<p>Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever är skyldiga att gå i skolan, det blir på så vis extra viktigt att varje elev kan sig känna sig trygg och sedd när denne för varje dag kommer till skolan vilket är ett av motiven som ligger bakom detta arbete.</p><p>Syftet med arbetet är att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda på hur blivande lärare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlärning. Arbetet är utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning.</p><p>Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det är en förutsättning för elevers välmående i skolan, vilket i sin tur står i relation till elevers inlärning. Undersökningar visar även att det inte råder ett önskvärt klimat på skolor idag, vilket är ytterligare ett motiv för att lyfta fram området.</p><p>Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lärare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lärare grundades på ett troligt intresse för frågeställningen inom målgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen fråga som skickades ut till 358 lärarstudenter via mail. Undersökningens resultat går i linje med litteraturstudien och visade även den att, det sociala klimatet är av största vikt och står i nära relation till elevers prestationer och inlärning. Dock var bortfallet otroligt stort då endast 13 av de tillfrågade valde att delta i undersökningen. Detta har medfört ytterligare en intressant diskussion till arbetet.</p><p>En slutsats av detta arbete är att elevers vistelse i skolan är viktig för dem i förhållande till att klara av det de är där för att lära sig. Genom att verkligheten inte tycks främja detta på ett optimalt sätt har det väckts ett antal frågor under arbetets gång.</p>

No description available.

<p> </p><p>Uppsatsen analyserar klimatterminologin på Naturvårdsverkets webbplats under vårvintern 2009. Fokus ligger på termerna <em>miljö</em>, <em>klimat</em>, <em>klimatbelastning </em>och <em>klimatpåverkan</em>. Syftet är att se om terminologin är enhetlig för om den är enhetlig, så når man lättare ut med sitt budskap.</p><p> </p><p>Genom att sålla ut klimattermerna från Naturvårdsverkets webbplats har begreppen fastställts och terminologin analyserats med hjälp av fackexperter och terminologisk metod.</p><p> </p><p>Nybildning av klimattermer innebär ofta sammansättningar med ordet <em>klimat</em>. Vissa termer används konsekvent medan andra förklaras på olika sätt i en och samma text. <em>Klimat</em> är en term som är tydligt och klart definierad och används konsekvent i texten. Det kan bero på att definitionen är matematiskt formulerad. <em>Miljö</em> är en term som har en definition som är lite mjukare till sin utformning och därför inte lika lätt att greppa och ta fasta på.</p><p> </p><p>Avgränsning av termer är ett kritiskt moment som inte har studerats så noga. För att kunna göra en avgränsning bör man utgå från ett eller några centrala begrepp. Utifrån de begreppen avgör man vilka som är relevanta och relaterade. Experter inom samma område kan ha helt olika uppfattning om vilka termer inom deras område som är just termer.</p><p> </p>

