Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur ett emotionellt arbete påverkar det psykiska välbefinnandet samt work-life balance ur ett genusperspektiv. Vi har valt att utgå från sjuksköterskors och för att kunna få en större inblick i deras balans och välbefinnande har vi valt en kvalitativ ansats. De teorier vi utgått från är bland annat Karaseks och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell, Ackers (1990) teori om genus och organisation samt Greenhaus och Beutells (1985) tre huvudkonflikter inom work-life balance. Det empiriska materialet har vi samlat in med hjälp av halvstrukturerade frågor där vi haft en förutbestämd ordning för våra frågor som sedan anpassades efter respondentens svar. Vidare presenterar och analyserar vi vårt resultat från intervjuerna vi gjort med respondenterna och kopplar dem till den tidigare forskningen som vi redogjort för i den teoretiska referensramen. Avslutningsvis svarar vi på de frågeställningar som studien utgår från och förklarar vad vi kommit fram till. Vi kan med vår studie konstatera att vårt syfte är uppfyllt, det emotionella arbetet påverkar välbefinnandet och work-life balance. Det vi inte kan konstatera genom vår studie är om upplevelsen skiljer sig mellan män eller kvinnor eller om det finns en könsdominans på arbetsplatsen.

Denna studie undersöker socialsekreterarnas arbetsmiljö på socialtjänstens barn- och ungdomssektion i Luleå kommun. Studien strävar efter att skapa en deskriptiv bild över hur socialsekreterarna upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Vidare studeras vilket stöd de upplever samt vilka förbättringsmöjligheter de önskar på sin arbetsplats. Studien använder en webbaserad enkätundersökning som bygger på både kvalitativa och kvantitativa frågor. Undersökningens genomförande baseras på ett hypotetiskt-deduktivt och induktivt arbetssätt. Sammanfattningsvis visar resultatet att det råder ett starkt kollegialt stöd men att stödet från ledningen upplevs som bristande. Det framgår även att socialsekreterarna upplever en hög arbetsbelastning där arbetssituationen påverkar deras privatliv i form av koncentrations-, och sömnsvårigheter. Socialsekreterarna tvingas ta till med strategier för att hantera bristerna och beskriver det som att uppfinna hjulet, vilket även utgör uppsatsens titel. Avslutningsvis krävs det fler tillgångar i form av större arbetskraft och utökning av ekonomiska resurser för att öka välbefinnandet och skapa en trivsam arbetsplats för socialsekreterarna.

