Byggandet̊ i Sverige ligger på en hög nivå som inte varit aktuell sedan Miljonprogrammet byggdes på 70-talet. Att kombinera hög byggtakt med Sveriges klimatmål, som innefattar noll nettoutsläpp av växthusgaser 2045, är en utmaning som ställer högre krav på hållbara lösningar. Ett sätt att ta kontroll över klimatpåverkan hos en byggnad eller byggnadsdel är genom en livscykelanalys med vilken det går att avgöra i vilket skede den största klimatpåverkan sker. Med tanke på detta har studien som syfte att med klimatberäkningar i byggskedet undersöka vilka ytterväggskonstruktioner som teoretiskt bör användas med avseende på klimatpåverkan och geografi. Detta uppnås genom att besvara frågor om hur koldioxidavtrycket påverkas vid byte från en utfackningsvägg, tillhörande referensbyggnaden LEAST, till en ytterväggskonstruktion med IsoTimber respektive hampakalk. Även hur avtrycket skiljer sig beroende på geografisk placering – Luleå, Stockholm och Malmö. Slutligen hur studiens resultat förändras om hänsyn till koldioxidupptag tas. Fallstudie, litteraturstudie och dokumentanalys samt beräkningar för hand och med beräkningsverktyget BM har legat till grund för att kunna besvara frågeställningarna. Med dessa metoder togs grundläggande teori fram för konstruktionernas egenskaper gällande ljud- och värmeisolering, brand och fukt. Även information om de ingående materialens produktion, transport, livslängd samt sluthantering. Referensbyggnadens brandsäkerhet, ljudisolering och U-värde är parametrar som varit dimensionerande vid val av väggtjocklek för de alternativa ytterväggarna, där tyngdpunkten legat i att uppnå liknande U-värden med en tillåten differens på ±10%. Slutligen beräknades klimatpåverkan för de olika fallen. Resultaten visar att nettoutsläppet för utfackningsväggen är nära noll i samtliga städer: 4,9 i Luleå, 11,7 i Stockholm och 15,7 kg CO2e per m2 i Malmö. För IsoTimber är motsvarande siffror -310,8, -192,6 och -160,9 kg CO2e per m2, vilket visar på en klimatpositiv effekt. Även för konstruktionen med hampakalk uppvisades klimatpositiva resultat: -96,1 i Luleå, -68,6 i Stockholm och -58,2 kg CO2e per m2 i Malmö. Om koldioxidupptaget inte beaktas påvisas andra resultat. För utfackningsväggen är koldioxidutsläppet för 45,1 i Luleå, 40,4 i Stockholm och 40,3 kg CO2e per m2 i Malmö. Konstruktionen med IsoTimber genererar ett utsläpp på 63,7 i Luleå, 45,6 i Stockholm och 44,5 kg CO2e per m2 i Malmö. Med hampakalk uppgick utsläppen till 109,5 i Luleå, 64,1 i Stockholm och 49,0 kg CO2e per m2 i Malmö. Sammanfattningsvis konstaterades det att koldioxidutsläppet vid byten av ytterväggar från utfackningsväggen med avseende på geografi ökar i samtliga städer, mellan 10–143%. Utfackningsväggen har lägst klimatavtryck i alla städer, vilket skulle kunna bero på var produktion av material sker. Därmed har väggens sammansättning samt val av material och importer olika effekt på utsläpp från transport mellan tillverkning och byggarbetsplats. Andra resultat skildras om hänsyn till koldioxidupptag tas, i stället påvisar IsoTimber med avseende på nettoutsläpp de lägsta värdena följt av hampakalk. Det belyser det faktum att det är ytterst viktigt att inkludera upptaget för att ge en rättvis bild. En slutsats om att transport har betydelse för klimatavtrycket kan dras. Det är dock framför allt produktskedet som står för det högsta koldioxidutsläppet. Avslutningsvis bör ingen förhastad slutsats dras utan att livscykelns alla skeden studerats för att ge ett mer verklighetstroget beslutsunderlag. Därmed bör studiens resultat inte ses som en samling av generella och applicerbara värden. / Construction in Sweden is at a high level that has not been relevant since the Million Homes Programme in the 70s. Combining a high construction rate with Sweden's climate goal, which includes net zero greenhouse emissions by 2045, is a challenge which creates higher demands on sustainable solutions. One way to evaluate the climate impact of a building or building component is through a life cycle assessment. Therefore, the aim of this study is to, by using climate calculations in the construction phase, investigate which exterior wall construction should theoretically be used regarding climate impact and geography. The walls studied are curtain wall, and constructions including IsoTimber and hempcrete which are placed in Luleå, Stockholm and Malmö. The results show that the net emissions for the curtain wall are close to zero in all cities and varies between 4,9 and 15,7 CO2e per m2. For IsoTimber, the corresponding figures vary from -310,8 to -160,9 kg CO2e per m2, which shows an effect that could be considered positive. Climate-positive results were also shown for the construction with hempcrete: -96,1 to -58,2 kg CO2e per m2. For the curtain wall, the carbon dioxide emissions vary from 40,3 to 45,1 CO2e per m2. The construction with IsoTimber generates emissions that varies from 44,5 to 63,7 kg CO2e per m2. With hempcrete, emissions reached figures from 49,0 to 109,5 kg CO2e per m2. In summary, it was found that carbon dioxide emissions increase in all cities, between 10– 143%. The curtain wall has the lowest impact on the climate in all studied cities. However, if carbon storage is being accounted for, the construction with IsoTimber has the best figures. A conclusion that transports are important for the climate footprint can be drawn. However, it is above all the product phase that generates the highest carbon dioxide emissions.

