Syfte: Denna studie ämnar utforska hur de nationella riktlinjerna för idrottspolitiken influerar svenska kommunfullmäktiges resonerande i beslutstagandet vid byggandet av nya idrottsanläggningar. Den svenska idrottspolitiken specificeras i en proposition (Prop 2008/09:126) från regeringen, godkändes av riksdagen 2009, tillsammans med Riksidrottsförbundets idéprogram Idrotten vill. Metod: För studien valdes tre svenska kommuner ut med nybyggda kommunalt finansierade idrottsanläggningar där beslutet om byggnationen tagits efter 2009. Kvalitativa analysfrågor har används för att gå igenom kommunfullmäktiges beslut. Fairclough och Faricloughs modell för politiskt resonerande har sedan tillämpats på analysfrågornas svar. Antagandet gjordes att varje kommunalpolitisk aktörs grundläggande mål är att maximera institutionell politisk makt, i enlighet med Stroms teori om politiskt partiagerande. Resultat: Analysen visar att de idrottspolitiska värdegrunder som förespråkas på nationell nivå spelar en mindre roll i kommunstyrelsens beslutsfattande. Kommunens attraktionskraft jämtemot utomstående, stimulering av ekonomin och marknaden samt de lokala idrottslagens framgångar är dominerande i beslutsprocessen. Kommunfullmäktiges resonemang vid beslutsfattande av alla tre idrottsanläggningarna går i samma riktning. En indikation på att detta kan vara en trend bland flera svenska kommuner. Slutsats: Det verkar finnas en diskrepans mellan det syfte med idrottspolitiken som förespråkas på nationell nivå och hur kommunfullmäktige resonerar i sitt beslutsfattande. Tidigare forskning har visat att särintressen har inflytande över kommunal idrottspoltik och att såväl väljare som politiker har en överskattad tro på elitidrottens ekonomiska fördelar för det lokala samhället, i relation till vad forskningen visat. Dessa två faktorer kan vara förklarande för varför kommunfullmäktige bortser från nationella idrottspolitiska värderingar och hela innebörden i det vedertagna konceptet "idrott för alla", som förväntas genomsyra den svenska idrottsrörelsen. / Aim: This study aims to explore the reasoning of Swedish municipality councils, in regards to the decision-making process of building new sports facilities, and their relationship to national sports policies. The Swedish sports policy has been specified through a proposition (Prop. 2008/09:126) given by the government and approved by the parliament in 2009 together with the policy program of the Swedish Sports Confederation called Idrotten vill. Method: Three Swedish municipalities with sports establishments subsidized by tax money constructed after 2009 were selected for the study. The municipality council’s decisions have been qualitatively studied through Fairclough and Fariclough’s model for political reasoning. The assumption was made that each municipality’s core goal is to maximize their control over political office, in accordance with Strom’s theory of political party behavior. Results: The analysis shows that the policies advocated on state level only plays a minor role in the decision-making of municipality councils. Values like the town’s appeal to outsiders, stimulation of the market and the prestige of local sports teams are more dominant in the decision-making process. The reasoning behind all three of the newly built establishments goes in the same direction, which indicates that this might be a trend embraced by several Swedish municipalities. Conclusions: Swedish municipality councils reasoning within the decision-making process does not seem to accord with the sports policies advocated on a national level. Previous research has shown indications that personal interests plays a role in municipal decision-making and that the popular belief among both voters and political actors is that the economical benefits of elite sports on the local community is a lot higher than research shows. Both these factors may be explanatory as to why municipal councils chose to disregard national values and policies of sports and the whole advocated concepts of “sports for all” that permeates all of the Swedish sports society.

Denna studie har en inriktning på kommunpolitik och dess påverkan på det kommunala projektet Make Sense. Syftet med studien är att undersöka hur kommunpolitiken i Sundsvall påverkar arbetssättet i det kommunala projektet Make Sense samt vad politiken tillför till projektet. Metoden som har använts i studien är kvalitativ. Fem intervjuer har utförts med tjänstemän, personal inom projektet samt en kommunalpolitiker inom socialnämnden. Genom en kvalitativ textanalys har intervjuerna analyserats samt att beslutsprotokoll från kommunfullmäktig har analyserats och sedan presenterats i kapitlet om resultat och analys.Det resultat som studien kommit fram till visar att den kommunala politiken i Sundsvall kommun inte har någon direkt påverkan på arbetssättet i projektet Make Sense. Däremot tillför kommunalpolitiken med bland annat natologi, soppkök, Slink-in stuga samt mötesplats. / <p>2018-06-07.</p>

