Climate change is one of man´s greatest challenges today and will have major consequences if no action is taken. Limited climate impact is one of Sweden’s environmental quality goals and means that Sweden’s net emissions of greenhouse gases must be zero in 2045, and then achieve negative emission. In 2018, the construction and real estate sector accounted for 20 % of Sweden´s total greenhouse gas emissions. In order to reach the government´s goal of net zero emissions by 2045 the construction sector aim to halve 2015 greenhouse gas emissions by 2030. To reduce a building´s climate impact, the already implemented measures of energy efficiencies need to be supplemented with the development of more climate friendly and ecologically sustainable materials. A new legal requirement on climate declarations for new buildings will be introduced in January 2022. The climate declaration demand that the climate impact of the building materials is calculated using life cycle analyses. The aim of the study was to halve the climate impact from the materials in a multi-family building by the year 2030 and see how close to net zero it is possible to reach. The consulting firm WSP assisted with material data for a 4-storey building with a load-bearing element of concrete. The climate footprint for the product phase was calculated for the foundation, load-bearing elements, building enclosure and interior walls. Simulations were performed in the BM calculation program to compare emission levels with the building´s current situation and find materials that reduce the climate impact the most. The study is based on two basic scenarios, one with concrete in the foundation and load-bearing elements, together with climate-improving measures of the materials. In the second scenario, CLT-wood is used in the load-bearing elements. The results show that climate-improved concrete and reinforcement will reduce the climate impact in 2030 by 52 % compared with 2015. A load-bearing element of CLT-wood with cellulose insulation and climate-improved foundation gives a reduction of 62 %. Both scenarios meet the goal of halving the climate footprint by 2030. The alternative that gives the lowest climate impact in 2045 is the scenario with CLT-wood including carbon storage, but it is not permitted to credit carbon storage in the climate declaration. Thus, the scenario for the year 2045 with concrete will be the best alternative with an emission of 145 tonnes CO2e, closely followed by the scenario with CLT-wood with 159 tonnes of CO2e. In order to achieve the 2045 goal, a larger overall picture and compensatory measures will be required. But also, that the smaller components, such as plaster and insulation, are developed to minimize the climate impact.

From the year 2018 to 2020 Uppsala Skolfastigheter AB changed their vehicle fleet to follow Uppsala municipality’s goal of a fossil-fuel-free vehicle fleet. Fossil-fuel-free, according to the municipality’s regulations, means that a vehicle can run on fossil-free fuel. To evaluate Skolfastigheter’s initiative, this report will examine both the change in greenhouse gas emissions as well as the usage of fossil-free fuel from the year 2018 to the year 2020. The report will also evaluate what the most appropriate fuel for Skolfastigheter’s vehicle fleet is. The results showed that even though the vehicle fleet had used more fuel and traveled longer distances, the levels of greenhouse gas emissions were lower in the year 2020 than the previous two years. To compare different fuels the greenhouse gas emissions were calculated as GWP (Global warming potential) and divided by megajoule (MJ). The two fossil-free fuels, HVO100 and biogas, had the lowest quotient compared to diesel, bio diesel and petrol. The usage of fossil-free fuel increased from 35 % to 89 % between the years 2018 and 2020. As the fossil-free fuels have the lowest GWP/MJ quotient, the increasing use of these could be one of the main reasons that the greenhouse gas emissions were lower in 2020 than in both 2018 and 2019. A method was created in order to properly evaluate the fuel types mentioned in this article. Five criterions were chosen to classify the fuels; If the fuel was fossil free, its greenhouse gas emissions [GWP100/MJ], its accessibility outside urban Uppsala, and its affordability [kr/MJ]. The criterions were also weighed differently in accordance with Skolfastigheter’s request. The compared fuels were diesel, bio diesel, petrol, biogas and HVO100 as these are the ones that Skolfastigheter have used in the examined time frame of 2018 to 2020. The fuel should also be applicable to the vehicles Skolfastigheter have. With this method HVO100 was concluded to be the most appropriate fuel, however, the biogas is locally produced and more affordable which can make it more appropriate. The conclusion was that, for Skolfastigheter, gas vehicles should use biogas and diesel-powered vehicles should use HVO100. / Från år 2018 till 2020 har ett aktivt arbete utförts av Uppsala Skolfastigheter AB för att i linjemed de kommunala miljömål som finns ha en fordonsflotta som är fossilfri enligt definitionerna fossilfri och förnyelsebara drivmedel. Frågeställningen som rapporten är uppbyggd kring ärutformad för att utvärdera resultatet av arbetet mot detta mål samt hur arbetet kan vidareutvecklas. Det totala utsläppet av koldioxidekvivalenter orsakat av drivmedel under åren 2018 till 2020, samthur stor del av detta drivmedel som varit fossilfritt, ger en summering av resultatet av arbetet.