<p>Denna undersökning byggds på intervjuer av studenter ifrån det fyraåriga sjöingenjörsprogrammet på Sjöfartshögskolan i Kalmar under ht 07 och vt 08.</p><p>Syftet med undersökningen var att undersöka hur eleven såg på kommunikationen med handledaren under den fartygsförlagda praktiktiden.</p><p>Metoden som användes var kvalitativt styrda intervjuer. Dessa genomfördes med hjälp av Kvales intervju tekniker. För analysering av intervjuerna användes Jacobsens teorier om kvalitativa innehållsanalyser.</p><p>Efter genomförd undersökning kom man att se att studenterna tyckte att det fanns tendenser till kommunikationsbrister mellan student och handledare under den fartygsförlagda praktiktiden. Dessa kommunikationsbrister berodde enligt studenterna på tidsbrist samt brist på engagemang hos handledaren.</p><p>Trots brister i kommunikationer ser ändå de flesta intervjupersonerna positivt på sitt framtida yrkesutövande. Med underlag av denna undersökning ser vi dock tendenser till att en översyn av praktikfartyg samt engagerade handledare kanske är i sin ordning.</p>

Studien syftar till att undersöka pressmeddelandens tematiska och strategiskt formulerade karaktärsdrag som en del av extern kommunikation. Mer specifikt undersöks hur interna värderingar och organisationsideal reflekteras i pressmeddelanden som del av den strategiska externkommunikationen hos det statliga bolaget Swedavia. Tesen om att interna värderingar reflekteras externt leder till diskussioner om hur detta görs men också pressmeddelandenas natur och användning i andra medier. Den komplexa genren vilken pressmeddelanden tillhör öppnar för en mer kontextuell diskussion och överblick gällande just de fenomen som undersöks. Totalt har 221 pressmeddelanden publicerats under perioden 2010-2015 och undersöks genom innehållsanalyser för att kartlägga trender och tematiska drag och i syfte att karakterisera olika former av värdegrunders närvaro i pressmeddelandena. För att förstå genren pressmeddelanden och de strategiskt kommunikativa taktikerna kring dem intervjuas två nyckelpersoner på Swedavia, PR-chef och presschef. Resultaten visar att pressmeddelanden endast står för en del av hela den större informationsverksamheten med få tydliga kopplingar till värdegrunder. Värdegrunderna anses reflekteras mer implicit än tydligt igenkännande och tycks förekomma i hela verksamhetens vision snarare än i enskilda pressmeddelanden. Resultaten bidrar till en diskussion kring pressmeddelandenas kontext och hur tydlig värdegrund kan visa på både positiva och negativa aspekter. Pressmeddelande tycks följa tematiska trender som visar en tydlig ämneskoncentrering med återkommande ordval över åren. Sedan 2010 har antalet pressmeddelanden halverats och antalet pressmeddelanden tycks följa en generellt nedåtgående trend. Pressmeddelandena skapar en dokumentation av utvalda händelser, strategiskt formulerade och taktiskt placerade.

Die Stellung des Klatschgespräches in der betrieblichen Kommunikation

today there are many project tools to help peolpe who work distributed to communicate and coordinate their project work. I've studied a company that works distributed with outsourced teams in the computer games industry. The company chooses to make use of various conventional tools for diffrent processes of the project work, instead of using a project tool with all parts integrated within a single system.

Bakgrund: Cancersjukdom är bland de ledande dödsorsakerna världen över. Tack vare forskning är överlevnaden högre och fler som blir botade från cancersjukdom idag. Däremot är cancersjukdom fortfarande förknippat med död och lidande. Att ge en cancerdiagnos kan upplevas som en svårighet, varför det behövs mer kunskap inom detta område. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelser i samband med cancerdiagnos. Metod: Denna studie är gjord som en litteraturstudie. Studier är tagna från Ebsco databas. Studien är baserad på åtta studier. Analysen följde en fem stegs metod. Resultat: Analysen resulterade i fem olika kategorier. Kategorierna blev misstänksamhet och oro om att någonting var fel, bekräftelse eller chock och förnekelse att få en cancerdiagnos, informationens betydelse, att få ett gott bemötande av kunnig personal och att hitta igen sig själv efter cancerdiagnosen. Konklusion: Det är alltid svårt att få en cancerdiagnos, men att hur, när och var läkaren ger cancerdiagnosen har stor betydelse på hur patienten upplever cancerdiagnosen. Det visade sig vara viktigt att informationen gavs utifrån patientens behov. Stöd från vårdpersonal var något som visat sig vara betydande för patienten, att leva med cancer är en ständig kamp mellan liv och död, hopp och förtvivlan.

