Bakgrund: Åldrandet medför fysiologiskt sänkta funktioner såsom sänkt syreupptag. Supramaximal sprintintervalträning (SIT) har visat på positiva hälsoeffekter. Svårigheter med träningsformen är att bestämma intensitet för att motverka överträning och sänkt deltagande i träning. Tidigare har ett modifierat Borgs cykelstyrketest använts, detta är en modifierad version av ett relativt ovanligt test. Ekblom-Bak cykeltest är ett vanligare test och kan således vara mer lättillgängligt för att bestämma utgångsbelastning vid SIT för äldre personer.  Syfte: Syftet med denna uppsats var att utvärdera om Ekblom-Bak cykeltest är en användbar metod för att bestämma utgångsbelastning vid SIT för äldre personer. Ett sekundärt syfte var att beskriva eventuella könsskillnader i associationen mellan testerna Ekblom-Bak cykeltest och Borgs cykelstyrketest.  Metod: Deltagarna utförde Ekblom-Bak cykeltest samt Borgs cykelstyrketest. Data analyserades i programmet Jamovi. Åstrand-Rhyming ekvationen användes för att räkna om maximalt syreupptag från Ekblom-Bak cykeltest till maximal aerob kraftutveckling.  Resultat: Tjugo-tre deltagare (65-78 år) genomförde cykeltesterna. Sambandet mellan variablerna peak step och MAP Ekblom-Bak var statistiskt signifikant (p= <0,001). Variablerna korrelerade på moderat nivå (r=0,674). Männens peak step och MAP Ekblom-Bak var statistiskt signifikant (p=0,002) och korrelerade väldigt starkt (r=0,899). Kvinnornas peak step och MAP Ekblom-Bak var ej statistiskt signifikant (p=0,524) och korrelerade negativt (r= -0,179).  Konklusion: Konkusionen från den här studien är att Ekblom-Bak cykeltest kan vara en användbar metod för att bestämma utgångsbelastning för äldre män men inte för äldre kvinnor. Det finns risk att få överskattat maximalt syreupptag av Ekblom-Bak cykeltest och Åstrand-Rhyming ekvationen. Dock går det inte att säga på förhand vilka individer som riskerar denna överskattning. Ett litet urval gör att säkra slutsatser från studien blir svåra att dra.

Purpose: Throughout the years numerous studies have been made that concludes thatcombining steel and wood results in improved strength. Under optimal conditions woodis an effective structural material, as it’s both cheap and durable. Steel on the other handunder right circumstances has considerably higher strength than wood. To combinewood and steel has over the last years gathered more attention. Studies shows thathybrid structures can lead to an economical advantage when building multiple storeybuildings, as it can replace or complete pure steel frames. The purpose of this paper isto increase the knowledge and understanding of how steel and wood cooperate and tofind out the advantages and disadvantages of using a flitched beam, as well as compareit’s strength to structural wood and glulam.Method: The paper comprises a quantitative study with two different kinds of datacollection methods, Literature studies and calculations. The literature study consists ofscientific papers and papers published by known institutions and will help the paperanswer the first issue. The calculations has been made with the help of Tekla Tedds,which follows the Eurocode design principles. Which will help the authors answer bothof the papers issues.Findings: The paper has found that the flitch beam has improved strength overstructural wood and glulam, but a significantly higher price. The flitch beam also has amuch higher self weight than structural wood and glulam. The flitch beam can also spanlonger than structural wood and glulam with the same applied load.Implications: The study have concluded that it’s hard to motivate the usage of flitchedbeams in floor designs as they have such high price. The flitch beam has higher strengththan both structural wood and glulam. Which makes the flitch beam a good option asload bearing beam that requires slim dimensions. The added strength of the flitch beamcan motivate the high price under the right circumstances.Limitations: The paper has limited the calculations to an enclosed environment andwill not take moisture or any other type of exposure in to account, As a dry indoorenvironment is optimal for both steel and wood. The calculations the paper uses arebased on Eurocode and all other forms of dimension principles will not be taken intoaccount. / Syfte: Genom åren har forskning gjorts som tyder på att