Med detta examensarbete vill jag undersöka vad ungdomar som går tredje året på gymnasiet skulle kunna tänka sig att arbeta med i framtiden och därmed kunna se om de väljer könsbundna yrken. Jag vill även få reda på vad och vilka, killarna eller tjejerna, som påverkas mest i deras framtida yrkesval, samt få veta vad eleverna har för tankar och uppfattningar kring kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Arbetet bygger på litteraturstudier och en enkätundersökning där 72 elever deltog. Urvalet består av elever som går på samhällsvetenskapliga program i tre av Norrköpings kommunala skolor. Litteraturen som ligger till grund för examensarbetet är främst Statens Offentliga Utredningar 2004:43 Den könsuppdelade arbetsmarknaden. Utredningen om den könssegregerade svenska arbetsmarknaden samt Jämställt vägval. Studie och yrkesvägledning med genusperspektiv av Roland Cox.Undersökningen visar att killarna har svårt att tänka sig att arbeta inom kvinnodominerade yrken och att de i störst utsträckning tycks påverkas i det framtida yrkesvalet. Tjejernas framtida yrkesval är ganska jämt fördelat, med en dominans på könsbalanserade yrken, tätt följt av kvinnodominerade och mansdominerade yrken. Allmänt sett är tjejerna mest positiva och öppna till att arbeta inom mansdominerade yrken och tycka att det är acceptabelt att kvinnor och män kan utöva alla slags yrken medan killarna är övervägande negativa till detta. Även litteraturstudierna visar att pojkarnas/männens ointresse för alla typer av ”kvinnoyrken” är stort, men att könssegregeringen har minskat beroende på en ökad kvinnoandel inom många mansdominerade yrken.

No description available.

Jämställdhet är ett ämne som frekvent diskuteras inom musikbranschen, men trots det finns det en tydlig manlig dominans på ledande och kreativa poster. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har undersökt hur organisationer inom musikbranschen arbetar internt och externt med jämställdhet samt hur de avser komma till rätta med problematiken att kreativa och ledande positioner domineras av män. Vi har genomfört semi-strukturerade intervjuer med respondenter för att låta deras röster komma till tals. Slutsatsen visar att jämställdhet är något hela branschen anser viktigt att arbeta med, men det finns olika åsikter hur förändringen konkret ska gå till väga. Organisationerna tycks gå mot en jämn könsfördelning, men problematik med horisontell och vertikal könssegregering är fortfarande högst aktuellt, varför en normkritik på den egna organisationen är viktigt. Ett konkret verktyg för förändring är en medveten rekrytering. Något som efterfrågas är högre krav från samhället på jämställdhetsarbete, då det tvingar organisationer och påskyndar förändringsprocessen. För att vi ska nå ett jämställt samhälle krävs det att alla organisationer i samspel med samhället tillsammans strävar mot samma mål. / Gender equality is a subject that is frequently discussed within the Swedish music business, but there is despite that still an evident male dominance on leading and creative positions. We have done a qualitative research where we studied how organisations within the music business are working internally and externally with gender equality, and how they intend to solve the issue of men and women not having the same possibilities to achieve career. We have done semi-structured interviews with respondents, to let their opinions be heard and make their perspective the main focus of our research. The conclusion of this study is that the Swedish music business believe that gender equality is important to work with, but the opinions on how to do so differs depending on whom you ask. The organisations tend to move towards an even distribution between the sexes, but issues with horizontal and vertical gender segregation is still very current, why it is important to question the existing norms within one’s organisation. A specific tool to achieve a more gender equal organisation, is to be more aware when recruiting. Something that is being requested is that society make higher demands on gender equality work, as that would force organisations to change more rapidly. To reach a gender equal society, all organisations together with the society must have the same goal and collectively work to reach it.

