<p>Att det finns löneskillnader mellan kvinnor och män är ett välutforskat faktum. Vi vet också att skillnaderna var större förr och att vi har gått mot en positiv utveckling med mer jämställda löner.Studiens syfte är att mer ingående undersöka hur lönerna skiljer sig åt mellan kvinnor och män inom olika yrkesklasser. Frågorna vi ställer oss är om könslönegapet ser olika ut inom olika yrkesklasser och om förhållandet mellan lön och individ- och jobbegenskaper såsom utbildningslängd, år i förvärvsarbete, senioritet på arbetsplatsen, sektor, utbildningskrav, upplärningstid, antal underställda och antal minderåriga barn i hushållet, ser olika ut inom dessa klasser.För att ge undersökningen en bred bakgrund kommer vi att redogöra för humankapitalteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och ett antal diskrimineringsteorier. Vidare ska vi även titta på tidigare forskning kring ämnet löneskillnader.Vi har valt att använda oss av multipel regressionsanalys då detta möjliggör att se till många oberoende variabler och samtidigt se den separata effekten för varje enskild variabel. Vi har i vår analys gjort tre separata multipla regressioner. En för kvinnor, en för män och en för båda könen tillsammans. Data är hämtad från Levnadsnivåundersökningen år 2000 (LNU2000). Vi har begränsat vårt urval till att endast omfatta personer som vid intervjutillfället var yrkesverksamma. Intervjupersonernas yrkesklasser bestämdes utifrån socioekonomisk indelning (SEI). Den beroende variabeln vi undersöker är bruttotimlönResultatet visar att män tjänar mer än kvinnor men att det skiljer sig åt mellan de olika yrkesklasserna ifråga om hur mycket mer männen tjänar. De yrkesklasser som visar på de högsta skillnaderna mellan män och kvinnor är lägre tjänstemän och högre tjänstemän. Vidare kvarstår en lönepremie för män i alla fem klasser, efter att vi kontrollerat för de olika individ- och yrkesspecifika egenskaperna. Den största lönepremien för män hittar vi bland lägre tjänstemän.</p>

Att det finns löneskillnader mellan kvinnor och män är ett välutforskat faktum. Vi vet också att skillnaderna var större förr och att vi har gått mot en positiv utveckling med mer jämställda löner.Studiens syfte är att mer ingående undersöka hur lönerna skiljer sig åt mellan kvinnor och män inom olika yrkesklasser. Frågorna vi ställer oss är om könslönegapet ser olika ut inom olika yrkesklasser och om förhållandet mellan lön och individ- och jobbegenskaper såsom utbildningslängd, år i förvärvsarbete, senioritet på arbetsplatsen, sektor, utbildningskrav, upplärningstid, antal underställda och antal minderåriga barn i hushållet, ser olika ut inom dessa klasser.För att ge undersökningen en bred bakgrund kommer vi att redogöra för humankapitalteorin, teorin om kompenserande löneskillnader och ett antal diskrimineringsteorier. Vidare ska vi även titta på tidigare forskning kring ämnet löneskillnader.Vi har valt att använda oss av multipel regressionsanalys då detta möjliggör att se till många oberoende variabler och samtidigt se den separata effekten för varje enskild variabel. Vi har i vår analys gjort tre separata multipla regressioner. En för kvinnor, en för män och en för båda könen tillsammans. Data är hämtad från Levnadsnivåundersökningen år 2000 (LNU2000). Vi har begränsat vårt urval till att endast omfatta personer som vid intervjutillfället var yrkesverksamma. Intervjupersonernas yrkesklasser bestämdes utifrån socioekonomisk indelning (SEI). Den beroende variabeln vi undersöker är bruttotimlönResultatet visar att män tjänar mer än kvinnor men att det skiljer sig åt mellan de olika yrkesklasserna ifråga om hur mycket mer männen tjänar. De yrkesklasser som visar på de högsta skillnaderna mellan män och kvinnor är lägre tjänstemän och högre tjänstemän. Vidare kvarstår en lönepremie för män i alla fem klasser, efter att vi kontrollerat för de olika individ- och yrkesspecifika egenskaperna. Den största lönepremien för män hittar vi bland lägre tjänstemän.

