Studien har undersökt om färdigrätter är klimatvänliga. Kvalitativa intervjuer genomfördes för att granska hur livsmedelsföretag arbetar för att minska klimatpåverkan från färdigrätter. En systematisk litteraturstudie gjordes för att granska färdigrätters klimatpåverkan och avgränsades till livscykelanalyser, där färdigrätter jämfördes med hemlagad mat. Insamlad empiri från intervjuer och den systematiska litteraturstudien analyserades med hjälp av teorin om ekologisk modernisering. Intervjuerna visar att livsmedelsföretag främst arbetar för att minimera klimatpåverkan från färdigrätter genom att effektivisera nyttjandet av resurser i produktionen och prioritera råvaror med låga koldioxidutsläpp. Den systematiska litteraturstudien visar att färdigrätter har en högre klimatpåverkan uttryckt i koldioxidekvivalenter än hemlagad mat. Slutsatsen av studien är att färdigrätter är klimatvänliga, men att hemlagad mat är mer klimatvänligt och att det finns utvecklingsmöjligheter som skulle kunna göra färdigrätter mer klimatvänliga. / This study has investigated if ready meals are climate friendly. Qualitative interviews were conducted to examine how food companies work to reduce climate impact from ready meals. A systematic literature review was carried out to examine ready meals climate impact by a limitation to life cycle analysis. The ready meals was compared to home cooked food and the collected empirics from the interviews and systematic literature review was analysed using the theory of ecological modernization. The results from the interviews show that food companies work to make use of resources in an efficient way in the production, as well as prioritize raw materials with low carbon dioxide emissions. The results from the systematic literature review indicate that ready meals have a higher climate impact, expressed in carbon dioxide equivalents. The conclusion of the study is that ready meals are climate friendly, but that home cooked food is a more climate friendly alternative and that there are development possibilities to make ready meals more climate friendly.

Sedan klimataktivisten Greta Thunberg påbörjade sin skolstrejk har tusentals människor följt i hennes spår och protesterat för en mer hållbar framtid. Dessa protester, i vilka barn har varit i fokus, har genererat stor uppmärksamhet i media och tagit sig in som samtalsämne hos gemene man. Uppstasen ämnar undersöka hur den senaste tidens synlighet av klimat- och miljöproblem påverkar studenters inställningar och uppfattningar kring ämnet. Studien tillämpar en kvalitativ metod där tio studenter mellan 21 och 25 år har djupintervjuats med hjälp av en semistrukturerad intervjumetod. Resultatet som visade sig från intervjuerna var att studenterna ansåg att klimat- och miljömedvetenhet hade blivit trendigt och att denna trend intensifierats på grund av miljöaktivisten Greta Thunberg. I trenden samtalades det mycket kring frågorna, både bland vänner och familj men även i media. Båda områden där synligheten hade ökat påverkade studenternas uppfattningar kring klimatkrisens aktualitet och således även betydelse, samt inställningar till hur man bör bete sig för att hantera den.

Syftet med studien är att studera förskolepedagogers erfarenheter om arbetet med hållbar utveckling i förskolan. Då hållbar utveckling är ett nytt begrepp i den reviderade läroplanen för förskolan (Lpfö18) (Skolverket, 2018) fann vi det av intresse att undersöka hur begreppet får betydelse av förskolepedagoger och hur dess betydelse omsätts i olika praktiker. För att uppfylla syftet har tre frågeställningar formulerats och besvarats. Dessa rör “barns” och “pedagogers” aktörskap i arbetet med hållbar utveckling, vad som uppfattas som “hållbart” och förskolepedagogers inställning till det ansvar de har ålagts i att utbilda en hållbar medborgare för samhället. Studien är av en kvalitativ forskningsansats och bygger empiriskt på fem semistrukturerade intervjuer med förskolepedagoger från tre kommuner i södra Sverige. Det insamlade materialet har studerats och analyserats genom ett diskursteoretiskt perspektiv. I förskolpedagogernas utsagor fann vi olika diskurser som strukturerade förståelsen av “hållbar utveckling” och de praktiker som utgör verksamhetens arbete med hållbarhet. Resultatet i studien visar att arbetet för hållbar utveckling tar form i planerade projektarbeten, vardagliga handlingar och i spontana lärandesituationer. Enligt förskolepedagogers utsagor om vad som görs till “hållbart” innefattar det bland annat källsortering, främjande av hälsa och miljömedvetenhet, utevistelse, demokrati samt att väcka barn nyfikenhet och ansvarstagande för sin omvärld. Resultatet visade även att förskolepedagoger behöver ökad utbildning och kompetensutveckling för vad hållbar utveckling officiellt innebär för att kunna främja barns medvetenhet och intresse för hållbar utveckling.