År 2018 vad det totala utsläppet av växthusgaser 27 ton koldioxidekvivalenter jämfört med år2020 då det hade minskat till 20 ton koldioxidekvivalenter. Och andelen fossilt drivmedel somförbrukades år 2018 var 18 % medan endast 4 % år 2020. Trots att en ökning har skett i hurmånga mil fordonsflottan har kört respektive år har den totala mängden utsläppta växthusgaserorsakade av förbränningen av drivmedel minskat från år 2018 till 2020. Det är ett resultat somberor på en ökad användning av drivmedel som enligt Uppsala kommun definieras som fossilfriaoch förnyelsebara. Dessa drivmedel, främst biogas och HVO100, har en låg kvot av koldioxidekvivalenter mätta i kg per MJ som utvinns ur bränslet. Denna kvot är den som rapportenfrämst har fokuserat på för att avgöra vilken klimatpåverkan ett drivmedel har. En låg kvotinnebär låga halter växthusgaser i förhållande till förbrukad energi och är ett rimligt sätt att kunna jämföra drivmedel med varandra när de varierar i både aggregationstillstånd samt energidensitet. Vilket drivmedel som är mest lämpligt att använda i framtiden är även det något som rapporten behandlar och lägger fram en slutsats om. Genom att ha arbetat fram en metod där olikakriterier för drivmedel vägs mot varandra går det att i slutändan få fram det drivmedel som kananses vara mest optimal med de förutsättningar som finns för Skolfastigheters fordonsflotta. För attdrivmedlet ska anses som bra ska det ha ett lågt utsläpp av koldioxidekvivalenter per energienhet,ha hög andel förnybar råvara, finnas tillgängligt på de tankstationer som fordonsflottan har tillgångtill samt vara priseffektivt. Av de drivmedel som fordonsflottan har använt sig av under åren 2018-2020 var det HVO100 samt biogas som fick bäst resultat enligt metoden och som anses vara detmest optimala drivmedel för Skolfastigheter att i dagsläget driva sina fordon med.

Purpose: The purpose of the work was to map how the 23 cities that have signed the climate contract with the Viable Cities innovation program are working with the climate transition, but also to gain insight into the companies' climate work in the construction sector. Method: The method for developing the basis for the work has been in the form of a literature study where previous work on the subject has been reviewed but also various data collections where information has been obtained from organizations and authorities, interviews with companies active in the industry and review of cities' climate roadmaps for the construction sector in the 23 connected cities within Viable Cities. Results: The report shows variations in cities progressiveness and their approaches with common measures like adopting fossil-free machinery, promoting wooden construction, and using solar panels. Some cities also use green building rating systems for municipal buildings. Less common measures include individual heating measurements, future oriented building planning, and prioritizing low climate impact procurement. In Södermanland county carbon dioxide emissions from new constructions have significantly increased over the past decade reaching a record high of 410 000 tons of carbon dioxide equivalents (CO2e) in 2022 compared to 72 000 tons in 2012. The interviews shows that companies aim for green building rating systems and use strategies like optimizing concrete usage and promoting reuse to reduce climate impact. Changing tenants' attitudes toward reused products is crucial, and a more accessible material bank is needed. Reusing technical installations poses challenges due to warranties while recycled materials for interior walls, floors, framework, and facades are more easily used. Contractors and clients implement various energy efficiency measures but face obstacles like higher costs, limited availability of Environmental Product Declarations (EPDs), and uncertainty regarding climate friendly materials. Companies seek improved legislation, incentives, and clearer requirements for climate smart solutions. Collaboration drives innovation and market solutions. Conclusions: The study shows disparities in cities' efforts to address climate change. Malmö is leading with innovative strategies, exemplified by the LFM30 climate program. Cities need to intensify their efforts, taking independent actions and implementing stricter requirements. Interviews emphasize the need for additional legislation to engage stakeholders and achieve a more climate-neutral construction sector. Guaranteeing reuse remains a challenge that requires further examination. Companies also seek clear guidelines in the climate declaration to facilitate sustainable production.

