Den genusfokuserade forskningen inom informationssystem är underrepresenterad inom den svenska akademin. Denna studie har därför till syfte att genom en narrativ forskningsmetod ge insikt på genus inom den svenska IT-branschen. Studiens empiri är insamlad genom fyra narrativa intervjuer med kvinnor aktiva inom den svenska IT-branschen. Studien fokuserar på kvinnornas upplevelser inom den annars mansdominerade branschen. Med dessa upplevelser visar studien tydliga teman vilka resulterat i tre kategorier; organisationskultur, homosocialitet och utseende. Dessa tre kategorier har i denna studie en stor påverkan på hur kvinnorna upplever sin anställning i IT-branschen. Samtliga av dessa kategorier vittnar om att kvinnorna ska vara lagom, alltså mellanmjölk. Studien diskuterar även den kvalitativa och kvantitativa jämställdheten inom IT-branschen, där statistiken inom området är rik  medan orsaksfaktorerna fortsatt ligger i göm undan. Det råder inga tvivel om att branschen vill ha en ökad andel kvinnor och att de prioriterar sina kvinnliga ansökande vid rekrytering, vilket bidrar till en kvantitativ jämställdhet. Kvinnorna i denna studie visar på vikten av en kvalitativ jämställdhet – vilken kan komma att gynna likväl samhälle som arbetstagare.

Syfte: Uppsatsen syftar till att inventera upplevelser från kvinnliga och manliga cheferangående deras karriärer i en bransch där deras biologiska kön är underrepresenterat. Metod: För att besvara uppsatsens frågeställning och ge utrymme för subjektiva upplevelser från respondenterna har en deduktiv forskningsansats implementerats inom ramen för kvalitativ forskningsstrategi. Semistrukturerade intervjuer har upprättats med tio respondenter. Slutsats: Samtliga respondenter har krossat glastaket och åkt glashissen, dock upplever majoriteten av de kvinnliga cheferna fler utmaningar och hinder kopplat till deras biologiska kön. De manliga respondenterna har erhållit förtroende fort i sina respektive anställningar, medan kvinnorna upplever att de behövt hävda sig och påvisa sin kompetens innan de erhåller respekt från intressenter. / Purpose: The purpose of this Bachelor Thesis is to do an inventory of male and female experiences in regards to making a career in an industry where their biological sex is underrepresented. Method: To be able to achieve the Bachelor Thesis purpose and simultaneously give room for the respondents subjective experiences we conducted a deductive research approach within a qualitative research strategy framework. Our ten respondents have contributed their knowledge through semi structured interviews. Conclusion: All respondents have broken the glass ceiling and ridden the glass escalator, however, the majority of the female managers experience more challenges and obstacles linked to their biological sex. The male respondents have gained confidence quickly in their respective employments, while the women feel that they need to assert themselves and demonstrate their skills before they gain respect.