Thesis in project management, D-level by Chris Baldebo & Anders Persson spring semester2011. Tutor: Lennart Ljung. “Project Manager's Psychosocial Work Environment in thePublic Sector – A Qualitative Study in the Värmland County Council”. The purpose of this study is to examine how project managers in the public sector perceivetheir psychosocial work environment in a public organization. Therefore we have formulateda hypothesis based on the assumption that there exist differences in how project managersperceive their psychosocial work environment, depending on whether they work in public orprivate sector.Based on the objective, one research question has been formulated: How do projectmanagers active in the Pegasus program experience their psychosocial work environment? Tobe able to say something characteristic about the project managers psychosocial workenvironment our approach has been to interview five project managers. Further in ouroperationalization and analysis we have used Karasek/Johnsons demand/control/supportmodel with amplifications in form of project specific factors taken from theory about projectmanagement.From the analysis of the empirical data, we conclude that the project managers who areactive in the Pegasus program in the Värmland county council experience their psychosocialwork environment in several ways. In this study that means that several of the respondentsexperience high levels of stress in the psychosocial work environment while the degree ofself-monitoring and social support to the project manager’s work varies between therespondents. We can also see that several of the project managers feel that their psychosocialwork environment is stimulating while others experience it mainly as stressing. Some of theproject managers could therefore more than others, eventually suffer from psychosomaticdisorders as long as their work demands mostly not are compensated by a higher degree ofself-monitoring. / Examensarbete i projektledning, D-uppsats av Chris Baldebo & Anders Persson vårterminen2011. Handledare: Lennart Ljung. ”Projektledares psykosociala arbetsmiljö inom offentligverksamhet – En kvalitativ studie i Värmlands landsting”. Syftet med denna studie är att undersöka hur projektledare verksamma inom offentligverksamhet upplever sin psykosociala arbetsmiljö. Utifrån detta har vi formulerat en hypotessom bygger på antagandet att det finns skillnader i hur projektledare upplever sinpsykosociala arbetsmiljö beroende på om de arbetar inom offentlig eller privat sektor.Utifrån syftet har en preciserad frågeställning formulerats: Hur upplever projektledareverksamma inom Pegasusprogrammet i Värmlands landsting sin psykosociala arbetsmiljö?För att kunna säga något karakteristiskt om detta har vår ansats varit att intervjua femprojektledare. Vidare i vår operationalisering och analys har vi utgått från Karasek/Johnsonskrav/kontroll/stödmodell samt förstärkt denna med projektspecifika faktorer som hämtats frånteori om projektledning.Genom analysen av våra empiriska data drar vi slutsatsen att projektledare som ärverksamma inom Pegasusprogrammet upplever sin psykosociala arbetsmiljö på flera olikasätt. Detta innebär i denna studie att flera av respondenterna upplever en hög grad avarbetskrav i den psykosociala arbetsmiljön. Samtidigt varierar graden av egenkontroll ochsocialt stöd i arbetet mellan respondenterna. Vi kan också se att flera av projektledarnaupplever att deras psykosociala arbetsmiljö är stressande medan andra ser den främst somstimulerande. Utifrån de olika upplevelserna riskerar därmed vissa av projektledarna i högreutsträckning än andra, att på sikt drabbas av psykosomatiska besvär så länge deras arbetskravinte motsvaras av en högre grad av egenkontroll.Nyckelord:

Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior / The work of agents in the socio Socio-Educational Service Centers is ruled by a high concentration, fast pace, unpredictability, great responsibilities; which can lead to constant stress. Based on the guiding question: there is an association between high psychological demands at work, low worker control over work activities and development of minor psychiatric disorders (MSD) on these agents?, This study aimed to investigate the psychosocial dimensions - control and psychological demands of work and its association with the occurrence of MPD agents of socioeducational workers of CASE/RS. The central hypothesis is that the association is positive. It is a cross-sectional study with a sample of 381 socio agents. In order to evaluate MPD and groups of the Karasek demand-control model, the Brazilian versions of the Self Report Questionnaire-SRQ-20 and Job Stress Scale - JSS were respectively applied. Data collection was performed using self-administered questionnaire in the period from March to August 2011. Data insertion was conducted using Epi-Info ®, version 6.4, with double independent typing. After checking for errors and inconsistencies, the data analysis was performed in PASW® (Predictive Analytics Software) 18.0 for Windows. To examine associations, chi-square test has been applied, Odds Ratio and its respective confidence intervals (CI 95%). Sociodemographic, employment, health habits were tested and those associated (p<0.25) both the exposure and the outcome (satisfaction with the workplace, number of agents on the scale, shift, day off work, suspicion for alcoholism, leisure time, physical and psychological activity) were tested in the multivariate models. As a result, it was found that 19.2% of socioeducational agents are in the quadrant high demand. The overall prevalence of suspicion for MPD was 50.1%. After adjusting for potential confounders, the odds of mental disorders was higher in active work quadrant (OR = 1.99, CI 95%=1.09 - 3.63), followed by high demand quadrant (OR = 2.05, IC95% = 1.03 - 4.09) compared to the agents of low demand quadrant. When the dimensions psychological demands and control are evaluated individually, both were associated with MPD. These results indicate high psychological demand, which has negative health effects of these workers, even when job control is high. In this sense, it is necessary to consider the issues of work organization in the institution, besides the planning of actions to promote health, prevent mental illness of the socio agents. / O trabalho dos agentes socioeducadores nos Centros de Atendimento Socioeducativo (CASE) é regido por alta concentração, ritmo acelerado, imprevisibilidade, grandes responsabilidades, o que pode levar a situações constantes de estresse. A partir da questão norteadora: existe associação entre altas demandas psicológicas no trabalho, baixo controle do trabalhador sobre a atividade laboral e desenvolvimento de Distúrbio Psíquico Menor (DPM) nesses agentes?, este estudo teve por objetivo investigar as dimensões psicossociais demandas psicológicas e controle do trabalho e sua associação com a ocorrência de DPM em agentes socioeducadores dos CASE/RS. A hipótese central é de que a associação é positiva. Trata-se de um estudo transversal, com uma amostra de 381 agentes socioeducadores. Para avaliação dos DPM e dos grupos do modelo demanda-Controle de Karasek, utilizaram-se as versões brasileiras do Self Report Questionnaire- SRQ-20 e Job Stress Scale JSS, respectivamente. A coleta de dados foi realizada por meio de questionário autoaplicável no período de março a agosto de 2011. Para a inserção dos dados foi utilizado o programa Epi-info®, versão 6.4, com dupla digitação independente. Após a verificação de erros e inconsistências, a análise dos dados foi realizada no PASW® (Predictive Analytics Software) 18.0 for Windows. Para verificar associações, adotaram-se o teste qui-quadrado, Odds Ratio e seus respectivos intervalos de confiança (IC95%). Variáveis sociodemográficas, laborais, e de hábitos e saúde foram testadas e aquelas associadas (p<0,25) tanto à exposição quanto ao desfecho (satisfação com o local de trabalho, número de agentes na escala, turno, dias de afastamento do trabalho, suspeição para alcoolismo, tempo de lazer, atividade física e acompanhamento psicológico) foram testadas nos modelos multivariados. Como resultado, encontraram-se 19,2% dos agentes socioeducadores no quadrante de alta exigência. A prevalência global de suspeição para DPM foi de 50.1%. Após ajustes por potenciais confundidores, a chance de distúrbios psíquicos foi maior no quadrante trabalho ativo (OR=1,99; IC95%=1,09-3,63), seguido do quadrante alta exigência (OR=2,05; IC95%=1,03-4,09), quando comparado aos agentes do quadrante baixa exigência. Ao serem avaliadas individualmente as dimensões demandas psicológicas e controle, ambas mostram-se associadas aos DPM. Esses resultados sinalizam a alta demanda psicológica, que possui efeitos negativos à saúde destes trabalhadores, mesmo quando o controle sobre o trabalho é alto. Nesse sentido, faz-se necessário refletir sobre as questões de organização do trabalho na instituição, além do planejamento de ações de promoção à saúde, a fim de prevenir o adoecimento mental dos agentes socioeducadores.

A sample of 816 metropolitan police officers in Thailand completed a survey consisting of a set of job characteristics, including job control, support, and job demands, in addition to measures of emotional labour (surface acting and deep acting), and a set of psychological outcomes, to test a proposition based on Karasek and Theorell's (1990) model. 1t was argued that the emotional labour requirements of police officers would act as a moderating factor that would impact adversely on their wellbeing. The survey instruments were translated and back-translated from the original English to Thai, and their psychometric properties were assessed through confirmatory factor analysis. Tests based on validation and cross-validation procedures indicated that the measurement model was valid and reliable. The effects of job characteristics on wellbeing were assessed through canonical correlation and hierarchical moderated multiple regression analyses. Results revealed that deep acting was inversely related to wellbeing, and had a moderating effect on the relationship between job demands and wellbeing/psychological distress. A moderating effect was also detected for surface acting on the relationship between co-worker support and wellbeing. Neither surface acting nor deep acting had a moderating effect on the relationship between job control and wellbeing/ psychological distress. Implications of the results and recommendations for future research are discussed together with methodological limitations of the study.