Infrastruktursektorn har ofta varit kritiserad för brist på effektivitet och innovation i projekten. Samtidigt står infrastruktursektorn för en stor andel av koldioxidutsläppen i Sverige. De flesta länder har infört strategier och policys för att uppnå de uppsatta klimatmålen. Incitament har identifierats kunna påverka motivationen hos leverantörerna i att utveckla hållbara lösningar. Det finns en generell avsaknad av incitament kopplat till prestationer i tidiga skeden där konsulter är aktiva. Tidigare studier rekommenderar att utveckla modeller för att bistå beställaren i att agera för ökad samverkan och innovation i projekteringsprocessen. Detta examensarbete har därför till syfte att undersöka hur incitament för konsulter upplevs påverka klimatåtgärder samt vilka möjligheter, hinder och risker som finns med incitament kopplat till klimatåtgärder i tidiga skeden. Detta för att slutligen kunna nå en slutsats i vad som saknas för att kunna formulera incitament i konsultkontrakt. För att studera detta används tre incitamentsroller från tidigare forskning som teoretiskt perspektiv. Studien visar att incitament kan skapa utrymme för individer att arbeta med utvecklingsfrämjande åtgärder inom klimat förutsatt att de övergripande målen är nedbrutna på projektnivå. Incitament kan stimulera och motivera till en ökad prestation i organisationer i projekt med stark fokus på tid och kostnad. För att det ska fungera, behöver det finnas en mätbarhet i incitamentet för att konsulten ska kunna utföra arbetet och beställaren ska kunna utvärdera. Det finns en risk att andra områden blir nedprioriterat till följd av att incitament kopplas till ett specifikt område. I tidiga skeden finns det en högre påverkansgrad att optimera lösningar som kan leda till minskad klimatbelastning. Studien visar att det finns en avsaknad av vad klimatpåverkan är i ett projekt i normalfall, och detta behöver definieras i syfte att kunna mäta klimatreducerande åtgärder mot normalfallet eftersom mätbarheten anses viktig. Vidare har projektledarens engagemang och målstyrning i frågan en avgörande roll i hur framgångsrikt ett incitament blir. Det anses viktigt att tydliggöra målet för att skapa fokus inom organisationen, på så vis att incitament ska få önskad effekt. / The infrastructure sector has often been criticized for lack of efficiency and innovation in projects. At the same time, the infrastructure stands for a major amount of the carbon dioxide emissions in Sweden. Most countries have introduced strategies and policies in order to achieve the set climate goals. Incentives have been identified to have an impact on supplier’s motivation to deliver sustainable solutions. There is an overall lack in incentives linked to performance in early stages when the consultant is involved. Previous research shows that models should be developed to assist the client in including more cooperation and innovation in the design process. Therefore, this thesis intends to investigate in how incentives for the consultant are perceived to impact climate actions. Also, what possibilities, obstacles and risks are there in including incentives linked to climate action in early stages. This is in order to reach the conclusion of what is missing in the process of forming incentives in consulting contracts. To examine these questions, three roles of incentives from previous research was used as a theoretical perspective. This study shows that incentives can create room for individuals to work with actions that aims to develop the work within climate, given that the overalls climate goals are broken down and customized for the specific project. Incentives can stimulate and motivate to enhanced performance in organisations, in projects with otherwise strong focus on time and budget. For this to work, there needs to be measurability in incentives for the consultant to be able to perform and the client to evaluate the work. However, there is a risk for other areas within the project to be down prioritized following an incentive linked to a specific area. In early stages there is a higher possibility to impact the solutions in the project, which can result in reduction of negative climate impact. The study shows that there is a lack of knowledge in matter of what the climate impact is in a project normally, and this needs to be defined in order to measure climate actions against the normal case because the measurability is considered to be important. Moreover, the project manager´s commitment and objectives management in the area plays a big role in how successful the incentives will be. It is also important to clarify the goals for the organisation to focus on, by doing this the incentive can reach the desired effect.