Införandet av tiggeriförbud är en stor och pågående debatt i Sverige. I Stockholm infördes tiggeriförbud i tre kommuner år 2019, Lidingö, Täby och Danderyds kommun. I uppsatsen undersöks ett kommunalpolitiskt beslut om tiggeriförbud i Lidingö kommun och reservationer mot samma beslut. Uppsatsen syftar till att undersöka hur tiggeriförbudet kan motiveras, skapa en djupare förståelse för debatten om tiggeriförbud samt besvara frågeställningarna: (1) vilka legitimeringsstrategier påfinns i materialet? (2) hur realiseras legitimeringsstrategierna? (3) vilka tiggerirelaterade diskurser går att skönja i materialet? För att besvara de två förstnämnda frågorna används legitimeringsanalys. Sedan identifieras vilka diskurser som uttrycks dels resultatet av legitimeringsanalysen, dels i texten utöver det som syns i legitimeringsanalysen. Resultatet visar på tre huvudsakliga diskurser som benämns, problemdiskursen, kriminalitetsdiskursen och en internationell och europeisk diskurs. Problemdiskursen innefattar idéföreställningar om att fenomenet tiggeri innebär en problematik. I kriminalitetsdiskursen behandlas huruvida tiggeri anses vara organiserad brottslighet eller inte och i den internationella och europeiska diskursen syns tankegångar om att tiggeriproblematiken måste lösas nationellt och inom EU. Uppsatsens huvudresultat är att den belyser hur förhållandet mellan de realiserade legitimeringsstrategierna och de rådande diskurserna kan te sig.

DAKS e.V. ist als Kommunalpolitische Bildungsvereinigung durch das Staatsministerium des Inneren des Freistaats Sachsen anerkannt und steht Bündnis 90/Die Grünen nahe. Sie wurde 1992 auf Anregung der Kommunalpolitischen Konferenz vom Oktober ‘91 in Bautzen gegründet. Ziel ist die „Förderung des demokratischen Staatswesens in weitsichtiger, ökologischer und sozialer Verantwortung. Die Vereinigung unterstützt alle an Kommunalpolitik interessierten Bürgerinnen und Bürger, Abgeordnete, Fraktionen und Bürgerinitiativen bei der Gestaltung einer bürgernahen Kommunalpolitik, welche der Verwirklichung von Menschenrechten, dem Schutz der natürlichen Umwelt und unmittelbaren Bürgerinteressen dient”. Die konkrete Arbeit von DAKS e.V. besteht in Beratung und Schulung von Kommunalpolitikern und interessierten Bürgern mittels Seminaren, Vorträgen und Publikationen sowie in der Vernetzung von Kommunalpolitikern und Fachleuten mittels Tagungen und Vermittlung von Kontakten. Anliegen dieser Broschüre ist es, für eine aktive Frauen- und Gleichstellungspolitik zu werben, strukturelle Ansätze für Frauen- und Gleichstellungspolitik aufzuzeigen und inhaltliche Beispiele für kommunale Frauen- und Gleichstellungspolitik vorzustellen.

DAKS e.V. ist als Kommunalpolitische Bildungsvereinigung durch das Staatsministerium des Inneren des Freistaats Sachsen anerkannt und steht Bündnis 90/Die Grünen nahe. Sie wurde 1992 auf Anregung der Kommunalpolitischen Konferenz vom Oktober ‘91 in Bautzen gegründet. Die konkrete Arbeit von DAKS e.V. besteht in Beratung und Schulung von Kommunalpolitikern und interessierten Bürgern mittels Seminaren, Vorträgen und Publikationen sowie in der Vernetzung von Kommunalpolitikern und Fachleuten mittels Tagungen und Vermittlung von Kontakten. Kommunalpolitik lebt vom Ehrenamt, sei es in der Großstadt, im Landkreis oder in der 400-Seelen-Gemeinde. Doch neben all der gemeinnützigen Zeit, die KommunalpolitikerInnen schon für inhaltliche Arbeit aufbringen, fällt es meist schwer, auch noch Zeit für die Vermittlung dieser Inhalte in der in der Öffentlichkeit zu finden. Wenn man nicht gerade über eine starke Geschäftsstelle verfügt, ist man/frau jedoch eher auf sich alleine gestellt. Will man also vermeiden, dass Politik nur im stillen Kämmerlein betrieben wird, ist es sinnvoll, sich mit den Möglichkeiten der Pressearbeit zu beschäftigen. Diese Broschüre soll deshalb einen allgemeinen Überblick über Pressearbeit für KommunalpolitikerInnen geben. Sie ist außerdem als Hilfestellung gedacht, um die Instrumente der alltäglichen Pressearbeit zu erlernen und somit Sicherheit im Umgang mit MedienvertreterInnen zu erlangen. Neben der Frage, wie Jounalistinnen und Journalisten bzw. Redaktionen arbeiten, soll vor allem geklärt werden, wie Pressemitteilungen erstellt werden, welche weiteren Instrumente sich auf kommunaler Ebene zur Vermittlung von Inhalten und Aktionen anbieten und welche Regeln es im Umgang mit dem schreibenden Metier zu beachten gilt.

