Abstract This paper is based on a research conducted in a medium sized company, situated in Sweden, with the intent to study possible connections regarding views of gender and the existing sex segregation within the company. How is gender constructed, and does it exist representational ideas of the sexes, that leads to restrictions for men and women to be working within different areas of the company? Why are there such few women working within the company? Through five interviews with employees within the company, three women and two men, I found answers to these questions. My thesis and the specific questions were categorized into three different themes. The first theme aims to understand the interviewees’ discussions of gender and labour. In the next theme I focus on situations described by my interviewees, where acts of differentiating and favouritism based on gender have occurred. The third theme consists of the interviewee’s standpoints of why there is a minority of women in the company. To understand how gender is created and carried out in the company I utilize a theory called the gender system, developed by Yvonne Hirdman, which is a system where the sexes are divided, separated and the higher value is given to the male. I also use a combination of different theories of genderization of phenomenons, which is the process where a phenomenon is imprinted with a certain gender as a way to naturalize the order of the gender system. The process of genderization becomes visible when labour, occupational tasks, qualifications and behaviour are being discussed by the interviewees. For example; technical interests are genderized as male qualities, while tasks performed in the reception desk is seen as female qualities. Through the genderization of different phenomenons, women are excluded from male gendered spheres and women who trespass those spheres encounter suspicions due to the fact that her sex does not imply the qualities that are needed for the occupational tasks. The management within the company is also affected by the process of genderization, which becomes evident when the interviewees discuss different events that have taken place where management is involved. As a consequence, women who apply for occupations are probably less likely to get employed compared to that of men. Women are also held back at the company whereas men are more likely to have jobs assigned to them. Clearly, males are being favoured in this company and views on gender are one consequence of that favouritism, as well as the male dominance of the company as a whole. Male dominance will exist as long as both sexes are being held, separated and differentiated with genderization. Keywords: genderization, sex segregation, gender and organizations, gender systems and work / Denna studie baseras på en undersökning utförd på ett medelstort företag i Sverige, med syfte att undersöka om det finns någon koppling mellan attityder till kön och den könssegregering som existerar på arbetsplatsen. Hur skapas kön, och finns det attityder som begränsar mäns och kvinnors möjligheter att arbeta inom olika delar av företaget? Hur kommer det sig att det finns så få kvinnor på företaget? Mina svar söker jag genom fem intervjuer med anställda på företaget, varav tre är kvinnor och två är män. Mina tre frågeställningar har delats in i varsitt tema, där det första temat problematiserar de könsattityder som uppkommer och kopplas till arbete. I tema två ligger fokus på särbehandling och beteende kopplat till kön, medan tema tre innehåller informanternas förklaringar och mina tolkningar till den rådande könssegregeringen. Med hjälp av Yvonne Hirdmans teorier om genussystemets isärhållande av könen och mannen som norm, samt med diskussioner om de processer som vanligen kallas könsmärkning, könskodning, eller beköning försöker jag förstå hur kön görs och används på företaget. I mitt arbete att använder jag ordet beköning när jag vill förklara processen då kön kopplas samman med ett fenomen som sedan uppfattas som naturlig. Beköningsprocessen skymtar upprepade gånger då informanterna talar om yrke, arbetsuppgifter, kvaliteter och beteende, exempelvis bekönas teknik och elektronik som manliga intressen och kunskaper, medan expeditionssysslor bekönas som kvinnliga uppgifter. Genom beköningen av kvaliteter, intresse, arbetsuppgifter och yrke utestängs kvinnor från det som bekönats som manligt. Exempelvis uppstår misstänksamhet då en kvinna rekryteras till ett område som bekönats manligt, där misstänksamheten består i att hennes kön inte förväntas ha de kvaliteter som tjänsten kräver. Även i beskrivningar kring ledningen framkommer hur beköningen påverkar även deras föreställningar, vilket leder till att kvinnor som söker troligtvis har svårare att få tillträde till tjänster än män, och arbetsuppdrag har tilldelats män i högre grad än kvinnor. Här blir det tydligt att det pågår en särbehandling på arbetsplatsen, till mäns fördel och till kvinnors nackdel. Sammantaget kan också konstateras att attityder om kön har betydelse för upprätthållandet av mansdominansen på företaget. Könssegregeringen kvarstår så länge könen hålls isär och ges bekönade kvaliteter, och männen särbehandlas.