Syftet med studien är att med intresse för könssegregering undersöka diskurser om bibliotek, bibliotekarier ochkvinnors roll inom arbetslivet. Empirin för studien är dokument publicerade inom tidsperioden 1850-talet till 1910-talet och som berör uppsatsens teman. Dessa analyseras utifrån en diskurspsykologisk samt en kompletterandeidéanalytisk ansats för att synliggöra tolkningsrepertoarer och maktrelationer. Studiens resultat visar på två förhållningssätt till och tolkningsrepertoarer baserat på traditionella normer inom de empiriska dokumenten. Dels den upprätthållande tolkningsrepertoaren, dels den utmanande tolkningsrepertoaren. Vidare synliggjordes genussystemets och det ostabila genuskontraktets inverkan på bibliotekarieyrkets status. / The aim of the study is to, with an interest in gender segregation, examine discourses about libraries, librarians and the role of women in working life. The empirical material for the study is documents published within the time period from the 1850s to the 1910s that touch on the themes of the essay. These are analyzed based on a discourse-psychological and a complementary idea-analytical approach to make interpretation repertoires and power relations visible. The results of the study show two approaches to, and interpretation repertoires based on traditional norms within the empirical documents. Partly the maintaining interpretation repertoire, partly the challenging interpretation repertoire. Furthermore, the impact of the gender system and the unstable gender contract on the status of librarianship was made visible

Denna kandidatuppsats fokuserar på manliga sjuksköterskor på den svenska arbetsmarknaden. Sjuksköterskeyrket är kraftigt könssegregerat och andelen män uppgår till cirka 10 procent. Detta utgör ett problem då yrket är i behov av arbetskraft och att rekrytera från båda könen ökar möjligheten att tillgodose behovet av arbetskraft. Det finns betydligt mer forskning om kvinnor i mansdominerade yrken än forskning om män i kvinnodominerade yrken, samt relativt få studier genomförda i Sverige inom området. Med det som bakgrund är syftet med kandidatuppsatsen att ur ett genusperspektiv få en större förståelse för manliga sjuksköterskors upplevelser av att arbeta inom ett kvinnodominerat yrke, samt hur könsnormer konstruerar yrkesvalet. Studien har utgått från en kvalitativ metod och tillvägagångssättet har inspirerats av empirisk fenomenologi. Åtta semistrukturerade intervjuer med manliga sjuksköterskor har genomförts och analyserats genom tematisk analys. Den teoretiska referensramen består av genusteorier samt teorier om minoritetsgrupper. Vidare presenteras tidigare forskning relaterad till studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat visar att manliga sjuksköterskor upplever övervägande fördelar i sin minoritetssituation men även att de bemöter stereotypa uppfattningar med koppling till deras kön och yrkesroll. Vidare visar studien att vanliga motiv till att männen valde sjuksköterskeyrket är den sociala aspekten med yrket, en vilja att hjälpa andra samt att en betydande faktor bakom yrkesvalet är att ha fått en inblick i yrket genom exempelvis arbete inom omsorgen då yrket ofta framställs ur en negativ synvinkel. Resultatet samt statistik visar att det är en könssegregering inom yrket där män i stor utsträckning följer den manliga normen inom sjuksköterskeyrket genom att vidareutbilda sig till ambulanssjuksköterska. Den teoretiska referensramen och genusperspektivet har underlättat vid tolkning av studiens resultat och bidragit till förståelse kring vikten av att vara medveten om hur minoritetsgruppers sociala status påverkar upplevelsen av arbetsplatsen. Vidare bidrar studien med förståelse för hur kön och könsnormer påverkar kvinnor och män på arbetsmarknaden samt vikten av att arbeta med ett genusperspektiv. / This bachelor's thesis focuses on male nurses on the Swedish labour market. The nursing profession is gender-segregated and approximately 10 percent of the workforce consists of men. This is a problem since the profession is in need of labour and recruiting both men and women would make it easier to meet the labour demands. There is significantly more research on women in male-dominated professions compared to research on men in female-dominated professions, and relatively few studies have been conducted in Sweden in this field of research. Therefore the aim of this study is to gain a greater understanding from a gender perspective of male nurses experiences of working in a female-dominated profession, as well as how gender norms construct the choice of profession. The study has a qualitative approach and is inspired by empirical phenomenology. Eight semi-structured interviews with male nurses have been done and analysed through thematic analysis. The theoretical framework is based on gender theories and theories related to minority groups. The study also presents previous research relevant to the purpose and research questions of this study. The study reveals that male nurses primarily experience advantages in their minority situation, but also how they encounter stereotypical perceptions related to their gender and professional role. The study demonstrates that common motivations for men choosing the nursing profession include the social aspect of the job, a desire to help others, and gaining insight into the profession for example through work in caregiving professions, as the profession is often presented from a negative point of view. The results indicate a segregation within the profession, where men tend to follow the masculine norm in the nursing profession by becoming ambulance nurses. The theoretical framework and gender perspective contribute to a greater understanding of the findings in this study and the importance of being aware of how the social status of minority groups affects the workplace experience. Furthermore, the study contributes to understanding how gender and gender norms impact women and men in the labour market, as well as the importance of working with a gender perspective.