Infrastruktursektorn har ofta varit kritiserad för brist på effektivitet och innovation i projekten. Samtidigt står infrastruktursektorn för en stor andel av koldioxidutsläppen i Sverige. De flesta länder har infört strategier och policys för att uppnå de uppsatta klimatmålen. Incitament har identifierats kunna påverka motivationen hos leverantörerna i att utveckla hållbara lösningar. Det finns en generell avsaknad av incitament kopplat till prestationer i tidiga skeden där konsulter är aktiva. Tidigare studier rekommenderar att utveckla modeller för att bistå beställaren i att agera för ökad samverkan och innovation i projekteringsprocessen. Detta examensarbete har därför till syfte att undersöka hur incitament för konsulter upplevs påverka klimatåtgärder samt vilka möjligheter, hinder och risker som finns med incitament kopplat till klimatåtgärder i tidiga skeden. Detta för att slutligen kunna nå en slutsats i vad som saknas för att kunna formulera incitament i konsultkontrakt. För att studera detta används tre incitamentsroller från tidigare forskning som teoretiskt perspektiv. Studien visar att incitament kan skapa utrymme för individer att arbeta med utvecklingsfrämjande åtgärder inom klimat förutsatt att de övergripande målen är nedbrutna på projektnivå. Incitament kan stimulera och motivera till en ökad prestation i organisationer i projekt med stark fokus på tid och kostnad. För att det ska fungera, behöver det finnas en mätbarhet i incitamentet för att konsulten ska kunna utföra arbetet och beställaren ska kunna utvärdera. Det finns en risk att andra områden blir nedprioriterat till följd av att incitament kopplas till ett specifikt område. I tidiga skeden finns det en högre påverkansgrad att optimera lösningar som kan leda till minskad klimatbelastning. Studien visar att det finns en avsaknad av vad klimatpåverkan är i ett projekt i normalfall, och detta behöver definieras i syfte att kunna mäta klimatreducerande åtgärder mot normalfallet eftersom mätbarheten anses viktig. Vidare har projektledarens engagemang och målstyrning i frågan en avgörande roll i hur framgångsrikt ett incitament blir. Det anses viktigt att tydliggöra målet för att skapa fokus inom organisationen, på så vis att incitament ska få önskad effekt. / The infrastructure sector has often been criticized for lack of efficiency and innovation in projects. At the same time, the infrastructure stands for a major amount of the carbon dioxide emissions in Sweden. Most countries have introduced strategies and policies in order to achieve the set climate goals. Incentives have been identified to have an impact on supplier’s motivation to deliver sustainable solutions. There is an overall lack in incentives linked to performance in early stages when the consultant is involved. Previous research shows that models should be developed to assist the client in including more cooperation and innovation in the design process. Therefore, this thesis intends to investigate in how incentives for the consultant are perceived to impact climate actions. Also, what possibilities, obstacles and risks are there in including incentives linked to climate action in early stages. This is in order to reach the conclusion of what is missing in the process of forming incentives in consulting contracts. To examine these questions, three roles of incentives from previous research was used as a theoretical perspective. This study shows that incentives can create room for individuals to work with actions that aims to develop the work within climate, given that the overalls climate goals are broken down and customized for the specific project. Incentives can stimulate and motivate to enhanced performance in organisations, in projects with otherwise strong focus on time and budget. For this to work, there needs to be measurability in incentives for the consultant to be able to perform and the client to evaluate the work. However, there is a risk for other areas within the project to be down prioritized following an incentive linked to a specific area. In early stages there is a higher possibility to impact the solutions in the project, which can result in reduction of negative climate impact. The study shows that there is a lack of knowledge in matter of what the climate impact is in a project normally, and this needs to be defined in order to measure climate actions against the normal case because the measurability is considered to be important. Moreover, the project manager´s commitment and objectives management in the area plays a big role in how successful the incentives will be. It is also important to clarify the goals for the organisation to focus on, by doing this the incentive can reach the desired effect.