Abstract Title: We are equal. A study of cultural differences and professionalism in international projects. Level: Thesis for Master Degree in Business Administration. Author: Zahra Ahmadi Supervisor: Lars Ekstrand Date: 2012-05 The purpose of my study is to analyze and examine it well-educated people can reduce the cultural differences in interaction with other actors around the world. Part of aims study surveys and analyzes to understand how educated people can communicate and facilitate communication in order to achieve the goals and motivation in international collaboration. Problems can arise from cultural differences in connection with that persons face in society and in international collaboration. In this study, I assume theoretical framework that exists in cultural and communication theme and professionalism to find common objectives within educated groups. Method: The purpose of this study, I have chosen to use a qualitative approach. I have conducted interviews with people who work internationally within the company Sandvik and with teachers at the University of Gävle who have worked abroad with teaching. In order to depict how well educated people working in international collaborations, I have seen qualitative research method as relevant. When analyzing the material I have been based on the hermeneutic interpretation in order to elucidate and compare respondents' views on professionalization and the importance of understanding and managing cultural differences in an international context. Conclusions: The study shows that highly educated people have a major impact on communication with other people. Professionalism in an international collaboration that is characterized by complexity and knowledge, can thus affect both cultural differences andcommunication in itself. Although personal values differ between different national cultures in terms of language and different ways of working individuals try to adapt to each other in international collaboration. In most cases there are cultural differences that contribute to difficulties in co-operation once, but the study shows that highly educated people solve complexity by applying their knowledge of how problems can be handled. This requires that educated people are aware of the culture, way of interpreting meanings in different contexts, have insight on the institutional structures and rules. Professional people can thus both facilitate communication and leadership, which can contribute to a positive attitude to achieve the objectives of collaboration. Suggestions for future research: It may be proposed in the future, a comprehensive study of well-trained groups that meet in different countries. Quantitative can be used methods in both the public and private sectors. It is possible to conduct a quantitative study and compare with qualitative studies and draw conclusions. Contribution of the thesis: This study helps to get an attractive understanding of how educated people meet in both the public and private sectors in an international project. My theoretical contribution consists of knowledge in two professional international Swedish organizations. I complement and expand knowledge in the fields of culture and professionalism. Despite cultural differences, the professionals communicate regardless of the culture and society they come from. The study can be used by different companies to develop and improve the relationship in an international project. In addition, the study shows that educated people encounter respect and have easier communication than non-educated. Keywords: Culture, Communication and Professionalism

The current study investigated pupils’ use of the target language (TL) in their second language classroom. Two different groups of the same upper secondary course in English, taught by the same teacher, have been observed. After the observations some pupils from both groups as well as the teacher were interviewed on their thoughts of why the distribution between TL and mother tongue (L1) looks like it does in their respective group. The results showed that the two groups differed; where one group tended to use the TL in most of the communication taking place in the classroom while the other group rarely used the TL in favour of their L1. Most pupils only used TL when they were speaking with the teacher and in oral exercises. The interviewed pupils and the teacher believed that this is because pupils are uncomfortable with using the TL and are afraid of making mistakes that might affect their grade. This demonstrates the importance of a good classroom environment to benefit the use of the TL and the pupils’ progress.