Sweden has set a goal to be climate neutral by 2045. To be able to reach that goal, theconstruction and real estate sector must go through a change. In 2018 the construction and realestate sector produced one fifth of Sweden´s emissions of greenhouse gases. On the first ofJanuary 2022, a new law will be introduced in Sweden. The new law says that all new buildingsmust have a climate declaration. The Swedish government has hopes that the law will decreasethe emission of greenhouse gases.The purpose of this thesis is to investigate how the challenges that the law brings with it can behandled. Calculations have been made with the purpose to investigate uncertainties and flawswith the data supposed to be used for the calculations in a climate declaration.The study shows that the new law will not force the construction and real estate sector to makeany major changes, since there will not be any limits that regulates climate impact. Results fromthe theoretical study shows that the deviation that occurs when generic data is used instead ofspecific data is bigger than the potential reduction of environmental impact from measures thatreduces climate impact. When more construction products have an environmental productdeclaration and they are being used to a greater extent, the deviations will decrease. Itappeares in the calculations that most of the climate impact occurs during the supply of goodsand product manufacturing. The climate impact from transports is marginal in comparison.

Om klimatbelastningen från matsvinn och matavfall skulle betraktas som ett lands klimatpåverkan skulle matsvinn inneha en tredje plats i världen efter Kina och USA. I Sverige serverar grund- och gymnasieskolans måltidsverksamheter cirka 1,3 miljoner måltider om dagen. Syftet med arbetet var att studera hur stort klimatavtryck samt ekonomisk förlust matsvinnet från grundskolan i Hallsbergs kommun genererar. Studiens syfte bestod även av jämförelse mellan utvalda kommuners resultat från svinnmätningar och vilka åtgärder kommunerna använt för att minska matsvinn då de varit framgångsrika med detta. Vidare undersöktes lämpligheten med att implementera åtgärderna i Hallsbergs kommun. Utvalda kommuner var Göteborgs stad, Helsingborgs stad, Härryda kommun, Falköpings kommun, Karlstads kommun och Malmö stad. Metoden som använts i arbetet var en sekundär analys som innebär att data som använts har samlats in av andra aktörer. Ostrukturerade intervjuer samt sekundärdata från kommunernas hemsidor och policydokument har använts för att förstå vilka metoder som varit framgångsrika för att minska matsvinn. Resultaten visar att Hallsbergs kommuns matsvinn har en genomsnittlig klimatpåverkan på 0,16 kilo CO2e per portion och genomsnittlig kostnad på 1,16 kronor per portion. Matsvinnet som härrör från maträtter innehållande nötkött har större klimatpåverkan jämfört med övriga maträtter. Den åtgärden som deltagande kommuner berörde oftast angående minskning av matsvinnet var svinnmätningar som hjälper till att synliggöra matsvinnet. Fler kommuner nämner även arbetet i skolans kök, där mindre mat serveras åt gången och mat värms när det behöver fyllas på samt involverandet av elever som viktiga åtgärder för att minska matsvinnet. Enligt min jämförelse finns det fördelar med att göra mätningarna mer regelbundet. De kommuner som hade lägst matsvinn mäter varje dag. För Hallsbergs kommun kan en korrigering till att mäta oftare/varje dag vara enkel att genomföra. Hallsbergs kommun bör framöver utvärdera effekterna av de åtgärder som införs för att minska matsvinnet.