I denna studie har vi undersökt hur kön uttrycks på Instagram i kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Vi ville undersöka om det fanns skillnader och likheter mellan hur olika arbetsgivare som representerar kvinno respektive mansdominerade yrken publicerar inlägg. Forskning visar att många företag använder sig av just Instagram i employer branding syfte, för att nå ut till potentiella medarbetare. Forskning visar även att arbetsmarknaden är könssegregerad och att bild och text kan illustrera föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. Vi har genomfört en kvalitativ analys med kvantitativa inslag där vår metodologiska utgångspunkt varit diskursanalys. 150 Instagraminlägg har analyserats i tre olika kvinnodominerade yrken och 150 inlägg i tre olika mansdominerade yrken. Resultatet av vår studie visar att kön uttrycks på ett könsstereotypiskt sätt i både bild och text i såväl kvinnodominerade yrken som mansdominerade yrken. Detta visades till exempel genom att sätta prefixet kvinna innan eller efter titlar inom mansdominerade yrken. Inom de kvinnodominerade yrkena syntes det genom att kvinnorna framställdes som glada och trevliga medan männen framställdes som hårt arbetande. Resultatet visade även ett fåtal Instagraminlägg där kön uttrycktes på ett könsneutralt sätt. Denna könsstereotypiska framställning syntes främst inom kvinnodominerade yrken vilket kan bero på att mansdominerade yrken inte vill feminiseras och att mansdominerade yrken har mer tryck på sig från samhället att inkludera kvinnor.

Könssegregeringen på arbetsmarknaden i Sverige är fortfarande stor. Att män och kvinnor befinner sig inom olika branscher och arbetsplatser medför konsekvenser för deras arbetsmiljö och hälsa. I denna uppsats studerades en mansdominerad arbetsplats med syfte att undersöka hur kvinnor upplevde sin arbetsmiljö. Studien behandlade både upplevelsen av fysisk och psykosocial aretsmiljö, samt hur respondenterna upplevde att de behövde anpassa sitt beteende för att hantera att arbetsplatsen var mansdominerad. Detta för att skapa en större förståelse för hur sociala normer och arbetsmiljö påverkas av att den är mansdominerad, samt hur detta i sin tur påverkar kvinnors upplevelse av arbetsplatsen. Metoden som användes i studien hade en kvalitativ ansats, där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att respondenterna skulle få möjlighet att fritt uttrycka sina upplevelser och erfarenheter. Resultatet bearbetades genom transkribering och tematisk analys av materialet. Det som framgick i denna studie var att kvinnorna som intervjuades upplevde att arbetsstationernas utformning och den sociala miljön på arbetsplatsen premierade män. Vidare framkom det hur traditionella maskulina normer och ideal återspeglades och upprätthölls i organisationen genom att den var mansdominerad. Dock upplevde respondenterna att organisationen till viss del aktivt arbetade med att motverka dessa rådande normer för att förbättra arbetsmiljön för alla anställda

Följande arbete ämnar att problematisera och undersöka könsstereotypiska val på grundskolenivå. Uppsatsens syfte är att undersöka hur det kommer sig att högstadieelever har benägenhet att göra könsbegränsade gymnasieval och till vår hjälp kommer vi utgå ifrån följande frågeställning: Vilka faktorer i relation till kön påverkar elever att välja gymnasieprogram? Denna uppsats baseras på tre teoretiska koncept, den första Careership skriven av Phil Hodkinson och Andrew C. Sparkes samt den andra är Circumscription and Compromise skriven av Linda S. Gottfredsson. Careership inkluderar begreppet habitus och menar på att faktorer så som en individs familj, kön, miljö och etnicitet påverkar individens val i framtiden. Utöver habitus är också handlingshorisont ett återkommande begrepp i teorin och innebär möjligheterna som existerar för individen. Den andra teorin beskriver utvecklingen av yrkesambitioner och inkluderar olika utvecklande stadier som vidare leder till självuppfattning. Utöver dessa har vi även valt att ha med en renodlad förklaring om genus och boken vi använt oss av till detta är Genus - om det stabilas föränderliga former skriven av Yvonne Hirdman. För att kunna undersöka vårt valda tema har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med elever från årskurs nio. Vi intervjuade sex elever på olika skolor i Malmö, varje intervju tog cirka trettio minuter. Intervjuerna spelades in med tillstånd av intervjupersonerna och transkriberades sedan av oss författare. Vid val av våra intervjupersoner har vi tagit hänsyn till syftet med undersökningen och därav kommit fram till att den målgruppen är mest passande. Materialet analyserades utifrån en innehållsanalys med ett kodschema som bestod av konstruktionen av manligt/kvinnligt, social påverkan, etnicitet/kultur, socialklass och självuppfattning. Dessa faktorer har vi identifierat i vår undersökning och därför valdes de ut för kodning. Arbetet landar i att det går att identifiera en uppenbar könspåverkan när elever gör sina gymnasieval och det kommer tydligt fram att flera av dem är bundna till könsstereotyper på olika sätt. På vilka sätt detta yttrar sig ser olika ut från individ till individ, men påverkan baserat på kön existerar, oavsett om eleven är tjej eller kille.