Bakgrund och problem:  Sedan lång tid tillbaka har det ansetts att lumpen är något av det manligaste som kan göras, för det är då ”pojkar blir till män”, och det har funnits en föreställning om att kvinnor inte hör hemma i den militära sfären. Detta med anledning att kvinnor setts som fysiskt svagare och i behov av skydd från män, vilket har medfört ett hinder för kvinnor att positionera sig i det militära. Försvarsmakten är ett av Sveriges sista manliga yrkesmonopol som avsattes först år 1989 och det har ställts många krav på kvinnor för att de skall kunna etablera sig i myndigheten. Historiskt upplevdes Försvarsmakten ha en ”grisig” jargong, kvinnor ansåg sig bli illa behandlade av befäl och sexism var något som tycktes ”sitta i väggarna”. Sverige är ett av de länder i världen som har högst andel kvinnor i arbetslivet. Trots detta har Sverige en av de mest könssegregerade arbetsmarknader i världen. Försvarsmakten arbetar idag med jämställdhet i form av handlingsplaner för jämställdhetsintegrering och mål för att uppnå en jämnare könsfördelning men det är endast 17 procent av de anställda som är kvinnor, vilket gör Försvarsmakten till en av Sveriges mest könssegregerade arbetsplatser. Syfte och metod: Syftet med föreliggande studie var att medvetandegöra samt öka förståelsen för hur socialt konstruerade könsnormer upplevs påverkar kvinnors möjligheter att arbeta i, utveckla sin karriär och stanna kvar i mansdominerade organisationer, i detta fall Försvarsmakten. Nio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes på Trängregementet där respondenterna bestod av både kvinnor och män som är officerare. Utöver intervjuerna har även flertalet olika dokument granskats som primärt underlag för den diskursanalys som utfördes i studien samt att dokumentationen och empirin verkade som supplement till varandra. De diskursanalytiska metoderna som använts var delar av diskurspsykologi och Bacchias WPR-ansats. Intervjuerna och de granskade dokumenten utgör även studiens triangulering i syfte att erhålla ett bredare perspektiv och därmed gavs möjligheten till en djupare, mer träffsäker och fullständig bild av Försvarsmaktens jämställdhetsarbete. Resultat och slutsatser: Utifrån den diskursanalys som gjordes gick det att finna att Försvarsmakten ser på individen som problemet snarare än att det är organisationen som behöver åtgärdas samt att det även är individen som skall utgöra eller skapa lösningen. Kvinnor har formellt sett goda möjligheter till att göra karriär i Försvarsmakten. Karriärutveckling upplevs däremot som allt för snabb så att relevanta kunskaper och erfarenheter inte erhålls i den mån som upplevs behövas. Kvinnor har dessutom utmaningar med sin identitetsutveckling där de slits mellan att inte vara för ”kvinnliga” men inte heller för ”manliga”. Därmed upplever kvinnor att de inte når upp till de förväntningar som sätts på dem eller så väljer de att anta en mer ”maskulin” form för att försöka anpassa sig till normen. Stereotyper och jargong påverkar således kvinnor ur en negativ aspekt i deras arbete. / Background and problem: For a long time, it has been considered that the military service is one of the manliest things that can be done, because that is when "boys become men", and there has been a notion that women do not belong in the military sphere. This is because women were physically weaker and in need of protection from men, which has led to a barrier for women from positioning themselves in the military. The Swedish armed forces are one of Sweden's last male occupational monopolies and was first set aside 1989 and many demands have been made for women to be able to establish themselves in the authority. Historically, the armed forces were perceived to have a "grubby" jargon, women felt they were badly treated by command and sexism was something that seemed to be deeply rooted. Sweden is one of the countries in the world with the highest proportion of women in working life. Despite this, Sweden has one of the most gender-based segregation of the labor market in the world. The Swedish armed forces are currently working on gender equality in the form of action plans for gender mainstreaming and targets for achieving a more balanced gender balance. But only 17 percent of their employees are women, which makes the armed forces one of Sweden's most gender segregated workplaces. Purpose and method: The purpose of this study was to raise awareness and increase understanding of how socially constructed gender norms are perceived affecting women's opportunities to work, develop their careers and remain in male-dominated organizations, in this case the Swedish armed forces. Nine semi-structured in-depth interviews were conducted at Trängregementet where the respondents consisted of