Studiens syfte var att undersöka lärares erfarenheter av den egna undervisningsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av lärarens arbete och det är här de formar idén med sin undervisning genom sina didaktiska val. Det bedömdes även vara ett relativt eftersatt område inom forskningen, speciellt i svenskt sammanhang, vilket gjorde det viktigt att utforska vidare. Vi fann att fokus i svensk pedagogisk forskning de senaste åren har legat mer på elevers eget planerande än hur läraren skapar planering. Eftersom samhället ständigt förändras och därigenom även förutsättningarna i skolan för undervisningen behövs aktuella studier. Genom semistrukturerade intervjuer med sju SO-lärare från två olika skolor söktes svar på hur dessa skapade sin undervisningsplanering, vilka påverkansfaktorer de upplevde samt hur de legitimerade sitt sätt att agera då de gjorde sina val. Den tidigare forskningen som berörde lärares undervisningsplanering visade att planeringstänkandet var komplext och mångfasetterat, beroende av olika typer av kontexter. I det teoretiska perspektivet i studien presenterades olika didaktiska teorimodeller med syfte att hjälpa läraren att ta beslut i valsituationer. Fokus för dessa var stoff, målformulering och reflektion över den egna praktiken. Metoden som tillämpades i studien hade en kvalitativ ansats och karaktäriserades som multipel fallstudie. Denna metod valdes för att få en fyllig redogörelse av lärarnas undervisningsplanering samt tillgång till subjektiva faktorer (tankar, känslor och önskningar) och en bredd av information. Resultatet visade att dessa lärare inte använde sig av några specifika modeller för att skapa sin undervisningsplanering. Anledningar till detta var den vikt lärarna lade vid flexibilitet i planeringen då en stor påverkansfaktor utgjordes av eleverna och deras socioekonomiska och kulturella miljö. Även lärarnas bedömning av elevers mognad och dess samband med ålder spelade stor roll för utformningen av planeringen. Lärarna påverkades även av en slags inre styrning då de resonemang de förde kring undervisningsplanering var färgade av deras egna värderingar och personliga erfarenheter. En övergripande slutsats utifrån undersökningen var att lärarens egen personliga kontext utgjorde en stor påverkansfaktor i konstruktionen av undervisningsplaneringen.

The purpose of this study is to investigate whether Karlstad City Fiber Network visual elements in the form of a pair of speech bubbles fit into the organization's holistic external communication and branding. The study examines whether Karlstad City Fiber Network image of the organization and the speech bubbles match the stakeholders view and how the visual elements are perceived and recognized by stakeholders. The theory associated with the study is theories of corporate visual identity, image, identity and branding and visual communication. These three elements are important to be aware of when a generation of an effective external communications. Qualitative interviews with employees at Karlstad City Fiber Network and Karlstad municipality has undertaken to give an idea of ​​what the organization wants to achieve and what their opinions are. Karlstad City Fiber Network wants stakeholders to perceive the brand building marketing records as playful, with a twinkle in his eye and inviting to dialogue while the direct information shall be straight and free of jargon. The organization wishes that stakeholders see them as a safe choice as well as local and accessible for inhabitants of Karlstad. Karlstad City Fiber Network sees it as a great advantage to be taken of Karlstad Municipality, which also welcomes the urban network is municipal. Through focus group interviews with Karlstad City Fiber Network stakeholders, the inhabitants of Karlstad, it has emerged that the speech bubbles is not recognized, but it is only when the speech bubbles is put into a context, such as newspaper or newsletter that it can be linked to anything that advocates the municipality of Karlstad and dialogue. It is concluded that corporate visual identity is the link between the visual and the context of an organization's marketing. Stakeholders see Karlstad City Fiber Network as a credible organization that is simple yet eye-catching newsletters, but believe that their marketing is somewhat vague and confusing. / Studiens syfte är att undersöka huruvida Karlstads Stadsnäts visuella element i form av ett par pratbubblor passar in i organisationens helhetliga externa kommunikation och varumärke. Studien undersöker om Karlstads Stadsnäts bild av organisationen och pratbubblorna stämmer överens med intressenternas bild samt hur de visuella elementen upplevs och känns igen av intressenterna. Teorin som är kopplad till studien är teorier inom corporate visual identity, image, identitet och varumärke samt visuell kommunikation. Dessa tre delar är viktiga att vara medveten om vid ett framställande av en effektiv extern kommunikation. Kvalitativa samtalsintervjuer med medarbetare på Karlstads Stadsnät samt Karlstads kommun har genomförts för att ge en uppfattning om vad organisationerna vill uppnå och vilka deras åsikter är. Karlstads Stadsnät vill att intressenterna ska uppfatta den varumärkesbyggande marknadsföringen som skämtsam, med glimten i ögat och inbjudande till dialog samtidigt som den direkta informationen skall vara rak och utan facktermer. Organisationen önskar att intressenterna skall se dem som ett säkert val samt lokalt och lättillgängligt för Karlstadsborna. Karlstads Stadsnät ser det som en stor fördel att vara ägt av Karlstads kommun, vilka också ser positivt på att Stadsnätet är kommunalt. Genom fokusgruppintervjuer med Karlstads Stadsnäts intressenter, det vill säga Karlstadsbor, har det kommit fram att själva pratbubblan inte känns igen utan att det är först när pratbubblan sätts i en kontext, till exempel tidningsannons eller informationsbrev som den kan kopplas till något som förespråkar Karlstads kommun och dialog. Slutsatsen är att corporate visual identity är länken mellan det visuella och kontexten hos en organisations marknadsföring. Intressenterna ser Karlstads Stadsnät som en trovärdig organisation som har enkla men ändå iögonfallande informationsbrev, men anser att deras marknadsföring är något otydlig och förvirrande.

