Inrikes transporter ger upphov till en tredjedel av alla växthusgasutsläpp i Sverige, ochriksdagen har lagstadgat en klimatplan som exempelvis inkluderar en minskning i utsläppfrån den inhemska transportsektorn, flyg exkluderat, med 70% mellan åren 2010 och 2030.En viktig faktor i denna ekvation är elbilar. De har föreslagits som en relativt smärtfriomställning till grönare transporter, men givet att en sådan omställning är möjlig: vadinnebär den egentligen?Denna litteraturstudie undersöker scenariot med en fullständigt elektrifierad fordons-flotta av personbilar, och redogör för konsekvenser inom områden som: koldioxidutsläpp,elektricitetsproduktion, luftkvalitet, och bullernivåer.Genom att studera data över svenska utsläpp, framtidsprognoser, samt livscykelutsläppfrån elbilar, kom studien fram till att inget scenario innebär ett uppfyllande av etappmålettill 2030. Scenariot med störst minskning innebar 62,9% mindre koldioxidutsläpp från inrikestransporter, medan det sämsta resulterade i 52,7% minskning.Studien fann vidare att, för att garantera ett stabilt elnät utan vidare åtgärder, så krävsen kapacitetsökning i elnätet mer än 2 gånger jämfört med den nuvarande.Dessutom visar sig elbilar innebära en stor minskning i bullernivåer för stadsmiljöer därbilar kör i lägre hastigheter; en minskning på ungefär 46% för hastigheter under 40 km/h,och ännu mer för lägre hastigheter. Dock är skillnaden liten för högre hastigheter.Slutligen analyserades luftföroreningar. De viktigaste fem luftföroreningarna som förekommervid vägtrafik från personbilar, är gaserna kväveoxider (NOx), svaveldioxid (SO2), kolmonox-id (CO) och partiklarna PM2,5, PM10. Sveriges miljökvalitetsmål frisk luft, är för nuvarandeuppfyllt för svaveldioxid, kolmonoxid, och PM2,5, och en övergång till elbilar förändrarinte denna statusen. För kväveoxider, skulle ett elbilsskifte uppnå målet, med värden på19,14μg/m3. Högsta tillåtna miljökvalitetsmål är h är 20μg/m3. För PM10 förblev det dockingen ändring, då högsta tillåtna miljökvalitetsmål är 15μg/m3, och det nya beräknadevärdet blev 19,94μg/m3; en sänkning från det tidigare 20μg/m3.

Denna studie undersöker utmaningar och möjligheter i undervisningen om klimatförändringar och hållbar utveckling i NO och teknik i årskurs 4–6 med fokus på lärarnas perspektiv. Motiverat av att förstå hur skolan kan bidra till att arbeta med klimatkrisen, syftar studien till att analysera hur lärare anpassar undervisningen för att engagera elever och hantera utmaningar såsom bristande material och klimatångest. Genom kvalitativa intervjuer med fem lärare utforskas deras strategier och hur de uttrycker utmaningar med denna undervisning. Resultaten visar att lärare aktivt anpassar undervisningen genom en blandning av metoder och material, trots begränsningar i material och fortbildningsmöjligheter. Klimatångest framstår som en betydande faktor, och balansen mellan att informera om allvaret i klimatkrisen och ge hopp för framtiden ses som viktig. Studien betonar behovet av fortbildning och förbättringar i lärarutbildningen för att stödja undervisningen inom ämnet. Slutsatsen är att skolan spelar en stor roll i att förbereda eleverna för att förstå och hantera den globala klimatkrisen och för att det ska fungera behöver lärarna mer stöd i arbetet gällande material och utbildning.