both women and men who are officers. In addition to the interviews, several different documents have been examined as the primary basis for the discourse analysis that was carried out in the study. The reviewed documentation and the interviews also appeared as a supplement to each other. The discourse analytical methods used were parts of discourse psychology and Bacchias WPR approach. The interviews and the reviewed documents also form the triangulation of the study in order to obtain a broader perspective and thus the possibility of a deeper, more accurate and complete picture of the armed forces gender equality work. Results and conclusions: Based on the discourse analysis that was done, it was to be found that the armed forces see the individual as the problem rather than that the organization needs to be addressed. The individual should also form or create the solution. Women have formally good opportunities to make careers in the armed forces. Career development, however, is perceived as too fast so that relevant knowledge and experiences are not obtained to the extent that is felt needed. In addition, women have challenges with their identity development where they are torn between not being too "feminine" but also not to "masculine". Therefore, they feel absence of achieving the expectations that are put on them or they choose to adopt a more "masculine" forms to adapt to the norm. Stereotypes and jargon thus affect women from a negative aspect of their work.

This essay concerns the osteological cremated skeletal remains from Broe, Halla parish, Gotland of  The Late Iron Age. The focus of this essay is to determine the position of the corpse on the pyre, whether the cremated bones were crushed after or prior to the cremation and if the individual was buried in the pyre. In addition the species, age, sex and skeletal abnormalities of the bones in question will be studied. The result of the research has yielded that the cremated bones did not need to be crushed to result in the small fragment sizes. Crushing of the bones may have happened during the cremation, this conclusion has been drawn through the comparison of a pyre experiment were bone fragmentation is evident with cremated foxes, and dogs in the cremation graves from Broe. The construction of the pyre and the position of the corpse could not be determined through colouring and fragmentation of the bones. The human's were commonly buried in the pyre, and in some cases it is possible that the "grave" in fact is the remainder of a pyre. The species found are dog, horse, cow, sheep/goat and bear. The unburnt human bones in the cremation graves come from children. Of the cremated human’s, ages range from 18-44 to 50-79 occur. Three probable men and two probable women have been estimated, but there is no clear segregation between the sexes on the grave field, which is evident on some medieval church graveyards. Skeletal abnormalities in humans are found on the cranium, more specific senile osteoporosis, and on the dog’s osteophytosis.

Abstract   The purpose of this doctoral thesis is to shed light on, explain, and problematize women’s and men’s paths both to and within the profession of engineer. Computer and mechanical engineers are in focus and the overarching issues that this thesis attempts to answer are: How can women’s and men’s paths to the profession of engineer be explained and what has governed/motivated their choice of education? How do women’s and men’s career patterns look in professional life, and how can these patterns be explained?   This study is based on a social-constructivistic approach, entailing a focus on how choices of education and profession have been negotiated through social and cultural practices, norms, and values. The thesis combines work science research with research into the gender and technology fields. In particular, the relationships between gender, technology, and labour market gender segregation are of key importance in this thesis. The four part studies of the thesis are based on three qualitative studies and on one quantitative study. The qualitative studies consist of interview surveys with a total of 24 computer and mechanical engineers and 22 IT consultants. The quantitative survey is an exhaustive survey of 3,662 working IT engineers.   