Bakgrund: Sjuksköterskans expertisområde, omvårdnad, kantas av etiska dimensioner och sjuksköterskan har ett moraliskt ansvar för sina handlingar. När sjuksköterskan hindras från att agera utifrån professionens etiska värderingar uppstår negativa känslor som skapar moralisk stress. Moralisk stress har stor betydelse för omvårdnadskvaliteten och sjuksköterskans arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning kring problemet har haft fokus på specialistsjuksköterskor. Syftet: Syftet är att beskriva i vilka sammanhang som en grundutbildad sjuksköterska upplever moralisk stress. Metod: Med en kvalitativ litteraturöversikt har examensarbetets syfte besvarats genom att tio vetenskapliga artiklar har analyserats med kvalitativ forskningsmetod. Resultat: Tre huvudteman utmynnades; Att inte räcka till, Samarbeta med olika visioner och mål samt Verksamhetens krav som hinder. Sammanhangen är när sjuksköterskorna hindras från att arbeta i enlighet med etiska värderingar grundade i omvårdnadsmålen, sjuksköterskeprofessionens kärnkompetensområden, bland annat personcentrerad vård och teamsamverkan, samt när sjuksköterskan inte har möjlighet att beakta patientens självbestämmande. Konklusion:Alla sammanhang som ligger till grund för sjuksköterskans upplevelser av moralisk stress går inte att eliminera från arbetsplats. Dock kan en medvetenhet och ökad förståelse göra att sjuksköterskan och arbetsgivaren kan utveckla strategier för att adekvat hantera dessa problem. På så sätt behöver sjuksköterskan inte uppleva att den enda utvägen är att lämna arbetsplatsen.

The goal of this master’s thesis was to formulate new policies or propose changes to existing ones to increase the efficiency in the use of natural resources in form of biomass. The work was conducted by discovering potential inefficiencies in the energy sector and industry with regards to the use of biomass. This was done by Interviewing experts in the field as well as conducting a literature review. Based on the identified inefficiencies, suggestions for changes and new policies were formulated. These inefficiencies and policies were then taken to a workshop where people from the industries could give their opinions on the suggestions. Policies should be formulated in consultation with the affected industries. The conclusions from this thesis were that they also should be implemented close to the source of the problem and be technologically neutral to avoid market bias. Policies to promote CHP plants and to remove the opt-in of smaller facilities into the ETS-system should be implemented. The benchmark, on which the free allocation of emissions permits for the paper- and pulp industry are based, should be revised. Some of these policies could reduce the fossil GHG emissions by 6 400 000 ton CO2-equivalents.

Hur skapar man arkitektur för sociala och kulturella sammanhang på en plats som framstår som en ogästvänlig boplats för människor? Syftet med studien var att få bättre förståelse för relationen mellan natur, kultur, landskap, människa, teknik och miljö i ett av världens nordligaste samhälle, Longyearbyen på Svalbard, vars extrema klimat med rådande istid och långa mörkerperioder framstår som en skrämmande boplats för människor. Finns det plats för arkitektur som är något mer än bara ett konstruktivt skydd mot rovdjur, väder och vind? Målet var att skapa en plats för aktiva och oförpliktade möten; ett Campus Kultur som fungerar som knutpunkt dygnet runt. / How does one create an architectural design for a social and cultural context in a place that appears to be a hostile environment for people? The purpose of my studie was to to get a better understanding of the relation between nature, culture, landscape, people, technical application and environment at the world´s nothernmost town, Longyearbyen on Svalbard, whose extreme climate and months of darkness appear a frightening settlement for people. Is there room for architecture being more then a constructive shield against predators and the elements? My goal was to create a meetingplace for spontaneous activities without obligation; a Cultural campus and a hub around-the-clock.