För att möjliggöra att Helsingborgs stad uppnår målet om klimatneutralitet till år 2030 har Öresundskraft beslutat att implementera en CCS-anläggning vid ett avfallseldat kraftvärmeverk i Helsingborg som idag står för ungefär 19 % av de direkta utsläppen i Helsingborg. Innan Öresundskraft planerar att påbörja byggnationen är det av intresse att undersöka klimatpåverkan för livscykeln för att förstå nettoeffekten av klimatnyttan som CCS-anläggningen skapar. Syftet med examensarbetet är följaktligen att undersöka klimatpåverkan för byggnation och drift av CCS-anläggningen samt klimatpåverkan för transport och geologisk förvaring av den avskilda koldioxiden. Klimatpåverkan för byggnation av anläggningen utfördes enligt ett bokföringsperspektiv där beräkningar genomfördes i Excel med klimatdata för respektive material som erhölls från digitala klimatdatabaser. Klimatpåverkan för driften av anläggningen samt nedströms delprocesser utfördes både enligt ett bokföringsperspektiv och ett konsekvensperspektiv. Då klimatpåverkan beräknades användes ett kvantifieringsverktyg baserat på livscykelmetodik som var framtaget i Excel. Genom en litteraturstudie kunde efterfrågad indata och redan tillgänglig data sammanställas och matas in i verktyget. Efter att modifieringar genomförts i verktyget kunde energianvändning och klimatpåverkan för driften undersökas för ett driftår och för anläggningens livstid. Resultatet visade att byggnationen av CCS-anläggningen står för ungefär 2 % av den totala klimatpåverkan under anläggningens livstid och uppgår till ungefär 8,9 kton CO2e. CCS-anläggningen behöver vara i drift i 30 dygn för att klimatpåverkan som byggnationen står för ska hinna kompenseras för. CCS-anläggningen kommer under sin livstid ge upphov till en total klimatpåverkan mellan 439 ton CO2e och 511 ton CO2e medan ungefär 2,5 miljoner ton biogen koldioxid kommer att geologiskt förvaras under samma period. Detta innebär att anläggningens totala klimatpåverkan netto uppgår till ungefär -2 miljoner ton CO2e. Eftersom driften av CCS-anläggningen kräver el får detta konsekvensen att andra producenter i elnätet behöver öka sin produktion för att både kompensera för den minskade exporten av el från Filbornaverket men även för att kompensera för elanvändningen i hamn och vid injektion till geologisk förvaring. Den totala klimatpåverkan för denna elproduktion står årligen för ungefär 42 kton CO2e och totalt efter 25 driftår för ungefär 1 miljon ton CO2e. Eftersom den totala klimatpåverkan för CCS-anläggningen är lägre än mängden biogen koldioxid som avskiljs och geologiskt förvaras bidrar anläggningen till att minska utsläppen av växthusgaser i Helsingborgs stad. Däremot motsvarar inte mängden avskild biogen koldioxid den mängd utsläpp av växthusgaser som årligen sker i Helsingborg. På grund av detta kommer implementeringen av en CCS-anläggning inte vara en tillräckligt stor åtgärd för att Helsingborgs stad ska uppnå målet om klimatneutralitet till året 2030 och således krävs även andra utsläppsminskande åtgärder för att klimatmålet ska uppnås. / In order to enable the city of Helsingborg to achieve the goal of climate neutrality by the year 2030, Öresundskraft has decided to implement a CCS plant at a waste-fired cogeneration plant in Helsingborg, which today accounts for approximately 19 % of the direct emissions in Helsingborg. Before Öresundskraft plans to start construction, it is of interest to investigate the climate impact for the life cycle to understand the net effect of the climate benefit that the CCS plant creates. The purpose of the thesis is therefore to investigate the climate impact for the construction and operation of the CCS facility as well as the climate impact for transport and geological storage of the separated carbon dioxide. The climate impact for construction of the facility was carried out according to an accounting perspective where calculations were carried out in Excel with climate data for the respective materials obtained from digital climate databases. The climate impact for the operation of the plant and downstream sub-processes was carried out both from an accounting perspective and a consequence perspective. When the climate impact was calculated, a quantification tool based on life cycle methodology was used, which was developed in Excel. Through a literature study, requested input data and already available data could be compiled and entered into the tool. After modifications were carried out in the tool, the energy use and climate impact of the operation could be examined for one year of operation and for the lifetime of the facility. The result showed that the construction of the CCS facility accounts for approximately 2 % of the total climate impact during the lifetime of the facility and amounts to approximately 8.9 kton CO2e. The CCS facility needs to be in operation for 30 days in order to compensate for the climate impact that the building is responsible for. The CCS facility will during its lifetime give rise to a total climate impact of between 439 ton CO2e and 511 ton CO2e, while approximately 2.5 million ton of biogenic carbon dioxide will be geologically stored during the same period. This means that the plant’s total net climate impact amounts to approximately minus 2 million ton CO2e. Since the operation of the CCS plant requires electricity, this has the consequence that other producers in the electricity grid need to increase their production to both compensate for the reduced export of electricity from the Filbornaverket but also to compensate for the use of electricity in the port and when injecting into geological storage. The total climate impact for this electricity production accounts annually for approximately 42 kton CO2e and in total after 25 years of operation for approximately 1 million ton CO2e. Since the total climate impact of the CCS facility is lower than the amount of biogenic carbon dioxide that is separated and geologically stored, the facility contributes to reducing the emissions of greenhouse gases in the city of Helsingborg. However, the amount of separated biogenic carbon dioxide does not correspond to the amount of greenhouse gas emissions that occur annually in Helsingborg. Because of this, the implementation of a CCS facility will not be a large enough measure for the city of Helsingborg to achieve the goal of climate neutrality by the year 2030, and thus other emission-reducing measures are also required for the climate goal to be achieved.

