Föreliggande undersökning är att ge en bild av sex pedagogers upplevelser av barns andraspråksutveckling i förskolan samt att ge en bild av verktyg och metoder som pedagogerna använder för att utveckla barns andraspråk. Forskningsfrågorna för arbetet är hur pedagogerna beskriver de lärarledda aktiviteterna och leken i syfte att utveckla ett andraspråk, och även vilka verktyg och metoder pedagogerna beskriver som betydelsefulla ur ett andraspråksfrämjande syfte lyfts fram.   Undersökningen utgår från en kvalitativ undersökningsmetod och består av intervjuer med sex utbildade pedagoger på tre olika förskolor i södra Sverige.   Resultatet i undersökningen visar att utvecklingen av andraspråket främjas när barnen lekar och samspelar med andra barn och vuxna i förskolan. Svaren i resultaten beskriver även om vikten med barngruppen, där det framkommer att det är bra att blanda svensktalade barn med barn med annat modersmål tillsammans. Det framkommer även att pedagogernas roll är viktig under förskolans samtliga aktiviteter för stöd och guidning, pedagogerna säger även att de föredrar att arbeta med små barngrupper där ett förväntat lärande kan ske. De intervjuades uppfattning är att kommunikationen med barnen är den främsta metoden för andraspråksutveckling, även sången och sagan upplevs av pedagogerna vara gynnsamma verktyg för andraspråksutvecklingen. Resultatet visar att på grund av saknad av kunskap och utbildning pedagogerna arbetar pedagogerna sämre med att utveckla andra modersmål än svenska. De uppfattar att vårdnadshavarna bär huvudansvaret för den kunskapen och utvecklingen hos barnen.

Bakgrund: Forskning har visat att patienter som är delaktiga i sin vård kan få ökad motivation som kan leda till en bättre behandling. En viktig del för sjuksköterskan är att ge tillfälle för patienten att medverka i vården. Hinder för delaktighet kan uppstå på vägen, som makt och dominans i relationen mellan sjuksköterska och patient. Problem: Sjuksköterskan har ett ansvar att ta till vara på patientens resurser. Dock kände sig patienten ibland utsatta och hade dålig kontroll över sin situation. Patienters delaktighet ses därmed inte alltid som problemfri, men som en positiv faktor i vården. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienters delaktighet tillvaratas i vårdandet ur ett sjuksköterskeperspektiv. Metod: För att få fram sjuksköterskors upplevelser har Evans (2002) beskrivande syntes för kvalitativa artiklar tillämpats. Resultat: Resultatet visade att relationen mellan sjuksköterskan och patienten var en förutsättning för delaktighet. Sjuksköterskan behövde tillvarata patientens kunskaper samt jobba utifrån patientens önskan. Hinder för delaktighet i vården ansågs vara tids- och personalbrist samt sjuksköterskornas tvivel på patientens förmåga. Slutsatser: För att ett bra samarbete mellan sjuksköterskan och patienten skulle bli möjlig krävdes det tillit och ärlighet. Vårdrelationen mellan patienten och sjuksköterskans hade en central roll i möjliggörandet för patientens delaktighet.

Syftet med min undersökning är att ta reda på vad två lärare och deras elever som går i gymnasiet anser om lärare-elev-relationen. I min studie belyser jag olika synsätt på den goda relationen, hur den etableras, vilken påverkan en dålig/god relation kan ha på eleverna respektive lärarna och hur relationen påverkar elevers läroprocess. Resultatet diskuteras därefter utifrån ett sociokulturellt perspektiv.För att besvara mina forskningsfrågor valde jag både ett kvalitativt och kvantitativt tillvägagångssätt. Det som framgick av mitt resultat var att för att kunna etablera en god relation behövde eleverna känna sig respekterade och att de får sina röster hörda. Det framgick även att de egenskaper som eleverna ansåg vara viktiga för dem, upplevde de som goda. Upplevelsen respektive värderingen av relationens parametrar korrelerar. En slutsats av detta är att vill man ha en god relation ser man även till att en sådan skapas.