Bakgrunden till denna studie bygger på vårt intresse för arbetet med rekrytering och dendigitala teknikutvecklingen som följt vår generation födda på 1990-talet fram till där vi äridag. Studiens syfte grundar sig därför i att få en djupare förståelse för hur digitaliseringenoch den digitala tekniken påverkar yrkesverksamma inom rekrytering. Studien tar avstamp iden tid där digitaliseringen av samhället har nått den nivån där teknologin både medför storafördelar men även nackdelar i hur människan implementeras och anpassas till de digitalaverktygen i arbetet. Digitaliseringen har påverkat samhället dramatiskt vad gäller tillgångenpå information och har således inneburit en stor omställning för organisationer, arbete ochindivider. Digitaliseringen liknas ofta med en tsunami och den nya tekniken medför att närahälften av alla arbetsuppgifter kommer att tas över av tekniska system och automation denärmaste 20 åren vilket innebär en stor omställning för individer och organisationer. Studien använder sig av kvalitativa intervjuer med åtta olika rekryterare från två olikasektorer. Forskningsansatsen är kvalitativ och vi vill försöka skapa en förståelse för hur det äratt arbeta mitt i det digitalt omfattande rekryteringsyrket. Studiens teoretiska referensrambygger främst på Karasek och Theorells traditionella krav-, kontroll- och stödmodell därbegreppen krav, kontroll och stöd används för att undersöka hur rekryterare påverkas avdigitaliseringen. Till detta adderas det mer moderna begreppet Technostress som kretsar kringhur teknik och tekniska system kan utlösa stress i arbetet. Studien försöker även fånga in dentrend som sker inom flera sektorer där historiens vingslag från Taylorismen återkommer iform av digital Taylorism där automation, övervakning, effektivisering och kraftiguppdelning av arbetsuppgifter skapar ensamma och tråkiga arbeten. Resultatet av studienvisar bland annat på att rekryterar ställs inför allt högre krav på arbetstakt och tillgänglighetgenom digitaliseringen. Den digitala tekniken frigör tid och effektiviserar arbetet men densparade tiden resulterar i fler arbetsuppgifter. Vidare framgår det att väl fungerande IT-stödoch stöd från kollegor avhjälper dem och trots att arbetet har blivit mer effektiviserat ochuppdelat finns det flera fördelar med digitaliseringen av rekryteringsprocessen. Resultatetpåvisar att en avsaknad av mänsklig kontakt och möjligheten att träffas ansikte-mot-ansikteupplevs som en av de mer negativa sidorna med den digitala tekniken.

Author: Kadenic, Sanita. Stressed social secretaries in financial assistance. A qualitative study on how social secretaries experience their working situation linked to stress at a social office in Malmo. Degree project in social work, 15/30 högskolepoäng. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, 2022.   The purpose of this study is to investigate how social secretaries who work in financial assistance experience their work situation in relation to stress. The empirical data was collected through nine semi-structured interviews with social secretaries working in financial assistance. Furthermore, coping and Karasek and Theorell’s demand-control model have been used as theoretical starting points. The Collected empirical evidence has been analyzed based on the selected theories and the state of knowledge. One of the central points of departure in this study was that social secretaries explained which factors contributed to stress in the workplace and which measures exist in the workplace to prevent stress, among other things. / Författare: Kadenic, Sanita. Stressade socialsekreterare i ekonomiskt bistånd. En kvalitativ studie om hur socialsekreterare upplever sin arbetssituation kopplad till stress på ett socialkontor i Malmö. Examensarbete i socialt arbete, 15/30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, Institutionen för socialt arbete, 2022.   Syftet med denna studie är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistånd upplever sin arbetssituation i relation till stress. Empirin samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom ekonomiskt bistånd. Vidare har coping och Karasek och Theorells efterfrågestyrningsmodell använts som teoretiska utgångspunkter. Den insamlade empirin har analyserats utifrån de utvalda teorierna och kunskapsläget. En av de centrala utgångspunkterna i denna studie var att socialsekreterare förklarade vilka faktorer som bidrog till stress på arbetsplatsen och vilka åtgärder som finns på arbetsplatsen för att bland annat förebygga stress.