Ståltillverkning är en av de största källorna till växthusgasutsläpp och står globalt för 7–9 %av utsläppen. Stålspont används ofta som grundförstärkning inom Trafikverkets entreprenader. Syftet med studien är att utvärdera möjliga åtgärder för att minska klimatpåverkan vid användning av stålspont vid anläggningsarbeten. Detta för att ge ett underlag som kan skapa incitament för branschen att minska klimatpåverkan. Examensarbetet har utförts i samarbete med Trafikverket som är den största beställaren av infrastruktur i Sverige. Underentreprenörer som utför spontningsarbeten samt konsulter och anställda på Trafikverket har intervjuats under studien. Livscykelanalys har använts för att utvärdera klimatpåverkan från hur stålspont används idag och vid möjliga åtgärder. Profilerad stålspont samt rörspont har belysts i studien. Totalt 10 scenarion har modellerats i livscykelanalysprogrammet Simapro med data från livscykeldatabasen ecoinvent. Scenarion har även delats upp i två olika tillverkningsmetoder för att efterlikna två olika tillverkare av stålspont. Den ena liknar en generell europamarknad, den andra tillverkningsmetoden använder sig av enbart återvunnet stålskrot. Intervjusvar visar på att rörspont alltid lämnas kvar i marken och att profilerad stålspont återanvänds i snitt 6 gånger. Vid användning av rörspont används det 2,2 gånger mer stål per m2. Neddrivning av rörspont i marken är mer energikrävande än för profilerad stålspont. Livscykelanalys har modellerats för profilerad respektive rörspont som de används idag. Utöver detta har även livscykelanalys gjorts för scenarion som inbegriper återvinning, lämnas i marken, återanvändning och elektrifiering av arbetsmaskiner. Två åtgärder för att minska klimatpåverkan har även modellerats. Dessa är ihopsvetsning av obrukbara längder av profilerad stålspont och användning av profilerad stålspont med tunnare respektive grövre godstjocklek. Vid det senare scenariot antas en grövre profilerad stålspont kunna återanvändas 9 gånger och en tunnare 3 gånger. Rörspont i jämförelse med profilerad stålspont ses även som en modellerad åtgärd. Resultaten från livscykelanalysen visar att rörspont som lämnas i marken har 14 gånger större klimatpåverkan än profilerad stålspont som används 6 gånger. Ihopsvetsning av obrukbara längder av profilerad stålspont med tillverkningmetod med återvunnet stålskrot har minst klimatpåverkan av samtliga scenarion. Rörspont som lämnas i marken som är tillverkad genom tillverkningsmetod enligt en generell europamarknad har störst klimatpåverkan. Jämförelsevis 25,2 kg CO2-eq / FU respektive 650 kg CO2-eq / FU. Där FU är 1 m2 täckande yta stålspont per användning. Modelleringen visar generellt att återanvändning av stålspont genererar minst klimatpåverkan, följt av återvinning. Stålspont som lämnas i marken ger störst klimatpåverkan. Trafikverket bör överväga att ställa krav på upptag av samtlig stålspont där det är möjligt, använda profilerad stålspont i stället för rörspont där det är möjligt samt att använda stålspont som är tillverkad av stålskrot. / Steel manufacturing is one of the greatest sources of greenhouse gas emissions and stands globally for 7–9 % of the emissions. Steel sheet piles are often used as ground reinforcement within Trafikverkets contracts. The scope of the study is to evaluate possibly measures to reduce the climate impact from the use of steel sheet piles within the contracts. This is to give support to create incentive to the industry to reduce the climate impact. This master thesis is written in collaboration with Trafikverket, which is the largest client of infrastructure in Sweden. Subcontractors which perform the sheet piling, consultants, and employees of Trafikverket have been interviewed during the study. Life cycle assessment has been used to evaluate the climate impact from the use of sheetpiling today and with possibly measures. Profiled sheet piles and pipe sheet piles have been treated in the study. A total of 10 scenarios have been modelled in the life cycle assessment software Simapro with data from the life cycle database ecoinvent. The scenarios have also been divided into two different manufacture processes to simulate two different manufacturers of steel sheet piles. One simulates a generic European market and the other uses only recycled steel. Answers from the interviews show that pipe sheet piles are always left in the ground and that profiled sheet piles have a reuse rate of 6 times. With the use of pipe sheet piles, 2,2 times more steel per m2 is used. Downpiling of pipe sheet piles is more energy demanding than downpiling of profiled sheet piles. Life cycle assessment has been modelled for profiled sheet pile respectively pipe sheet pile as they are used today. In addition to this a life cycle assessment for recycling, left in ground, reuse and electrification of work machines. Two measures to reduce the climate impact have also been modeled. These are welding together unused lengths of profiled sheet piles and use of steel sheet piles with thinner respectively thicker dimensions. With the later scenario, the thicker steel sheet pile is assumed to have a reuse rate of 9 times and the thinner 3 times. To use pipe sheet pile instead of profiled sheet pile is also seen as a modeled measure. The results from the life cycle assessment show that pipe sheet pile left in the ground has 14 times larger climate impact than profiled sheet pile with a reuse rate of 6 times. Welding together unused lengths of profiled sheet piles manufactured from recycled steel have the smallest climate impact of the scenarios. Pipe sheet piles manufactured according to a generic European market have the largest climate impact. In comparison 25,2 kg CO2-eq / FU respectively 650 kg CO2-eq / FU. Where FU is 1 m2 steel sheet pile covered area per use. The modelling shows that reuse of steel sheet piles generates the smallest climate impact, followed by recycling. Sheet piles left in the ground have the largest climate impact. Trafikverket should consider making demands to take up all steel sheet piles if possible, use profiled sheet piles instead of pipe sheet piles when possible and use steel sheet piles manufactured from recycled steel.