Revisionsbranschen karaktäriseras av en hierarkisk organisation med tydliga karriärsteg för medarbetare att följa. För att nå den högsta positionen, partner, är en betydande faktor att medarbetare har en viss storlek på sin kundstock och därmed kan generera intäkter till byrån. Traditionellt har revisionsyrket dominerats av män, men de senaste decennierna har allt fler kvinnor etablerat sig i branschen vilket resulterat i en jämn könsfördelning. På de högre positionerna, såsom partner, dominerar trots det fortfarande männen. Jämställdhet är ett omdebatterat område och förändringar sker kontinuerligt. Syftet med studien är därför att skapa en djupare förståelse för orsakerna till kvinnors underrepresentation på partnernivå inom revisionsbranschen. Vidare kommer det undersökas om det finns skillnader mellan storstads- och småstadskontor som påverkar kvinnors möjlighet att göra karriär inom revisionsbranschen. Den teoretiska referensramen består dels av en grundläggande beskrivning av revisonsyrket och dess organisation, dels av genusteorier som kan förklara varför kvinnor inte återses i samma utsträckning som män på toppbefattningar i arbetslivet. Genom intervjuer med kvinnliga auktoriserade revisorer från småstads- respektive storstadskontor framkommer det att det finns goda möjligheter, oavsett kön, att avancera i karriären. Vår studie tyder på att flera av de teorier som förklarar kvinnors underrepresentation på högre positioner, såsom glastak och homosocialitet, inte upplevs förekomma i någon större omfattning i praktiken, istället är det till stor del är en tidsfråga innan även toppositionerna inom revisionsbranschen är könsbalanserade. Den främsta förklaringen till att kvinnor hamnar efter män i karriären tycks ändå vara att de är föräldralediga längre samt att deras karriärsambitioner förändras i samband med bildandet av familj. Den tydligaste skillnaden som framgår mellan storstads- och småstadskontor är att kvinnor på småstadskontor har begränsad tillgång till kvinnliga förebilder och kvinnliga mentorer vilket kan ha en negativ påverkan på deras karriär. / The audit industry is characterized by a hierarchical organization with clear career steps for employees to follow. In order to reach the highest position, partner, it is important that the employee has a certain number of clients and thereby can generate revenues for the agency. Traditionally, the audit profession has been dominated by men, but in recent decades an increasing number of women have started to work in the industry, which has resulted in a balanced gender distribution. Although, in the higher positions, such as partner, men still dominate. Gender equality is a debated issue and changes occur continuously. The aim of this study is therefore to gain a deeper understanding of the causes of women’s underrepresentation at the partner level in the audit industry. Furthermore, it will be examined if there are any differences between small city offices and large city offices that affect women's career opportunities in the audit industry. The theoretical framework consists partly of a basic description about the audit profession and its organization, and partly by gender theories that can explain why women are not seen at the top positions of the organizations in the same extent as men. Through interviews with female authorized public accountants from small city offices as well as large city offices, it is found that there are good opportunities, regardless of gender, to advance in the career. Our study indicates that several of the theories that explain women's underrepresentation in higher positions, such as glass ceiling and homosociality, are not perceived as something that occurs to a significant extent in practice, instead it is largely a matter of time before the top positions in the audit industry are gender balanced as well. Still, the main reason for women ending up beneath men in their careers seems to be that they are on parental leave longer and that their ambitions for career advancement changes when they have children. The most obvious difference between small city offices and large city offices is that women in small town offices have limited access to female role models and female mentors, which may adversely affect their careers.

Syftet med den här studien är att studera hur strategisk HR-personal resonerar kring den ojämlika könsfördelningen inom HR-branschen i allmänhet, samt könsfördelningen på deras egna HR-avdelningar. Vi har använt kvalitativ metod och utfört enskilda semistrukturerade intervjuer. Våra resultat visar hur respondenterna hänvisar den ojämna könsfördelningen till felaktiga föreställningar om att HR-yrket enbart betraktas som ett omvårdande yrke vilket de antar attraherar kvinnor i större utsträckning än män. Respondenterna påvisar att yrket idag innefattar betydligt mer business-orienterade och resultatfokuserade arbetsuppgifter, och hävdar att ökad medvetenhet kring denna verklighet hade lett till att fler män söker sig till HR-branschen. Intervjupersonerna förklarar också sin ojämna könsfördelning genom att peka på rekryteringsunderlaget och hänvisar till den rådande kvinnodominansen på personalvetarutbildningarna. Flera av intervjupersonerna menar att utbildningarnas innehåll kretsar för mycket kring beteendevetenskapliga ämnen och argumenterar för att en ökning av business-orienterade kurser både hade lett till en jämnare könsfördelning, men också en mer verklighetsförankrad bild av det faktiska HR-yrket. Samtliga intervjupersoner betonar värdet av könsblandade arbetsgrupper och uttrycker en unison önskan om att fler män ska söka sig till HR-yrket. Flera av intervjupersonerna ser dock inte deras egen avdelnings ojämna könsfördelning som ett problem. Vid rekryteringar framhåller de personlighet och kompetens som faktorer som väger tyngre än kön, och en jämn könsfördelning på avdelningen blir sedermera sekundärt. Följaktligen framstår respondenternas svar som en paradox, och kön tycks vara viktigt och oviktigt parallellt.