när man kombinerar stål ochträ kommer det bidra till en ökad hållfasthet. Under optimala förhållande är trä ettotroligt effektivt och bra alternativ inom byggande då det är billigt och tåligt. Närstålbalkar däremot placeras i optimala förhållande kan de bibehåll betydligt mer ochstörre krafter än vad trävirke kan göra. Att kombinera stål och trä har de senaste årethaft ett ökat intresse. Studier visar att hybridbalkar kan vara till stor ekonomisk fördelvid byggnation av flervåningshus, då det kan ersätta eller komplettera rena stålstommar.Syftet med arbete är att öka kunskapen och förståelsen för hur stål och trä samverkarsamt ta reda på för och nackdelar hos de stålförstärkta träbalkarna samt jämföra deraslastkapacitet med konstruktionsträ- och limträbalkar.Metod: Arbetet omfattar en kvantitativ studie där två typer av datainsamlingsmetoderhar använts. Dessa två typer är beräkningar samt litteraturstudier. Litteraturstudienbestår av vetenskapliga artiklar som har hjälpt besvara en av frågeställningarna.Beräkningarna har använts för att besvara båda frågeställningarna, de har gjorts idimensioneringsprogrammet Tekla tedds som följer alla Eurocodes beräknings- ochdimensioneringsregler.Resultat: Resultaten visar på att den stålförstärkta träbalken har högre kapacitet änlimträ och konstruktionsvirke, både med hänsyn till nedböjning och brott men betydligthögre pris och egentyngd. Den stålförstärkta träbalken klarar även av längrespännvidder vid samma belastning.Konsekvenser: Utifrån de resultat rapporten kommit fram till är det svårmotiverat attanvända sig av de stålförstärkta balkarna i bjälklag på grund av det höga priset Denstålförstärkta träbalken klarar dock av högre laster än vad konstruktionsvirke och limträgör, vilket kan göra balken användbar som avväxlingsbalk. Att använda denstålförstärkta träbalken som avväxlingsbalk kan motivera det höga priset då den kanhålla mindre dimensioner än limträ och konstruktionsvirke vilket kan vara önskvärt iolika sammanhang.Begränsningar: De begränsningar som sattes för rapporten var att utesluta alla typerav miljörisker på balkarna som tillexempel fukt och solljus vid beräkningarna, då entorrmiljö är en optimal miljö för både trä och stål. Beräkningarna som arbetet baseraspå grundar sig på Eurocodes dimensioneringsregler. Andra typer av dimensioneringsprinciper har uteslutits.

<p>Pre obavljanja levog manevra, sa prioritetnog prilaza TWSC nesignalisane raskrsnice, vozač procenjuje interval koji se javlja u konfliktnom toku i bira onaj interval koji mu je najviše prihvatljiv. Vreme koje je potrebno za procenu prihvatljivog intervala je predstavljeno u vidu vremena čekanja u opsluzi vozila na raskrsnici. Sa pojavom prihvatljivog intervala, vreme čekanja u opsluzi vozila se završava, i tada počinje vreme za izvođenje manevra levog skretanja. Odluka o momentu početka izvođenja manevra levog skretanja je subjektivna i zasniva se na proceni vozača. Ispravna subjektivna procena uvek rezerviše bezbednosno vreme. U ovoj disertaciji je predstavljen razvoj detaljnog matematičkog postupka za proračun bezbednosnog vremena. Merenja na nesignalisanim raskrsnicama su dokazala primenjivost predloženog modela, mogućnost proračuna subjektivnog bezbednosnog vremena i visoko učešće bezbednosnog vremena u kritičnom intervalu (oko jedne trećine). Dobijeni rezultati su visoko saglasni sa HCM.</p> / <p>Before the left turn manoeuvre, from priority approach at TWSC unsignalized intersection, the driver estimates the interval occurring in the conflict flow and chooses the one which is most acceptable for him. The time required for evaluation of acceptable interval is presented by the service waiting time of vehicles at an intersection. With the appearance of an acceptable interval, service waiting time for vehicle ends, and then starts a time for performance of left turn manoeuvre. A decision about the moment of starting left turn manoeuvre is subjective and based on a driver&rsquo;s estimate. Correct subjective evaluation always reserves the safety time. This dissertation presents development of a detailed mathematical procedure for calculation form of safety time. Measurements at unsignalized intersections are proven applicability of the proposed model, possibility of calculation subjective safety time and high participation of safety time in critical gap (about one-third). The obtained results are highly consistent with HCM.</p>