Emissions of greenhouse gases are one of the biggest problems within the Swedish construction and real estate sector. In year 2019 this sector accounted for one-fifth of Sweden’s total emissions of greenhouse gases. One of Sweden’s environmental objectives is to have net zero emissions of greenhouse gases to the atmosphere by 2045. On January 1st, 2022, a new law was put into effect that requires all new buildings that require a building permit to have a climate declaration. The goal of the new law is to increase the knowledge that the choice of material impacts greenhouse gas emissions. Today, only the product stage and the construction process stage are taken in account in the climate declaration. Future developments of the climate declaration may also include the user stage and the end of life stage in the climate declaration. This study is done on three types of wall constructions, a half sandwich wall of concrete, curtain wall with steel joists and a curtain wall with wood joists. Calculations of one square meter of each wall construction shows that the half sandwich wall has the highest emission of greenhouse gases and the curtain wall with wood joists has the lowest. Calculations of three types of insulation material was studied: stone wool, glass wool and wood-fiber insulation. The study showed that wood-fiber insulation was the best from anemission of greenhouse gases view.

Purpose – the climate issue is one of the most important political issues, both in Sweden and globally. Achieving the climate goals of the Paris Agreement and the Agenda 2030 sustainability goals requires efforts to slow down global warming. In Sweden, the construction and real estate sector accounts for over 20 percent of domestic greenhouse gas emissions. Despite this, industrial buildings are not covered by the new law on climate declaration that came into force on January 1, 2022. This study investigates what is required for more industrial buildings to be built in wood and what factors form the basis for decisions on material selection in the frame. It also examines how companies in the industry work towards a transition to more climate-smart construction. Method – the study's objective is achieved through interviews with actors with different roles in the building construction process. The eight actors are developers, building contractors and project managers with different levels of experience and knowledge. The study has a qualitative focus as the purpose of the questions is to understand the connections and causes of how the choice of frame material for an industrial building is made. Result – there is most knowledge and experience in constructing steel-framed industrial buildings. There is a positive attitude and desire to build industrial buildings with timber frames where cost is the most decisive factor in the choice of frame material. The wooden frame must also have the same functional requirements as a steel frame, be delivered and assembled in about the same time. There is also a belief in the future that timber frames in industrial buildings will increase, mostly due to the need for a smaller carbon footprint. Discussion – the most decisive factor in the choice of frame material turned out to be the cost, similarities can be found in the theories. Environment and sustainability is something that most respondents bring up as an important factor and advantage regarding wood as a material. Despite this, a few of the respondents see these advantages as so great that they choose wood for the frame over steel. However, theories show that companies with innovative and developed sustainability plans can benefit from low operating costs but also from being seen as more attractive on the market. All respondents consider themselves to have enough knowledge to build industrial buildings in wood, which is contradicted by the theories, as a lack of knowledge about wood construction is seen as one of the decisive factors why more buildings are not built in wood today. Sammanfattning Syfte – klimatfrågan är en av de viktigaste politiska frågorna, både i Sverige och globalt. För att nå klimatmålen i Parisavtalet och hållbarhetsmålen Agenda 2030 krävs insatser och åtgärder för att bromsa den globala uppvärmningen. I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för över 20 procent av inhemska utsläpp av växthusgaser. Trots detta omfattas inte industribyggnader av den nya lagen om klimatdeklaration som trädde i kraft 1 januari 2022. I denna studie utreds vad som krävs för att fler industribyggnader ska kunna byggas i trä samt vilka faktorer som ligger till grund för beslut kring materialval i stommen. Det undersöks även hur företag i branschen arbetar för en omställning mot mer klimatsmart byggande.   Metod – studiens mål uppnås genom intervjuer med aktörer inom byggsektorn med olika roller i processen när en byggnad ska uppföras. De åtta aktörerna är beställare, byggentreprenörer och projektledare med olika nivå av erfarenhet och kunskap. Studien har en kvalitativ inriktning då avsikten med frågeställningarna är att förstå samband och orsaker till hur valet av stommaterial till en industribyggnad går till. Resultat – det finns mest kunskap och erfarenhet att bygga industribyggnader med stålstommar. Det finns en positiv inställning och önskan om att bygga industribyggnader med trästommar där kostnad är den mest avgörande faktorn vid valet av stommaterial. Trästommen måste också kunna uppfylla samma funktionskrav som en stålstomme, samt levereras och monteras på ungefär samma tid. Det finns också en framtidstro att trästommar i industribyggnation kommer att öka, mest på grund av behovet av ett mindre klimatavtryck. Diskussion – den mest avgörande faktorn vid val av stommaterial visade sig vara kostnad, något som går att hitta likheter med i det teoretiska ramverket. Miljö och hållbarhet är något som de flesta respondenter tar upp som en viktig faktor och fördel rörande trä som stommaterial. Trots detta är det bara ett fåtal som ser dessa fördelar som tillräckliga för att välja trä till stommen före stål. Teorier visar dock att företag med innovativa och utvecklade hållbarhetsplaner får fördelar med lägre driftskostnader och i att bli mer attraktiva på marknaden. Alla respondenter anser sig besitta tillräckligt med kunskap för att bygga industribyggnader i trä, detta motsägs i teorierna då brist på kunskap om träbyggnation ses om en av de avgörande faktorerna till varför det inte byggs mer i trä idag.