Sammanfattning Mitt syfte med denna uppsats är att studera vad det finns för faktorer som påverkar sociala relationer i elevgrupper. Jag vill även ta reda på om lärare tycker att det är viktigt att upprätta goda sociala relationer bland elever och varför de i så fall anser det viktigt. För att få veta detta har jag gjort en empirisk kvalitativ studie där jag intervjuat lärare samt observerat elevgrupper. Jag har gjort min studie i grundskolans tidigare år. Undersökningen har resulterat i ett flertal olika faktorer som påverkar det sociala klimatet i elevgrupper både positivt och negativt. Bland annat har enskilda elever i elevgrupper stor betydelse för det sociala klimatet. Det har även visat sig att hemmet har en stor betydelse samt att läraren kan påverka klimatet i elevgrupper. Jag redovisar i uppsatsen flera faktorer utöver dessa som påverkar de sociala relationerna bland elever. Jag förklarar även varför dessa faktorer är främjande eller rubbande för det sociala klimatet. Alla lärare som ingått i min undersökning anser de sociala relationerna som ytterst viktiga att arbeta med i skolan. Genom mina intervjuer har jag bland annat fått veta att det är viktigt för att det övriga arbetet i skolan ska fungera. Jag redovisar i uppsatsen även fler anledningar till varför det viktigt att upprätta goda sociala relationer mellan elever.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie var att undersöka hur regelbunden massage i skolan påverkar elevers upplevelse av det sociala klimatet i klassen.  Vilka förändringar kan ses i elevernas sinnesstämning efter fyra veckors massage i skolan?  Upplever eleverna någon påverkan på det sociala klimatet i klassen efter genomförd massageperiod?  Hur upplever den enskilde eleven regelbunden massage i skolan? Metod Denna undersökning har genomförts med en aktionsstudiedesign där vi på plats har genomfört en förändring i elevers vardag för att se om det ger någon påverkan på det sociala klimatet. Urvalet för studien gjordes utifrån ett bekvämlighetsurval, vilket baserades på elever i årskurs 5-7 i Stockholmsområdet. Totalt deltog fem klasser fördelat på tre skolor, fyra klasser i årskurs 7 och en klass i årskurs 5. Datainsamlingen har varit kvantitativ då för- och efterenkäter har samlats in och analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Totalt deltog 91 elever i för- och efterenkäterna. Då aktionsforskning utförs på plats sker det hela tiden saker som kan påverka resultatet men som inte fångas upp i enkäterna. Därför gjordes utöver enkäterna även fortlöpande fältanteckningar för att ge en bredare bild av vad som skedde under studiens gång. Resultat Enkätsvaren visade signifikanta förbättringar av det sociala klimatet i klasserna, minskad irritation hos eleverna samt att eleverna kände sig mindre ensamma. Detta kunde även observeras på plats då vi i fältanteckningarna såg ett ökat lugn hos eleverna samt att de som valde att inte massera visade mer respekt för de som aktivt deltog. Trots detta ansåg drygt hälften av eleverna att det inte hade skett en förändring, troligtvis beror det på att eleverna inte själva klarade av att avgöra detta på egen hand. Vi såg även indikationer på att eleverna ville fortsätta med massage, dock inte på lektionerna i Idrott och Hälsa där de hellre vill vara aktiva och röra på sig. Slutsats Den förbättring av det sociala klimatet som studien gav upphov till kan inte enbart härledas till massagen då en rad bakomliggande faktorer såsom grupprocesser, att eleverna vande sig vid vår närvaro samt att det brukar lugna sig i en klass några veckor in på terminen kan ha påverkat resultaten. Vår slutsats är dock, baserat på tidigare forskning tillsammans med våra egna observationer, att massagen har bidragit till dessa processers positiva utveckling på det sociala klimatet i klasserna. / Aim The aim of this study was to investigate how regular massage in school affects students' perception of the social climate in class. • What changes in students' frame of mind can be found after four weeks of massage in school? • Do students notice any impact on the social climate in class after completing the massage session? • How does the individual student react on regular massage in school? Method This study was carried out with an action study design in which we have introduced a change in the students’ everyday lives to see if it provides any impact on the social climate in class. The sample for the study was based on a convenience sample, which was based on students in grades 5-7 in the Stockholm area. A total of five classes spread over three schools, four classes in year 7 and a class in year 5. The data collection was quantitative where pre- and post questionnaires were collected and analyzed the statistical program SPSS. A total of 91 students participated in pre-and post questionnaires. Since action research is performed on site things will occur that can influence the result which will not be seen in the surveys. Therefore in addition to the surveys we have also made observations and written field notes during the study. Results The results show an improvement of the social climate in the classes. This could also be observed on sight. We saw in our field notes that there was an increased calm among the students and those who chose not to participate in the massage showed more respect for those who chose to do so. Just over half of the students did not experience that there had been any change due to the massage. Our interpretation is that the students could have difficulties to determine the improvement of the social climate on their own. We also saw indications that the students wanted to continue with massage, but not during lessons in physical education where they would rather be active. Conclusion The improvement of the social climate that we see in the results can not be attributed solely to the massage when a number of confounding factors such as group processes, the fact that the students got used to our presence and the fact that a class tends to calm down a few weeks into the semester, may have influenced the results. However, based on previous research pointing to positive effects of massage in addition to our own observations, we believe that massage has helped these processes to evolve.

