Arbetet handlar om jämförelser i slöjdämnet med fokus på trä- och metall i Sverige, Finland, Norge och Danmark. Jämförelser har gjorts mellan kursplanerna i ämnet slöjd för elever på grundskolenivå, 7 - 15 år samt den svenska motsvarigheten till Trä och metallslöjd i de respektive länderna. Syftet med arbetet har varit att ta reda på likheter och skillnader i ländernas kursplaner i slöjd samt vad som bedöms i detta ämne. Av praktiska skäl är det till huvudsak litteraturstudier som ligger till grund i detta arbete. För att genomföra detta arbete har jag använt mig av komparativ metod, förståelse genom jämförelse. Jag har valt "most similar system design" (mssd) som är baserad på logiken att man kan förklara skillnader med skillnader i detta arbete. Historiskt sett har slöjdämnet i de undersökta länderna vuxit fram på liknande sätt. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i ämnet slöjd. Jag har valt ut 10 olika aspekter i min jämförelse. De 9 första syftet med ämnet, slöjdtraditioner, färg och form, design och estetik, eget ansvar, problemlösning, processarbete, verktyg och redskap, miljö och säkerhet visar på likheter medan en skillnad är att slöjden i Finland och Norge är mer inriktad mot entreprenörskap samt att slöjden i Danmark är mer inriktad mot design.

The aim of this thesis is to compare two time periods in thehistory of the university library in Lund and to see whatsimilarities and differences can be found. The two timeperiods will be 1883-1900 and 1933-1950. The methodsused to achieve this will be comparative method with theactor- and structure model and document analysis. Thesubjects that will be analyzed with these methods will bepersonnel and the facilities. The two questions I will try toanswer in this thesis will be: A) What similarities anddifferences can be found concerning the personnel and thefacilities in the two time periods? B) What is therelationship between the actors and the structureconcerning the personnel and the facilities like in the twoperiods?A brief background of what took place in Sweden, LundUniversity and the university library of Lund itself duringour two periods is provided. Then my main material ispresented. It mostly derives from the official yearbooks ofLund University Library for the chosen time periods.Other sources for my main material include a Governmentdocument concerning university libraries in Sweden andthe memoirs by Elof Tegnér. This material is thenanalyzed using my chosen methods and then my twoquestions are answered. / Program: Bibliotekarie

Vår studie handlar om att jämföra klassiska folksagor och Disneys klassiker med en komparativ metod där vi jämför versionernas olikheter och likheter. Vi har inriktat oss på sagornas protagonister som i alla versioner är prinsessor. Utifrån detta har vi valt att redogöra våra frågeställningar ut ett genusperspektiv. Resultatet av studien visar hur Disneys versioner anpassat sig till målgruppen och förskönat versioner med bl.a. färgrika bilder som förtydligat handlingen och gjort dem mer barnvänliga. Studien redovisar hur folksagornas främlingsfientlighet och skoningslösa handlingar avdramatiserats i Disneys adaptioner.