Introduktion (och syfte) – Klimatfrågan har den senaste tiden blivit större ochviktigare att belysa än någonsin. KL-trä har inte använts som konstruktionsmaterial likalänge som betong och är också mindre använt idag. Forskning visar att framställningenav betong bidrar till mer utsläpp av växthusgaser och vidare mer koldioxidekvivalenterän den av KL-trä. Det ställs allt högre krav på byggföretagen när det kommer tillklimatfrågan, någonting som i framtiden kan få dem att tänka annorlunda kring val avkonstruktionsmaterial. Rapporten syftar till att öka kunskapen om skillnader i kostnad,monteringstid och utsläpp av koldioxidekvivalenter för att byggaktörer ska få en bättrehelhetsbild över för- och nackdelar med de båda konstruktionsmaterialen. Metod – Studiens mål uppnås genom en kvantitativ fallstudie. Den metod som använtsär dokumentstudie där referensobjekt analyseras. Erhållen empiri analyseras och ställssedan mellan de två konstruktionsmaterialen för att besvara studiens frågeställningar. Resultat – Resultatet i fallstudien visar att armerad betong bidrar till mer utsläpp avväxthusgaser och ungefär 125 ton mer koldioxidekvivalenter än KL-trä. Beräknatexklusive klimatnyttan i LCA modulens produktionsskede, A1-A3. Om klimatnyttantas i beaktning släpper konstruktionen i betong ut 408 ton mer CO2e. Det tar 2 gångerså lång tid att uppföra ett bärande system i KL-trä än armerad betong. För ett jämförbartoch generaliserat resultat av utsläppen av koldioxidekvivalenter beräknades dessa till47 kg CO2e per kvadratmeter boarea för KL-trä, respektive 208 kg CO2e perkvadratmeter boarea för armerad betong. Den totala kostnaden för en bärande stommeav armerad betong uppgår till 2 714 000 kronor och en bärande stomme av KL-trä blir3 850 000 kronor, i det studerade fallet. Analys – Beroende på om företaget prioriterar klimatpåverkan vid uppförande avstommen främjar KL-träet användandet. Om prioriteringarna i stället ligger kringkostnad och livslängd för ett projekt, blir betong det mer fördelaktigakonstruktionsmaterialet. Efter dessa grundvärderingar bör företag välja sitt material. Diskussion – De flesta inom byggbranschen tror att betong som konstruktionsmaterialär prismässigt mer fördelaktigt. Efter undersökning av priset visar det sig vara sant.Armerad betong är billigare, har kortare monteringstid och har en längre livslängd,däremot har trä andra fördelar som mindre klimatpåverkan.

The study was conducted by two students in architectural engineering at Jönköping University and includes 15 higher education credits. Collaboration was carried out with PE Teknik and Arkitektur. The purpose was to evaluate the environmental impact of different facade systems using the LCA methodology. Investigation is motivated by the need to address environmental issues in the construction industry, which accounts for 21% of Sweden's total greenhouse gas emissions. Qualitative case study was conducted, exploring architects' thought processes when choosing facade materials and how they integrate principles of sustainability into their work. Interviews with architects answered questions about the process and the integration of sustainability. Five external walls with different facade materials and attachments were compared. To answer the question of which facade material has the most climate impact during its product stage, a material study was conducted. The measurement value used in determining the climate impact was carbon dioxide equivalents. The choice of facade material was based on lifespan, recyclability, and content of hazardous substances. Architects may have different focus areas, but the choice of facade material is always based on aesthetic and technical considerations. Respondents also emphasized the importance of choosing locally produced materials if possible. The material study showed untreated spruce panels had the lowest climate impact, while aluminum composite panels had the highest. Fastening of wooden panels had the least climate impact, while the fastening of tiles had the most. In conclusion, respondents stressed environmental awareness is a significant transition and the results of the study indicate the industry is not fully ready for it yet. Investigation showed that architects are aware of the environmental crisis and integrate sustainability principles into their work through various perspectives depending on the project's focus area. / Denna studie utfördes av två byggingenjörsstudenter vid Jönköpings Tekniska Högskola och omfattar 15 högskolepoäng. Samarbete genomfördes med PE Teknik och Arkitektur. Syftet var att utvärdera miljöpåverkan av olika fasadsystem med hjälp av LCA-metodiken. Undersökningen motiveras av behovet att hantera miljöfrågor inom byggsektorn, som står för 21% av Sveriges totala växthusgasutsläpp. En