In my thesis, I work with the connection between the deathanxiety that I felt as a child and the climate anxiety that I feel today. I am probably not alone in looking at death as something abstract and unpleasant, and with the climate crisis around the corner, that feeling has intensified for me. Having the future of humanity fundamentally shaken makes me feel as small as when I was a child and understood how big the universe was when I looked out at the stars one starry night. In my thesis I write about the anthropocene and how man may have used Christianity to justify the exploitation of nature by putting himself above it. I write about how secular man separates himself from his mortality, by separating himself from nature. Through my craft, I want to investigate the relationship between people and nature. I want to let ceramics function as a material manifestation of the duality I experience exists between man and nature. I want to let the material function as a therapeutic mirror where my worries and my feelings, thoughts and ideas are thrown back at me in new formulations. By shaping nature, I hope to be able to examine my own relationship to nature, the inner nature of man and our own mortality, birth and decay.

Till följd av globaliseringen och de arkitektoniska trender som finns planeras världens vinterstäder utefter klimat som inte alltid är anpassade till sina egna förutsättningar. Då klimat är något som påverkar människors beteende har vinterstäder en stor utmaning vid utformning av offentliga rum utomhus. Detta då det finns krav på att en känsla av bekvämlighet ska finnas för att ett rum ska ses som lyckat och användas. Masterarbetet tar avstamp genom att kritisera sommarnormen och belysa vikten av ett vinterperspektiv inom stadsplanering. Masterarbetet är ett kombinerat arbete som är uppdelat i två delar, en litteraturstudie (del I) och ett gestaltningsförslag (del II). Syftet med litteraturstudien är att undersöka vad forskning och beprövad erfarenhet säger om hur offentliga rum i vinterstäder under vinterhalvåret bör planeras och gestaltas för att öka människors användning av dem. Vidare är syftet att utarbeta principer för planering och gestaltning för en ökad användning av dessa offentliga rum. Litteraturstudien fungerar som ett kunskapsunderlag för planering och gestaltning av vinterstäder. Kunskapsunderlaget utgör grunden för formulering av principer som sedan översätts i del II. Gestaltningsförslaget undersöker tre platser i Östersund där dessa principer appliceras och visar hur offentliga rum kan utformas för att påverka den mänskliga aktiviteten under vinterhalvåret. Tre offentliga rum har valts för gestaltningsförslaget; Prästgatan, Stjärntorget och Kyrkparken. Dessa har valts utifrån deras centrala lokalisering och närhet till varandra samt att de representerar tre olika typer av offentliga rum. Litteraturstudien visar på att offentliga rum används i mindre utsträckning vintertid på grund av större upplevd obekvämlighet av de klimatfaktorer som uppstår då. De mest framträdande faktorerna som visade sig påverka känslan av upplevd bekvämlighet var vind, temperatur och ljus. Vad som upplevs som bekvämt klimat är dock subjektiv. Åtgärder för klimatfaktorer, med utgångspunkt i att ta hänsyn till lokala förhållanden, är det som studien visar sig vara det mest framgångsrika för en ökad användning av offentliga rum. Tre principer, Förlänga dagen, Färgsätta och Stanna upp, har formulerats med utgångspunkt från parametrar som litteraturstudien visade på vara de mest angelägna. Principerna representerar de önskvärda attributen en vinterstad anses ska ha för att kunna skapa möjligheter för mer aktivitet och ökad användning av offentliga rum vintertid.

