Begreppet likhet har en central roll inom kognitionsvetenskapen och är betydelsefullt för beskrivningar av flertalet kognitiva processer. I denna rapport behandlas kontexters påverkan på utfallen av likhetsjämförelser. Det har tidigare visats att hänsyn till relationslikheter i likhetsjämförelser har ett samband med tillämpandet av den kognitiva process som på engelska kallas för structural alignment. Det har dessutom visats att den utsträckning i vilken structural alignment tillämpas beror av kontextfaktorer såsom hur de objekt som jämförs presenteras. Sambandet mellan kontext och hänsyn till relationslikheter vid likhetsjämförelser behandlas i denna rapport. För att ta reda på om objekts tillhörighet till samma respektive olika scener, d.v.s. omgivningar, påverkar hänsynstagandet till relationslikheter i likhetsjämförelser utförs ett experiment i vilket likhet mellan par av bilder jämförs. Det går dock inte att härleda ur experimentets resultat huruvida den marginella skillnaden i hänsynstagande till relationslikheter mellan experimentets två grupper av försökspersoner är en effekt av scenkontexterna eller ej.

No description available.

The purpose of this Master’s thesis is to study howuniversity librarians in a South African context relate to theconcept of information literacy. We investigated differencesand similarities in approaches to user education andinformation literacy. We have based our study on thefollowing research questions: What are the prerequisites foruser education at the University of the Western Cape? Howdo these prerequisites influence librarians' approaches toinformation literacy and user education at the University ofthe Western Cape? We have used a sociocultural theoreticalperspective and Hofstede's cultural dimensions in orderto pay particular attention to the cultural and social contextof user education. Six semi-structured qualitative interviewswithin the context of a two-week field study were carriedout with nine librarians.In the analysis several factors emerged which in interactioninfluenced user education: the students' qualifications, thelibrarians’ collaboration with teachers and the librarians’approach to information literacy and user education. Theresult shows that although the librarians at the University ofthe Western Cape are aware of different theoreticalperspectives on information literacy the social context inparticular influences their focus in user education. Ourconclusion is that information literacy must be understood inthe light of social and cultural practices, while at the sametime keeping pace with the effects of increasingglobalization and internationalization in higher education. / Program: Bibliotekarie

Abstract
  Title:Systembolaget och unga - En studie om hur Systembolagets reklamfilmers budskap tas emot  Authors: Frida Johnsson, Evelina Josefsson, Minda Landgren  Aim: The aim with this essay is to analyze how the target audience 18-19-year olds, and consumers of Systembolaget, the target audience of 20- 25-year olds, are affected by two specific commercials named “Systrar” and “Bröder” and furthermore examine whether the commercials have a deterrent effect on the audience or not. The questions the essay answers are “How do 18-19-year olds perceive that they are affected by the campaign films?” and “How do 20-25-year olds perceive that they are affected by the campaign films?”. This essay uses the methods qualitative analysis and focus group interviewand is based on the theoryEncoding/Decoding. In conclusion Systembolaget uses emotions to convey their message. To the audiences the commercials are not as deterrent as one might first imagine.   Number of pages: 56 Course: Media and Communication studies C Department: Department of Informatics and Media University: Uppsala University Period: Autumn 2018 Tutor: Per Gunnar Holmlöv Keywords: Ungdomar, Systembolaget, Alkohol, Reklamfilm, Encoding/Decoding, Teman, Koder, Kontext

Instagram stories är en plattform som sedan lanseringen år 2016 blivit ett populärt marknadsföringsverktyg för företag, utifrån att plattformen anses öppna upp för möjligheter att kunna nyttja kundengagemang. Kundengagemang menas vidare vara användbart i skapandeprocesser, där tjänsteinnovationer på senare tid blivit allt mer omdiskuterat. Detta då värde för både företag och kund kan skapas genom att kunden görs delaktig i skapandeprocessen av nya tjänsteerbjudanden. Hur kundengagemang kan uppnås och vidare nyttjas menas dock vara kontextspecifikt: beroende på sammanhang, vilket är ett begränsat forskningsområde. Studien syftar därmed till att bidra med en större förståelse kring hur företag genom kundengagemang kan uppnå tjänsteinnovationer i en specifik kontext. Detta genom att undersöka hur studiens tre deltagande företag arbetar med samt hanterar kundengagemang för att uppnå tjänsteinnovationer i Instagram stories. Studien är av kvalitativ karaktär och består av två tillvägagångssätt: en innehållsanalys av företagens publicerade kommunikationsinnehåll på Instagram stories samt semistrukturerade intervjuer med företagen. Resultatet har visat att Instagram stories som kontext leder till olika grad av kundengagemang samt tjänsteinnovationer utifrån olika typ av interaktion. Framförallt har företagens interna strukturer samt förmågor i form av rutiner, kompetenser och processer setts vara avgörande för företagens möjlighet att omvandla kunders engagemang till gemensamt framtagna tjänsteinnovationer. Vidare ses hantering av, samt syftet med kundengagemanget, varumärksriktlinjer, samt andra möjligheter till interaktiva relationer med kunden vara avgörande för huruvida företagen i Instagram stories lyckas uppnå tjänsteinnovationer.