Bakgrund: Virtuellt arbete blir allt vanligare därför att tid och pengar kan sparas och arbetskollegor behöver inte finnas på samma plats för att samarbeta. Forskningen har dock inte hållit takten med utbredningen av virtuellt arbete, och forskning på team i praktiken efterfrågas. Syfte: Studiens syfte är att undersöka konceptet virtualitet i praktiken, och hur virtualitet upplevs av medlemmar i team som arbetar virtuellt. Fokus ligger specifikt på geografisk spridning. Genomförande: Genom en litteraturstudie gjordes en sammanställning av olika dimensioner av virtualitet och hur graden av dessa kan bestämmas. Genom en kvalitativ studie av fem team som arbetar virtuellt fångades åsikter och upplevelser angående virtualitet. Resultat: Litteraturstudien visar att forskningen har börjat behandla virtualitet som ett attribut i alla team. Trots det är geografisk spridning den vanligaste dimensionen för att definiera virtualitet. Intervjustudien visade att geografisk spridning inte är ett tillräckligt mått för att undersöka virtualitet, men den kan ge indikation om den virtuella frivilligheten och vilka utmaningar teamet kan möta.  Slutsats: Geografisk spridning är inte nödvändig för att definiera virtualitet. Däremot kan den ha betydelse för hur utmaningarna med virtualitet hanteras, vilket beror på teamets kontext. Därför kan det vara mer betydelsefullt att studera teamets kontext än teamets grad av virtualitet.

Demens är en vanlig diagnos hos äldre personer i Sverige. Syftet med denna studie var att undersöka hur och varför omsorgspersonal på en gruppbostad för personer med demens använder sig av klargörande kommunikation i det dagliga omsorgsarbetet. Studien har en etnografisk ansats, och datainsamlingsmetoden är deltagande observation. Deltagande observation möjliggjorde att fånga omsorgspersonalens agerande under det dagliga omsorgsarbetet för personer med demens. Studiens resultat visar att omsorgspersonalen använder klargörande kommunikation i olika syften. Syftena var att undvika oönskat beteende hos de boende, uppmana till önskvärd aktivitet hos de boende samt för att hjälpa boende som ger uttryck för desorientering. Omsorgspersonalen agerar klargörande genom att hänvisa till situationens kontext och till de aktiviteter som är lämpliga i stunden. Omsorgspersonalen agerar även klargörande genom att ge de boende tydliga instruktioner och information utifrån omsorgspersonalens kontext när de boende ger uttryck för desorientering. Kunskaper från studien för tillämpning i praktisk omsorg inom gruppboende för äldre är att sätta ord på omsorgspersonalens klargörande omsorgshandlingar samt kunskaper om vilka dessa handlingar är. / Dementia is a common diagnosis among elderly people in Sweden. The aim of this study was to examine how and why caregivers at a nursing home for people with dementia use clarifying communication in the daily care. This study has an ethnographic approach, and the data have been gathered by use of participant observation as a method enabled us to capture the caregiver’s actions during daily care for the people with dementia. The results show that the caregivers used clarifying communication in different purposes. The purpose was to stop the persons with dementia from unwanted behaviour, to encourage the persons with dementia to desirable activities and to help the persons with dementia when they express disorientation. The caregivers acted clarifying by referring to the context of the situation and by referring to appropriate activities. The caregivers also acted clarifying by giving the persons with dementia clear instructions and clear information by the caregiver’s point of view when the people with dementia expressed disorientation. Knowledge from this study for implication in care in nursing homes for elderly people is to name the caregivers clarifying actions and knowledge about witch these clarifying actions are.