Studiens syfte var att undersöka några förskollärares perspektiv på anknytning mellan förskollärare och barn, samt vilken betydelse förskollärare ansåg att anknytning kan ha för barnet i förskolan. Studien använde en kvalitativ metod och genomförde åtta semistrukturerade intervjuer med förskollärare. Resultatet analyserades med tematisk analys och med stöd i anknytningsteorin. Resultatet visar att anknytning kan se olika ut när barnet knyter an. Förskolläraren kan hjälpa barnet att förändra ett otryggt beteende med hjälp av olika strategier och kompetenser. Skapas en trygg anknytning till förskolläraren får barnet olika möjligheter. En möjlighet är att barnet kan våga skapa nya relationer. Studiens slutsats är att förskollärarna i studien anser att anknytning är betydelsefullt för barnen. Detta eftersom förskollärarna i studien anser att anknytning till en förskollärare ger barnen flera möjligheter, både i förskolan och i framtiden. Förskollärarna i studien synliggör att anknytning spelar roll för hur barnen kommer att uppleva sin omvärld, vilket gör att anknytning blir värdefullt för barnen. Studiens resultat visar att det finns olika sätt att arbeta med anknytning och att alla förskollärare har egna strategier för att få barnen att vilja knyta an

AbstractSyftet med min studie är att undersöka pedagogers syn på läs- och skrivsvårigheter,och hur de förhåller sig till detta. Undersökningen har utgått ifrån kvalitativaintervjuer, där jag har intervjuat två pedagoger och två specialpedagoger som harerfarenheter av läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna anser att det är viktig atttidigt upptäcka elevernas läs-och skrivsvårigheter för att sätta in åtgärder.Undersökningen visar också att pedagogerna anpassar sig efter individen ochelevens behov. För elever med läs-och skrivsvårigheter är det viktigt att arbeta påolika sätt och använda olika metoder och hjälpmedel.

Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur verksamma specialpedagoger arbetar för att främja utvecklingen hos elever som har läs- och ksrivsvårigheter. Jag vill undersöka vad specialpedagoger anser är ett främjande arbetssätt och hur de arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter för att dessa elever ska kunna klara av sin skolgång. För att undersöka mitt syfte med arbetet valde jag att intervjua tre verksamma specialpedagoger som har kunskap om läs- och skrivsvårigheter.Resultatet av min undersökning visar att pedagoger anser att arbetet med elever som har läs- och skrivsvårigheter är en utmaning men även både intressant och roligt när arbetet visar resultat. Undersökningen pekar på att pedagogernas främjande arbetssätt är individuellt och beroende på elevens behov. De visar att det är viktigt att arbeta på ett varierat sätt och använda sig av olika hjälpmelel och metoder i undervisning med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Pedagogerna visar dock att de inte tror att läs- och skrivsvårigheter går att förebygga helt därför att vissa elever har det genetiskt, men däremot är de överens om att det är skolans ansvar att hjälpa dessa elever till en förbättrad läs- och skrivutveckling.

Syfte Syftet med uppsatsen var att jämföra elevers uppfattningar av att använda kompenserande läshjälpmedel med de teorier som finns kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Metod Metoden som använts är kvalitativ med intervjuer med halvstrukturerad uppläggning. Intervjuer genomfördes med sex elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi som studerar i grundskolans år 7-9 eller gymnasieskolan i en utvald kommun. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån en fenomenografisk ansats. Resultat Undersökningens resultat visar att eleverna har god kännedom om läskompensation och goda erfarenheter av att använda den utrustning de fått. Hela elevgruppen anser sig ha ökat sin hastighet att ta till sig text, förbättrat sitt ordförråd och sin förståelse och därmed förändrat sin totala lärsituation i positiv riktning. De flesta använder hjälpmedlen hemma eller i skolans grupprum, mer sällan i klassrummet. Elevernas datorintresse har varit stort från början, likaså föräldrarnas stöd och engagemang. Elevernas uppfattning av lärarengagemanget är däremot olika. Diskussion Upplevelser av att vara annorlunda, att vara ledsen, att inte bli förstådd och respekterad har flera uttryckt. Trots medvetenhet om sina behov av hjälpmedel och stoltheten över att behärska utrustningen vill eleverna inte använda sina hjälpmedel fullt ut. Undersökningen visar att ytterligare forskning behövs kring självbild och läsning liksom kring hur kompenserande läshjälpmedel kan bli ett naturligt och självklart redskap i lärsituationen.

