Till läroböcker finns ofta en lärarhandledning som är tänkt att fungera som en manual och som kan guida läraren genom undervisningen. Den kan antas vara ett stöd för vilka arbetssätt som gynnar elevers inlärning och följas för att potentiellt främja deras lärande på ett effektivt och varierat sätt. Genom att analysera lärarhandledningar kan en uppfattning fås om hur undervisning av fysikområdet kraft och rörelse uppmanas att genomföras. Fysikområdet kraft och rörelse är komplext för elever att förstå, vilket resulterar i att många befäster felaktiga uppfattningar om fenomenen inom området. Undervisningen bör bygga på elevernas erfarenheter och utmana deras förförståelse för att de ska få en stabil grund att bygga vidare sin förståelse för detta abstrakta område på.  I denna lärarhandledningsanalys är syftet att undersöka i vilken utsträckning och på vilket sätt undervisning av fysikområdet kraft och rörelse i årskurs 1-3 uppmanas att ta avstamp i elevernas erfarenheter och genom konkretisering utmana och utveckla de förförståelser de har med sig.  Innehållsanalys har använts som metod och med hjälp av Matons semantiska del av LCT som ett analysverktyg har analysfrågor formulerats för att kunna kvantifiera och kvalificera texter i lärarhandledningar och i förlängningen kunna besvara studiens frågeställningar.  Sammanfattningsvis kan vi å ena sidan säga att det finns lärarhandledningar som i stor utsträckning ger elever möjligheter att öka den semantiska densiteten och minska den semantiska tyngden för begrepp inom kraft och rörelse genom att konkretisera undervisningen samt ta upp och utmana elevernas förförståelse Å andra sidan finns det även lärarhandledningar som inte i lika stor utsträckning ger elever dessa möjligheter.

Denna studie syftar till att undersöka hur två lärare använder konkretisering inom algebra och laborativt material för att öka elevernas förståelse om förstagradsekvationer i årskurs 6. Undersökningen är gjord med hjälp av semistrukturerade intervjuer samt klassrums-observationer som baseras på en kvalitativ undersökning. Intervjuerna är gjorda med två lärare, ljudet har spelats in och materialet har transkriberats. Totalt två lärare som undervisar i matematik på mellanstadiet deltar i studien. Datamaterialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultaten av intervjuarna visar att båda lärarna betonar vikten av konkretisering och användandet av laborativt material i matematikundervisning. Samtidigt som resultatet av klassrumsobservationerna visar att lärarna inte använder sig av laborativt material i den utsträckning som de uttrycker att de gör. I huvudsak anser lärarna att konkretiserad matematikundervisning ökar elevers förståelse av matematiska begrepp, då de anser att eleverna ska arbeta praktiskt med ämnesbegrepp i relation till problemlösningsfrågor i undervisningen och inte enbart teoretiskt. Ytterligare anser lärarna att kommunikation utgör ett viktigt redskap i undervisningen, då kommunikationen ger utrymme till konkretisering av ämnesbegrepp. Lärarna uttrycker även att elever visar mindre intresse för matematikämnet än andra ämnen i skolan. För att locka och fånga elevers intresse för matematikämnet har lärarna använt konkretisering och laborativt material i undervisningen. Detta anser lärarna har påverkat eleverna positivt då det har underlättat för de att förstå olika begrepp inom algebra. Enligt lärarna leder detta i sin tur till att eleverna kan uppnå kunskapsmålen och utveckla sig i ämnet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur svensklärare uppger att de konkretiserar målen och kunskapskraven som rör skriftlig produktion för elever i svenska 3. Undersökningen ger underlag för diskussion om lärandematrisers vara eller icke-vara i undervisningen. Kvalitativa metoder har använts i form av en enkätundersökning och textanalys av fyra gymnasielärares egengjorda lärandematriser. I textanalysen har Johan Alms teoretiska ramverk, baserat på kategorierna indikatorer och amöbor, använts som inledande analysverktyg. Med hjälp av systemisk-funktionell grammatik har det i vår analys visats att ramverket inte var tillräckligt. Vi har därför vidareutvecklat Alms ramverk genom att lägga till två kategorier, vilka vi namngett kameleonter och zebror. Textanalyserna visade att samtliga kategorier förekom i varierande grad. Deltagarna och omständigheter, liksom passiverade processer, visade sig också påverka abstraktionsgraden. Enkätsvaren gällande för- och nackdelar med lärandematriser rörde tankar om tydlighet, bedömning, tidsaspekt och huruvida man ska fokusera på delar eller helheter. De lärare som inte skapade lärandematriser valde att använda sig av Skolverkets formuleringar tillsammans med andra lektionsaktiviteter som involverade diskussion och arbete med textexempel. Av detta dras slutsatserna att det är svårt att konkretisera mål som rör skriftlig produktion i en lärandematris, eftersom det begränsade utrymmet gör att språket måste komprimeras, vilket i sin tur ökar abstraktionsgraden. En annan slutsats är att innehållet i lärandematriserna förutsätter att eleverna har en hög metaspråklig kompetens, eftersom kameleonter, zebror och grammatiska metaforer förekom ofta. Av lärarnas enkätsvar framgick att de var medvetna om matrisens begränsningar. Utöver det upplevde flera lärare att det inte fanns ett behov av att skapa egna lärandematriser då skolverkets formuleringar ansågs vara tillräckliga.