Äldreomsorgen står inför ständiga förändringar och i dagsläget neddragningar. I Norrköpings kommun har ett projekt startats för att kunna ta tillvara på personalens innovativa förmåga. Personalen verkar tillsammans med chefen i ett arbetsklimat som kan vara både bra och dåligt. Klimatet kan även präglas av om idéer kan genomföras mer eller mindre enkelt. Den här studien har gjorts för att bidra till att utöka kunskapen om enhetschefens roll i innovativa klimat i äldreomsorgen. Syftet med uppsatsen är att ta fram och sprida kunskap om enhetschefers roll i hanteringen av innovativt klimat. Med hjälp av intervjuer med enhetschefer och idébärare från äldreomsorgen och personal på Pimm har vi gjort en fallstudie med fokus på enhetschefens hantering av innovativt klimat. Pimm är ett projekt som tillvaratar idéer från personal, brukare och anhöriga inom vård och omsorg. Via idéer som har blivit innovationer med hjälp av Pimm valdes de enheter som vi har studerat. Vi antog att de enheter, där innovationer framkommit, hade ett innovativt klimat. Resultat: Enhetschefen har en roll i det innovativa klimatet, genom att kunna främja eller förhindra det. Klimatet i sin helhet skapar enhetschefen tillsammans med övriga anställda. Vi har kommit fram till att innovationer kan komma fram utan ett innovativt klimat samt att ett innovativt klimat inte alltid resulterar i innovationer.

Arbetsgruppen på arbetsplatsen har fått en ökad betydelse i kunskaps- och tjänstesamhällets framväxt. Många har dock upplevt arbetsgrupper som fungerar mindre bra. I en kvalitativ intervjustudie beskrevs de faktorer som upplevs viktiga för att en arbetsgrupp ska fungera väl. Dessa kan beskrivas enligt följande: Vid tillsättning av arbetsgrupper bör tydlighet råda kring mål och uppgift. Ett tillåtande klimat och motivationshöjande faktorer har betydelse. Där ett gott kamratskap främjas, utvecklar man ett starkt socialt stöd och ett bra samarbete. Likhet skapar trygghet, medan olikhet kan skapa avstånd men också komplettera gruppen och främja resultatet liksom gruppens kompetenssammansättning. När konflikter hanteras och löses och ansvar delas lika samt där stödjande strukturer stabiliserar och avlastar, har man bättre förutsättning att utveckla en välfungerande arbetsgrupp. Ledaren har mandatet att främja denna utveckling och har därför en viktig betydelse. Resultatet stämde väl överens med Svedbergs (2003) indelning i uppgifts-, samspels- och ledningsdimension för att utveckla den goda arbetsgruppen.

Alla elever i Sverige har skolplikt, vilket gör att alla elever är skyldiga att gå i skolan, det blir på så vis extra viktigt att varje elev kan sig känna sig trygg och sedd när denne för varje dag kommer till skolan vilket är ett av motiven som ligger bakom detta arbete. Syftet med arbetet är att reda ut begreppet, ett bra socialt klassrumsklimat, samt att ta reda på hur blivande lärare uppfattar det sociala klimatet i klassrummet i relation till elevers inlärning. Arbetet är utfört dels i form av en litteraturstudie, dels i form av en empirisk undersökning. Tidigare forskning lyfter fram vikten av ett bra socialt klimat och visar att det är en förutsättning för elevers välmående i skolan, vilket i sin tur står i relation till elevers inlärning. Undersökningar visar även att det inte råder ett önskvärt klimat på skolor idag, vilket är ytterligare ett motiv för att lyfta fram området. Som komplement till litteraturstudien utfördes en empirisk undersökning bland blivande lärare. Valet att göra en undersökning bland just blivande lärare grundades på ett troligt intresse för frågeställningen inom målgruppen, vilket i sin tur kan generera i nya perspektiv för den forskning som redan finns. Undersökningen skedde i en enda öppen fråga som skickades ut till 358 lärarstudenter via mail. Undersökningens resultat går i linje med litteraturstudien och visade även den att, det sociala klimatet är av största vikt och står i nära relation till elevers prestationer och inlärning. Dock var bortfallet otroligt stort då endast 13 av de tillfrågade valde att delta i undersökningen. Detta har medfört ytterligare en intressant diskussion till arbetet. En slutsats av detta arbete är att elevers vistelse i skolan är viktig för dem i förhållande till att klara av det de är där för att lära sig. Genom att verkligheten inte tycks främja detta på ett optimalt sätt har det väckts ett antal frågor under arbetets gång.