Klimatet har en stor inverkan på stadens invånare och den mänskliga aktiviteten i det offentliga rummet. Under vintern vistas människor generellt mindre utomhus, eftersom väderförhållandena bidrar till att det upplevs mindre behagligt att vara ute. Samtidigt är utomhusvistelse och social interaktion viktigt för människors mentala hälsa. Det är därför av vikt att utforma mötesplatser med hänsyn till klimatfaktorer för att göra det mer behagligt att vara utomhus även på vintern. Kajstråk är en typ av offentligt rum som ofta beskrivs som säsongsbaserat, eftersom många funktioner som finns på platsen är mer anpassade till sommaren. Samtidigt ligger kajstråk ofta centralt i staden och utgör en unik rekreationsmöjlighet där invånare kan få nära kontakt med naturen. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur ett offentligt kajstråk kan utformas för att bli en attraktiv mötesplats även på vintern. Studien genomfördes genom en fallstudie, där ungefär 600 meter av det allmänna kajstråket på Gävle Strand i Gävle studerades. För att genomföra detta arbete användes olika metoder. Först gjordes en inventering och en platsanalys av kajstråket för att bättre förstå platsens kvalitéer och brister. Platsanalysen gjordes genom att bedöma den befintliga miljön enligt den danske arkitekten Jan Gehls 12 kvalitetskriterier för ett väl fungerande offentligt rum. Sedan skickades en enkät ut till Gävleborna för att samla in information om deras åsikter och behov på kajstråk på vintern. De fick svara på vad som skulle få dem att besöka kajstråket mer vintertid, men även vilken identitet de önskar att platsen hade. Därefter genomfördes en sol- och vindstudie där förhållandet mellan sol/skugga visualiserade och den mest dominanta vindriktningen under vintern pekades ut. Slutligen med hjälp av teori och dessa metoder togs det fram ett gestaltningsförslag som visar på hur kajstråket på Gävle Strand bättre kan anpassas till vintern och tillgodose platsens besökares behov på vintern. Gestaltningsförslaget utvärderades sedan av författaren och en planarkitekt som arbetar på Gävle Kommun genom att bedöma det enligt Gehls 12 kvalitetskriterier. Resultatet visar att åtgärder som kan göras för att kajstråket ska bli mer anpassat till vintern är att framför allt säkerställa att det finns vinteranpassade aktiviteter, visuella nöjen och väderskydd, men även att införa mer färg och säkerställa att det finns gott om belysning samt att gångvägar underhålls bra. Dessa åtgärder är även applicerbara på andra offentliga kajstråk, men anordningarna måste anpassas till den specifika miljön och en förutsättning för att lyckas är att invånare fortsätts engageras i utformningen.

Klimatfrågans plats i folks medvetande avgörs till stor del av hur mycket plats den får på mediernas agenda. Den mediala agendan i sin tur formas av journalistiska nyhetsvärderingar. Hur ser klimatnyheterna ut, och vilken roll spelar journalistiken i den större berättelsen om klimatförändringarna? Syftet med den här studien är att undersöka hur klimatnyheter värderas. För att göra det har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med sex klimat- och miljöreportrar i Sverige. I analysen har jag använt mig av teorier om nyhetsvärdering, medielogik och mediernas dagordningsmakt, samt tidigare forskning om uppmärksamhetscykler, medielogik och nyhetsvärdering.  Resultaten visar att klimatnyheter behöver bygga på vetenskap och fakta. De behöver vara lättbegripliga, konkreta och ligga nära människors vardag, utan att för den skull ignorera forskningsläget och den större bilden av klimatfrågans komplexitet. Det finns en poäng med hoppfulla och konstruktiva nyheter om klimatet, men samtidigt ska verkligheten inte skönmålas eller döljas. Journalistik om klimatet präglas till viss del av en cyklisk rapportering, med bland annat internationella händelser som nyhetskrokar, men det finns gott om andra kriterier för nyhetsvärdering värda att undersöka. Medielogik spelar viss roll för nyhetsvärderingen och klimatfrågan utmanar dess gränser. Klimatfrågan är angelägen och journalisterna poängterar vikten av att den når ut till publiken, men det är inte alltid den gör det i den utsträckning som journalisterna skulle önska. Det finns en medvetenhet hos de intervjuade journalisterna om mediernas dagordningsmakt, och de betonar resurserna som journalistiken har för att hjälpa publiken att ta till sig och förstå allvaret i klimatkrisen.