Följande uppsats undersöker tre svenska populärhistoriska mediers förhållande till begreppethistorisk sanning. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur de populärhistoriska mediernakonstruerar historiska narrativ genom att finna likheter och skillnader i mediernas förhållandetill begreppet historisk sanning. Undersökningen grundas i en genusanalys med komparativmetod. Uppsatsen diskuterar även definitionerna av historia som riktar sig till en bred publikutifrån olika forskares syn på populärhistorien. Uppsatsen fann att de undersökta mediernahade olika förhållande till historisk sanning och således olika ingångar för att bedrivanarrativet i historien. Gemensamt för alla medierna var dock att de tjänar på att ta efter någraav den vetenskapliga historiens metoder, som t.ex. att använda sig av arkivstudier och bedrivaanalyser i sina produktioner.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring innehållsmässiga likheter och skillnader mellan läroböcker i biologi för årskurs 4-6 med fokus på hållbar utveckling.  Studien är en läromedelsanalys där fem tryckta läroböcker för undervisning i biologiämnet har studerats. De böcker som valts ut för detta är i två fall stadieböcker vilket innebär att en och samma bok används under hela årskurs 4-6. Och i tre fall så har en serie av tre läroböcker inom biologiämnet använts på grund av att det var svårt att hitta ytterligare en stadiebok. I detta fall har sidorna som berör biologi i de tre respektive böckerna (en för årskurs 4, en för årskurs 5 och en för årskurs 6) inom serien räknats samman för att enklare kunna jämföras med de övriga böckerna.  Hållbar utveckling innebär en utveckling i samhället, ur flera perspektiv, som tillgodoser människans behov utan att förstöra för kommande generationer. I strävandet mot en sådan utveckling har lärande för hållbar utveckling blivit en viktig faktor och inkluderas i flera ämnen, bland andra biologi. Forskningsfrågorna som är aktuella för denna studie berör förekomsten av eventuella skillnader i hur mycket utrymme hållbar utveckling har fått i de olika läroböckerna i biologi. De berör också vilka innehållsmässiga skillnader och likheter inom området hållbar utveckling som kan anses finnas mellan läroböckerna.  Resultatet av studien visar att hållbar utveckling är ett område som får ett relativt litet utrymme i samtliga av de analyserade läroböckerna och att skillnaderna är minimala i detta avseende. Resultatet visar vidare att de stycken som bedömts handla om hållbar utveckling i störst utsträckning berör en ekologisk dimension av begreppet och mer specifikt är det temat djur och natur som förekommer oftast. Den ekonomiska dimensionen och den sociala dimensionen av hållbar utveckling har fått ett litet utrymme i läroböckerna och även i detta avseende är skillnaderna mellan böckerna inte särskilt stora.

The purpose of this survey is to investigate librarians' knowledge and insight on marketing and how they work with marketing based on the issues: How do the surveyed libraries with marketing, what methods/tools/techniques use the surveyed libraries themselves and the knowledge of the responsible librarians about marketing in libraries? Theories used to investigate the marketing of libraries and librarians' knowledge of marketing is mainly the comparative method but also Singh's research on attitudes to marketing and SWOT analysis. The survey focuses on two public libraries in southern Småland, Sweden. The librarians responsible for marketing have been interviewed.The results revealed that the interviewed librarians have good knowledge and understanding of marketing. They use many different marketing methods and marketing strategies. The libraries use their websites and local newspaper advertising in order to market themselves to the public. The libraries consciously and unconsciously use the marketing strategy word-of-mouth. Both libraries in the survey have participated in a project Futurum.Kom where the focus was on marketing.Librarians' knowledge, insights and view on marketing will be described in three themes; the librarians' knowledge, understanding and use of marketing strategies, the librarians' knowledge and the use of marketing strategies and views on marketing strategies and SWOT analysis.

Syftet med uppsatsen var att genom en komparativ analys se vilka författare och verk som var gemensamma för två läromedel i Svenska 2. Uppsatsen skulle också undersöka vilka uppgifter som fanns till de gemensamma textutdragen samt om det fanns likheter och skillnader kring dess innehåll. För att uppnå studiens syfte användes både kvantitativ och kvalitativ metod. Förutom kvantitativ litteraturforskning och komparativ metod användes också kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. Undersökningen visade att det fanns gemensamma textutdrag i läromedlen Svenska Impulser 2 och Metafor 2 även om det är få som är gemensamma, vilket kan tyda på att det finns ett gemensamt stoff som läromedelsförfattare utgår från när de producerar läromedel. Studien pekade dock på att om antologitexter och lästips från läromedlen hade presenterats kunde de gemensamma antalet texter blivit fler. Vilka uppgifterna som presenterades i de båda läromedlen var lika även om de inte kallades för samma sak. Det saknades dock taluppgifter i Metafor 2. Det visade sig också att det fanns både likheter och skillnader mellan uppgifterna i läromedlen samt att uppgifter som inte är till samma verk ändå kan ha samma syfte och relateras till samma del i styrdokumenten. Det visade sig dessutom att de tre kapitlen som undersöktes stöds i styrdokumenten gällande de krav som finns för utformningen av litteraturhistoria. Dock visade studien också att uppgifterna relaterar till övriga centrala innehåll för kursen Svenska 2 samt svenskämnets syfte. För att göra studien mer trovärdig krävdes det bilagor som utgjorde en del av resultatet. Dessa bidrog till att ingen uppgift behövde utelämnas och innebär att den som läser studien kan se alla uppgifter i sin helhet utan att ha tillgång till läromedlen.