Bakgrunden till studien är det växande intresset för innovation, mer specifikt det som kallas arbetsplatsinnovation. Det handlar om en organisations implementering av nya kombinerade innovationer inom arbetsorganisation, HRM (Human Resource Management) och stödjande teknik. I forskningsvärlden har det funnits forskning inom området under lång tid även om det har varit underrepresenterat inom serviceyrken. Syftet med studien har varit att ytterligare öka förståelsen kring arbetsplatsinnovation. Detta genom att fokusera på de faktorer som främjar respektive motverkar ett innovativt arbetsklimat och att försöka identifiera vilka faktorer som ses som särskilt viktiga. Kunskap har hämtats in från teori och forskning på området. Empirisk data har samlats in genom kvalitativa intervjuer vilket har sammanställts och analyserats utifrån vår teoretiska referensram. Resultatet visade på ett antal faktorer som påverkat verksamheterna både utifrån ett  rämjade som ett motverkade perspektiv. De faktorer som sågs som särskilt viktiga, när det gäller främjande faktorer, visade sig vara stabil och trygg personal, idétid och närvarande ledarskap. När det gäller motverkande faktorer har det visat sig vara hög personalomsättning, oengagerad personal och centralstyrning är särskilt betydelsefulla. Utifrån empirin har ny kunskap framträtt, i förhållande till teorin och forskningen, att en stabil personalgrupp och hög personalomsättning har visat sig påverka verksamheter i den omfattningen att det inte kan viftas bort. / The background to this study is the growing interest in innovation, more specifically what is called workplace innovation. It involves an organization's implementation of new combined innovations within the organization of work, HRM (Human Resource Management) and supportive technology. In the research world, there has been research within the area for a long time, although it has been underrepresented within the service industry. The purpose of the study has been to further increase understanding of workplace innovation. This by focusing on the factors that promote or counteracts an innovative working climate and tries to identify which factors are considered to be particularly important. Knowledge has been taken from theory and research in the field. Empirical data has been collected through qualitative interviews, which have been compiled and analyzed based on our theoretical reference framework. The result showed a number of factors that influenced the activities both from a promoting as well as a counteracting perspective. The factors that were considered to be particularly important in terms of promotion factors were stable and safe personnel, idea time and present leadership. In terms of counteracting factors, it has been shown that there is high staff turnover, unattended personnel and central management are the most important. Based on empirical knowledge, new knowledge has emerged, in relation to theory and research, that a stable staff group and high staff turnover have been shown to affect activities to the extent that it cannot be wiped away.

Uppsatsen följer upp SOU utredningen, Klimat- och sårbarhetsutredningen från 2007 och den efterföljande propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik där man redogör för hur Sverige kommer att drabbas av klimatförändringar samt hur man ska arbeta för att möta dessa. Fokus i undersökningen ligger på Hallands län och arbetet där med att möta klimatförändringarna och förbereda samhället inför dessa, har man gjort något av det som utredningen och propositionen tar upp och slår fast? Uppsatsen är en kvalitativ studie som främst baseras på intervjuer men till viss del även på dokument från de berörda aktörerna. Klimatanpassningsarbetet har kommit olika långt i Hallands län, vissa kommuner ligger relativt långt fram med sitt arbete medan andra inte har gjort något alls. En av de främsta förklaringarna till detta, är enligt denna studie, i vilken utsträckning som man hittills drabbats av olika väderrelaterade händelser.

Environmental issues are a complex matter and the effort to reduce the carbon footprint from the construction industry is significant. To facilitate work on the issue, several different certification systems for buildings have been developed, both in Sweden and internationally, with Miljöbyggnad being one of the most widely used in Sweden. The system focuses on indoor environment, material, and energy usage and has been updated several times over the years. This report focuses on Miljöbyggnad 4.0.   The objective of this report was to examine how well a ”standard” multi-residential building stands up to the requirements of Miljöbyggnad. In addition, we also investigated what else needs to be done to achieve a higher rating level on the building.   For Miljöbyggnad 4.0, 15 indicators must be examined and calculated to develop a rating for the building. To achieve this we used various methods, including document analysis, calculations, and a few different simulation programs to determine the ratings for the indicators.   Only indicators 1, 2, 3, 4, 7 and 8 are studied in this report. Other indicators are only analyzed for what we believe the building can achieve. The final result showed that this standard multi-residential building reaches a Silver rating in Miljöbyggnad 4.0. It also showed how, with fairly simple means, the building can achieve a Gold rating.   The work shows that the multi-residential building has good energy consumption, sustainability and environmental impact. Certification of the building shows that the house has a good indoor climate, which is also good for those operating in the building. With relatively small means, it is also possible to achieve the Gold rating for the building and thus further improve the performance of the property. Simply put, Miljöbyggnad is a good way to build and manage buildings in a more sustainable and environmentally friendly way.