Klimatet och hur människans klimatpåverkan ska minskas diskuteras flitigt i dagens samhälle. Byggbranschen står för ungefär en femtedel av Sveriges totala utsläpp av koldioxidekvivalenter. Sverige har som mål att till 2030 minska klimatpåverkan markant, för att det ska vara möjligt måste alla branscher göra sin del. Byggbranschen med sin stora del av Sveriges totala klimatpåverkan står inför en utmaning att minska sin klimatpåverkan rejält det kommande decenniet. Boverket införde 2022 krav på att en klimatdeklaration skall uppföras för byggnaden som omfattas av regelverket. För att en byggnad som omfattas av regelverket ska få slutbesked krävs det att en klimatdeklaration skickats in. Examensarbetet är en fallstudie på Norrskenet Etapp 3, ett flerbostadshus i Linköping. Flerbostadshuset har en betongstomme som delvis är prefabricerad och platsgjuten. I fallstudien undersöks konstruktörens möjlighet att påverka byggnadens klimatdeklaration. Konstruktionslösningar som möjliggör att klimatpåverkan reduceras undersöks och används om de anses lämpliga. En klimatkalkyl för en avgränsad del av nuvarande byggnad upprättas och används för jämförelse av klimatpåverkan. Klimatåtgärderna som undersökts är val av betongtyp, byta material i vindsbjälklaget och jämförelse mellan avväxlingsbalk i limträ och stål. Reduceringen av klimatpåverkan undersöks genom att hela nuvarande betongstomme mängdas och klimatdata för två standardbetonger och två klimatförbättrade betonger används i klimatkalkylen. Materialet i vindsbjälklaget byts från nuvarande i betong till ett bjälklag med KL-träplattor. För KL-träbjälklaget behövs det avväxlingsbalkar i ytterväggarna och justering av befintliga stålpelare i utfackningsväggen. KL-träbjälklaget fungerar bra som vindsbjälklag då det inte ställs samma ljudkrav på ett vindsbjälklag som ett lägenhetsavskiljande. Avväxlingsbalkarna dimensioneras som stålbalkar men även i limträ. En jämförelse i klimatpåverkan mellan de olika materialen utförs för en avväxlingsbalk, då alla avväxlingsbalkar lämpar sig som limträbalkar. En klimatförbättrad betong kan reducera utsläppen av koldioxidekvivalenter med ungefär 40% jämfört med en standardbetong. Av jämförelsen av vald betongtyp framgår även Boverkets konservativt satta klimatdata då deras klimatförbättrade får ungefär samma beräknad klimatpåverkan som standardbetong med EPD. Vindbjälklaget i KL-trä reducerar klimatdeklarationen för del 1 av byggnaden med dryga 6% jämfört med nuvarande konstruktion. Klimatdeklarationen med utbytt vindsbjälklag och optimering av betongtyp, plattbärlag och fönster reducerar klimatpåverkan med 30% jämfört med nuvarande konstruktion. Som konstruktör går det att påverka klimatdeklarationen till viss del. Genom att konstruktionselement och byggnadsdelar projekteras och dimensioneras med minskad klimatpåverkan i åtanke. För de åtgärder som reducerar klimatpåverkan mest krävs dialog med beställare och i vissa fall arkitekt. Val av betongtyp är ett exempel där dialog med beställare krävs då det tillkommer en extra kostnad. Det utbytta vindsbjälklaget krävs dialog med både beställare och arkitekt även fast arkitektens underlag ej ändras. Konstruktören som är påläst kring olika material och konstruktionslösningar samt är insatt i respektives klimatpåverkan och egenskaper kan i tidigt skedet påverka byggnadens klimatpåverkan effektivast.