My studies show that the career patterns of women and men in the profession of engineer differ. Men’s paths both to and within the profession tend to be “straight” while women’s are often “winding”. The thesis shows that historically established, often stereotypical, conceptions of gender contribute towards recreating these different paths for women and men. At the same time, tendencies towards change are indicated. This is made visible through a gradually changing view of both father- and parenthood, which in and of itself is creating new prerequisites for women and men in working life. In concluding, the thesis proposes a new term, technology career, as an analytical tool for continued studies of gender segregation in technology and engineering professions. The aim in using this term is to capture the social complexity and cultural dynamic as regards how technology and gender are co-produced. / ”Jag har ju en yngre bror som har stöttat mig i det här. Han har ju samma utbildning som jag men han valde ju rätt med en gång [   ] han gick mera den raka vägen än min krokiga.”   Såhär säger Kristina om sin väg till ingenjörsutbildningen och till ingenjörsyrket. Till skillnad från hennes yngre bror var hennes väg ”krokig”, medan hans var ”rak”. Denna avhandling tar sig an den könssegregering i ingenjörsutbildningar och i ingenjörsyrket som Kristinas berättelse återspeglar. I fokus står data- och maskingenjörer. Detta är två av de mest könssegregerade ingenjörsgrenarna, och betraktas ofta som ”mansyrken”. Genom såväl kvalitativa intervjuer med ingenjörer och en kvantitativ totalundersökning av över 3000 ingenjörers karriärmönster, undersöker avhandlingen vilka tecken på förändring som syns i ingenjörsyrkets könssegregering. Vilka är hindren för kvinnor att ta plats inom yrket, och vilka möjligheter finns?   Line Holth är forskare i arbetsvetenskap och verksam vid Handelshögskolan och Centrum för genusforskning vid Karlstads universitet. Detta är hennes doktorsavhandling.

The object of this essay is to discuss the relationship between the definition of the concept of gender equality and attitudes towards gender equality and their consequences for gender equality measures. The point of departure is feminist political theory and interviews about attitudes towards gender equality at a department at the University of Linköping. The conclusions of this study is that there are a wide range of definitions and attitudes, and these conceptions are not necessarily the same as those being pointed out in the official gender equality policy at the University of Linköping. In this study the opinions of measures for gender equality among the interviewed are widely spread. Some finding Swedish men and women already being equal and therefore there is no need for measures, since this would result in discrimination of men since women would gain advantages from being women. Others find measures for gender equality important since the society and the University is male-defined and therefore not equal. Following, there is a need for further discussions on the definition of, and measures for gender equality. The feminist perspective on the concept of gender equality highlights the need for consideration on how the measures are reproducing, reinforcing or reconceptualizing the signification of gender.

Titel: Att vara kvinna i männens värld- En kvalitativ studie om kvinnors utvecklingsmöjligheter inom mansdominerade yrken Frågeställning: Vilka karriärhinder upplever kvinnor inom mansdominerade yrken?  Syfte: I följande arbete ämnar vi identifiera hinder för karriärmässig utveckling för kvinnor inom  mansdominerade yrken, för att skapa förutsättningar för organisationer att bygga bort dessa hinder.  Metod: Studien har en induktiv forskningsansats och en kvalitativ forskningsstrategi. Det empiriska materialet utgår från nio intervjuer med kvinnor som arbetar inom mansdominerade yrken. Slutsatser: De karriärhinder som uppstår för kvinnor som arbetar inom mansdominerade yrken baseras i konservativ kultur, diskriminering, att andra kvinnor blir konkurrenter,  image, sexism och problematiken med att veta sitt eget värde. På följande vis blir kvinnor utpekade som det “andra könet” och underordnade mannen och mansnormen. / Title: Being a woman in the world of men- A qualitative study of women's development opportunities in male-dominated occupations Research question: Which career obstacles do women experience in male-dominated occupations? Purpose: In the following paper, we intend to identify obstacles to career development for women in male-dominated professions, in order to provide conditions for organizations to remove said obstacles. Method: This study has an inductive research approach and a qualitative research strategy. The empirical material is based on nine interviews with women who work in male-dominated occupations. Conclusions: The career barriers that arise for women working in male-dominated professions are based on other women becoming competitors, discrimination, sexism, conservative culture, personal image, and the issue of knowing their own worth. In the following way, women are designated as the "other sex" and subordinate to the male and the male norm.