Uppsatsenssyfte har varit att studera vilka förändringar kvinnor inom den mansdominerade vill seför att öka jämställdheten mellan könen inom den svenskaindustrin.Industrinstårinför förändring på flera sätt.En generationsväxling väntar,konkurrenskraften mot övriga industrier i världen ökar och behovet av arbetskraft de närmsta åren kommer vara hög. En lösning ser branschernas chefer är genom att öka jämställdheten inom industrin, främst processindustrin.En positiv effekt på detta är att genomatt fler kvinnorbörja arbeta inom denmansdominerade industrinkan löneskillnaderna mellan könen minskas. Tidigare forskning inom industrin har bland annat studerat den framtida generationsväxlingen som väntar och hur kvinnor påverkas av en industri där flera arbetsredskap är konstruerade för män. Studien har utgått ifrån frågeställningarna hur upplever informanterna att vara kvinna i en mansdominerad bransch ochvilka förändringar vill informanterna se inom organisationen. Teorier i studien ärJoan Ackers teori om hierarkier i organisationer, Lena Abrahamssons bok ”att återställa ordningen”där hon vidareutvecklar hur könsuppdelningar, könsordningar och hierarkieri mansdominerade yrken ser ut.Hirdmans teori om vertikal och horisontell könsfördelning och Kanters teori om strukturella förhållandeningår ocksåi denna studie. Studiens empiri har samlats in genom åtta intervjuer där samtliga informanter är kvinnor. Informanterna upplever flertalet problem inom organisationen, främst för att det finns en mansdominans och en hierarkisk ordning där den äldre generationen styr. Men informanterna finner även lösningar på problemen. Lösningar i form avatt utbilda personalen i jämställdhetsfrågor, generationsväxlingen och att lyfta upp fler kvinnor på chefspositioner. Genom att framhäva informanternas feedback på problem och lösningar kan vi genom medvetenhet och lärande förändra dagens industri till en mer jämställd arbetsplats.

Syftet med den här uppsatsen är att utifrån intervjuer med män som arbetar på förskolor och daghem undersöka hur dessa ser på sig själva, sitt yrkesval och hur de upplever att det är att arbeta som man på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien är av kvalitativ art och bygger på intervjuer med sex män som arbetar inom barnomsorgen. Mot bakgrund av tidigare forskning har vi formulerat ett antal frågeställningar: vilken roll (avsaknad av) spelar homosocialitet för dessa män? På vilket sätt upplever män att de bemöts av motstånd och utmaningar genom sin förflyttning mot traditionellt kvinnokodade arbetsplatser? Vilken typ av motstånd/utmaning upplever de? Upplever dessa män att det finns könskodade förväntningar på dem som män? Upplever de att de representerar en underordnad maskulinitet? Vi har i vår empiri funnit svar på detta då våra respondenter beskrivit en saknad av andra män och samspelet med dessa och därmed homosocialitet. Vidare har männen berättat om vad de kallar för ”tvärtomfördomar” som de har upplevt från sina kollegor samt beskrivit fördomar och förutfattade meningar från omgivningen. Respondenterna redogör även för dilemmat de upplever inför påtvingande traditionsbundna könsroller och hur de ska ta ställning till dessa. Männens utsagor har också visat på hur arbete och identitet är sammankopplat och hur den självupplevda manligheten styrs av prestationer, inte minst inom arbetslivet. Detta leder i sin tur till att män inom ett kvinnligt stämplat yrke hamnar i den underordnade positionen och på grund av detta bryter mot den stereotypa mansbilden och representerar därav en annan sorts manlighet.