Naturally occurring dialogue is by far the most frequent manifestation of human speech and therefore has a legitimate claim to being regarded as a prime object of study in the sciences of language. Looking at the factors which determine the structure of natural dialogue, one cannot escape the conclusion that not only what is being said but also what is being inferred from what is said contributes towards determining the sequence and content of moves as well as the choice of grammatical features which are crucial for dialogue cohesion and for the interpretation of utterances in dialogue: `Constellations of surface features of message form are the means by which speakers signal and listeners interpret what the activity is, how semantic content is to be understood and how each sentence relates to what precedes follows.`

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur köp av sexuella tjänster konstrueras, dels i tingsrättsdomar och dels på internetforumet Flashback. Vidare vill vi undersöka om det finns likheter och skillnader mellan dessa två språkliga arenor. För att uppnå studiens syfte utgår vi ifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och knyter an till teorier gällande hegemonisk maskulinitet och diskursteori. Vidare har vi tagit del av tidigare forskning som berör köp av sexuella tjänster med olika infallsvinklar för att bearbeta vårt material. I studien har kritisk diskursanalys används för att analysera sju tingsrättsdomar och en tråd från internetforumet Flashback. Vi kan se att köp av sexuella tjänster i tingsrättsdomar konstrueras som något olagligt med en koppling till stigmatisering. Vidare kan vi se en konstruktion av att mannen som är åtalad framställs som mindre trovärdig i förhållande till polis och rättsväsende som här anses vara sanningsbärare. På Flashback konstrueras köp av sexuella tjänster som något legitimt och vi kan där se en tydlig social ram med accepterade förhållningssätt som användarna förhåller sig till. I dessa två språkliga kontexter används ett marknadsspråk som konstruerar köp av sexuella tjänster som en strikt affärsmässig relation mellan köpare och säljare. Kvinnan som säljer sexuella tjänster konstrueras här som en produkt och genom detta bibehålls patriarkala strukturer.

Background and Problem: Human Resources are considered one of the most important assets when competing with other companies. There are a lot of studies made in general on the subject while studies considering a specific context are missing. To consider the context when adapting a HR-strategy is interesting as the structure of the organization and the environment affects both the organization and the individuals within it. To study how the controversial context affects an organization is particularly interesting as the context is subject for discussion in the society. Aim: The study's purpose is to investigate how Human Resources are handled in a controversial business and to identify success factors when adapting the strategy to the controversial context. Methodology: The study started out by collecting theories connected to the subject with Fombrun, Devanna & Tichys HR-cycle. Interview questions where made based on the theories and answered by three of the case company's employees, whom all are well familiar with the case company's HR-strategy. Conclusion: We have come to the conclusion that there are no remarkable differences when handling Human Resources in a controversial context then in earlier published theories. However the importance of an adjusted HR-strategy to best be able to handle the employees are proven. Some areas must be considered more important when adjusting the HR-strategy to the context. In these situation areas resulting in long-term relationships between the employee and the organization seems to be high valued.Key words: Human Resource, controversial context, gambling company and long-term relationships. / Bakgrund och Problem: Mänskliga resurser anses vara en av de viktigaste tillgångarna som leder till företagets konkurrensfördelar. Många studier har genomförts, främst i generella sammanhang. Men det saknas studier som tar hänsyn till en specifik kontext. Att ta hänsyn till hur en specifik kontext påverkar HR-arbetet är intressant eftersom att organisationens egen uppbyggnad samt omgivningen påverkar såväl organisationen som individerna vilka arbetar i den. Att undersöka hur den kontroversiella kontexten påverkar organisationen är extra intressant då den bidrar till diskussion i dagens samhälle. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur HR-arbetet fungerar i en kontroversiell verksamhet samt att identifiera framgångsfaktorer med utgångspunkt i anpassning till kontexten. Metod: Studien började med insamlande av teorier kopplade till ämnet med utgångspunkt i Fombrun, Devanna & Tichys HR-cykel. Med utgångspunkt i HR-cykeln formades intervjufrågor som sedan ställdes till tre av fallföretagets anställda. Dessa tre är välbekanta med organisationen HR-arbete. Slutsats: Genom studien har vi kommit fram till att det inte finns några markanta skillnader mellan hur HR-arbetet fungerar i en kontroversiell kontext och tidigare publicerade teorier. Däremot bevisas vikten av att anpassa sina HR-strategier för att på bästa sätt hantera sin personal. Från detta kan vi se att vissa områden anses viktigare än andra vid anpassning till kontexten. I denna situation verkar de områden vilka resulterar i långvariga relationer mellan organisationen och medarbetarna vara högt värderade.Nyckelord: Human Resources, kontroversiell kontext, spelföretag och långsiktiga relationer.