The aim of this study is to analyze how intercommunication between offenders are presented with artefacts during the planning and implementation of a robbery in a cash depot in Stockholm. The methodological approach is based on empiricism from police investigation protocols, which leads this study to a case study. The ambition is to analyze the empirical material from a sociocultural perspective. The results shows that the offenders use artefacts to plan the crime with artefacts within an internal intercommunication between the offenders. After the planning artefacts such as a helicopter, explosive material, telephones, saws and ladders have been used in an intercommunication to implement the robbery which leads to an analysis that hierarchy depends on the role of the artefacts, only when technical artefacts are included in the term of hierarchy.

I kursen Självständigt arbete 15hp under förskollärarprogrammet har vi valt att skapa en hemsida som hjälpmedel för kommunikation. Syftet med hemsidan är att underlätta det första mötet med den svenska förskolan och det svenska språket för barn och vårdnadshavare med annat modersmål. Det ska även ses som ett redskap för pedagoger där de kan belysa de olika språken som finns i barngruppen, samt ta del av enkla ord på olika språk. På hemsidan kan det hittas enkel information om hur en dag på förskolan kan se ut och vad som kan behövas i vistelsen på förskolan. Det går även att ta del av vanliga föremål som kan finnas i förskolans inne- och utemiljö. På hemsidan hittas information på olika språk: svenska, engelska, polska och arabiska. För att kunna ta del av förskolans läroplan (Lpfö 98/10) översattes delar av den på de olika språken. Arbetsprocessen har bestått av insamling av forskning, skapandet av hemsidan samt rapportskrivning. Vi delade upp skrivandet utifrån de teoretiska utgångspunkter vi valt. Ewelina ansvarade för Två- och flerspråkighet, Sociokulturellt perspektiv samt Varför två- eller flerspråkighet. Matilda ansvarade för Kommunikation och IKT samt Varför hemsida. Vår hemsida skickades till förskollärare samt vårdnadshavare för att prova och utvärdera. Detta gjordes för att få svar på hur vår produkt kan fungera i verkligheten.     Nyckelord: kommunikation, hemsida, modersmål, förskolan, flerspråkighet

Bakgrund: År 2010 kom den nya skollagen, vilket ställde krav på att alla skolor skulle ha en elevhälsa med tillgång till skolsköterska, kurator, specialpedagog, skolpsykolog och läkare. Elevhälsans uppgift är att tillsammans främja hälsa samt att hjälpa eleven uppnå skolans mål. Skolsköterskans arbete upplevs många gånger vara ensamt och individuellt, men att ett samarbete med andra professioner inom skolan är viktig för att elevhälsan ska vara tillgänglig och på så vis upptäcka ohälsa tidigt. Syfte: Syftet med studien var att belysa skolsköterskors erfarenheter av att samarbeta med övriga medarbetare inom elevhälsan för att främja hälsa. Metod: I denna studie användes en kvalitativ metod med induktiv ansats där datamaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Datamaterialet bygger på intervjuer som genomfördes med åtta skolsköterskor. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde tre kategorier; väletablerat teamwork, tillgång till medarbetare, avsaknad av långsiktig planering med sju underkategorier. Konklusion: För att skolsköterskan tillsammans med övriga medarbetare inom elevhälsan ska uppnå ett framgångsrikt samarbete där de kan främja hälsa krävs det ett väletablerat team-work, god tillgång på medarbetare och att gruppen får den tid som krävs för att kunna utföra arbete. Det som behöver förbättras i samarbetet inom elevhälsan är tydligare riktlinjer för att kunna arbeta mer långsiktigt för att främja hälsa.