<p>Syftet med den här uppsatsen är att utifrån intervjuer med män som arbetar på förskolor och daghem undersöka hur dessa ser på sig själva, sitt yrkesval och hur de upplever att det är att arbeta som man på en kvinnodominerad arbetsplats. Studien är av kvalitativ art och bygger på intervjuer med sex män som arbetar inom barnomsorgen.</p><p>Mot bakgrund av tidigare forskning har vi formulerat ett antal frågeställningar: vilken roll (avsaknad av) spelar homosocialitet för dessa män? På vilket sätt upplever män att de bemöts av motstånd och utmaningar genom sin förflyttning mot traditionellt kvinnokodade arbetsplatser? Vilken typ av motstånd/utmaning upplever de? Upplever dessa män att det finns könskodade förväntningar på dem som män? Upplever de att de representerar en underordnad maskulinitet?</p><p>Vi har i vår empiri funnit svar på detta då våra respondenter beskrivit en saknad av andra män och samspelet med dessa och därmed homosocialitet. Vidare har männen berättat om vad de kallar för ”tvärtomfördomar” som de har upplevt från sina kollegor samt beskrivit fördomar och förutfattade meningar från omgivningen. Respondenterna redogör även för dilemmat de upplever inför påtvingande traditionsbundna könsroller och hur de ska ta ställning till dessa. Männens utsagor har också visat på hur arbete och identitet är sammankopplat och hur den självupplevda manligheten styrs av prestationer, inte minst inom arbetslivet. Detta leder i sin tur till att män inom ett kvinnligt stämplat yrke hamnar i den underordnade positionen och på grund av detta bryter mot den stereotypa mansbilden och representerar därav en annan sorts manlighet.</p>

Kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden återfinns ännu idag inom olika sektorer, yrken och branscher. Trots flertalet tidigare forskningar samt politiska insatser har vi inte nått en jämställd arbetsmarknad. I denna studie avser vi att undersöka könsskillnaderna i upplevda avancemangsmöjligheter och huruvida det förefaller sig i både de högre och lägre befattningarna. Det teoretiska ramverket utgår från teorier som vanligtvis används för att förklara könssegregeringen på arbetsmarknaden, nämligen glastaket, glashissen och diskriminering. Tidigare forskning som har undersökt detta fenomen har visat på att kvinnor förr eller senare stöter på barriärer som hindrar de till avancemang. Viss forskning menar på att dessa hinder förekommer i de högre positionerna, medan annan forskning menar på att det förekommer i de lägre positionerna. Denna studie baserar sig på datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010, där urvalet består av män och kvinnor i åldrarna 25–60 som har en anställning. Resultatet visar på att det är högre sannolikt att en man upplever interna avancemangsmöjligheter, än en kvinna. Däremot visar resultatet inte på att individers familjeliv har en effekt på upplevda interna avancemangsmöjligheter. Vid en uppdelning av de olika befattningarna visar resultatet vidare på att enbart kvinnor i de lägre befattningarna upplever sig ha svårt att avancera sig internt jämfört med män. Vid kontroll av individ- och arbetsrelaterade faktorer visar resultatet på att könsskillnaderna består enbart för respondenter i de lägre positionerna, vilket vidare stämmer överens med teorin om glashissen.

In today's labor market, it is important for organizations growth to both recruit and keep talented people and the understanding of what is decisive for a person when choosing where to seek employment, is therefore more important than ever. Although Sweden is ranked as one of the world's leading countries in terms of gender equality and IT is one of the country's largest professions, women only account for one-fifth of all those working in the profession. One reason why there is a lack of women in the industry, according to previous studies, may be that men and women´s preferences in choosing a workplace differ. Previous studies show that men and women have different preferences in choosing a workplace and it may be one of the reasons why they choose to work in different industries. Basically, we chose to investigate whether there are differences between men and women's preferences, which could be the reason for the lack of women working in IT in the automotive industry. In order to find out, we have investigated the preferences of men and women in the choice of workplace as well as the differences between men and women's perceptions of the automotive industry. A quantitative survey in the form of an inquiry was conducted and the results showed that the discrepancy between men and women's preferences is low and that prejudices such as previous research on women's relation to IT show are not fully correct.