<p>Syfte</p><p>Syftet med uppsatsen var att jämföra elevers uppfattningar av att använda kompenserande läshjälpmedel med de teorier som finns kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi.</p><p>Metod</p><p>Metoden som använts är kvalitativ med intervjuer med halvstrukturerad uppläggning. Intervjuer genomfördes med sex elever med läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi som studerar i grundskolans år 7-9 eller gymnasieskolan i en utvald kommun. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrån en fenomenografisk ansats.</p><p>Resultat</p><p>Undersökningens resultat visar att eleverna har god kännedom om läskompensation och goda erfarenheter av att använda den utrustning de fått. Hela elevgruppen anser sig ha ökat sin hastighet att ta till sig text, förbättrat sitt ordförråd och sin förståelse och därmed förändrat sin totala lärsituation i positiv riktning. De flesta använder hjälpmedlen hemma eller i skolans grupprum, mer sällan i klassrummet. Elevernas datorintresse har varit stort från början, likaså föräldrarnas stöd och engagemang. Elevernas uppfattning av lärarengagemanget är däremot olika.</p><p>Diskussion</p><p>Upplevelser av att vara annorlunda, att vara ledsen, att inte bli förstådd och respekterad har flera uttryckt. Trots medvetenhet om sina behov av hjälpmedel och stoltheten över att behärska utrustningen vill eleverna inte använda sina hjälpmedel fullt ut.</p><p>Undersökningen visar att ytterligare forskning behövs kring självbild och läsning liksom kring hur kompenserande läshjälpmedel kan bli ett naturligt och självklart redskap i lärsituationen.</p>

Vårt arbete utgår ifrån ett tredelat syfte. Det första syftet med vår studie är att undersöka vilka kompenserande hjälpmedel eller anpassningar som används av lärare inom ämnet idrott och hälsa för att kompensera eventuellt behov hos elever med AST-diagnos. Vårt andra syfte med studien är att mäta lärare i idrott och hälsas upplevelse av stöd i från skolledningen. Det tredje syftet är att mäta i vilken utsträckningen lärare i idrott och hälsa upplever sig ha tid till att göra de kompenserande anpassningar som vid behov finns. Skolans syfte är att ge en så likvärdig utbildning som möjligt, vilket ställer krav på både kunskap och förståelse kring behov utifrån individens egenskaper. Studier visar att elever med AST-diagnos inte når målen i lika stor utsträckning som övriga elever. Därför vill vi problematisera detta och konkretisera vilka anpassningar som man vanligtvis arbetar med, samt undersöka hur lärare i sin profession upplever att de har tillräckligt med tid och stöd för att arbeta kompenserande. Vår frågeställning består av två frågor och de är:  Genom vilka anpassningar/hjälpmedel arbetar lärare i idrott och hälsa för att kompensera för eventuella behov i det dagliga arbetet med elever inom AST? Upplever lärare i idrott och hälsa att de får det stöd eller tillräckligt med tid att planera och genomföra anpassningar för att arbeta kompenserande gällande klasser där elever med AST finns?  Vi utgår från Foucaults syn på makt där styrningen ses som en maktform och vi använder den för att se hur miljön kan göras begriplig och hanterbar. Utbildning, uppfostran och undervisning är metoden för att nå förutbestämda mål. Vi ser också på kompenserande anpassningar utifrån relationell pedagogik som menar att eleven befinner sig inom en viss kontext. Vi har gjort en enkätundersökning som är både kvalitativ och kvantitativ. Enkäten består av både förutbestämda svarsalternativ på frågor samt frågor av mer öppen karaktär där respondenterna fått möjlighet att skriva egna svar. Denna metod möjliggjorde bredare svar. Vårt resultat visar vilka anpassningar som görs i ämnet idrott och hälsa av respondenterna i vår enkät. Vi visar också att en stor del av respondenterna anser att det inte har varken tillräckligt stort stöd eller tid för att göra de anpassningarna efter behov.