Introduktion Längdskidor involverar såväl underkropps som överkroppsarbete i varierad intensitet och terräng. Tävlingarna är allt ifrån 1km upp till 30km för damer respektive 50km för herrar. Detta ställer flera olika fysiologiska krav på en längdskidåkare. Som exempelvis hög maximal aerob effekt, hög aerob kapacitet, hög anaerob kapacitet, styrka, kraftutveckling i överkropp samt hög andel fettfri massa. Tidigare studier visar att det finns en skillnad i fysiologiska egenskaper mellan sprint- och distansåkare. Det finns hittills ingen strukturerad litteraturundersökning som jämför den aktuella forskningen (från och med 2012) på skillnaderna i vilka fysiologiska egenskaper som är kopplade till sprint- respektive distansprestation. Syftet var att undersöka skillnaderna mellan vilka fysiologiska egenskaper som kan kopplas till sprintprestation och vilka fysiologiska egenskaper som kan kopplas till distansprestation inom elitlängdskidåkning. Metod En strukturerad litteraturundersökning utfördes i databaserna: Pubmed, SPORTDiscus och Sport Medicine and Education Index mellan 2012 och 2022-04-18. Även en manuell sökning i relevanta artiklars referenslistor utfördes. Resultat  Studien inkluderade 13 artiklar. Resultatet visade att sprintprestation är kopplat till högt VO2max (l/min). Distansprestation är kopplat till högt VO2max (l/min och ml/kg/min). Sprintåkare har högre VO2max uttryckt i l/min medan distansåkare har högre VO2max uttryckt i ml/kg/min vid jämförelse mellan disciplinerna. Hastighet på obla4mmol är kopplat till distansprestation men inte till sprintprestation. Hög anaerob kapacitet och större fettfri massa uttryckt i absoluta mått är starkare kopplat till sprintprestation än distansprestation.   Konklusion Distansprestation är kopplat till VO2max/VO2peak (l/min och ml/kg/min), aerob kapacitet samt hög andel fettfrimassa. Sprintprestation är kopplat till hög VO2max/VO2peak (l/min), anaerob kapacitet samt hög fettfri massa. Skillnaderna var att distansprestation var starkare kopplat till det aeroba egenskaperna i jämförelse med sprintprestation medan sprintprestation var starkare kopplat till det anaeroba egenskaper i jämförelse med distansprestation. / Introduction Cross-country skiing involves both upper- and lower body work in varied intensity and terrain. The distances are from 1km to 30km for women respectively 50km for men. There are different physiological demands on a cross-country skier. For example, high maximum aerobic power, high aerobic capacity, high anaerobic capacity, strength, upper body power and a high proportion of lean mass. Earlier studies have seen differences in physiological characteristics between sprint- and distance skiers. But there is no structured literature study that compares the current research (from 2012) on differences in physiological characteristics between sprint and distance performance. The aim was to investigate differences between physiological characteristics that can be linked to sprint and distance performance in elite cross-country skiing.  Method A structured literature review was conducted in the databases: PubMed, SPORTDiscus and Sports Medicine And Education Index between 2012 and 2022-04-18. A manual search in the reference lists of relevant articles was conducted. Results 13 articles were included in the study. The results showed that sprint performance is linked to high VO2max (l/min). Distance performance is linked to high VO2max (l/min and ml/kg/min). Sprint skiers have higher VO2max expressed in l/min while distance skiers have higher VO2max expressed in ml/kg/min in comparison with each other. Speed ​​at obla4mmol is linked to distance performance but not to sprint performance. High anaerobic capacity and greater lean mass are more strongly linked to sprint performance than distance performance. Conclusion Distance performance is linked to VO2max/VO2peak (l/min and ml/kg/min), aerobic capacity and high proportion of lean mass. Sprint performance is linked to high VO2max/VO2peak (l/min), anaerobic capacity and high lean mass. The differences were that distance performance was more strongly linked to the aerobic characteristics compared to sprint performance while sprint performance was more strongly linked to anaerobic characteristics compared to distance performance.