Zugl.: Erfurt, Univ., Diplomarbeit, 2004

<p>I denna jämförande studie analyseras det partistrategiska handlandet i Sverige och Österrike gällande regeringsbildande med en jämförande ansats. Analysen av strategierna har gjorts med hänsyn till den institutionella och politiskt kulturella kontexten. Studien visar att de institutionella arrangemangen mellan länderna liknat varandra men att den politiska kulturen och partisystemen skiljt sig åt vilket påverkat det partipolitiska agerandet.</p><p>En skillnad mellan länderna är att det i Österrike traditionellt bedrivits en koncensusinriktad och kompromissvillig politik medan det i Sverige präglats av konflikt mellan det socialistiska och borgerliga blocket. Vid det österrikiska valet 1999 infördes konflikt som en följd av det frihetliga antietablissemangspartiet FPÖ:s framgångar och det partistrategiska agerandet kom att ändras. Självbindningar och kompromisslöshet hade ersatt koncensus och samförstånd, och den traditionella ”stora koalitionen” mellan det socialdemokratiska och konservativa partiet ersattes med en regering bestående av det populistiska frihetliga partiet. Ett mönster som höll i sig vid det österrikiska valet 2002. Vad som varit nytt för dessa två val har varit att den socioekonomiska konfliktdimensionen fått större betydelse än tidigare och de politiska partierna har kommit att uppdelats i två block, ett röd-grönt till vänster och ett högerblock med de konservativa och de frihetliga. I Sverige har den socioekonomiska konfliktdimensionen varit den dominerande sedan 1930-talet. Den parlamentariska situationen var, efter 1998 års val, ny då den traditionella blockindelningen hade fått ett alternativ när en mittenbaserad regering diskuterades. Det visade sig dock att blockuppdelningens tradition, att inte ingå oheliga allianser mellan borgerliga och socialister, var stark. Socialdemokraterna bildade minoritetsregering med vänstern och miljöpartiet. Inför valet 2002 cementerades blockpolitiken ytterligare och samarbete över gränserna visade sig än mer otänkbara.</p><p>Framtiden får utvisa huruvida den österrikiska blockuppdelningen kommer att bestå eller om en återgång till den traditionella stora koalitionen kommer att göras vid kommande val. I Sverige finns en förutsättning för en mittenregering i framtiden, vilket vore ett nytt inslag i svensk politik, men detta kräver en ny syn på blockpolitiken.</p>

<p>Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lärande som möjliggörs hos två lärare i en mångkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie där jag under några veckors tid har observerat, haft både formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i två klasser. Den ena klassen går i årskurs 8 och läser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen går i åk 9 och läser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte är utvecklande för de högre nivåerna av tänkandet. Det visar sig bland annat i typen av uppgifter som eleverna arbetar med, den okritiska förmedlingen av omvärlden men också i en arbetsprocess som överlåts till eleverna själva. Eleverna riskerar att lära sig en okritisk bild av sin omvärld eftersom det i undervisningen finns en reproduktion av ojämna maktförhållanden i samhället och en stigmatisering av muslimer och islam. I den andra klassen arbetar eleverna med kognitivt krävande uppgifter där de får rikligt med språkligt och kontextuellt stöd för att klara av uppgifterna. Läraren är aktiv i elevernas arbetsprocess vilket möjliggör för eleverna att få jobba inom sin närmaste zon för utveckling, som är en förutsättning för att de högre nivåerna av intellektet ska utvecklas. Det finns kritisk granskning i undervisningen. Emellertid är elevernas modersmål frånvarande och dessutom förbjudet i klassrummet trots att det finns nio modersmål i klassen. Detta komplicerar lärandet som möjliggörs eftersom reproduktionen av maktförhållandena i samhället kommer till uttryck genom de ojämlika förhållandena mellan svenska, de stora världsspråken och elevernas modersmål.</p>

