I denna studie undersöker vi fem andraspråkslevers syn på skolmatematiken med hjälp av semistrukturerade intervju. Vi undersöker vad de har för uppfattningar om matematiken, om matematikundervisningen, om sig själva som elever och som användare av matematiken och om hur matematikinlärning går till. Vi valde att göra detta arbete eftersom en stor andel elever med utländsk bakgrund inte uppnådde målen i matematik ämnesprov 2007 och 2008. Vi ville ta reda på vad detta kunde bero på. Resultaten visade bl.a. att matematik ses som ett prestigeämne och att det kan ha stor betydelse för elevers intellektuella självförståelse och självkänsla.

Syftet med vårt examensarbete är att få en liten uppfattning om vad det är för språk lärare använder i sin undervisning och hur de kommunicerar. Problemet vi undersöker är hur eleverna får den kunskap de behöver matematiskt och språkligt. I vår undersökning har vi använt oss av ett sociokulturellt perspektiv där vi tittar på artefakter, kontext och mediering. Vi koncentrerar oss på språket som används under lektionerna och hur lärarna går till väga för att nå ut till eleverna. En kvalitativ metod fungerade bäst för vår undersökning och vi har utgått från att observera två lärare på fyra lektionstillfällen var, med ljudinspelning och anteckningar. Resultatet vi har fått av vår undersökning visar att det används betydligt mer vardagligt än matematiskt språk trots att Både lärare och elever befinner sig i en matematisk kontext. Lärarna kommunicerar med en blandning av både det informella och formella språket och med hjälp av artefakter. Vår slutsats är att elever kan uppfatta de matematiska begreppen som besvärliga att förstå och hantera eftersom lärarna förenklar språket och använder många gånger flera ord för samma begrepp.

Intresset för denna undersökning väcktes i vår lärarutbildning, där vi har fått inblick om hur det i allmänhet ser ut inom skolvärlden och i synnerhet inom matematikämnets abstrakthet. Utifrån detta vill vi undersöka fyra lärares syn på vardagsanknuten matematikundervisning och vilka begrepp dessa lärare använder sig av för att beskriva sina tankar om vardagsmatematik. För att besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer som behandlar deras syn på vardagsmatematik kontra skolmatematik. Resultaten visar att lärarna i vår undersökning har en positiv inställning till vardagsanknuten matematikundervisning och hade velat arbeta mer med det om möjligheten hade funnits. Begrepp som relevans, skolmatematik samt vardagsmatematik definieras inte på samma sätt av dessa lärare, vilket därmed resulterar i olika syn på vardagsanknuten matematikundervisning.

Detta arbete handlar om förekomsten av verklighetsbaserade matematikuppgifter i matematikläroböcker. För att få underlag till undersökningen har vi granskat fyra svenska läroböcker i matematik, samtliga avsedda för årskurs sju. Undersökningen är fokuserad på textuppgifter, som vi valt att granska genom textanalys. I samtliga läroböcker fann vi att textuppgifterna var underrepresenterade. Av textuppgifterna var det en stor andel som baserades på verkliga händelser. Dock var det vanligt att uppgifternas händelser inte kunde kopplas till elevens egen vardagskontext.

Syfte med vårt examensarbete är att studera elevernas prestationer inom division för att se om det finns några samband mellan elevernas talradsfärdigheter och de benämnda uppgifternas kontext som kan ha betydelse för elevernas prestationer inom divisionen. För att besvara våra frågeställningar och även nå vårt syfte valde vi att använda oss av elevprover och ett muntligt prov som datainsamlingsmetoder. Vi kan endast påvisa tendenser då vår studie är relativt liten och därför inte går att generalisera. Resultaten visar dock tendenser till att goda talradsfärdigheter är till fördel i mötet med division och att en kontext kan stötta de elever som inte har samma goda talradsfärdigheter till att ändå nå framgångar inom divisionen.

Denna studie handlar om skillnader i vägledning mellan olika länder, närmare bestämt uppfattningen om vad vägledning innebär och vad en vägledare arbetar med. Intresset för ämnet har uppstått när vi författare har varit i kontakt med personer som kommer från andra länder än Sverige, som uttryckt en okunskap om vår utbildning och vägledarprofessionen. Utifrån egna erfarenheter samt tidigare forskning inom ämnet har vi förstått att definitionen av vägledning och vägledare skiljer sig åt mellan olika länder och kontexter och att både vägledning och rådgivning förekommer som benämning av yrket. Det blir därför intressant att undersöka hur tidigare erfarenheter av vägledning kan påverka förväntningarna på kommande vägledning. Syftet med studien är att undersöka hur individers tidigare erfarenheter av vägledning kan påverka förväntningarna på vägledningssamtalet i ett nytt land samt vilka utmaningar dessa förväntningar kan skapa i vägledningssammanhang. För detta har lämpliga frågeställningar formulerats. Studien har genomförts genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med individer som tagit del av vägledning både i Sverige och utomlands, samt vägledare som arbetar med dessa individer. De teoretiska begrepp som används för att analysera resultatet är främst Systems Theory Framework av Patton & McMahon. Även Bourdieus begrepp: habitus samt ekonomiskt-, socialt-, och kulturellt kapital används i studiens analys. Resultatet av studien visar hur förväntningarna på vägledning främst handlar om information och rådgivning. De förväntningar som finns på samtalen grundar sig enligt de sökande främst i okunskap om system som finns i ett nytt land medan vägledarna även identifierar influenser som grundar sig i ekonomi och familj. Resultatet visar även att framför allt sökande som befinner sig i ett nytt land definierar begreppet vägledning snarare som rådgivning.

