Public libraries are facing new challenges to reach more and new users and to remain as a valid source of knowledge and information. Fewer visitors and books lent in the last years are the main evidence of public libraries’s decline. A proper develop of the internal and external communication may play a key role to prepare public libraries to perform better in this competitive environment. The purpose of this thesis is to examine how public libraries in Santiago, Chile work with Strategic Communication in order to reach out to a growing number of users while meeting the organizations’ goals. The study identifies five elements that need to be in place in a public library to probe the presence of Strategic Communication. These elements are the following: presence of a library vision and goals, staff commitment and awareness communicating the brand, focus on user satisfaction, campaigns and outgoing projects in promotion and presence in internal and external social media. Five semi structured interviews were conducted with the head librarians in five public libraries in Santiago, Chile, chosen randomly from a list of public libraries. The result shows that out of the five elements two of them are properly in place: 1) staff commitment and awareness communicating the brand and 2) user satisfaction. Conversely, factors that have low development are: 1) the library vision and goal, 2) campaigns and outgoing operations and 3) internal and external social media. Athough public libraries in Chile show commitment to develop strategic communication, evidence shows that there is considerabe room for improvement.

Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka hur pedagoger kommunicerar med barn i hallsituationer samt hur pedagoger själva ser på denna kommunikation. Vi ville undersöka hur pedagoger använder den verbala och icke-verbala kommunikationen, om det finns några speciella hjälpmedel för kommunikationen, samt vilka tankar pedagoger har kring sin användning av kommunikation. Det teoretiska perspektivet som varit utgångspunkt för studien är det sociokulturella perspektivet på lärande, där kommunikationen är central för lärande. Det är en kvalitativ studie där vi genom observationer på fem avdelningar och intervjuer med tre förskollärare har samlat in material. Vi använde oss därefter av en tematisk analys för att behandla det insamlade materialet. Analysen resulterade i fem teman: "Det fysiska rummet: hur miljön i hallen påverkar kommunikationen", "Hur den verbala och den icke-verbala kommunikationen tar sig uttryck i hallen mellan pedagog och barn", "Pedagogers maktposition", "Hur omsorg och lärande framträder i kommunikationen" och "Pedagogers egna tankar". Våra resultat visar att den verbala kommunikationen är den absolut vanligaste i hallen, och att den ser annorlunda ut beroende på barnens ålder. Stress uppfattas av pedagoger som den största påverkansfaktorn i hur kommunikationen tar form, men även miljöns utformning påverkar. De hjälpmedel som förekom var först och främst till för att bidra till en lugnare atmosfär och därigenom påverka kommunikationen. Omsorg och lärande visar sig i kommunikationen i samtliga hallsituationer, men resultatet visar även på en tydlig skillnad beroende på barnens ålder, där yngre barn oftare får möta en omhändertagande kommunikation och äldre barn oftare får möta en lärande kommunikation. Resultatet visar även att pedagoger anser att kommunikationen i hallen är något som kan utvecklas med hjälp av reflektioner och förändringar av miljön.

Syftet med den här undersökningen är att ta reda på eventuella skillnader i Alfombra Rojas sätt att kommunicera i brukstexter med sina kunder i Sverige jämfört med i Spanien, och om möjligt få en uppfattning om vad eventuella skillnader beror på. För att uppnå detta granskar och jämför jag texternas innehåll och kontext enligt Lennart Hellspong och Per Ledins analysmodell. Jag har även använt mig av personliga intervjuer och samtalat med VD:n på Alfombra Roja och byråchefen på Zon Reklambyrå. Slutsatsen av min resultatanalys visar att det finns skillnader. En av dem är att innehållet och syftet med texterna är olika. De spanska berör främst att knyta affärskontakter mellan Sverige och Spanien, medan de svenska inriktar sig på att ordna events för företag i Sverige. En annan skillnad är läsarperspektivet. I de spanska texterna är det vanligare att tilltala läsarna med ni/er och i de svenska med du. Ni-tilltalet har även olika funktioner. I de spanska texterna används ni för att tilltala läsarna på ett artigt sätt medan i de svenska har det funktionen att kollektivt tilltala mottagarna. Sändarperspektivet skiljer sig även åt då ord som vi används mer frekvent i det svenska materialet för att markera att det finns en sändare, medan det i det spanska är vanligare att företagsnamnet används. Slutligen kan jag dra slutsatsen att Alfombra Roja i sitt textmaterial visar prov på att kommunikation över landsgränserna inte kan vara exakt likadan för att nå fram till mottagarna. Det krävs kunskap om språk, intressen i länderna och kulturella beteenden.