<p><p>Studiens syfte var att undersöka lärares erfarenheter av den egna</p><p>undervisningsplaneringen. Detta område utgör en viktig del av lärarens arbete och det är</p><p>här de formar idén med sin undervisning genom sina didaktiska val. Det bedömdes även</p><p>vara ett relativt eftersatt område inom forskningen, speciellt i svenskt sammanhang,</p><p>vilket gjorde det viktigt att utforska vidare. Vi fann att fokus i svensk pedagogisk</p><p>forskning de senaste åren har legat mer på elevers eget planerande än hur läraren skapar</p><p>planering. Eftersom samhället ständigt förändras och därigenom även förutsättningarna i</p><p>skolan för undervisningen behövs aktuella studier.</p><p>Genom semistrukturerade intervjuer med sju SO-lärare från två olika skolor</p><p>söktes svar på hur dessa skapade sin undervisningsplanering, vilka påverkansfaktorer de</p><p>upplevde samt hur de legitimerade sitt sätt att agera då de gjorde sina val.</p><p>Den tidigare forskningen som berörde lärares undervisningsplanering visade att</p><p>planeringstänkandet var komplext och mångfasetterat, beroende av olika typer av</p><p>kontexter. I det teoretiska perspektivet i studien presenterades olika didaktiska</p><p>teorimodeller med syfte att hjälpa läraren att ta beslut i valsituationer. Fokus för dessa var</p><p>stoff, målformulering och reflektion över den egna praktiken.</p><p>Metoden som tillämpades i studien hade en kvalitativ ansats och karaktäriserades</p><p>som multipel fallstudie. Denna metod valdes för att få en fyllig redogörelse av lärarnas</p><p>undervisningsplanering samt tillgång till subjektiva faktorer (tankar, känslor och</p><p>önskningar) och en bredd av information.</p><p>Resultatet visade att dessa lärare inte använde sig av några specifika modeller för</p><p>att skapa sin undervisningsplanering. Anledningar till detta var den vikt lärarna lade vid</p><p>flexibilitet i planeringen då en stor påverkansfaktor utgjordes av eleverna och deras</p><p>socioekonomiska och kulturella miljö. Även lärarnas bedömning av elevers mognad och</p><p>dess samband med ålder spelade stor roll för utformningen av planeringen. Lärarna</p><p>påverkades även av en slags inre styrning då de resonemang de förde kring</p><p>undervisningsplanering var färgade av deras egna värderingar och personliga</p><p>erfarenheter. En övergripande slutsats utifrån undersökningen var att lärarens egen</p><p>personliga kontext utgjorde en stor påverkansfaktor i konstruktionen av</p><p>undervisningsplaneringen.</p></p>

Syftet med denna uppsats har varit att utifrån ett sociokulturellt perspektiv beskriva och analysera vilket lärande som möjliggörs hos två lärare i en mångkulturell skola. Jag har gjort en etnografisk studie där jag under några veckors tid har observerat, haft både formella och informella samtal samt samlat arbetsmaterial i två klasser. Den ena klassen går i årskurs 8 och läser historia under min tid i klassrummet. Den andra klassen går i åk 9 och läser religionskunskap. Min studie pekar mot att den ena klassen riskerar att enbart syssla med memorering och kvantitativ kunskaps­hantering, vilket inte är utvecklande för de högre nivåerna av tänkandet. Det visar sig bland annat i typen av uppgifter som eleverna arbetar med, den okritiska förmedlingen av omvärlden men också i en arbetsprocess som överlåts till eleverna själva. Eleverna riskerar att lära sig en okritisk bild av sin omvärld eftersom det i undervisningen finns en reproduktion av ojämna maktförhållanden i samhället och en stigmatisering av muslimer och islam. I den andra klassen arbetar eleverna med kognitivt krävande uppgifter där de får rikligt med språkligt och kontextuellt stöd för att klara av uppgifterna. Läraren är aktiv i elevernas arbetsprocess vilket möjliggör för eleverna att få jobba inom sin närmaste zon för utveckling, som är en förutsättning för att de högre nivåerna av intellektet ska utvecklas. Det finns kritisk granskning i undervisningen. Emellertid är elevernas modersmål frånvarande och dessutom förbjudet i klassrummet trots att det finns nio modersmål i klassen. Detta komplicerar lärandet som möjliggörs eftersom reproduktionen av maktförhållandena i samhället kommer till uttryck genom de ojämlika förhållandena mellan svenska, de stora världsspråken och elevernas modersmål.