No description available.

Denna adaptionsstudie analyserar vad som händer med H.C. Andersens saga ‘’Den fulaankungen’’ när den adapteras till en bilderbok, genom att jämföra sagan i sagosamlingenSagor och berättelser 1835–45 (1982) med bilderboken Den fula ankungen (2020). Syftetmed analysen är att undersöka ändringar av innehåll och språk, vilket innehåll som har blivitillustrerat, samspelet mellan bild och text samt styrningen av adaptionen. Studien utgår frånen kvalitativ komparativ metod och använder sig av bland annat Göte Klingbergs fyraadaptionsformer och Ulla Rhedins bilderbokskoncept. Resultatet av analysen visar att saganhar adapterats till bilderboken genom att innehållet har komprimerats och kortats ner samtgenom att språket gjorts enklare och mer vardagligt. I bilderboken har de viktigastehändelserna blivit illustrerade och bilderna utgår för det mesta från textens beskrivningar.Analysen tyder på att det nya bilderboksformatet och anpassningar till yngre barn har styrtadapteringen.

Syfte: I studien undersöks tre olika läromedel för kursen Svenska 3 samt olika tolkningar av inskriften på Rökstenen. Studien leder till kunskap om hur det går att sammanfläta tolkningarna av Rökstenens inskrift med de centrala innehållen för kursen Svenska 3. Utöver det bidrar arbetet med kunskap om hur runsvenska framställs i de tre olika läromedlens språkhistoriska kapitel. Metod: För att besvara arbetets första fråga jämförs de centrala innehållen för kursen Svenska 3 med två tolkningar av Rökstenens inskrift vilket resulterar i förslag på hur inskriften kan gå att applicera på undervisningen. Därefter utförs en multimodal analys av de tre valda läromedlen. Denna analys ger en tydlig bild av läromedlens struktur och innehåll. Därefter jämförs de tre läromedlen genom en komparativ undersökning. Teori: Den teoretiska utgångspunkt som grundar undersökningen är läroplansteori. Teorin fokuserar på urvalet av kunskaper i läroplanen. I arbetet presenteras två olika tolkningar av inskriften på Rökstenen för att sedan sammanfläta runsvenskan med de centrala innehållen för kursen Svenska 3. Användningen av läroplansteorin problematiserar och diskuterar urvalet av kunskap för att endast frambringa relevant kunskap för undervisningen. Denna teori är därmed relevant för undersökningen då kunskaperna som appliceras på de centrala innehållen måste vara relevanta för utbildningen och givande för elevernas utvecklingsprocess. Resultat: Undersökningen visade att Rökstenens inskrift är applicerbar på de centrala innehållen för kursen Svenska 3. De förslag som presenteras under rubriken Delresultat 1 sammanflätar olika delar av Elias Wesséns tolkning av inskriften och delar ur tolkningen av Per Holmberg, Bo Gräslund, Olof Sundqvist och Henrik Williams med de centrala innehållen. Det framgår att de centrala innehållen framför ett syfte för de olika momenten, hur undervisningen sker nämns dock inte. Det ansvaret räknas till undervisarens uppdrag. Därmed råder möjligheten att integrera språkhistoria med resterande moment med fokus på Rökstenens inskrift. Det andra delresultat i studien visade på likheter i läromedlens avsnitt som behandlar runsvenska. Dessa delar finns i böckernas sista avsnitt. De avsnittet har även liknande upplägg där runsvenskan först introduceras med en bakgrundsinformation om vad det språket är samt var det användes. Utöver detta presenteras futharken i alla de analyserade läroböckerna, runraden med 16 tecken. Olikheterna gäller främst de visuella elementen så som färger och illustrationer. Inom denna olikhet finner man likheter på så vis att alla tre böckerna innehåller visuella element i form av färgade textrutor, bilder och illustrationer men dessa presenteras på varierande vis.