kvalitativ fallstudie har utförts avseende arkitekters tankegångar vid val av fasadmaterial har undersökts och även hur de integrerar hållbarhetsprinciperna i sitt arbete. Intervjuer med arkitekter svarade på frågan om processen och integreringen av hållbarhet. En jämförelse av en yttervägg med fem olika fasadmaterial och infästningar har genomförts. En materialstudie har utförts för att besvara frågan om vilket fasadmaterial som har mest klimatpåverkan under dess produktskede. Mätvärdet som användes vid avgörandet för klimatpåverkan var koldioxidekvivalenter. Valet av fasadmaterial grundades på dess livslängd, återvinningsbarhet och innehåll av farliga ämnen. I sammanhanget kan arkitekterna ha olika fokusområden, men valet av fasadmaterial grundar sig alltid i estetiska och tekniska ramar. Respondenterna betonade även vikten av att välja lokalt producerade material om möjligheten finns. Materialstudien visade att obehandlade granpaneler hade lägst klimatpåverkan, medan aluminiumkompositplåten hade högst klimatpåverkan. Träpanelens infästning hade minst klimatpåverkan, medan teglets hade mest.  Sammanfattningsvis menade respondenterna att miljömedvetenhet är en stor omställning och resultatet av studien visar på att branschen inte är redo för miljömedvetenhet.  Undersökningen visade att arkitekter är medvetna om miljökrisen och integrerar hållbarhetsprinciperna i sitt arbete genom olika synvinklar beroende på projektets fokusområde.

I Sveriges klimatmål står att senast år 2045 ska Sverige ha noll nettoutsläpp av växthusgaser. Det är ett klimatmål som innebär att alla sektorer behöver bidra för att målet ska vara möjligt att uppnå. Detta gäller även bygg- och fastighetssektorn som står för cirka 21 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser ur ett livscykelperspektiv. Då byggnader har stor miljöpåverkan både i produktion och vid användning har olika certifieringssystem tagits fram i syfte att bygga mer hållbart. Med hjälp av en miljöcertifiering med ett tydligt ramverk blir det enklare att arbeta för en miljömässigt hållbar byggnad. Det finns flera olika miljöcertifieringar på den svenska marknaden och några av de som används mest frekvent är Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED. De olika certifieringarna berör flera olika områden, exempelvis energianvändning, inomhusmiljö bland annat. Certifieringarna innefattar olika indikatorer. Det finns ännu ingen tydlig guide som visar vilket certifieringssystem som passar vilken typ av byggnad eller om alla certifieringar är allmänt applicerbara, utan att skilja sig åt. Av den anledningen är det intressant att undersöka ifall något system är mer lämpligt för kontorsbyggnader. Syftet med studien är att jämföra de olika miljöcertifieringssystemen Miljöbyggnad, BREEAM-SE och LEED utifrån uppbyggnad, genomförande och betygssystem med utgångspunkt i kontorsbyggnader. Studien är avgränsad till att beröra nybyggnation av kontorsbyggnader på den svenska marknaden. Resultatet i studien visar på betydande skillnader i uppbyggnad och genomförande, likaså i betygssystemens utformning. BREEAM-SE har den mest omfattande certifieringsprocessen och är även det dyraste av alternativen, däremot är systemet nationellt anpassningsbart och flexibelt. LEED är det system som ligger längst ifrån svenska förhållanden men är däremot globalt välkänt och kan vara av intresse för internationella investerare, det är även ett omfattande system som beaktar hela byggnaden samt omgivning. Miljöbyggnad är det billigaste och mest användarvänliga systemet men omfattar endast byggnaden i sig. Systemet är anpassat till svenska förhållanden och är inget internationellt system, därför är det av mindre intresse för internationella investerare. / Sweden's climate goal states that by 2045, Sweden must have zero net emissions of greenhouse gases. This climate goal means that all sectors need to contribute in order to achieve the goal. This also applies to the construction and real estate sector, which accounts for approximately 21 percent of Sweden's total greenhouse gas emissions from a life cycle perspective. As buildings have a major environmental impact both in production and in use, various certification systems have been developed with the aim of building more sustainable. With the help of an environmental certification, it will be easier to work for an environmentally sustainable building. There are several different environmental certifications on the Swedish market and some of the most frequently used are Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED. The different certifications cover several different areas, such as energy use and the indoor environment, and include different indicators. There is still no clear guide that shows which certification system is