No description available.

No description available.

Wie aber werde ich Gleichstellungsbeauftragte oder Gleichstellungsbeauftragter, was sind meine Aufgaben und Rechte, welche Freistellungen gelten? Auskunft darüber und zu weiteren Fragen gibt Ihnen und allen am Amt interessierten Bediensteten die neue Informationsbroschüre des SMJusDEG „Ein Überblick über die Tätigkeit von Gleichstellungsbeauftragten in den kommunalen Dienststellen des Freistaates Sachsen“. Redaktionsschluss: 26.01.2024

Studien undersöker kvinnors representation, samt om det existerar några könsmönster inom kommunalpolitiken. Studien illustrerar hur könsfördelningen ser ut i Borås stad. En kartläggning utav kvinnliga förtroendevalda kommunpolitiker har genomförts för att åskådliggöra hur situationen angående könsmönster ser ut i dagsläget. Utöver detta har vi även utfört semistrukturerade intervjuer med respondenter från de olika partierna som är verksamma inom kommunalpolitiken i Borås stad för att få förståelse för hur situationen ser ut för de kvinnliga politikerna. Intervjuerna konstruerade vi utifrån referensramen, som vi därefter kopplat ihop med våra respondenters personliga upplevelser med hjälp utav vår analysmodell.De områden vi undersökt är kvinnorepresentation, vilka hinder de möter inom politiken, samt horisontell- och vertikal könsarbetsdelning. Vår undersökning visar att det finns en brist på kvinnlig representation inom kommunalpolitiken i Borås stad till viss del, samt vilken betydelse detta har. Dessutom visar undersökningen att både en horisontell- och vertikal könsarbetsdelning existerar i Borås stads kommun. Studien är skriven på svenska. / The study examines the representation of women, and the existence of any gender patterns in municipal politics. The study also illustrates gender distribution in the city of Borås. A survey of the female elected local councilors has been conducted to illustrate how the situation regarding gender patterns look like in the current situation. In addition, we also conducted semi-structured interviews with respondents from the various parties active in local politics in the city of Borås to get a comprehension in the situation of female politicians. We constructed the interviews on the basis of the reference framework, and then coupled with our respondents' personal experiences with our analysis model.The areas that we have examined are the representation of women, the barriers they face in politics, as well as horizontal and vertical gender division of labor. Our survey shows that there is a lack of female representation in local politics in the city of Borås, to some extent, and also what impact this has in the political situation that exists. Moreover, the survey shows that both a horizontal and vertical gender division of labor exists in the municipality of Borås.The study is written in Swedish.

<p>Who runs the development? A comparative study of the construction of residential buildings in Nacka and Södertälje.</p><p>The aim of this study is to identify actors involved in the initiation and implementation of residential house construction in two Swedish municipalities. This means who is taking initiative for new residential buildings, who affects the planning process, who finances these new buildings and who builds them. By exploring empiric material from the municipalities of Nacka and Södertälje, the above questions will be answered and by referring to pluralism, growth machine theory and regime theory a link to general theories of political science is made. The results found show that the analysed municipalities have quite different possibilities for acting and that these backgrounds are also important for which actors will take initiative for new residential buildings and which actors will be allowed to state their opinion during the planning process. Due to these differences I claim that the empirical material from the two municipalities are best described by two different theories from the above mentioned.</p>