<p>Inriktningen på detta examensarbete är kapacitetsbeläggning och uppdragsgivaren är System Andersson som utvecklar, tillverkar och installerar verkstadssystem. Detta arbete är ett led i skapandet av förslag på verkstadssystem som är under utveckling och bakgrunden är att kraven från marknaden har ökat.</p><p>Syftet med arbetet har varit att ge förslag på hur beläggningsdelen i ett alternativt system kan se ut. Som utgångspunkt har ett antal frågeställningar använts. Exempelvis vad som händer om kapaciteten eller planeringen inte håller samt hur kunskapen om planerarens vardag kan användas.</p><p>För att genomföra arbetet har författarna använt sig av litteraturstudie som grundar sig på tidigare kurslitteratur på programmet, intervjuer av personal på System Andersson samt egna idéer.</p><p>System Anderssons kunder är främst små och medelstora svenska tillverkande företag. Det vanligaste är att de arbetar efter principen funktionell verkstad och tillverkning mot order. Inom detta segment, som System Andersson vill fortsätta verka inom, är det viktigt att verkstadssystemet kan ändra operationsföljden och optimera kapacitetsutnyttjandet hos maskinparken och personalen. För att produkten ska bli konkurrenskraftigt måste den även vara anpassad efter de personer som använder sig av det.</p><p>En del av resultatet består av två versioner av beläggningsmodulen,</p><p>Det som är nytt i detta förslag mot tidigare såld version är: fler funktioner, dagsplanering, kapacitetstak och grafiskt planeringsverktyg. Författarna har kommit med idéer i programmet om hur detta skall vara lösbart.</p><p>Programmet ska ur planerarens synvinkel hjälpa till med det dagliga arbete och de problemen som skall lösas innan de uppkommer eller vara smidigare att hantera. Ur System Anderssons synvinkel skall detta kunna användas i marknadsförings- och säljarsyfte när de samtalar med kunder.</p><p><em>Light och <em>Advanced. Den förstnämnda är inriktad mot de små företagen och innehåller därför endast de viktigaste funktionerna för beläggningsplanering, i övrigt är den så avskalad som möjligt. Den sistnämnda versionen, Advanced, är anpassad för de något större företagen och kan därför utföra ett större antal uppgifter. Det ska vara lämpat för en heltidsanställd planerare med allt som det innebär. Som komplement till dessa två versioner har författarna utformat en <em>stämpelklocka och en <em>körplan för att skapa en bättre helhetsbild av beläggningsplaneringen. Stämpelklockan används för att samla in information om tillgänglig personalkapacitet och körplanen för att kommunicera med produktionen och uppdatera den tillgängliga maskinkapaciteten. Författarnas fokus har varit att rita upp de övergripande skisserna och inte programmeringen som ligger bakom. </em></em></em></em></p> / <p>This thesis has been carried out in cooperation with System Andersson that develops, manufactures and installs engineering system. This is a proposal on how a system can be designed because the market has become more demanding.</p><p>This thesis subject is to come with ideas on how a system might look like. As a starting point, a number of questions were made. For example, what happens if the capacity or planning does not agree with the plane, and how does a planner’s normal day look like.</p><p>To carry out the work the authors have used the literature review based on previous literature in their program, interviews of personnel at System Andersson and own ideas.</p><p>System Anderssons customers are mainly small and medium-sized, Swedish manufacturing companies. The most common is that the customers work in a job shop and manufacturing that order. In this segment, that System Andersson will continue to work in, it is important to the engineering system can change the operation sequence and optimize the capacity utilization of machinery and personnel. For the product to be competitive, it must also be designed for the people who use the program.</p><p>Some of the results consist of two versions of the coating module,</p><p>What is new in this proposal to the version they are selling today are: more features, daily planning, capacity planning and graphic. The authors have come up with ideas in the program on how this should be soluble.</p><p>The program is from the scheduler point of view to help with the daily work and solve the problems before they arise or be more flexible to manage. From System Anderssons point of view, this could be used in marketing and promoting their programming when they talk with customers.</p><p><em>Light, and <em>Advanced. The first is targeted to small businesses and therefore contains only the most important functions for the coating design; the remainder is as scaled as possible. The latter version, Advanced, is adapted to the somewhat larger firms and can therefore perform a wider range of tasks. It should be suitable for a full-time planner with all that that implies. In addition to these two versions the authors have designed a <em>time clock and a <em>dispatch list to create a better overall picture of occupancy planning. The time clock is used to collect information on available staff capacity and dispatch list to communicate to the manufacturing and update the available machine capacity. The authors' focus has been to draw up the overall sketches and not the program behind. </em></em></em></em></p>

Ökad konkurrens tillsammans med allt mer kundspecifika produkter ökar komplexiteten i tillverkningsprocesser. För en långsiktig överlevnad behöver företags produktioner styras väl med ständigt förbättringsarbete, där fokusering på minimering av variation är väsentligt för ett högt kapacitetsutnyttjande. Syftet med arbetet var att identifiera hur variation kan hanteras för att höja en tillverkningsprocess kapacitet. En tillverkningsprocess studerades därmed på ett fallföretag för att ge en nulägesbeskrivning som sedan analyserades med teorin. Av analysen kunde orsak och verkan till processens variation antas vilket gav grund för ett experiment. Experimentet utfördes som tre tester där syftet var att undersöka vilka faktorer som minskar variationen samt höjer kapaciteten. Resultatet av experimentet blev att variationen kan hanteras med införandet av ett dragande system tillsammans med de förändringar som detta kräver. Kapaciteten som höjdes med den minskade variationen gav inte en total kapacitetshöjning i processen. För att uppnå detta krävdes dessutom att arbetsinnehållet omfördelas mellan de olika processmomenten.