Undersökningens syfte har varit att kartlägga vilka strategier paren i de utvalda familjerna använder för att arbeta med sina relationer. Vi riktar uppmärksamheten mot den sociala responsivitetens och kommunikationens betydelse för arbetet med relationerna och hur detta påverkas av den sociala kontexten. De frågeställningar som aktualiseras med uppsatsen gäller hur paren i de utvalda barnfamiljerna försöker utveckla strategier för att bevara och utveckla sina relationer över tid. Därvid belyses även mer specifika frågor; vilken påverkan har den sociala kontexten på parens relationer och vilken betydelse har parens kommunikations mönster för utformningen av deras relationer, samt i vilken omfattning är paren öppna för hjälp utifrån av familjerådgivare när det gäller att bevara relationerna. Uppsatsens centrala frågeställning: Hur ser strategier ut i en parrelation? Undersökningen bygger på tio kvalitativa intervjuer som vi sedan utifrån ett hermeneutiskt perspektiv analyserat och kopplat till relevant litteratur. Samtliga par i vår undersökning har utvecklat strategier för att bevara och fördjupa sina relationer över tid. Strategiernas karaktär varierar hos de olika paren. Kommunikation som strategi utkristalliserades hos alla par. Den sociala kontextens betydelse påverkade paren, såsom den socioekonomiska aspekten genom att begränsa eller möjliggöra. Samtliga par var öppna för hjälp utifrån Familjerådgivning när det gäller att bevara relationerna. / The study's objective was to identify strategies pairs in the selected families use to work with their relationships. We direct attention to the social responsitivity and the importance of communication work on relationships and how this is affected by the social context. The issues raised by the essay is how the pairs in the selected families with children trying to develop strategies to preserve and develop their relationship over time. In doing so, highlights even more specific questions: what impact has the social context of couples relationships and importance of couple’s communication patterns, and to what extent are the pairs open to outside help from family counselors when it comes to maintaining relationships. Essay central question: What strategies look like in a partner relationship? The survey was based on ten qualitative interviews we then calculated from a hermeneutic perspective, analyzed and linked to relevant literature. All the couples in our study have developed strategies to maintain and deepen their relationships over time. The strategy nature varies among the different pairs. Communication as a strategy emerged for all couples. The social context influenced significance pairs, such as the socio-economic aspect by restricting or permit. All couples were open to outside help from family counselling when it comes to maintaining relationships.

Föreliggande rapport har två huvudsakliga delar. I den första beskrivs och diskuteras olika definitioner av begreppet Rum. I tillägg till rummet, vars beskrivning styrs av en fysisk avgränsning i en byggnad eller en volym, talas det här också om RUMMET som en sökt förklaring av den utsträckning i rummet som vi med längden på våra sinnens känselspröt tänks nå. Definieringen av Rumsbegreppet och diskussioner kring dessa, skapar sedan den kontext inom vilken nästa del av rapporten tar plats, nämligen formgivningen av en möbel. Fyra olika steg i brukandet av en möbel är det verktyg som beskriver förflyttningen av en möbel från ickebruk till bruk och därmed också från rum till RUM. / This text, that is the report of a master thesis, has two main parts. In the first part different definitions of the concept of Room or space are being described and discussed. In addition to the regular notions of space, that deals with building limitations or volymes, a searched explanation for our extension in space through the length of our tentacles of sense are being investigated. This first part of the text are then creating a context in which the second part of the thesis are taking place, that is the designing of a furniture. Four different steps in the using of a furniture are the tool that describes the transportation of a furniture from not being used to being used and from one kind of space to another.

Uppsatsen är en innehållsanalytisk studie av kvällstidningarna Expressen och Aftonbladet under augusti- september 2009. Syftet är att undersöka hur s.k. ”invandrartäta områden”/förorter framställs i kvällstidningarna under nämnda period samt att ge exempel på hur detta kan analyseras ur ett sociologiskt perspektiv. Urvalet av artiklar tillåter sig avgränsas genom att se till vad som skrivs om de förortsområden som under aktuell period tillåtit sig förknippas med ”problem”. Frågeställningarna vill således belysa vad som under aktuell period skrivs om dessa områden: hur kan dessa kan budskap tolkas, och hur kan de tolkas med sociologiska teorier? ”Invandrartäta områden” har länge varit föremål för negativ stereotypisering bl.a. i media. Varför uppsatsen använder sig av teorier som kan förklara hur mediediskursen kan vara möjlig, och i vilket Elias teori om figurationer bildar en yttre ram. Analysen av resultatet uppvisar att flertalet artiklar ger utrymme åt reproduktion av ”moralisk differentiering” och ”illusorisk korrelation”, och med detta en förstärkning av ”common sense” uppfattningar hos läsaren. En uppfattning där förorten och dess invånare alltjämt tillskrivs rollen som de ”Andra”. Emellertid är inte endast sådana artiklar häri förekomna. En rimlig hypotes är dock att; hur artiklarna påverkar läsaren är avhängigt dennes befintliga attityd, samt hur artiklarna är utformade, och där det ges mer eller mindre utrymme för attitydförändringar.