerning that area. One way to do that is to do a work evaluation and to study the result. Studying the result was what the municipality was doing, when got in contact with it. My focus is to find out what the central issues, problems and hinders are, or can occur when an employer is trying to follow the law.</p><p>This study is based on qualitative research. The empirical material (interviews and ob-servations) from key participants, who took part in the project in the municipality, is presented through excerpts. They speak about different problems and other aspects they have experienced during the work process with the result from the evaluation project. The material is then analysed in the light of different theories. The theories treat areas as gender and organisation. </p><p>For example is not al of the involved unions of the same opinion about the project. Money is one aspect that the key persons talk about and the circumstances around how to reach the goals of the project is another subject. The result of the study has shown that it could be useful within the project to have greater concern about the system of gender and to stronger point out the gains of ex-tended gender equality. Thou a lot of money are needed if equal pay for equal work should be reached, the gain in efficiency from the employed might compensate that.</p>

Reklam kan ibland anses framställa kvinnor och män på ett nedvärderande sätt. I Sverige har alla rätt att anmäla den reklam som anses vara könsdiskriminerande. Anmälan görs till Reklamombudsmannen (RO), bestående av näringslivets självreglerande system, som bedömer reklamen utifrån Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Detta görs utifrån tre kriterier, vilka säger att reklam inte får: framställa kvinnor eller män som rena sexobjekt som kan anses kränkande (sexistisk reklam); ge en nedvärderande stereotyp bild på könsrollerna (schabloniserande reklam); eller på något annat sätt vara uppenbart könsdiskriminerande. Denna undersökning syftar till att jämföra RO:s syn på sexobjekt, nedvärderande stereotypa könsroller och sexism, med genusteorins syn på samma begrepp, för att därigenom kartlägga och analysera en eventuell skillnad mellan dem. Utgångspunkten i genusteorierna är genusordningen. Undersökningen är kvalitativ och utförs med en semiotisk analys av 16 reklamer, som blivit anmälda hos RO. Resultatet av den semiotiska analysen jämförs sedan med RO:s bedömning av samma reklam. Resultatet av undersökningen visar en skillnad mellan RO och genusteorins syn på könsdiskriminerande reklam. Denna skillnad grundar sig till viss del i hur de olika begreppen tolkas, men framförallt i vad som anses vara nedvärderande och acceptabelt. / The usage of images of women and men in advertisements is subject to regulations regarding their discriminating presentation as sex objects and arrangement as stereotypical gender roles. In Sweden, every person is given the right to file complaints about individual advertisements to Reklamombudsmannen (RO), a self-regulation agency, which analyzes the complaints in accordance to the Consolidated ICC Code and decides whether the reported advertisements infringe the rules laid out by it. These regulations define three categories: 1. advertisements presenting women or men simply as sex objects; 2. advertisements using stereotypical gender roles; and 3. advertisements using obvious gender discriminating imagery. Companies are required to withdraw advertisements that fall under at least one of these three categories as decided by the RO. This thesis aims at comparing the view on the term sex objects, on devaluing stereotypical gender roles and on sexism as exhibited by the RO with the definitions of the same concepts originating from gender theory in order to identify and analyze a possible disparity between them. Starting from the theory of gender systems, this qualitative investigation, in its first step, semiotically analyzes 16 advertisements that have been reported to the RO. The results of these analyses are then compared to the individual verdicts and their reasons as given by the RO. As a result, this comparison shows a discrepancy between the view of the RO and gender theory on discriminating advertisements and imagery. This is due to differing views and definitions of the individual terms discussed in this thesis as well as conflicting opinions as to when this form of presentation of women and men is acceptable, specifically in the area of advertising.

En diskussion om könsdiskriminerande reklam har pågått sedan 1970 – talet. Än idag har det inte reglerats om könsdiskriminerande reklam och det har passerat ca 40 år. Det har pågått i sådan lång tid på grund av att experter i området har uttryckt att könsdiskriminerande reklam skyddas utav grundlagen. Könsdiskriminerande reklam anses skyddas av tryck- och yttrandefriheten på grund av att sådan reklam innehåller värderingar och åsikter. När det handlar om reklam, förväntas det omfattas av marknadsföringslagen, men lagen omfattar inte könsdiskriminerande reklam. Detta kom marknadsdomstolen (MD) fram i ett fall som heter MD 1976:8 och menade att marknadsföringslagen skyddar enbart konsumenter och näringsidkare, men inte konsumenternas integritet var för sig. För att handskas med könsdiskriminerande reklam har näringslivet skapat en självreglering, som heter Reklamombudsmannen (RO). RO har till uppgift att göra en bedömning om vad som kan uppfattas som könsdiskriminerande reklam enligt Internationella Handelskammarens regler. När RO kommer fram till att en marknadsföring är könsdiskriminerande, så är dessa besluten inte bindande. RO:s sanktioner är enbart att publicera överträdelsen. Uppsatsens uppgift är att antingen verifiera eller falsifiera argumenten om lagstiftning är möjlig och om RO:s arbete fungerar. Detta har skett i uppsatsen genom att ha frågeställningen, ”Skulle en lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam strida mot grundlagen eller Marknadsföringslagen 2008:486 (MFL)?”. Denna frågeställning utreds med hjälp utav den rättsdogmatiska metoden.  Problemen i att lagstifta om könsdiskriminerande reklam finna inte enbart i juridiken, utan det finns även ett problem ur ett samhällsperspektiv genom konsekvenser av en sådan lagstiftning. Enligt lag så får en sådan framställning fortfarande ske. För att utreda om samhället har ett behov av en lagstiftning i området har främst ett rättsociologiskt och en empirisk perspektiv använts. Att lagstifta i området skapar ett samhällspåverkan och samhällsmarkering. Könsdiskriminerande reklam motverkar exempelvis jämställdheten och dess utveckling. Uppsatsen kommer utreda om en lagstiftning kommer hjälpa eller hämma samhället. Det som sägs i uppsatsen är bland annat att det finns en riska att med en lagstiftning att färre ärenden prövas och att lagstiftningen inte skulle följa samhällsutvecklingen. Därav lyder den andra frågeställningen att ”Bör det finnas en lagstiftning om könsdiskriminerande reklam, eller kan samhället handskas med detta?”. Könsdiskriminerande reklam motarbetas genom näringslivets egenåtgärder, med andra ord RO. Men räcker det att enbart RO handskas med könsdiskriminerande reklam och att det inte finns en lagstiftning i området. Hur har det funkat för stiftelsen hittills. Här kommer det göras en sammanställning på vad som hittills har bedöms som könsdiskriminerande reklam, genom att ta upp flera exempel på marknadsföring. Detta för att få en förståelse kring hur RO arbetar i praktiken och för att besvara på frågeställningen ”Hur väl fungerar RO:s arbete emot könsdiskriminerande reklam?”.  Reklam som är könsdiskriminerande skapar båda samhälleliga och juridiska problem. En diskussion pågår genom hela uppsatsen och det kommer inte finnas en enkel lösning till hands.