Det är ofta användbart att beräkna eller uppskatta kapaciteter för olika parametrar och mängder. Det kan vara till exempel vid hantering av sobolevfunktioner eller vid undersökning av partiella dierentialekvationer. För ringområden i det vanliga rummet går detta att göra exakt, men för att kunna uppskatta kapacitet i viktade rum behöver man fyra exponentmängder Q, S, Q och S till hjälp. Med dessa kan man i princip redogöra för beteendet hos kapaciteten av olika ringområden kring en x punkt. Det nns många möjliga kombinationer av hur de fyra exponentmängderna kan se ut, men det är oklart precis vilka kombinationer som är möjliga. Genom att ta fram nya exempel på kombinationer av mängderna kan vi få större kännedom om vilka kombinationer som är möjliga, och på så sätt kunna dra större nytta av dem. För att hitta nya sammansättningar utgår vi från önskade exponentmängder och undersöker om det går att ta fram bakomliggande vikter som genererar dem. Sedan tidigare nns nio exempel på kombinationer av exponentmängder. Dessa skiljer sig åt vad gäller längden på intervallen som utgör dem och om ändpunkterna tillhör intervallen eller ej. I den här rapporten har tre nya exempel på kombinationer av exponentmängder tagits fram. I alla tre exempel skiljer sig Q och S bara i ändpunkten, och vi har visat att det är möjligt att konstruera ett exempel där alla fyra mängder delar ändpunkt, men där alla mängder utom S är öppna. / It is often useful to calculate or estimate capacities for dierent parameters and sets. This is the case for example when working with Sobolev functions or when studying partial dierential equations. For annuli i Rn this can be done exactly, but when estimating capacity in weighted spaces you need four exponent sets Q, S, Q and S. With these sets it is possible to describe how the capacity of dierent annuli around a given point behaves. There are many possible combinations of the four exponent sets, and it is not clear which combinations are possible. By generating new examples of combinations of the exponent sets we obtain a larger understanding of which combinations are possible, and are thus able to use them more eciently. To nd new examples we start from the desired exponent sets and investigate if one can produce an underlying weight that generates them. Earlier, there were nine examples of combinations of exponent sets. These dier in terms of the length of the intervals that constitute them and whether the endpoints belong to the sets or not. In this thesis three new examples of combinations of exponent sets have been constructed. In all three of them, Q and S dier only in the endpoint, and we have shown that it is possible to construct an example where all four sets share the same endpoint, but all sets except S are open.

I den föreliggande studien undersöktes PT-nivåer inom morfologin och syntaxen uppnådda av 19 SFI-elever som studerade i samma grupp, kurs C. Syftet var att synliggöra och jämföra deltagarnas grammatiska kunskaper. Studien syftade också till att beskriva hur grammatisk kompetens förhåller sig till lexikal variation avseende verbanvändning i undersökningsgruppen. Deltagarnas skriftliga produktion (57 elevtexter) analyserades utifrån processbarhetsteorin och i förhållande till deltagarnas verbanvändning då antal använda verb presenterades och verben klassificerades utifrån deras  frekvens. Resultatet visar att eleverna ligger på olika PT nivåer både inom morfologin och syntaxen och spridningen är tämligen större inom morfologin. Resultatet i den undersökta gruppen visar också att inlärarens utveckling inom morfologin och syntaxen inte alltid sker simultant. Avseende verbanvändning finns det en tendens att de inlärare som befinner sig på högre PT-nivåer använder fler verb och visar en större användning av mindre frekventa, framför allt abstrakta mentala verb.