Research suggests that society's vulnerability to natural disasters along coasts could increase as a result of climate change, which is likely to lead to elevated sea levels and possibly an increase in the occurance of meteorological phenomena such as storms and tropical cyclones. Following the Indian Ocean tsunami disaster in 2004 and Hurricane Katrina in 2005, both of which received considerable media attention, empirical data has indicated that coastal vegetation might be able to protect and reduce damages to coastal communities during tsunami events and tropical cyclones. The aim of the essay has been to study the function of coastal ecosystems as protection against tsunami waves and storms from a risk management perspective, meaning that I have, through an overview of scientific articles, compiled current research on how coastal ecosystems can attenuate storm surges and tsunami waves, and analysed how this knowledge can be put into practice in coastal communities from a risk management perspective, i.e. if coastal ecosystems are a viable risk reduction measure, are practically applicable, and if so, how they could be applied. There is empirical evidence suggesting that coastal ecosystems, particularly mangroves, can reduce the strength of a tsunami wave, but full scientific consensus on this issue has not yet been reached. With regard to protection against storm surges, there is extensive scientific evidence that coastal vegetation can mitigate damages and reduce the height of a storm surge, although the wave has to traverse several kilometres inland through thick vegetation for the protection to be effective. A synthesis in the form of a figure regarding the many physical factors that influence wave development through coastal ecosystems has been created in an attempt to simplify and explain the phenomenon. The conservation and restoration of coastal ecosystems can be justified from a risk management perspective, but planting new forest belts for the purpose of disaster mitigation is quite unrealistic and can rarely be sustainable, since, for protection to be effective, the forest belt must extend several kilometres inland from the coast, and would thus likely prove difficult to implement along coastal societies.

Klimatförändring är en fråga som under senare år har fått mer och mer medial uppmärksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre än någonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer så fortsätter svenskarnas kollektiva klimatpåverkan ändå att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpåverkan och klimatanpassning framställs i två Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning. Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat på ett tvetydigt sätt där samhällets gemensamma påverkan verkar vara förenad med brist på enskilt ansvar. Individen är den aktör som oftast utpekas som förväntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte på något sätt krävs. De synsätt som präglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering där fortsatt konsumtionsökning, tillväxt och grön teknikutveckling förväntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förändringar behöver göras. Klimatanpassning framställs gärna som något ”roligt” och enkelt och många alternativa perspektiv på klimatfrågan hamnar i debattens skymundan. / The topic of climate change has received an increasing amount of media attention during recent years and the Swedish people’s individual awareness of environmental issues seems to be higher than ever. The individual is pointed out as having a big responsibility, but despite climate campaigns, the Swedes’ collective carbon footprint continues to increase. This paper aims to, through discourse analysis; examine how responsibility for lowering the carbon footprint and adapting to climate change is construed in two Swedish newspapers, Dagens Nyheter and Uppsala Nya Tidning.Swedish climate responsibility turned out to be diffuse, the individual was encouraged to take responsibility to change but not fully expected to. The perspective that was strongest in this discourse analysis was that of ecological modernization where continued consumption, growth and development of ”green technologies" is expected to bring Sweden out of its climate crisis without noticeable changes in lifestiles or structures. Climate adaptation is portrayed as something ”fun” and easy and many alternative perspectives are kept in periphery of the current debate.