I tidigare forskning om elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena har flertalet forskare belyst en problematik kring det minskande intresset för naturvetenskap. Mitt mål med denna undersökning är att belysa problemområden och synliggöra vad läraren kan göra för att fånga elevernas intresse för de naturvetenskapliga ämnena i skolan. Skälen är bland annat att flertalet forskare (Se exempelvis Adolfsson, 2011; Anderhag, 2014; Lindahl, 2003) menar att intresse för ett ämne är avgörande för elevernas prestation i ämnet. De naturvetenskapliga ämnena finns omkring oss i vår vardag ofta utan att vi lägger märke till dem. Det är många yrken som grundar sig på naturvetenskaplig kunskap, yrken som är nödvändiga för människans överlevnad. Att intresset sjunker kan således ha förödande konsekvenser då eleverna och deras kunskaper är av stor vikt för nästkommande generationer. Frågeställningarna för arbetet är följande: Hur beskriver elever intresset för de naturvetenskapliga ämnena? samt Vad anser eleverna påverkar intresset för de naturvetenskapliga ämnena i skolan? Jag har genomfört en kvalitativ undersökning då mitt fokus låg på årskurs sex elevers uppfattningar och tolkningar. Den fenomenografiska ansatsen användes i framtagandet av analysen som en metod för att kategorisera elevernas olika åsikter ur ett kvalitativt perspektiv. De fyra kategorierna som uttrycker intresse är: intresse för skolan, minskat intresse och ökat intresse samt arbetssätt. Det pragmatiska synsättet användes för att tolka resultatet och sätta in det i ett sammanhang ur ett längre perspektiv. Tidigare studier rörande framgångsfaktorer inom naturvetenskaplig undervisning visar att lärarens utbildningsnivå samt val av arbetssätt är det som har störst påverkan på eleverna och därmed också för att skapa ett intresse för ämnet. Forskningen visar också att intresset för naturvetenskap sjunker i de högre årskurserna (Oscarsson, 2011). Den slutsats som jag kommit fram till är att det inte är de naturvetenskapliga ämnena i sig som har störst påverkan på elevernas intresse, utan hur läraren väljer att utforma undervisningen. Dessutom spelar det stor roll hur mycket eleverna får vara delaktiga i undervisningens innehåll och utformning.

Mathematics textbooks are by far the most commonly used didactic tool in classroom teaching. Currently, there is very limited research into how teacher guides, accompanying these textbooks, support the teacher’s work in the classroom. The purpose of the study was to examine to what extent teacher guides support and guide teacher in teaching mathematics. Question raised by the study was – how are variation and concretization addressed in the teacher guides? Variation theory directs focus to critical aspects of the object of learning and can be used as basis to evaluate teacher guides. Concepts like variation and concretization have been useful tools when analysing the teacher guides. To support the study’s phenomenographical approach, a coding system was developed and used as a tool in analysis. Developing the coding system was critical in order to compare the four teacher guides, as well as for the reliability and validity of the study. Data were collected from four, first grade teacher guides in mathematics. An analysis covering an overall perspective has been performed. Several specific topics have also been analysed in a more inductive approach. The results indicate that teacher guides, anchored in the Swedish curricula in mathematics, do not support teachers in how to move from concrete learning to abstract learning. Critical details are being omitted which might affect the goal of abstract thinking.

The aim of this study is to compare two Swedish and two Maltese textbook series in mathematics in the Swedish grade 4 from a mathematical didactic perspective, focusing on how fractions is presented, such as for instance as a number, part of a whole, part of a number, division as a metaphor or a scale, and visualized. The study is based on a comparative approach in which the teaching materials analysed represents their respective countries and schools. Four questions are addressed in this study. These are: 1. What share of the problems in the analysed books covers fractions? 2. How is the subject of fractions presented in the analysed books from Sweden and Malta respectively, for instance as a number, part of a whole, part of a number, with division as metaphor or as a scale? And which is the most common? 3. How is the subject of fractions visualized and how many times does this occur in the analysed pages? 4. What similarities and differences is there regarding the presentation and visualization of the field of fractions between the textbooks analysed from Sweden and Malta? The chosen textbooks from Sweden are Koll på matematik 4A and B and Matte Eldorado 4A and B. The ones from Malta are the textbook serie Abacus for Malta Number 6, Textbook 1 and 2 and the textbook series Busy Ant Maths 6A, B and C. The theoretical framework consists of Karlsson and Kilborn`s definition of the theory ‘konkretisering’, visualizing, and the different way fractions can be presented in. The results show that the analyzed books from Sweden mainly present fractions with division as a metaphor and the visualizing was mainly through everyday connection and through both the inductive and deductive method. The textbook from Malta mainly presents fractions as a number and the visualizing was in wording through the deductive method.

Uppsatsens huvudsakliga syfte är att inventera och beskriva metaforer i ett algebrakapitel i matematikboken Matte Direkt år 9. Metaforerna i texten har excerperats, kategoriserats och slutligen delats in i ordklasser. Det förekommer i genomsnitt sex metaforer per sida i kapitlet och de är uteslutande inaktiva. Några av dessa kan dessutom räknas till de två begreppsliga metaforerna matematiska funktioner är maskiner och kunskap är verktyg. De inaktiva metaforerna representeras främst av verb (59 procent) och substantiv (31 procent), som är öppna ordklasser, innehållsord och bär fram metaforer. Metaforerna fungerar, tillsammans med andra faktorer, konkretiserande på matematikämnet, vilket främjar elevers förståelse. I det analyserade materialet är metaforernas funktion främst pedagogisk genom deras konkretisering av ett abstrakt område inom matematiken.