• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 19
  • 3
  • Tagged with
  • 22
  • 14
  • 12
  • 7
  • 7
  • 7
  • 6
  • 6
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

HAMPAFIBERISOLERING I SANDWICHPANELER - MÖJLIGHETER OCH BEGRÄNSNINGAR / HEMP FIBER INSULATION IN SANDWICHPANELS - POSSIBILITIES AND LIMITATIONS

Johansson, Augusta, Jungelind, Madelene January 2024 (has links)
Introduktion (och mål) – Parisavtalet är en överenskommelse där länder såsom Sverige enats om målet att hålla den globala temperaturökningen under 2 °C och sträva mot att begränsa den till 1,5 °C. För att nå detta mål måste växthusgasutsläppen halveras till 2030 jämfört med 2019. Bygg- och fastighetssektorn står för 22 % av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och genomtänkta materialval är en potentiell åtgärd för att minska dessa utsläpp. Ett material med goda klimategenskaper är en cellulosabaserad isolering såsom hampafiberisolering, Målet med studien var att undersöka om hampafiberisolering kan bli ett etablerat isoleringsmaterial i sandwichpaneler avsedda för lager- och logistikhallar. Metod – Metoden för studien var en fallstudie då fokus låg på en specifik analysenhet. Datainsamlingen skedde genom triangulering där intervjuer och dokumentstudie användes som insamlingstekniker. Sju intervjuer genomfördes med personer representerade av företag i form av fastighetsinvesterare, tillverkare av sandwichpaneler, tillverkare av hampafiberisolering och byggföretag. Utifrån det som framgick i intervjuerna skedde en tematisk analys. Därefter granskades aktuella dokument deduktivt utifrån respondentsvar för att utmana eller styrka dessa teman. Resultat – I studien framgick att det krävs att flera aspekter behöver uppnås för att hampafiberisolering ska kunna användas i sandwichpaneler. Detta var aspekter gällande funktionen på panelen, övriga aspekter och miljöaspekter. Den största fördelen med hampafiberisolering är dess klimatpositiva egenskaper och detta var också anledningen till att isoleringen använts av respondenterna i studien. De nackdelar som framgick i studien var priset, ovana, få referensobjekt och ovissheten gällande fukt. Det framgick att oskadad hampafiberisolering kan återanvändas efter en väggelements livstid genom att den kan användas i sin helhet eller blandas ut till ny isolering. Det finns även möjlighet att skapa biokol av isoleringen med hjälp av förbränningsugnar. Analys – Utgångspunkten för analysen var empirin från intervjuerna, vilket lade grund för en riktad innehållsanalys i aktuella dokument. I analysen sammanfattades och jämfördes empirin från dokumenten med intervjuerna för att styrka och utmana det som framkommit. Det framgick att en del faktorer gick att styrka som krav alternativt trovärdiga konklusioner från respondenter. Andra aspekter gick inte styrka i dokument. Diskussion – Resultatet från intervjuerna och dokumentstudien i studien visar ett stort fokus på miljö. Då datainsamlingen var utformad utifrån frågeställningar hölls studien aktuell till undersökningsområdet. Ett genomtänkt respondenturval bidrog till hög reliabilitet vid datainsamlingen. / Introduction (and aim) – The Paris Agreement is an agreement where countries such as Sweden have agreed on the goal of keeping the global temperature increase below 2°C and striving to limit it to 1.5°C. To achieve this goal, greenhouse gas emissions must be halved by 2030 compared to 2019. The construction and real estate sector accounts for 22% of Sweden's total greenhouse gas emissions, and a potential measure to reduce these emissions are well thought out material choices. A material with good climate properties is cellulose-based insulation such as hemp-fibre insulation. The aim of the study was to investigate whether hemp-fibre insulation can become an established insulation material in sandwich panels intended for warehouse- and logistics properties. Method – The method for the study was a case study as the focus was on a specific unit of analysis. Data collection was conducted through triangulation in which interviews and document studies were used as collection techniques. Seven interviews were conducted with individuals representing companies in the form of property investors, sandwich panel manufacturers, hemp-fibre insulation manufacturers, and construction companies. A thematic analysis was conducted based on the findings from the interviews. Subsequently, current documents were reviewed deductively based on respondents' answers to challenge or support these themes. Results – The study concluded that several aspects need to be achieved for hemp-fibre insulation to be used in sandwich panels. These were aspects concerning the function of the panel, other aspects, and environmental aspects. The biggest advantage of hemp-fibre insulation is its climate-positive attributes, which was also the reason the insulation was used by the respondents in the study. The disadvantages identified in the study were the price, unfamiliarity, few reference projects, and uncertainty regarding moisture. It was noted that undamaged hemp-fibre insulation can be reused after a wall element's lifetime, either in its entirety or mixed into new insulation. There is also the possibility of creating biochar from the insulation using an incinerator. Analysis – The basis for the analysis was the empirical data from the interviews, which formed the foundation for a directed content analysis in the current documents. In the analysis, the empirical data from the documents was summarized and compared with the interviews to support and challenge the findings. It was found that some factors could be supported as requirements or credible conclusions from respondents. Other aspects could not be supported in the documents. Discussion – The results from the interviews and the document study in the study show a strong focus on the environment. Since the data collection was designed based on the research questions, the study remained relevant to the research area. A well-considered selection of respondents contributed to high reliability in the data collection.
22