How we talk about climate is almost as important as how we deal with it. How we choose our words, what tactics we use to persuade each other and how we get our points across, it will all influence the choices we make to adapt, mitigate and set rules for dealing with climate change. In the summer of 2019 special rapporteur Philip Alston released his report on climate change and poverty. The report came at around the same time as the newsfeed was filled with images of California’s wildfires burning down neighbourhood after neighbourhood. But the discussion soon turned to debates regarding the use of private firemen to protect the houses of the rich and famous, in other words: the privatization of basic services. In his report Alston warns us about a scenario where the rich can pay their way to safety and the poor must face the consequences of climate change, he named the scenario climate apartheid. The purpose of this essay is to understand what Philip Alston means when he warns of an impending climate apartheid scenario and understand what consequences he sees. The method used to make the study is a critical rhetoric analysis, I have studied the rhetorical strategies Alston have used to try to persuade his readers. I have also used the theory of Yueng Foong Khong of analogies of war to try to understand the analogy of climate apartheid. What is said about climate apartheid is that it threatens the lives and rights of millions of people and it is of most importance that a strong and swift global cooperation is needed to save ourselves and protect the most vulnerable.

Verket består av en text. Fokus är på frågeställningen om hur mycket land vi har per person och vad pengar är, samt hur land och pengar ger makt. Texten lägger fram fakta samt undersöker land och pengar ur olika synvinklar. Texten framlägger tesen att statistik kring genomsnittlig mängd land per person är en meningsfull måttstock samt att konstnärer kan göra en bättre valuta en dagens dominerande valutor i världen. / [I examensarbetet ingår utställningen "Din Teg av Jorden - A Theory of Land and Time":] Guerilla garden grown vegetables being offered for time money, six square meters (6 m²) of tomatoes - your share of the global tomato harvest (/global area used for growing  tomatoes) and facts & visualizations of other agricultural statistics (and info about the other almost 2 000 m² used for growing your food/info about the other 1 990 m² of your share of arable land) :Documentation from a drone of a performance where I (Nikolaj/the artist/ingeting?) measured up 21 275 m² of land – your share of land you would get if we divided the land surface of the planet in seven billion equal parts – with tape in the form of a triangle in Botkyrka a Suburb to Stockholm during the Subtopia art ferstival there.  Squlpture (/installation) of all the different biomes (/climate types/zones)of the planet that make up your share of land, each land strip is shaped like the ones that divided the farms in the medeval open field system in most part of Europe, a very fair but ultimately inefficient system that guarantied that everyone got a slive of the best land, the second best land and so on. The land strips form a 1:200 scale form of 2/3 of Kastelholmen a island just next to the school for size comparsion. Material: Mixed media Teknik: Många

Skogen har under lång tid använts som värmekälla. Genom att ta tillvara på grot (GRenar Och Toppar) vid slutavverkningar bidrar skogsägaren med förnybar energi som minskar beroendet av fossila bränslen. Denna studie behandlar attityder gällande uttag av grot vid slutavverkningar. Studien utfördes som en enkätundersökning bland skogsägare och skogsinspektorer anställda inom Södra. Studien visar att det är oron för näringsuttag från skogen och risk för körskador som är de största faktorer som gör att skogsägare har en negativ attityd gällande grotuttag vid slutavverkning. Studien påvisar vikten av att  kunskapsnivån behöver öka hos skogsägarna gällande grotuttag och dess effekter. En attitydförändring gällande grotuttag behövs för att säkra framtida potentiella uttag. De konsekvenser som attityderna kan ge är att det inte blir tillräckliga mängder grotuttag och att de mål Sverige sätter upp i framtiden därmed inte kan nås. / Forests have been used as an energy source for a long time. By taking advantage of logging residues at final harvesting, the forest owners contribute with renewable energy that reduces dependence of fossil fuels. This study concerns the attitudes regarding the collection of logging residues. The study was conducted as a survey which was answered by forest owners and employees that work with counseling regarding forestry. The survey shows that the major obstacles that gives negative attitudes of logging residues is the concern about the nutrient removal from the forest and damage dealt by machinery. The study demonstrates the importance of knowledge, and the needs to increase the forest owners knowledge about logging residues and its effects. A change of attitude concerning logging residues is needed to secure the future collection of logging residues. The impact that attitudes can give is that there will be insufficient quantities of logging residues in the future.