Konflikter är en del av vår vardag, på gott och ont. Konflikter uppstår dagligen i skolan mellan elever av olika skäl och på olika ställen, t.ex. klassrummet, korridoren, skolgården, matsalen etc. I styrdokumentet Lgr11 framgår det inte tydligt hur lärare ska arbeta med konflikthantering. Styrdokumentet lyfter att skolverksamheten skall vila på demokratisk grund och inte hur lärare ska hantera konflikter. Som många andra uppfattar vi begreppet konflikt som något negativt, vi associerar det till gräl, tjafs eller bråk. Men konflikter kan uppstå utifrån många olika faktorer och kan i slutändan visa sig vara något positivt istället för negativt. En konflikt kan leda till att det missförstånd mellan två parter som har legat till grund för konflikten upphör. Detta kan bidra till en förändring samt utveckling.   Vi tror att många lärare känner att de inte har tillräckligt med kunskap om hur man ska hantera konflikter. Under vår verksamhetsförlagda utbildning stötte vi på konflikter mellan elever dagligen. Vi insåg att konflikter präglar skolvardagen och att lärare handskas med konflikter på olika sätt utifrån deras egna föreställningar. Vi lade även märke till att kommunikation har en stor betydelse för konflikthantering, brist på kommunikation leder till missuppfattningar vilket sedan resulterar i konflikter. Enligt Hakvoort och Friberg (2015) uppstår konflikter i bristfällig kommunikation mellan minst två parter. God kommunikation mellan elever och lärare kan förebygga konflikter och skapa trygghet i klassrummet. Under vår lärarutbildning har vi inte fått tillräckligt med kunskap om konflikthantering. Därför finner vi det intressant att forska om hur lärare hanterar konflikter och därmed har vi valt att fördjupa oss inom konflikthantering. I vår undersökning vill vi redogöra för hur lärare resonerar och hanterar konflikter mellan elever (elev-elev).

Introduktion: Överrapportering till mottagande traumateam på akutrummet av traumapatienter är en viktig del i ambulanssjuksköterskans arbete. För en optimerad vårdkedja och för en ökad patientsäkerhet samt för en minimerad vårdtid är det viktigt att betydande information framkommer via en väl strukturerad kommunikation i akutrummet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka ambulanssjuksköterskans upplevelse av överrapportering till traumateam på akutrummet vid ett traumalarm. Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer användes och nio ambulanssjuksköterskor deltog i studien som genomfördes i södra Sverige. Materialet analyserades med hjälp av Burnards innehållsmetods analys. Resultat: Resultatet framställdes i fyra olika huvudkategorier med sammanlagt åtta underkategorier. Slutsats: Resultatet visade på att ambulanssjuksköterskan har både positiva och negativa upplevelser av att avlägga en rapport till traumateamet och att det finns flertalet störningsmoment både i mottagandet av patienten från traumateamets sida samt störningsmoment som berodde på organisatoriska problem. Ambulanssjuksköterskan upplevde att grunden till en tydlig överrapportering var struktur och tydlighet genom hela överrapporteringen samt att det finns förbättringspotential som uppnås genom utbildning.

Studier visar att svenska elevers resultat i matematik har försämrats och att en av de bakomliggande orsakerna till resultatnedgången är bristande begreppsförståelse. Samtidigt rapporteras det om att eleverna i undervisningen allt mer lämnas ensamma i sitt lärande i så kallat individuellt arbete. Tolkningen som kan göras är att det finns ett samband mellan elevers försämrade matematikkunskaper och undervisningen de möter i matematik. Syftet med denna studie är att få kunskap om hur matematikundervisningen kan utformas för att ge elever i årskurs 1-3 möjlighet att utveckla en god begreppsförståelse i matematik. Svaret söktes genom en systematisk litteraturstudie där litteratur och aktuell forskning söktes systematiskt. I studiens resultat exemplifieras en rad kommunikationsverktyg för läraren att använda direkt i undervisning, men också andra typer av verktyg, för att stödja och utveckla elevers förståelse för matematiska begrepp. Vidare synliggörs också fördelar med en lärare som möjliggör en undervisning där eleverna själva får kommunicera matematik och som agerar resurs för dem i deras övergång från det vardagliga till det matematiska språket. Kommunikation kan därför ses som ett viktigt verktyg i matematikundervisningen då det kommer till att utveckla elevers begreppsförståelse. Undervisningsmiljön behöver därför utformas till att passa en mer kommunikativ undervisning; en tillåtande miljö där eleverna tillåts och stöttas i att prata matematik. / <p>Matematik</p>