suitable for which type of building or if all certifications are generally applicable, without differing. For that reason, it is interesting to investigate if any system is more suitable for office buildings. The purpose of the studies is to compare the various environmental certification systems Miljöbyggnad, BREEAM-SE and LEED based on contexture, implementation and rating systems for office buildings. The study is limited to new construction of office buildings on the Swedish market. The results in the study show differences in structure and implementation, as well as in the design of the rating systems. BREEAM-SE has the most comprehensive certification process and is also the most expensive of the alternatives, however, the system is nationally adaptable and flexible. LEED is the system that is furthest from Swedish conditions but is globally well known and may be of interest to international investors, it is also a comprehensive system for the entire building and surroundings. Miljöbyggnad is the cheapest and most user-friendly system but only covers the building itself. The system is adapted to Swedish conditions and is not an international system, therefore it is of less interest to international investors. / <p>Examensarbetet är utfört vid Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) vid Tekniska fakulteten, Linköpings universitet</p>

The purpose of the study is to investigate how sports associations work with environmental and sustainable development in their work to reduce climate impact. To fulfill the purpose, these questions were used in the study; How do responsible leaders in sports associations work and think about environmental and sustainable development? What is the awareness of the environmental impact in the current situation within the sports association? What does the future hold regarding environmental and sustainable development within the sports association?  The study uses a qualitative research method of interviews with the support of an interview guide and the theoretical perspective "institutionalization".  In summary, the results of this study show that the sports associations have made changes to society's environment and sustainability, regardless of whether they have been aware or not. It appears that the respondents from the sports associations have not had enough resources or finances to develop towards a more sustainable and climate-smart work. The results show that the concept of environment and sustainability is important in order to be able to maintain the earth's resources for our next generation through commitment, cooperation and education.

Klimatpåverkan och energiförbrukning är ett av de stora miljöproblemen runt om i världen idag. Sedan den industriella revolutionens start har mängden utsläpp av bland annat koldioxid ökat exponentiellt med årens lopp och skapat obalans i klimatet, inte minst på grund av restprodukter och skadliga ämnen som används inom bland annat byggindustrin. Syftet med denna studie är att ta reda på vilka arbetsmoment som har störst påverkan på miljön för att sedan, om möjligt, ta fram förslag på hur det kan förbättras. Frågeställningen vi utgått från vid genomförandet av denna studie har varit; “Av de arbetsmetoder vid ett bygge av en väg, vilken del är mest skadlig för miljön?”. Den huvudsakliga metoden för detta arbete har varit en fallstudie där en undersökning om ett projekt har gjorts. Ett antal klimatkalkyler med olika vägmaterialsegenskaper gjordes som sedan jämfördes mot varandra. Av dessa kalkyler kunde slutsatsen att kallasfalt släpper ut mycket mindre koldioxid jämfört med vanlig asfalt men det krävs mer forskning kring detta för att kunna dra en säkrare slutsats. / Climate impact and energy consumption are one of the biggest environmental problems around the world today. Since the start of the industrial revolution, the amount of carbon dioxide emissions has increased exponentially over the years. These emissions created imbalances in the climate, not least because of residues and harmful substances used in the construction industry. The purpose of this study is to find out which methods have the greatest impact on the environment, and then, if possible, make suggestions on how it can be improved. The issue we have researched in this study has been; "what method of building a road is most harmful to the environment?”. The main method of this work has been a case study in which a survey of a project has been conducted. A number of climate calculations with different road material properties were made which were then compared to each other. The conclusion we were able to make is that cold-asphalt releases much less carbon dioxide than normal asphalt, but more research is needed to draw a more accurate and reliable conclusion.