The European Commission states that climate change will increase over time, even with successful actions to stop greenhouse gas emissions, Sweden's work has been investigated in the Climate and vulnerability report and recent studies shows that Sweden's work with the issue is going slow. One way to present and communicate climate change is through visualization. The purposes of this paper is to examine the use of geographic data in 3D as a tool in the adaptation process and how it affects communication and understanding in the municipalities (the responsibility for climate adaptation lies at the municipal level) and between municipalities and agencies. The thesis is a qualitative case study, carried out through interviews with Botkyrka Municipality, Gothenburg City, County Administrative Board of Stockholm, Swedish Geotechnical Institute and The Interactive Institute. The views - about the use of 3D and climate adaptation with a focus on municipal operations expressed in the interviews - was analysed using content analysis. Thoughts emerged during the study about whether 3D is a generation issue with increased public demand in the future. The study also raised concerns about 3D representation being too realistic and that the interpretation needed to understand what the data means will be absent. Pictures of any kind is believed to facilitate understanding but the choice of 2D or 3D maps does not have a large impact on the speed of climate adaptation among Sweden's municipalities. Municipalities who worked with 3D can see that 3D has an effect on the their process and data is used more than before, which can be an advantage and provide better understanding of risk. Dialogue with the public is also believed to improve with the tools that come with 3D models and 3D could preferred if it would provide a faster point of contact between the municipality and the public. / Europeiska kommissionen fastslår att även med lyckade åtgärder för att stoppa utsläppen av växthusgaser kommer klimatförändringarna att öka under lång tid. Sveriges arbete har utretts i en klimat- och sårbarhetsutredning, men arbetet med åtgärderna går långsamt. En del av ansvaret för klimatanpassningen ligger på kommunalnivå i och med kommunernas planmonopol och självstyre. Ett sätt att presentera och kommunicera klimatförändringarna är via bilder. Denna uppsats undersöker om eller hur 3D påverkar kommunikation och förståelse för klimatanpassning på kommunalnivå. Och hur 3Dmodeller kan fungera som ett stöd och underlag för klimatanpassning. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie som genomförts genom intervjuer med Botkyrka kommun, Göteborgs stad, Länsstyrelsen i Stockholm, Statens Geotekniska Institut och The Interactive Institute. Informanterna har fått ge sin bild av användningen av 3D och klimatanpassning med fokus på kommunalverksamhet. Det materialet analyserades sedan i en innehållsanalys. Det framkom funderingar på om 3D är en generationsfråga där allmänheten i framtiden kommer kräva visualisering i 3D för att kunna förstå vad det är som visas. Det lyftes också farhågor om att 3D kan bli för verkligt och att den tolkning som behövs för att förstå vad datat betyder uteblir. Det är inte om kartorna är 2D eller 3D som gör att klimatanpassningen går långsamt bland Sveriges kommuner, men bilder av något slag tros underlätta förståelse. Kommunerna som jobbat med 3D ser ändrade arbetssätt där datat följer med i processen tydligare än tidigare vilket kan vara en fördel och ge bättre riskförståelse. Dialog med allmänheten tros också förbättras genom verktygen som kommer med 3D-modellerna om 3D dessutom kan ge en snabbare kontaktväg mellan kommun och allmänhet kan det vara en fördel.

Denna kandidatuppsats syftar till att genom en litteraturstudie redogöra för problematiken med isbildning på vindkraftverkens rotorblad samt redogöra för vilka metoder som finns dels för att förhindra isbildning och dels för att avhjälpa befintlig isbildning på vindkraftverkens rotorblad. Slutligen görs en jämförelse där ekonomiska, tekniska och praktiska aspekter diskuteras och analyseras för att avgöra vad som är mest fördelaktigt; att förebygga eller att avhjälpa isbildning på vindkraftverkens rotorblad. Litteraturstudien visar att de största problemen med isbildning på vindkraftverkens rotorblad är produktionsförluster, ökade ljudnivåer, minskad livslängd på komponenter samt säkerhetsrisker. De metoder som litteraturen nämner för avisning är elektriska värmesystem, värmekanaler, tryckluft, svartmålade rotorblad, kemikalier, flexibla rotorblad, aktiv pitchning, avisning med hjälp av helikopter, elektromagnetiskt inducerade vibrationer och ultraljud. Gällande metoder för att förebygga isbildning anger litteraturstudien elektriska värmesystem, varmluftskanaler, luftskikt, ytbeläggning, kemikalier och mikrovågor. Av dessa är alltså elektriska värmesystem, varmluftskanaler samt kemikalier att ses som både metoder för avisning och som förebyggande mot isbildning. Vad som ur ett ekonomiskt, tekniskt och praktiskt perspektiv är mest fördelaktigt; att förebygga eller avhjälpa isbildning är inte möjlig att svara på ur ett generellt perspektiv. Enligt litteraturstudien är detta beroende av ett flertal parametrar på den aktuella platsen för vindkraftverken. Däribland hur många dagar med nedisning som platsen uppskattas ha per år, vilken svårighetsgrad nedisningen förväntas ha samt vilka vindresurserna på platsen är.