Denna förstudie har utförts på avdelningen för drift och underhåll på Uddevalla Energi Elnät AB. Syftet har varit att utreda kapaciteten i elnätet med avseende på Uddevalla kommuns framtida utbyggnadsplaner i hamnen samt att identifiera starka och svaga punkter. Under en framtida 25-årsperiod planerar Uddevalla kommun att etappvis bygga ut stadskärnan mot hamnområdet, som idag utgörs av industrier och företagslokaler. Kommunen uppskattar att den nya stadsdelen kommer att kunna förses med 3000 nya bostäder och olika typer av verksamheter. Exploateringsplanernas tidsramar är 5-15 år för den södra sidan av Bäveån respektive 20-25 år för den norra sidan. För att kunna undersöka om det finns tillgänglig effekt för den nybyggda stadsdelen görs en belastningsprognos av det framtida effektbehovet. En kartläggning och analys görs av ledningarna i centrala Uddevalla samt transformatorerna hos mottagningsstationerna M1, M2 och M5. Detta för att undersöka om det behövs eventuell förstärkning. Referensvärden vid beräkningar grundar sig på inmätta värden från belastningstopparna den 28 februari 2018. Det förväntade effektbehovet för de planerade bostadsområdena uppskattas till 4,9 MVA för södra sidan och 5,1 MVA för den norra sidan. Kabelnätet i hamnen har en total kapacitet på 7 MVA och kommer att vara nära mättning när södra områdets byggnation är genomförd. Samtliga mottagningsstationer klarar av att ensamt försörja det tillkommande bostadsområdet på södra sidan även med hänsyn till önskade reservmatningsvägar i elnätet, medan endast M1 har kapacitet för hela den prognoserade belastningen. Transformatorerna i M2 och M5 kommer att bli överbelastade först under utbyggnationen av bostadsområdet på den norra sidan. Till den framtida expanderingen av stadskärnan föreslås förläggning av tre nya linjer från M1. I samband med förläggningen kan större delen av M1-L206 bytas ut, som består av underdimensionerade oljekablar. Kostnadsindikationen för detta uppgår till 10,3 miljoner kronor. Ett annat alternativ som skulle behöva utredas närmre är möjligheten att placera en ny mottagningsstation i centrala eller södra Uddevalla. De befintliga är belägna i norra, västra och östra delarna av staden. / This preliminary study has been carried out at the department for operation and maintenance at Uddevalla Energi. The purpose has been to investigate the capacity of the powerlines with regards to Uddevalla Council's future development plans in the port and to identify strong and weak points. During a future 25-year period, Uddevalla Council plans to gradually expand the city center towards the harbor area, which today consists of industries and business facilities. The council estimates that the new district will be able to provide 3000 new homes and various types of businesses. The time frame for the exploitation plans are 5-15 years for the southern side of Bäveån and 20-25 years for the northern side. In order to investigate whether there is available power for the additional district, a load forecast is made of the future power requirement. A survey and analysis is made of the lines in central Uddevalla and the transformers of the substations M1, M2 and M5. This is made in order to be able to investigate whether any reinforcement is needed. Reference the values used in the calculations are based on measured values from the peak of load on February 28, 2018. The expected power requirement for the planned residential areas is estimated at 4.9 MVA for the south side and 5.1 MVA for the north side.  The cable network in the port has a total capacity of 7 MVA and will be almost saturated after the southern area’s construction is completed. With regard to redundancy, all substations are able to supply an additional residential area on the south side alone, while only M1 has the capacity for the entire forecasted load. The transformers in M2 and M5 will be overloaded only during the development of the residential area on the north side. To the future expansion of the city center, suggestions for placement of three new lines from M1 are made. In connection with the installation, most of M1-L206 can be replaced, which consists of undersized oil cables. The cost for this amounts to 10,3 million (SEK). Another future option that would have to be investigated more closely is how the possibilities are to place a new substation in central or southern Uddevalla. The existing ones are located in the northern, western and eastern parts of the city.

Uppsatsen undersöker hur kulturell distans påverkar kunskapsöverföring utifrån en kvalitativ studie på ett litet svenskt läkemedelsföretag. Vi har utgått från en modell för kunskapsöverföring som tar hänsyn till förutsättningar för mottaglighet av ny kunskap, kulturella skillnader och inverkan av kulturell distans. Genom semi-strukturerade intervjuer har vi samlat in empiriskt underlag kring två internationella samarbeten mellan det svenska läkemedelsföretaget och två större läkemedelsföretag, ett danskt samt ett japanskt. Utifrån en analys av resultaten har vi utvecklat modellen genom att inkludera en ny medierande variabel,​samarbetsvilja, för att med högre precision förklara hur två företag behöver anpassa sig till varandra för att framgångsrikt dela information och kunskap.