Soldatyrket är ett könssegregerat yrke. Trots det finns det få studier om vad som får unga kvinnor att vilja göra värnplikten. Syftet med studien är att börja fylla forskningsluckan och bidra med ny kunskap om icke könsstereotypa val. Frågeställningarna som besvaras är: “Vad påverkas unga kvinnor (på uniformsförberedande gymnasieprogram) av i deras vilja att göra värnplikten?”, “Vilken bild har de av soldatyrket?” och “Vilka skillnader och likheter finns mellan deras bild av soldatyrket och den bild unga kvinnor (på uniformsförberedande gymnasieprogram) som inte vill göra värnplikten har av yrket?”. Undersökningen genomfördes med kvantitativ metod i form av en digital enkät. Resultatet analyserades utifrån Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser, Hirdmans teori om genussystemet samt en teori som vi valt att kalla för teorin om maskulin militär diskurs. Resultatet visar att unga kvinnor som vill göra värnplikten gör det av intresse, en önskan att bryta normer och på grund av den sociala miljö de lever i. Bilden av yrket är densamma för de som är intresserade och de som inte är intresserade av att göra värnplikten. Båda grupperna ser det som maskulint kodat och anser att det skapar svårigheter för kvinnliga soldater.

Byggbranschen är och har historiskt sett varit mansdominerad, samt en av Sveriges mest könssegregerade branscher. Mot bakgrund av detta arbetar idag aktörer inom branschen aktivt tillsammans med Sveriges regering för att utjämna den rådande könsfördelningen och attrahera fler kvinnor till branschen. Syftet med denna studie var att undersöka kvinnliga lärlingars upplevelser av att gå ett traditionellt lärlingsprogram och deras förväntningar som finns på framtiden inom den mansdominerade byggbranschen. Genom en kvalitativ studie har nio semistrukturerade intervjuer genomförts med kvinnliga lärlingar på ett medelstort svenskt byggföretag. Materialet har analyserats utifrån en induktiv tematisk analysmetod, vilket resulterade i fyra temaområden: Arbetsklimat, Arbetsgivarens betydelse, Fysisk arbetsmiljö och Fler kvinnor i branschen. Studiens resultatdel belyste både för- och nackdelar med att arbeta inom en mansdominerad bransch som kvinna, samt vilka faktorer som kan påverka valet av att söka sig till branschen som kvinna i minoritetsposition.

Att kvinnor och män återfinns på olika platser inom arbetsmarknaden är ett faktum. Detta bidrar till könsskillnader i upplevelsen av arbetstillfredsställelse och psykosocial arbetsmiljö. Syftet med denna studie var således att undersöka dessa könsskillnader med utgångspunkt i den könssegregerade arbetsmarknaden. Med en kvantitativ analys av European Working Conditions Survey från år 2021 analyseras kvinnor och mäns upplevda arbetstillfredsställelse inom mansdominerade, kvinnodominerade samt jämnt könsfördelade arbetsplatser. Resultatet visade att kvinnor generellt är mindre arbetstillfredsställda och upplever sämre psykosocial arbetsmiljö än män. Vidare fann studien att lägst nivå av arbetstillfredsställelse bland både män och kvinnor upplevs inom kvinnodominerade arbetsplatser. På kvinnodominerade arbetsplatser upplever kvinnor i mindre utsträckning än män att de får en rimlig lön i förhållande till den genomförda arbetsinsatsen. På jämnt könsfördelade och mansdominerade arbetsplatser upplever kvinnor i mindre utsträckning än män möjligheter att göra karriär. Studien visade även att god psykosocial arbetsmiljö påverkar kvinnor på kvinnodominerade arbetsplatserna upplevelse av rimlig lön i förhållande till den genomförda arbetsinsatsen positivt, medan upplevelsen av att vara överengagerad påverkar arbetstillfredsställelsen negativt. Vidare kunde det konstateras att en god psykosocial arbetsmiljö påverkar kvinnors upplevelser av möjligheten till att göra karriär inom mansdominerade arbetsplatser och jämnt könsfördelade arbetsplatser positivt. Upplevelsen av socialt stöd bland kvinnor på mansdominerade arbetsplatser påverkar deras känslor av möjlighet att göra karriär positivt, medan obalans mellan arbete och fritid påverkar arbetstillfredsställelsen negativt. Inga statistiskt signifikanta skillnader mellan kön, könssammansättning och upplevelsen av tillräckligt erkännande i förhållande till den genomförda arbetsinsatsen kunde finnas. Sammantaget finner studien att den skilda upplevelsen av arbetstillfredsställe bland män och kvinnor inte enbart kan förklaras av att män och kvinnor arbetar med olika saker och på olika arbetsplatser. Det finns till viss mån även skillnader bland män och kvinnors upplevda arbetstillfredsställelse när de arbetar på samma arbetsplats.