Syftet med denna studie är att undersöka användningen av det alternativa kommunikationsverktyget PECS (Picture Exchange Communication System), som är vanligt förekommande hos personer inom autismspektrumtillstånd (ASD). Hos människor inom ASD är det vanligt med kommunikationssvårigheter samt utpräglade beteendeproblem. Genom intervjuer med skola, habilitering och boende har PECS studerats utifrån olika aspekter. Hur går inlärningen till? Hur används verktyget i det dagliga livet? Vilka för- och nackdelar upplevs vid arbete med PECS? Resultatet visar att PECS är ett kommunikationsverktyg med hög evidens men att det finns delade åsikter kring vissa delar. Studien pekar på betydelsen av kunskap och förståelse för att barn inom ASD behöver ges möjlighet att utveckla en fungerande kommunikation och att kommunikationsverktyget PECS kan bidra till detta.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka och jämföra tre kommuners kommunikation på Facebook, men också fenomenet Facebook och dess komponenter i form av exempelvis gilla-markeringar. Studien bygger på två huvudfrågor. 1. Vilken typ av kommunikation bedrivs via kommunernas Facebooksidor? 2. Hur skiljer sig kommunikationen åt mellan de tre kommunerna? Metod och material: Intervjuer och netnografiska observationer. Huvudresultat: Facebook är en viktig kommunikationskanal för kommunerna. Intervjuerna visar att mycket av det som kommunernas kommunikatörer säger sig kommunicera stämmer in på det som de netnografiska observationerna visat och att de huvudsakligen lever upp till sina uttalade syften. Något som kan konstateras är att oberoende av hur många följare eller hur mycket feedback en kommuns Facebooksida får så gör det ingen större skillnad i hur de bedriver kommunikationen. Alla tre kommunerna har som mål att föra dialog med sina följare via Facebooksidan. Av observationerna att utläsa är det dock endast Karlstad kommun som aktivt bjuder in följarna till att bidra med innehåll. Alla tre undersökta kommuner har varsin policy som är utfärdad för hur de ska arbeta med sociala medier, vilket alla kommuniktörer förhåller sig till i arbetet med Facebooksidan. Med resultat från både intervjuer och observationer kan tre stycken ledord urskiljas som beskriver den kommunikation kommunerna bedriver; informera, interagera och engagera.

Studiens syfte är att undersöka hur förstaårsstudenter på Högskolan i Halmstad använder Facebook för att komma in i den nya studietillvaron. Studien bygger på kvalitativa individuella intervjuer med fem förstaårsstudenter. Studiens huvudresultat är att det verkar vara viktigt för förstaårsstudenter att använda Facebook för att bättre komma in i den nya studietillvaron. De använder Facebook som ett kommunikationsmedium för att komma i kontakt med studiekamrater och veta vad som händer runt omkring dem i utbildningssammanhang.

Syftet är att synliggöra erfarenheter av det språk som talas på den arbetsplatsförlagda utbildningen inom två yrkesförberedande program på gymnasieskolan. Studien inriktar sig på att undersöka elevens förberedelse inför kommunikativa situationer i yrket samt att förmedlaen bild av hur språket tillämpas på den arbetsplatsförlagda utbildningen. Studien har utgått från tre olika urvalsgrupper: praktiksamordnare, yrkeslärare och elever inom två av gymnasieskolans yrkesförberedande program: Bygg- och anläggningsprogrammet samt Fordons- och transportprogrammet. Datainsamling har genomförts genom sju semistrukturerade intervjuer. I resultatet framkom att språket har betydande roll i elevens yrkesutveckling och framtida anställningsbarhet. På utbildningen ställs krav på att eleven genomför en språklig anpassning i mötet med branschen. Detta genom att tillägna sig ett fackspråk samt finna sig i en miljö med hård jargong. Samtliga involverade i elevens yrkesutbildning, såsom praktiksamordnare, yrkeslärare och yrkesutövarna ute i branschen fungerar som språkutvecklare. Av studiens resultat kan konstateras att skolan behöver finna strategier i samarbetet mellan skolans utbildning och den arbetsplatsförlagda utbildningen för att skapa förutsättning att både äga och nyttja sitt språk i syfte att kommunicera med människor i yrket.