Previous research has shown that work-related stress is associated with various types of negative health outcomes. With work being a large part of individuals’ lives, looking at the effects of straining work over a lifetime of work is therefore relevant in order to understand how the work environment affects health. This study will investigate the work environment by the demands and control individuals have at their workplace. Life course theory combined with the theory of cumulative advantage/disadvantage will help to create a framework for studying long-term and cumulative effects of the work environment on psychological well-being. Thus, the aim of the study is a) to understand how job strain affects psychological well-being and b) to provide knowledge on long-term effects of job strain on psychological well-being. The findings are based on panel data from the Swedish Level-of-Living Survey from the years 1981-2010, with 9-10 years between the measurement periods. High strain jobs (high demands and low control) are shown to have the most damaging effects on psychological well-being, whereas low strain jobs (low demands and high control) are shown to be the least damaging work environment. No significant long-term effects are found.

Med vår undersökning vill vi fördjupa förståelsen för medarbetares psykologiska och sociala upplevelser av distansarbetet till följd av Covid-19. För att genomföra detta görs en fördjupad analys av upplevelser av medarbetares balans mellan arbete och privatliv, vidare analyseras respondenternas upplevelser av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet utifrån Antonovskys (2005) KASAM-begrepp samt medarbetarnas upplevelser av krav, kontroll och socialt stöd enligt Karasek och Theorells (1990) modell. I och med den rådande Covid-19 pandemin har många i hög utsträckning tvingats arbeta på distans hemifrån vilket gör det intressant att undersöka hur det påverkar anställdas mående avseende psykosociala aspekter i arbetet. Den teoretiska referensramen ligger till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet, som har samlats in genom tio intervjuer med medarbetare på olika företag inom tjänstesektorn. Resultatet visar på att medarbetare generellt har positiva upplevelser av distansarbetet i sig genom att det ökar flexibilitet, effektivitet och beslutsbefogenheter samt att det finns tillgång till socialt stöd. Det finns en förståelse för arbetssituationen som sådan och att distansarbetet är nödvändigt i dagens situation. Negativa aspekter är däremot att respondenterna saknar social uppskattning då det digitala stödet endast upplevs som ett substitut, en aspekt som ofta påverkar medarbetarnas motivation. Detta gör även att arbetsbelastningen kan uppfattas som tyngre. Sfärerna för privatliv och arbete påverkar varandra i båda riktningar, även om privatlivet störs av arbetet i något större utsträckning än den motsatta. Utmärkande är att våra respondenter är eniga om att distansarbetet är här för att stanna, åtminstone två till tre dagar i veckan.

Bakgrund: Enhetschefen har inte bara ett komplext uppdrag för egen del, utan är också en viktig del för sina medarbetares och brukares välmående och miljö, samt hur verksamheten speglas och speglar sociala regler utåt. Detta sätter stora krav på förmågan att balansera många olika arbetsuppgifter i relation till människors livsvillkor och kan därmed försätta enhetschefen i etiska situationer som skapar stress. Därav finns en relevans i att undersöka etisk stress hos enhetschefer. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur arbetsvillkor kan medföra etisk stress hos enhetschefer inom kommunal äldreomsorg. Metod: Med studiens kvalitativa ansats har sex individuella semistrukturerade intervjuer genomförts med informanter från två olika kommuner. Intervjuerna spelades in och transkriberades för analys med tematisk ansats. Till studiens teoretiska utgångspunkter antog forskarna en sensitiv ansats till Karasek och Theorells krav- kontroll- och stödmodell samt delar av socialpedagogisk handlingsdimension där fokus lades på delaktighet, lärande och erkännande. Dessa fick fungera som analysverktyg i relation till befintlig forskning på området.  Resultat: Studien uppmärksammar en okunskap om etisk stress hos informanterna. Det framkommer hög arbetsbelastning samt begränsningar till ett närvarande ledarskap, vilket skapar stress för samtliga informanter. Informanterna har utvecklat en viss acceptans för att bibehålla och hantera sitt uppdrag. Studien resulterar i att informanterna kommer till insikt att de inte bara utmanas i etiska dilemman som skapar stress, utan också dagligen utsätts för etisk stress.