<p>Syftet med studien är att undersöka, beskriva och problematisera Reading Recovery samt att ta reda på varför två nyzeeländska skolor har valt att behålla respektive sluta med programmet. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer samt en kvalitativ observation, vilka skedde på två skolor där den ena slutade med Reading Recovery för några år sedan och där den andra skolan fortfarande använder programmet. Undersökningen syftar inte till att jämföra de båda skolornas språkundervisning, utan till att ge en bild av hur det kan fungera på en nyzeeländsk skola. Intervjuerna ägde rum på Nya Zeeland och de intervjuade hade olika anknytning till Reading Recovery. I uppsatsens bakgrundsdel beskrivs den tidigare forskningen om uppsatsens tre grundteman, det nyzeeländska skolsystemet, språkpedagogik samt stödundervisning. I resultatet sammanfattas de intervjuades svar kring de tre huvudteman samt dess underteman. De intervjuade som arbetar på skolan som har Reading Recovery berättar här hur klassrumsundervisningen ser ut hos dem och Reading Recovery-läraren ger sin bild av yrket. Två av de som intervjuas arbetar som SENCO, vilket betyder att de koordinerar och ansvarar för de två skolornas specialpedagogiska insatser. De två personerna berättar om sina och deras skolors syn på programmet. Genom undersökningen framkommer att kostnaden för den 1:1-undervisning som sker i Reading Recovery är ett starkt själ för skolor att inte använda programmet.</p> / <p>The purpose of this essay is to explore, describe and problematize the Reading Recovery Programme and to find out why two New Zealand schools have chosen to keep or discontinue the program. The study is based upon four qualitative interviews as well as a qualitative observation, which took place in two schools. One of the schools stopped using Reading Recovery a couple of years ago, on the other school the program is still in progress. The aim of the study isn’t to compare the both school’s literacy programs, but to picture how these programs may work. The interviews took place on New Zeeland and the respondents were, or had been, in one way or another involved in the Reading recovery program. Earlier studies are presented in the theory chapter of this essay and contains; the New Zeeland school system, literacy education and special needs education. These three subjects is forming the main themes for this essay. The respondent’s answers regarding these themes and sub themes are summarized in the results part. The respondents at the school with a currently active Reading Recovery program tells us about how the classroom education works, and the Reading Recovery teacher gives us her point of view about the profession. Two of the respondents work’s as Special Education Needs Coordinators (SENCO), which means, they coordinate and are responsible of the two schools special needs education efforts. These SENCO´s gives us theirs and their schools views on the program. Thru the study it is imminent that the cost of the 1:1 education used in the Reading Recovery program is a strong reason for schools not using the program.</p>

Syftet med studien är att undersöka, beskriva och problematisera Reading Recovery samt att ta reda på varför två nyzeeländska skolor har valt att behålla respektive sluta med programmet. Undersökningen baseras på fyra kvalitativa intervjuer samt en kvalitativ observation, vilka skedde på två skolor där den ena slutade med Reading Recovery för några år sedan och där den andra skolan fortfarande använder programmet. Undersökningen syftar inte till att jämföra de båda skolornas språkundervisning, utan till att ge en bild av hur det kan fungera på en nyzeeländsk skola. Intervjuerna ägde rum på Nya Zeeland och de intervjuade hade olika anknytning till Reading Recovery. I uppsatsens bakgrundsdel beskrivs den tidigare forskningen om uppsatsens tre grundteman, det nyzeeländska skolsystemet, språkpedagogik samt stödundervisning. I resultatet sammanfattas de intervjuades svar kring de tre huvudteman samt dess underteman. De intervjuade som arbetar på skolan som har Reading Recovery berättar här hur klassrumsundervisningen ser ut hos dem och Reading Recovery-läraren ger sin bild av yrket. Två av de som intervjuas arbetar som SENCO, vilket betyder att de koordinerar och ansvarar för de två skolornas specialpedagogiska insatser. De två personerna berättar om sina och deras skolors syn på programmet. Genom undersökningen framkommer att kostnaden för den 1:1-undervisning som sker i Reading Recovery är ett starkt själ för skolor att inte använda programmet. / The purpose of this essay is to explore, describe and problematize the Reading Recovery Programme and to find out why two New Zealand schools have chosen to keep or discontinue the program. The study is based upon four qualitative interviews as well as a qualitative observation, which took place in two schools. One of the schools stopped using Reading Recovery a couple of years ago, on the other school the program is still in progress. The aim of the study isn’t to compare the both school’s literacy programs, but to picture how these programs may work. The interviews took place on New Zeeland and the respondents were, or had been, in one way or another involved in the Reading recovery program. Earlier studies are presented in the theory chapter of this essay and contains; the New Zeeland school system, literacy education and special needs education. These three subjects is forming the main themes for this essay. The respondent’s answers regarding these themes and sub themes are summarized in the results part. The respondents at the school with a currently active Reading Recovery program tells us about how the classroom education works, and the Reading Recovery teacher gives us her point of view about the profession. Two of the respondents work’s as Special Education Needs Coordinators (SENCO), which means, they coordinate and are responsible of the two schools special needs education efforts. These SENCO´s gives us theirs and their schools views on the program. Thru the study it is imminent that the cost of the 1:1 education used in the Reading Recovery program is a strong reason for schools not using the program.