ABSTRACT Johan Wirzén We Can´t Always Be at Sixes and Sevens! – a Study of Teachers Experiences of Systematic quality work Pages: 40 This study examines teachers´ experiences of Systematic quality work in an educational context. The methodological framework is phenomenography. The empirical material has been collected through the qualitative interview and the method used to process the data has been the phenomenographic method, inspired of the qualitative content analysis method. 12 teachers from various schools have been interviewed. The analysis shows qualitative different categories in the descriptions of Systematic quality work : tool for implementation, tool for planning in improvement purposes, tool for control, tool for indirect control, tool for increase knowledge. The result shows that teachers experience of Systematic quality work substantially is connected to a way of steering the school. The categories of experiences can be parts of the larger themes, Efficiency directed and School developed oriented in terms of steering school development. Sökord: phenomenography, quality in educational context, qualitative interview, steering in educational context, systematic quality work, tools in educational context,

Annotation: The diploma thesis analyzes level of quality of gallery educating systems in educational institutions. It focuses on city of Kutná Hora and Gallery of the Central Bohemia Region. In its theoretical part it focuses on characterization of gallery educating systém and shows that musems and galleries can offer educative activities of great value. It describes its origins and tradition in the Czech Republic. It describes its methods and goals, characters of educators, their role in educating programs. It focuses on how it works as part of curricular documents and describes how space can affect quality of educational process. The second part introduces Gallery of the Central Bohemia Region Kutná Hora and its center for education LC GASK, its goals and visions of. It describes what activities LC GASK offers and not only for schools. The third part describes experience from three points of view. The first point of view is of child participating in the educational programs, the child was actually the author of the diploma thesis. The second is a teacher who tries to offer educational programs to students and it also shows difficulties which exist in this process and trying to deal with these difficulties. The last one is new and unexperienced gallery educator. The last chapter completes all hypothesis...

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur den språkliga dräkten i matematiska textuppgifter inverkar på elevernas förmåga att lösa uppgiften. Fokus i undersökningen har lagts på elever i matematiksvårigheter.   Utifrån teorier om olika svårigheter som språkets utformning kan ge inom matematik och svenska, fokuserades i den följande undersökningen på kategorierna signalord, kontextualisering och förstärkning av bild. Sex uppgifter valdes ut från läromedel för att omformuleras i ytterligare två varianter vardera. Undersökningen inleddes som en kvantitativ undersökning i årskurs fyra där eleverna fick lösa sex uppgifter. Utifrån resultatet valdes elever ut för kvalitativa intervjuer om textformuleringar. De intervjuade eleverna ingick i den definierade målgruppen.   Resultatet visar att eleverna har lättare att hitta svar när det finns ett signalord i uppgiften. De reagerar olika inför lösandet av en textuppgift, en del känner tilltro medan andra konstaterar att uppgiften inte går att lösa. Elever i matematiksvårigheter undviker att skriva uträkningar och enheter i svaren. / The purpose of this study was to examine how the linguistic costume in mathematical tasks affects students' ability to solve the task. The focus of the investigation was on students with mathematics difficulties.   Based on the theories of various difficulties in language design and how it can effect in Mathematics and Swedish, the investigation was focused on the categories signal words, contextualization and the strengthening of the illustration. Six tasks were selected from textbooks to be reformulated in two variants each. The investigation began as a quantitative survey in year four, where students were to solve six tasks. Based on the results pupils were selected for interviews about mathematical texts. The interviewed pupils belonged to the defined group.   The results show that the pupils easier can find answers when there is a signal word in the task. They react in different ways when they have to solve a task in mathematic. Some pupils have enough confidence to think they can solve it, while others feel that the task can not be solved. Students with mathematics difficulties avoid writing calculations and units of the answers.

Som en spindel i nätet leder inköpare i fast fashion-företag sitt team mot uppsatta mål. Då inköpare ständigt står inför att ta snabba beslut och hantera tuffa förhandlingar, är det en spännande och komplex ledarroll som vi har valt att studera närmare. Dock finns det motstridigheter om hur ledarrollen bör skildras. Det saknas dessutom forskning som belyser inköpares ledande roll, i synnerhet i fast fashion-företag. Syftet med studien är därför att tydliggöra hur inköpares ledarroll ser ut i fast fashion-företag och för att fylla det gap som finns i forskningen. Vi har därför valt att studera hur inköpare betraktar sin roll som ledare i fast fashion-företag. Eftersom forskning visar att den kontext som inköpare verkar i har påverkan på ledarrollen har vi även studerat detta närmare. För att uppnå syftet med studien valdes en kvalitativ ansats med en tvärsnittsdesign. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga inköpare från fyra svenska fast fashion-företag och skuggning av en inköpares arbete under tre arbetsdagar besvarades studiens frågeställningar. Empirin analyseras med stöd av Mintzbergs (1971) teori om tio olika ledarroller samt en fördjupning Mintzbergs (1971) teori med hjälp av senare forskning som stöd för att identifiera relevanta infallsvinklar. Resultatet från studien visar att inköpare inte intar en specifik ledarroll, utan intar flera som roller som de ständigt skiftar mellan. Den komplexa och dynamiska kontext som inköpare verkar i har stor påverkan på ledarrollerna, vilket är helt avgörande för vilka roller som blir dominerande. De mest framträdande ledarrollerna i studien, oberoende av kontextuella påverkansfaktorer, är kopplade till beslutsfattande. Detta eftersom beslut är den mest centrala delen av inköpsarbetet.