Competitive gaming, commonly known as E-sports, have become widely popular the past few years. Simultaneously the interest to watch these players compete has become apparent, not least through the viewing of the events that draw the attention of millions of people. However what is still often overlooked is the environmental impact which these events contribute to. Within the field of environmental research, E-sports is a frugally studied domain. This study therefore aims to create a foundation for calculating the environmental and climate impact from an E-sports event, specifically in regard to CS:GO. The guidelines for this calculation are based on the LCA methodology. The main question for this paper therefore reads: How can 1) system function, 2) functional unit and 3) system boundaries be chosen in order to calculate the environmental and climate impact from PGL Major Stockholm 2021? In order to find out how to answer this question, two people with expertise within the field were interviewed. The analysis of the results from the interviews showed that exposure was the primary function of several different scenarios of the system. For that reason the system function was decided as audience capacity. The functional unit was defined as Holding one 13-day event in CS:GO. The majority of what occurs within the arena was included in the system boundaries along with flights, electricity consumption and water consumption from the hotels. To facilitate further calculations of the categories included in the system boundaries we also presented estimations of environmental and climate impact. These were on flights, transportation to and from the event, and gaming computers.Through the interviews we gained great insight regarding the organizing of smaller events, specifically Svenska Elitserien CS:GO. This insight could help close the existing knowledge gap surrounding the environmental impact of E-sports as it creates a stepping stone for future research. / Tävlande i datorspel, även kallat E-sport, har under de senaste åren vuxit i popularitet med stormsteg. Intresset att titta på dessa tävlingar har visat sig starkt, inte minst genom de event som drar uppmärksamheten från miljontals människor. Vad som ännu ofta glöms bort är dock den miljöpåverkan ett sådant event orsakar. Inom hållbarhetsforskning är E-sport ett sparsamt studerat område. Denna studie riktar sig därför till att lägga grunden för en beräkning av miljö- och klimatpåverkan från ett E-sportevent, specifikt inom CS:GO. Riktlinjerna för denna beräkning har baseras på metodiken för LCA. Problemformuleringen för denna studie blev således: Hur kan 1) systemfunktion, 2) funktionell enhet och 3) systemgränser väljas som underlag för att beräkna miljö- och klimatpåverkan av PGL Major Stockholm 2021? För att ta reda på hur denna fråga ska besvaras har två intervjuer utförts med personer som har expertis inom området. Analysen av resultatet från intervjuerna visade att exponering var den primära funktionen för många olika scenarion inom systemet. Av den anledningen valdes systemfunktion till publikkapacitet. Funktionell enhet definierades till Arrangering av ett 13-dagars event i CS:GO. Majoriteten av vad som sker i arenan inkluderades i systemgränserna, flygresor och el- och vattenförbrukning från hotell likaså. För att underlätta vidare beräkningar av det som inkluderades i systemgränserna presenterade vi även estimeringar av värden på miljö-och klimatpåverkan från flygresor, transport till och från arenan samt speldatorer. Från intervjuerna fick vi stor insikt kring anordning av mindre event, specifikt Svenska Elitserien CS:GO. Denna inblick kan bidra till att minska det kunskapsglapp som finns gällande E-sportens miljöpåverkan då det möjliggör en grund för vidare forskning.

Vid bestämmelse av vilket värme- och kylsystem som ska användas i fastigheter så finns det flertalet aspekter som går att ta hänsyn till. Tidigare har det varit högt fokus på energi och ekonomi, men med ökat fokus på hållbarhet och miljön både globalt och i Sverige har det blivit allt mer viktigt att hitta robusta lösningar som presterar inom samtliga av dessa områden. Helenius Ingenjörsbyrå som är installationskonsulter inom VVS-, miljö-, och energiområdet vill ligga i framkant när det kommer till energi och miljö. I samband med högre krav på hållbarhet och miljö är det av intresse för Helenius att se hur konventionella värme- och kylsystem presterar när de ställs inför energiprestanda, klimatpåverkan, ekonomi och återbruk. Utöver detta, även se hur resultatet för systemens prestanda påverkas av den geografiska placeringen genom att utreda dessa områden på lokal nivå (i Uppsala) och på generell nivå. Generell nivå motsvarar ett medelvärde för Sverige. Detta examensarbete har därmed tagit fram en arbetsmetodik för att utreda dessa områden och lämpliga system för ändamålet. Ändamålet i detta arbete handlar om att förse värme och kyla till en kontorsfastighet med tillhörande verksamheter där det finns en konstant kyllast över året. De fyra systemuppställningar som togs fram och utreddes i arbetet var: kylmaskin med värmeåtervinning från kondensorvärmen och separat fjärrvärmesystem (Modell 1). Andra uppställningen var kylmaskin med fjärrvärme och ingen möjlighet till värmeåtervinning (Modell 2). System tre var fjärrkyla och fjärrvärme (Modell 3) och system fyra borrhålslager som utnyttjar frikyla och bergvärmepumpar (Modell 4). Resultatet visar att Modell 4 var mest fördelaktigt för total köpt energi hos konsument både vid utredning lokalt och generellt. Den utredda EROI (Energy Return On Investment) visade på fördel hos Modell 3 både lokalt och generellt. Lägst klimatpåverkan i form av totalt utsläppta koldioxidekvivalenter från livscykelanalysen hade Modell 4 när det utreddes på lokal nivå, i Uppsala. Generellt i Sverige så var det istället Modell 1 som hade lägst klimatpåverkan. Systemet med lägst livscykelkostnad var Modell 1 när det utreddes lokalt för Uppsala, och i det generella fallet hade Modell 3 lägst livscykelkostnad. Kostnadsfördelningen mellan systemen visar att Modell 