Uppsatsens syfte var att analysera Finansinspektionens kommunikationssystem samt att utvärdera hur deras interna kommunikation fungerar i praktiken. Författarna valde att utföra en fallstudie för att på så sätt kunna gå djupare inom en specifik organisation. Insamling av empiri har skett genom en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod med tre personliga intervjuer samt en större enkätundersökning med medarbetare på Finansinspektionen. Respondenterna och informanterna valdes delvis medvetet men även genom ett slumpmässigt urval. Den teoretiska referensramen som studien bygger på innefattar ett flertal kommunikationsmodeller, såsom Shannon och Weavers basmodell, olika slag av intern kommunikation och Osgood och Schramms kommunikationsmodeller. Empiri och analys sammanfördes, slutsatsen författarna kom fram till var att Finansinspektionens interna kommunikation som helhet fungerar bra. Detta har framkommit både genom de personliga intervjuerna och den enkätundersökning som genomförts, liksom att de huvudsakliga informationsvägarna som idag används inom Finansinspektionen är de som medarbetarna föredrar. De främsta sätten att kommunicera internt inom Finansinspektionen är genom intranätet och de fredagsmöten som hålls varje vecka och av dessa synes medarbetarna prioritera båda kanalerna. Emellertid dök en del förslag på förbättringar upp samt synpunkter på vissa specifika delar, inom den interna kommunikationen, där det fanns behov av förändring. Bland annat ansåg en del av respondenterna att sökfunktionen på intranätet kunde förbättras och att fredagsmötena var av mer social karaktär.

We have left the industrial society, and instead, we live in a post-industrial knowledge and information society. It is often said that industrial production has disappeared or that it has changed greatly. This means that fewer are employed in the manufacturing sector while the service sector is increasing, resulting in that the boundaries between production and administration decreases. The production goes from mass production to more flexible and specialized solutions. This puts greater demands on the logistics chain that continually need to work to meet customer requirements. Logistics has become a contributing factor to create competitiveness and profitability of a company. There are many companies through efficient logistics increased its market competitiveness. Businesses may have difficulty delivering on time, resulting in customers choosing a competitor instead. For companies to rapidly adapt to what the customer wants today requires well-functioning logistics system. These systems are dependent on qualitative planning and if they cant get that right information it might result in tied capital, which means that products have to be sold at a lower price. Most people know that communication is important, but it still exist deficiencies in many large industrial companies.   The purpose of this paper is to describe how communication between the sales and logistics department works on large industrial companies and to create understanding for how this might affect the internal material flow.   In order to work with this purpose the writers used a qualitative study where a case companie where used to get answers. The study is deductive, meaning that the writers used theory in order to produce data. The data was collected through semi-structured interviews with employees of the case company. The authors used an hermeneutic approach, which means that they interpret the data by themselves.   The theoretical approach used in this study is: communication, material flow and communication impact on the flow of material.  The writhers also read up on Internal communication which is about how information is conveyed intern in a company. It is also presented in relation to the material flow which is about how goods move within the company. The material flow is affected and is constantly in need of internal communication.   