Syftet med denna studie är att belysa mäns maskulinitetskonstruktion i tandhygienist- och sjuksköterskeyrket samt att redovisa aktuell forskning om könssegregering. Uppsatsen är en litteraturstudie vars material består av åtta artiklar och tre avhandlingar. Materialet har framkommit efter sökningar i databaserna PubMed och SAGE Journals. Orsaken till könssegregeringen i tandhygienist- och sjuksköterskeyrkena bottnar i den feminina genuskodning som yrkena har men även yrkenas historiska bakgrund. Det är dock ingen nackdel för männen att söka sig till yrkena eftersom de har lättare för att göra karriär jämfört med sina kvinnliga kollegor. Yrkets genuskodning påverkar även de manliga sjuksköterskornas identitetskonstruktion. För att upprätthålla och förhålla sig till den hegemoniska maskuliteten distanserar sig de manliga sjuksköterskorna från det som kodas som feminint i yrket. Alternativt identifierar de sig med vissa feminina sidor, poängterar dessa och särskiljer dem från de maskulina sidorna. Trots att män som befinner sig i ett yrke som är feminint kodat reproducerar de vidare en könsstereotyp roll. Avslutningsvis visar resultatet även på att det finns lite forskning gjord beträffande manliga tandhygienister och deras erfarenheter av yrket.

Bakgrund: Revisionsbranschen innehar tydliga karriärstegar och organisationen omfattas av en tydlig hierarkisk organisationsstruktur. De mest prestigefyllda och kvalificerade posterna utgörs av befattningen om auktoriserade revisorer och partnerskap. Problematiken inom revisionsbranschen bygger på att revisionsbranschen innehar en vertikal könssegregering där kvinnliga revisorer innehar svårigheter i att nå de mest kvalificerade och prestigefyllda posterna. Detta resulterar i kvinnors underrepresentation vid dessa poster samtidigt som männen är överrepresenterade. Andelen kvinnliga revisorer uppgår till en andel på cirka 36 procent, emellertid uppgick andelen kvinnliga partners till drygt 27 procent för år 2021. Frågan lyder, finns det verkligen så få kvinnor med partnerpotential? Syfte: Syftet med föreliggande studie är att skapa en djupare och mer ingående förståelse över faktorer som förklarar kvinnors underrepresentation, alternativt männens överdominans på kvalificerade och prestigefyllda poster i revisionsbranschen. Metod: Studien har sammanställts utifrån en kvalitativ studie. Semistrukturerade intervjuer har tillämpats. Avsikten har varit att samla in empirisk data av revisorer inom The Big Four i Blekinge Län; Karlskrona och Karlshamn. Slutsats: Resultatet indikerar på att det finns ett antal faktorer som förklarar kvinnors underrepresentation vid kvalificerade och prestigefyllda poster. Karriärambitioner, moderskap och familjeansvar, mötet med externa klienter liksom könsegenskaper och könsstereotyper utgör huvudsakliga faktorer till att kvinnor i högre grad släpar efter med karriärutvecklingen.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka verksamma pedagogers syn på könssegregerad undervisning samt jämföra detta resultat med de synsätt som framkommer efter en litteraturstudie på området. Inom uppsatsen används kvalitativ metod för intervjuerna och dessa tolkas sedan i syfte att ställa upp kategorier av synvinklar och argument. Resultatet av jämförelsen visar att det pedagogernas syn överensstämmer med forskningens på några områden men att det också förekommer diskrepans mellan forskning och pedagoger. Särskilt viktigt enligt mig är att flera pedagoger upplever att deras egen bild av könsroller i klassrummet inte stämmer överens med forskningens vilket riskerar att minska den pedagogiska forskningens möjlighet till inflytande i skolan.