4 innehar en större grundinvestering men var därefter mer oberoende av marknadens energipriser, underhåll- och driftkostnader. De andra systemen hade lägre investeringskostnader och lägger större delen av livscykelkostnaden på energi-, drift- och underhållskostnader. Det framgick också att Modell 4 var den uppställning som var minst känslig mot ändringar i energipriser, vilket kan vara en säkerhetsfaktor för investeringar över lång tid. Arbetet utredde återbrukspotentialen hos systemen. Resultatet framgick till att återbruk är fortfarande en så pass ny arbetsmetodik och att det ännu inte finns tillräckligt mycket erfarenhet och generella metoder för att ta fram en exakt potential för återbruk hos icke enhetliga produkter. Återbrukspotentialen hos systemen i arbetet togs fram baserat på en fördelning hos delkomponenterna i systemet och samtliga viktades lika. Detta medförde att Modell 4 hade högst återbrukspotential på 53 %, förutsatt att de installerade borrhålen går att återbruka. Finns det inte möjlighet till återbruk hos borrhålen så sjönk resultatet till 28 %. Resterande system uppnådde 40 % återbrukspotential. Resultaten som togs fram i arbetet visar på att systemen inte ska jämföras direkt mellan lokalt och generellt fall. Detta på grund av att storleksordningen i resultaten samt vilket system som har lägst kontra högst värde i de olika fallen ändras. Det går att använda de generella resultaten och jämföra system på generell nivå men då krävs det också att diskussionen är på generell nivå. Detta medför vikten av att för varje enskilt fall kontrollera de lokala förutsättningarna för varje system. Rekommendationen för val av systemen blir därmed projektspecifik beroende på vilket område som värderas högst: energi, klimat, ekonomi eller återbruk. / When determining which heating and cooling system to use in buildings, there are several aspects that can be taken into account. In the past there has been a high focus on energy and economy, but with an increased focus on sustainability and the environment both globally and in Sweden, it has become increasingly important to find robust solutions that perform in all areas. Helenius Ingenjörsbyrå, which are installation consultants in the HVAC, environmental and energy fields, wants to be at the forefront when it comes to energy and the environment. In connection with higher demands on sustainability and the environment, it is of interest to Helenius to see how conventional heating and cooling systems perform when evaluated with respect to energy performance, climate impact, economy and recycling. In addition to this, also see how the result of the systems performance is affected by its geographical location by investigating these areas at a local level (in Uppsala) and at a general level. General level corresponds to an average value for Sweden. This thesis has thus developed a methodology to investigate these areas and suitable systems for the purpose. This work will investigate an office property where heating and cooling is supplied by different conventional heating and cooling systems. The building also has a constant cooling load throughout the year. The four system setups that were developed and investigated in the work were: cooling machine with heat recovery from the condenser heat and separate district heating system (Model 1). The second set-up was a cooling machine with district heating and no option for heat recovery (Model 2). System three was district cooling and district heating (Model 3) and system four borehole storage that utilizes free cooling and heat pumps (Model 4). The result shows that Model 4 was the most beneficial for total energy purchased by the consumer both when investigated locally and generally. The investigated EROI (Energy Return On Investment) showed an advantage for Model 3 both locally and generally. Model 4 had the lowest climate impact in terms of total emitted carbon dioxide equivalents from the life cycle assessment when it was investigated at a local level, in Uppsala. Generally in Sweden, it was instead Model 1 that had the lowest climate impact. The system with the lowest life cycle cost was Model 1 when it was investigated locally for Uppsala, and in the general case Model 3 had the lowest life cycle cost. The distribution of costs between the systems shows that Model 4 has a larger initial investment but was subsequently more self-sustaining and also independent of the markets energy prices. The other systems had lower investment costs and spend most of the life cycle cost on energy, operation and maintenance costs. It also appeared that Model 4 was the setup that held up the most against changes in energy prices, which can be a safety factor for investments over the long term. The work investigated the re-use potential of the systems and the result showed that re-use is still such a new work methodology and that there is not yet enough experience and general methods to produce a fully accurate potential for re-use of non-uniform products. The re-use potential of the systems in the work was developed based on a distribution of the sub-components of the system and all were weighted equally. This meant that Model 4 had the highest re-use potential of 53 %, assuming that the installed boreholes can be re-used. If there is no possibility of re-use at the boreholes, the result dropped to 28 %. Remaining systems achieved 40 % re-use potential. The results produced in this work show that a direct comparison should not be made between local and general cases. This is because the order of magnitude in the results and which system has the lowest versus highest value in the various cases changes. It is possible to use the general results and compare systems on a general level, but then it is also required that the discussion is on a general level. This entails the importance of checking for each individual case the local conditions for each system. The recommendation for what system to go for will therefore be project specific depending on which area is valued the most: energy, climate impact, economic costs or re-use.