Parisavtalets inverkan på utsläppsrättigheter : En undersökning av handeln med utsläppsrätter och dess förenlighet med Parisavtalets klimatmål / The impact of the Paris agreement on emission rights : An analysis of emissions trading and its compatibility with the Paris Agreement’s objective

Ekstrand, Johan January 2022 (has links)
Syftet med uppsatsen är att undersöka nyttjande- och överlåtelserätten av utsläppsrätter samt om dessa kan inskränkas under åberopande av Parisavtalet. Parisavtalet är ett internationellt klimatavtal som trädde i kraft år 2016. Avtalet innebär huvudsakligen att ingående parter ska uppnå målet att begränsa den globala temperaturökningen till 1,5 grader Celsius, genom att minska utsläpp av växthusgaser. Avtalets målsättningar innebär inga skyldigheter för parterna, men trots det lades avtalet till grund för en nederländsk dom mot energikoncernen Shell år 2021. Domen innebär för Shell att minska utsläppen med 45 % fram till år 2030 i syfte att uppfylla Parisavtalet, vilket inskränker Shells utsläppsrättigheter. I artikel 3 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren av en utsläppsrätt har en rätt att släppa ut ett ton koldioxidekvivalenter. I artikel 12 utsläppshandelsdirektivet uttrycks att innehavaren har en rätt att överlåta utsläppsrätter till fysiska och juridiska personer inom unionen. När domen mot Shell inskränker nämnda artiklar, väcks intresset för dels hur exklusivt utsläppsrätter ägs, dels hur rätten att överlåta kan inskränkas. I Sverige regleras utsläppsrätter i lag (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser. Sverige har under lång tid framstått som en förebild i att visa resten av världen att man kan föra en offensiv klimat- och miljöpolitik och att fortsätta vara ett välfärdsland. Trots det, kommer Sverige under år 2022 inte lyckas uppfylla sin del av Parisavtalet om inte kraftigare minskningar genomförs, varför rättigheter om utsläpp kan komma att inskränkas även här. Kortfattat framgår följande av uppsatsen. Endast innehavandet av en utsläppsrätt innebär inte en juridisk rätt att släppa ut. För det erfordras tillstånd. Tillståndet är villkorat och utsläppsrätten måste nyttjas inom den tilldelade handelsperioden, vilket innebär att ett exklusivt ägande inte kan anses föreligga. Således uppfyller inte en utsläppsrätt Elgebrants villkor för begreppet egendom. Överlåtelserätten, som innebär en oinskränkt rätt att överlåta utsläppsrätter, faller emellertid under ett undantag vid tillämpning av Parisavtalet. Vidare har överlåtelserätten betydelse för statliga intäkter och företags överlevnad. En successiv minskning av växthusgaser är nödvändig för ett hållbart samhälle. Parisavtalet visar sig kunna inskränka nyttjande- och överlåtelserätten i Sverige under vissa förutsättningar. Försiktighetsprincipen, i 2 kap. 3 § miljöbalken, får även betydelse i frågan.

Page generated in 0.0547 seconds