Trots att Sverige anses vara ett av de ledande länderna inom jämställdhet så har vi en utav de mest könssegregerade arbetsmarknaderna i Europa med en tydlig uppdelning mellan var vi finner en majoritet av män och en majoritet av kvinnor på arbetsmarknaden. I här studien har kvinnor som arbetar i två av de största skogsföretagen i Värmland intervjuats med syftet att undersöka erfarenheter av att ta sig till och arbeta i en mansdominerad sektor för att identifiera faktorer som bidrar till att upprätthålla en könssegregerad arbetsmarknad. Detta görs utifrån frågeställningarna; Vilka faktorer har präglat kvinnors intåg i den mansdominerade branschen? Vilka upplevelser präglar erfarenheten av att vara kvinna i en mansdominerad bransch? Arbetet använder en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmaterial. Det teoretiska ramverket utgörs av Berger och Luckmanns (1991) ‘Social construction of reality’, West och Zimmermans (1987) teori om att göra kön samt Kanters (1993) ‘Men and women in the corporation’. Resultatet visar på att deltagarnas resa till skogsindustrin har präglats av familj, uppväxtort och utbildning. I förhållande till vad de har mött när de väl kommit in i industrin så har även individens självbild i relation till bilden av vem som anses passa in i skogsindustrin identifierats som en möjlig påverkansfaktor i kvinnors intåg i skogsindustrin. I resultatet framgår det att deltagarna har en uppfattning av skogsindustrin som välkomnande och tillgänglig för alla typer av människor. Trots det så har en bild av hur man behöver vara för att trivas i skogsindustrin identifieras i materialet. Bilden som målas upp är närmare ett maskulint ideal medan feminina egenskaper läggs fram som mindre fördelaktiga. Deltagarna upplever inte att de har mött någon särbehandling mot dem baserat på deras kön, däremot så framgår det i deltagarnas berättelser om hur det är att vara kvinna i en mansdominerad industri att det finns erfarenheter där de möts av motstånd, ifrågasättanden och press på att anpassa sig efter det rådande idealet. Avslutningsvis identifieras dessutom ett mönster av att kvinnor följer andra kvinnor inom organisationen, något som läggs fram som kan agera både som ett hinder och en språngbräda för kvinnor i organisationerna. Sammantaget antyder resultatet att gamla värderingar fortfarande lever kvar i organisationen och riskerar att producera och reproducera könssegregationen på arbetsmarknaden samtidigt som deltagarna själva inte delar den uppfattningen. / Despite being considered one of the leading countries in gender equality, Sweden has one of the most gender-segregated labour markets in Europe, with a clear division between where a majority of men and a majority of women are found in the workforce. This study interviewed women working in two of the largest forestry companies in Värmland, with the aim of investigating their experiences of entering and working in a male-dominated sector, in order to shed light on factors that contribute to maintaining a gender-segregated labour market. The research questions addressed in this study are: What factors have influenced women's entry into the forest industry and what shapes the experience of being a woman in the forest industry? The study employs a qualitative method using semi-structured interviews as the data collection material. The theoretical framework is based on Berger and Luckmann's (1991) "Social Construction of Reality," West and Zimmerman's (1987) theory of "doing gender," and Kanter's (1993) "Men and Women in the Corporation". The results indicate that participants' journey into the forestry industry has been influenced by family, place of upbringing and education. In addition to the factors encountered upon entering the industry, the individual's self-image in relation to the perception of what kind of person fits into the forestry industry has also been identified as a possible influencing factor in women's entry into the industry. The results reveal that participants perceive the forestry industry as welcoming and accessible to all types of people. However, a certain image of what it takes to thrive in the industry is presented in the material. The image portrayed is closer to a masculine ideal, while feminine qualities are presented as less advantageous. Participants do not perceive any differential treatment based on their gender; however, their narratives about being a woman in a male-dominated industry highlight experiences of encountering resistance, questioning, and pressure to conform to the prevailing ideals. Furthermore, a pattern is identified where women follow other women within the organization, which is presented as both a barrier and a stepping stone for women in these organizations. In summary, the results suggest that old values still persist within the organization and risk perpetuating gender segregation in the labour market, despite the participants themselves not necessarily sharing that perception.