The communication process between the sales and logistics department on the case company is containing several steps and torque. Communication is about the flow of information between departments which enables the daily work. This communication consists of oral, written and electronic channels. The electronic channels are used more frequently according to the case company. They used this in form of email and intranet. An overview of the company is considered to be important in order to be able of communicate effectively and means that employees are aware of each other's tasks and understand the needs of others. The overview of the case company is currently weak and therefor affects the internal flow of materials. There are many effects of communication that affects the internal flow of materials, to have an overview is one of these. / Vi har lämnat industrisamhället och istället lever vi i ett postindustriellt kunskaps- och informationssamhälle. Det talas ofta om att industritillverkning har försvunnit eller att det har förändrats kraftigt. Detta betyder att färre sysselsätts inom tillverkningsindustrin medan tjänstesektorn ökar, vilket resulterar i att gränserna mellan produktion och administration minskar. Produktionen går från masstillverkning till mer flexibla och specialiserade lösningar. Detta sätter större krav på den logistiska kedjan som ständigt behöver arbeta efter kundens önskemål. Logistik har blivit en bidragande faktor till att skapa konkurrenskraft och lönsamhet i ett företag. Det finns många företag som genom effektiv logistik ökat dess konkurrenskraft på marknaden. Företag kan ha problem med att leverera i tid, vilket resulterar i att kunderna väljer en konkurrent istället. För att företag snabbt ska kunna anpassa sig efter vad kunden vill ha krävs idag välfungerande logistiksystem. Dessa system är beroende av kvalitativ planeringinformation och om inte denna information kommunicera rätt kan det i leda till att kapital binds och att produkter då måste säljas till ett lägre pris. De flesta vet om att detta är viktigt, ändå existerar kommunikationsbrister inom många stora industriföretag. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur kommunikationen mellan sälj- och logistikavdelning fungerar på stora industriföretag och skapa förståelse för hur denna kommunikation kan tänkas påverka det interna materialflödet.   För att kunna arbeta med detta syfte har skribenterna använt sig av en kvalitativ studie där ett fallföretag används för att få svar. Studien är deduktiv vilket betyder att skribenterna utgår från teori för att sedan ta fram data. Datan samlades in genom semi-strukturerade intervjuer där anställda på fallföretaget deltog. Skribenterna använde sig av ett hermeneutiskt förhållningssätt vilket gjorde att de själva tolkar den data som samlas in.   Den teoretiska ansats som använts är kommunikation, materialflöde och kommunikationens påverkan på materialflödet. Inom kommunikation diskuteras också intern kommunikation som handlar om hur information förmedlas intern i ett företag. Det presenteras också i relation till materialflöde som handlar om hur varor rör sig internt i företaget. Materialflödet påverkas och är hela tiden i behov av intern kommunikation. Kommunikationen mellan sälj- och logistikavdelningen på fallföretaget innehåller idag flera olika steg och moment. Kommunikationen handlar om ett informationsflöde mellan avdelningar som möjliggör det dagliga arbetet. Denna kommunikation består av muntliga, skriftliga och elektroniska kanaler. De elektroniska kanalerna är de som används mest på fallföretaget i form av email och intranät. Överblicken i företaget anses vara viktigt för att kunna kommunicera effektivt och innebär att medarbetare är medvetna om varandras arbetsuppgifter och förstår sig på andras behov. Överblicken på fallföretaget är idag svag och påverkar därgenom det interna materialflödet. Det finns många effekter av kommunikation som påverkar det interna materialflödet, att ha en överblick är en av dessa.

Bakgrund: Ett framgångsrikt ekonomisystem fungerar som ett instrument för kompetenta människor. Det är inte ekonomisystemet som skapar förändringar inom en organisation utan det är människan och dess förmåga att kommunicera. Att kommunicera prestationsmätningar har visat sig vara en betydelsefull process och ses som helt avgörande för användning av mätningarna. Trots detta är forskningen på området bristfällig vilket motiverar genomförande av denna studie.  Syfte: Det övergripande syftet med uppsatsen är att öka kunskapen om kommunikation av prestationsmätningar. Detta uppnås genom att beskriva och förklara sättet Speed Group kommunicerar prestationsmått i pulsmöten, samt att analysera de effekter som kommunikation har på styrning. Metod: Utifrån studiens syfte och forskningsfråga valdes att genomföras en fallstudie. Datainsamling är primärt från semi-strukturerade intervjuer och observationer men data är även sekundärt insamlat från dokument.  Slutsats: Pulsmötets utformning grundas i en standardisering av mötet. Vad som även framkommit är att pulsmöten hålls frekvent, snabbt och med fokus på avvikande mått. Pulsmötet tycks vila på lean kommunikation och betydelsen att pulsmöten ingår i en pulsmötesstruktur framgår ur studiens resultat. Visualisering med en mötestavla har även visat sig vara ett praktiskt verktyg som stärker kommunikationen i pulsmöten. Effekter pulsmöten ger är att få ett helhetsperspektiv på verksamheten, stärkt integration mellan olika enheter, styrning av beteenden och handlanden, ökad kontroll samt att det utgör ett verktyg för att implementera en kultur av att eliminera slöserier och styra verksamheten diagnostiskt. / Background: A successfull management control system acts as an instrument for competent people. It is not the management control system that creates changes within an organization, it is man and its ability to communicate with each other. Communication of performance measurements has been found to be an important process and is seen as crucial for its use. Despite this, the research regarding communication of performance measurements is insufficient, which justifies the making of this study.  Purpose: The overall purpose of this study is to increase knowledge about communication of performance measurements. This is achieved by describing and explaining the way the Speed Group communicates performance measure in pulse-meetings, and to analyze the impact of their communications on management control.  Method: Based on the purpose and the research question, the decision was made to do a case study. Data collection is primarily from semi-structured interviews and observations, but the data is also collected from documents.  Conclusions: The design of the pulse-meeting is based on standardization. Pulse-meetings are frequent, fast and focuses on performance deviations. Pulse-meeting seems to rest on lean communications and the importance to be connected to a pulse-meeting structure. Visualization with a board has also proven to be a practical tool that enhances communication in the meetings. The effects of the pulsemeetings is to provide overall perspective on the business, strengthen the integration between subsidiaries, controlling behaviors and actions, increased control and is a tool to implement a culture of eliminating waste and controlling diagnostic operations.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka hur kommunikationen ser ut mellan lärare och elever i ämnet idrott och hälsa. Frågeställning: På vilket sätt använder sig läraren av verbal kommunikation i interaktionen med eleverna? Hur ser läraren på sin kommunikation med eleverna? Hur planerar läraren sin kommunikation inför en lektion? Metod Vi har utfört en fallstudie som består av en lärarintervju och ett observationstillfälle som filmades. I filmanalysen vidareutvecklades en befintlig analysmetod för att passa syftet och frågeställningarna. Studien bestod av en lärare i Idrott och hälsa samt 27 elever. Urvalsmetoden för studien var ett bekvämlighetsurval. En av oss känner läraren i fråga vilket kan ha underlättat kontakten och ökat chansen att få komma till skolan och utföra undersökningen. Resultat Det finns ingen standardiserad mall som läraren använder sig av i sitt möte med eleverna. Läraren använder sig av kommunikation med hjälp av en mängd olika metoder och strategier som på ett diversifierat sätt anpassas efter den typ av grupp och situation som hen för tillfället ställs inför. Det framkommer även att läraren måste balansera sin auktoritära ledarroll samtidigt som hen vårdar relationen med eleverna för att de ska känna förtroende för läraren. Hen använder sig av verbal kommunikation för att få information, stämma av och styra eleverna i en särskild riktning som överensstämmer med undervisningens syfte. Vidare framkommer det att läraren, efter många år som verksam inom yrket, har utvecklat en allmän magkänsla för hur hen ska förmedla kunskapsobjektet och inte längre ägnar sig åt en exakt planering av detta utan snarare åt vad det är som ska förmedlas. Slutsats Slutsatsen av studien är att det finns en mängd olika metoder och strategier till lärarens förfogande för att kommunicera och interagera med eleverna. Det som avgör vilket förhållningssätt som är mest framgångsrikt beror på kontextuella faktorer som läraren överväger för att anpassa sin undervisning till gruppen på ett adekvat sätt. Lärarens arbetssätt visar sig stämma väl överens med slutsatserna av den forskning som vi har bearbetat oberoende av om man väljer att behandla kommunikationens strukturer i allmänhet, för skolmiljön eller specifikt på lektioner i idrott och hälsa.

Bakgrund: Kommunikation är en grundläggande del i sjuksköterskans yrkesutövning och en förutsättning för att kunna ge en god och säker omvårdnad. En god kommunikation kräver kontakt och dialog vilket skapar möjlighet till återkoppling mellan sjuksköterskan och patienten. Den ökade invandringen till Sverige och bristen på auktoriserade tolkar har orsakat att sjuksköterskor allt oftare vårdar patienter där ett gemensamt språk saknas. Detta medföra att kommunikationen brister mellan patient och sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors erfarenhet av att kommunicera med patienter där ett gemensamt språk saknas. Metod: Kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer med nio sjuksköterskor. En kvalitativ innehållsanalys användes och inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att när ett gemensamt språk saknades försvårade det att skapa en relation till patienten. Sjuksköterskorna upplevde att det fanns svårigheter med att verifiera om patienten förstått informationen och om patienten samtyckte till moment som skulle utföras. Det visade även att sjuksköterskor upplevde det svårt och frustrerande att kommunicera med patienter som inte talade samma verbala språk. Slutsats: Sjuksköterskorna upplevde frustration och svårigheter med att kommunicera och skapa en relation till patienten när ett gemensamt språk saknades. Flera av sjuksköterskorna använde sig av Google translate på sin privata telefon för att kommunicera med patienterna trots att sjuksköterskorna hade erfarenhet av att det inte var ett säkert sätt att kommunicera på. De kommunikativa bristerna som uppstår mellan patient och sjuksköterska och de bristande kommunikativa hjälpmedlen kan göra att säkerheten på vården till dessa patienter påverkas negativt. Det finns behov av att utveckla andra verktyg då de kommunikativa hjälpmedelena är bristfälliga.

Studien förklarar hur kommunikation mellan barn som har olika språk och kulturell bakgrund sker på en förskola. Syfte var att observera barns interkulturella kommunikation och om kulturell bakgrund påverkar barnens sätt att kommunicera med varandra på förskolan. Studien utgår från följande frågor: Hur gör sig barn förstådda när de inte har det talade språket som sitt första språk, alltså barn med kulturell bakgrund? Hur väcker barnen varandras uppmärksamhet när de leker? Studerande barn har olika kulturella bakgrund. Vissa barn har svenska som sitt första språk andra har svenska som sitt andra språk. Mitt resultat visar att barn använder både tal och kroppsspråk för att göra sig förstådda. När barnen inte kan ordet eller inte kan benämna ordet använder barnen föremål för att göra sig förstådda. Resultaten visar även att barnen söker gemenskap och kommunicerar med det gemensamma språket. Jag har använt interkulturell teori i min studie som förklarar kommunikation mellan människor med kulturell bakgrund. I min studie förklarar jag tidigare forskning om hur barn lär svenska språket i flerspråkig miljö.

Problemformulering och syfte: Det har blivit ett allt vanligare samhällsfenomen att större organisationer köper upp mindre organisationer och det här undgår inte heller PR-branschen. PR-byrån Gullers Grupp har köpt upp flera mindre organisationer det senaste året med mål att bli hela Sveriges byrå. Ett av de senaste uppköpen var Sundsvallsbyrån Sweetpop. En sammanslagning av två organisationer medför en organisationsförändring vilket är en central del i de flesta organisationer idag, det är således därför intressant att undersöka hur en organisation påverkas av en förändring utifrån medarbetarnas perspektiv. Syftet med studien är att undersöka de organisationsförändringar som Gullers Grupps uppköp av Sweetpop medförde. Metod och material: Kvalitativa samtalsintervjuer med sex respondenter som hade varit med från och med att Sweetpop blev uppköpt av Gullers Grupp Nord. Tidigare gjordes även en informantintervju med byråchefen på Gullers Grupp Nord. Huvudresultat: Resultatet visar att den interna kommunikationen under förändringen var god och att den inte påverkats markant av sammanslagningen. Organisationen har dock fått ett digitalt kommunikationsverkyg som underlättar den vardagliga verksamheten. De menar även att kommunikationen gällande beslut har förändrats och att det vardagliga arbetet således har blivit mer formellt och strukturerat i sin kommunikation. Kulturen i organisationen har blivit tryggare då de kan erbjuda större tjänster och att de med den rollen känner sig säkrare. Mycket av organisationens tidigare identitet sitter kvar även om de numera knyter an mer och mer till en vuxenorganisation.